162 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
Omröstning 2008/09:UU11p36 Den svenska ratificeringen av konventionen om klustervapen (CCW)
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 36
Den svenska ratificeringen av konventionen om klustervapen CCW Riksdagen avslår motion 2008/09:U349 yrkande 50. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 30 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
Omröstning 2008/09:UU11p28 Tillämpningen av Blixkommissionens rekommendationer
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 28
Tillämpningen av Blixkommissionens rekommendationer
Riksdagen avslår motion 2008/09:U349 yrkande 47. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 22 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
Omröstning 2008/09:UU11p24 Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka (NRF)
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 24
Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NRF Riksdagen avslår motion 2008/09:U18 yrkande 2. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 18 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
18
Omröstning 2008/09:UU11p21 Natoövningar inom svenskt territorium
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 21
Natoövningar inom svenskt territorium
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:U216 yrkande 3, 2008/09:U17 yrkande 5 och 2008/09:U19 yrkande 2. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 15 v, mp Parti
Ja
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 12
Civil-militär samverkan
Riksdagen avslår motion 2008/09:U349 yrkande 44. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 9 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
18
m
86
0
0
11
c
26
Votering: betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken, förslagspunkt 5
Kärnkraft
Riksdagen avslår motion 2008/09:N15 yrkandena 15-17 och 19. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 6 s, v, mp Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
18
m
87
0
0
10
c
Omröstning 2008/09:NU25p1 Energipolitikens inriktning och mål
Votering: betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken, förslagspunkt 1
Energipolitikens inriktning och mål
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
a mål för andelen förnybar energi, b mål för andelen förnybar energi i transportsektorn, c mål för energieffektivisering till 2020, d vägledande mål för energieffektivisering
Votering: betänkande 2008/09:KU25 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet, förslagspunkt 1
Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motion 2008/09:K8 yrkande 1. Datum: 2009-06-11 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 v Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
107
0
0
23
m
83
Omröstning 2008/09:KU23p8 Åtgärder på utbildningsområdet
Votering: betänkande 2008/09:KU23 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m.förslagspunkt 8
Åtgärder på utbildningsområdet
Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K4 yrkande 4, 2008/09:K7 yrkande 7 och 2008/09:K297 yrkandena 1 och 2. Datum: 2009-06-10 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation
Omröstning 2008/09:KU23p2 Kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdena m.m.
Votering: betänkande 2008/09:KU23 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m.förslagspunkt 2
Kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdena m.m. Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K7 yrkandena 3-5 och 2008/09:K376. Datum: 2009-06-10 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 3 v
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.
En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.
