116 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 1897, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, sorterat efter datum
Votering: betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken, förslagspunkt 5
Kärnkraft
Riksdagen avslår motion 2008/09:N15 yrkandena 15-17 och 19. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 6 s, v, mp Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
18
m
87
0
0
10
c
Omröstning 2008/09:NU25p1 Energipolitikens inriktning och mål
Votering: betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken, förslagspunkt 1
Energipolitikens inriktning och mål
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
a mål för andelen förnybar energi, b mål för andelen förnybar energi i transportsektorn, c mål för energieffektivisering till 2020, d vägledande mål för energieffektivisering
Votering: betänkande 2008/09:KU25 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet, förslagspunkt 1
Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motion 2008/09:K8 yrkande 1. Datum: 2009-06-11 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 v Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
107
0
0
23
m
83
Omröstning 2008/09:KU23p8 Åtgärder på utbildningsområdet
Votering: betänkande 2008/09:KU23 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m.förslagspunkt 8
Åtgärder på utbildningsområdet
Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K4 yrkande 4, 2008/09:K7 yrkande 7 och 2008/09:K297 yrkandena 1 och 2. Datum: 2009-06-10 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation
Omröstning 2008/09:KU23p2 Kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdena m.m.
Votering: betänkande 2008/09:KU23 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m.förslagspunkt 2
Kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdena m.m. Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K7 yrkandena 3-5 och 2008/09:K376. Datum: 2009-06-10 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 3 v
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.
En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.
Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.
Omröstning 2008/09:NU19p1 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder
Votering: betänkande 2008/09:NU19 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder, förslagspunkt 1
En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder
Riksdagen avslår motionerna 2008/09:N12 yrkandena 1-14, 2008/09:N13 och 2008/09:N14 samt lägger skrivelse 2008/09:167 till handlingarna.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Regeringen har redovisat sin strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Åtgärderna i strategin är främst inriktade på att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Den 1 juli 2009 införs en ny reglering av balansansvaret på elmarknaden och motsvarande reglering på naturgasmarknaden. Bakgrunden till beslutet är att riksdagen i juni 2006 sa nej till ett förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig (se 2005/06:NU18).
