Sök

Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

18, 52 minuter

Beredning

2010-05-18

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Anföranden och repliker

97, 405 minuter

Beredning

2009-10-15

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 80 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Beredning

2010-04-22

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Konstitutionsutskottet, KU, har prövat om arbetsmarknadsutskottets lagförslag om villkor för fackliga stridsåtgärder i samband utstationering ( 2009/10:AU5 ) ska vila i ett år. KU:s slutsats är att lagförslaget inte ska vila. Riksdagen gav den 10 mars 2010 KU i uppdrag att göra prövningen. Det skedde på begäran av ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partierna vill att lagförslaget ska vila eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddande fri- och rättigheter. KU har bett Lagrådet yttra sig i frågan. Lagrådet konstaterar att regeringsformens bestämmelse inte gäller för arbetsmarknadsutskottets lagförslag. KU håller med Lagrådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till lagförslaget är den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom det innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.

Anföranden och repliker

3, 6 minuter

Justering

2010-03-23

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas bostadsvillkor och tjänsteresor, motionsinstitutet, utskottsorganisationen, fotograferingsförbudet i kammaren och minskad vattenförbrukning i riksdagens lokaler. Andra motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare beslutat om och behandlas därför i förenklad form. Dessa motioner handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ersättningar, distansvotering, redovisning av det ekonomiska stödet till riksdagsgrupperna, riksdagsledamöternas inkomstgaranti, teckentolk vid riksdagens frågestunder, tjänstledighet för riksdagsledamöter, solceller på riksdagens tak, EU-flagga i plenisalen och riksdagsledamöternas placering i kammaren.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Beredning

2010-02-09

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vallagsfrågor. Motionerna handlar om hantering av röstlängder, om valsedlar, om röstningsförfarande, om valkretsnamn och om en strategi för hur valinformation ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 21 minuter

Beredning

2010-01-19

Justering

2010-02-04

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar om nordisk samekonvention, minoritetsspråkens ställning, omfattningen av minoritetsspråkslagstiftningens användning samt tillsynen av minoritetsspråkens användning i bland annat äldreomsorgen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Beredning

2010-01-28

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Den 1 april 2010 införs sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Beredning

2010-01-19

Justering

2010-02-02

Debatt

2010-02-10

Beslut

2010-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 1 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-12-01

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Beredning

2009-11-10

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor om Svenska kyrkans ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol och stimulans av debatten om värden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Beredning

2009-10-22

Justering

2009-11-12

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 82 minuter

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-05-12

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om tryck- och yttrandefrihet inklusive etermediefrågor.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

14

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 62 minuter

Beredning

2009-02-12

Justering

2009-03-17

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-26

Riksdagsordningen och några andra lagar ändras: Formerna för att utse riksdagsdirektör ändras. Försöksverksamheten med att besvara interpellationer under sommaren blir permanent. Kravet på att ledamöterna ska underteckna interpellationer och skriftliga frågor slopas. Det införs ett nytt enhetligt system för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor. Ledamöterna ska åter ha rätt att lämna in motioner med anledning av alla skrivelser och redogörelser. Denna rätt togs bort 2006. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2009.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Beredning

2009-01-29

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling, regeringsprotokollen och handläggningen av vissa förvaltningsärenden. KU uppmärksammar vikten av att Regeringskansliets svar till Riksrevisionen kommer in i tid för att underlätta myndighetens granskning. Utskottet konstaterar också att beredningskravet för regeringsärenden uppfylls på olika sätt för olika typer av regeringsärenden. Utskottet har inga invändningar mot detta men vill ändå betona vikten av god planering och framförhållning för att undvika tidsnöd. Utskottet har även undersökt beredningen av vissa frågor i EU-samarbetet, hanteringen av rambeslut från EU och regeringens information till riksdagen i EU-frågor. Sammanfattningsvis har granskningen utmynnat i att regeringens information till riksdagen i EU-frågor har förbättrats ju längre tid som Sverige har varit medlem i EU. Utskottet menar ändå att informationen och rutinerna kan förbättras ytterligare.

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Beredning

2008-09-18

Justering

2008-12-11

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen sa nej till de 54 motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden framförallt med hänvisning till Grundlagsutredningens arbete och Ansvarskommitténs förslag. Motionsförslagen handlar bland annat om minskning av antalet riksdagsledamöter, ökat personvalsinslag, förbättrad möjlighet till ministerstyre, ökat självbestämmande i kommuner och landsting, ett statligt institut för jämförelser av partiernas valprogram samt en översyn av domares anställningsskydd. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och våren 2008 (bet. 2007/08:KU14 och 2007/08:KU11) och har därför fått en förenklad behandling i ett eget avsnitt.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

14, 57 minuter

Beredning

2008-11-11

Justering

2008-12-02

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen sade nej till motioner om nationaldagen, internationella kvinnodagen, flaggdagar, förändringar i det offentliga belöningssystemet och en nationalsång. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2007 och 2008.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Beredning

2008-10-28

Justering

2008-11-18

Debatt

2009-01-21

Beslut

2009-01-28

Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Riksdagen godkände också två lagförslag som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

13

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Beredning

2008-10-21

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-11-27

Beslut

2008-12-03