Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vallagsfrågor. Motionerna handlar bland annat om elektronisk röstning, avskaffande av ångerröst, gemensamma valsedlar och särskild valkrets för utlandssvenskar.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Beredning

2014-02-27

Justering

2014-03-20

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om rösträtt och valsystem. Skälet till att riksdagen sa nej till en motion om höjd riksdagsspärr är bland annat att det finns ett brett stöd för den nuvarande spärren på fyra procent. Övriga motioner tar upp frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-02-27

Justering

2014-03-18

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om olika tryck- och yttrandefrihetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om meddelarskydd, hets mot transpersoner, kränkningar på internet, en internetombudsman, blockering eller filtrering av internet, skadestånd vid ärekränkningsbrott, självmordssajter och mediekoncentration.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om författningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om nationella folkomröstningar, en författningsdomstol, finansmakten och Riksbankens uppgifter, Riksrevisionens uppgifter, Europaparlamentets säte, karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän, byte av partitillhörighet, behörighetsvillkor för överbefälhavare och den offentliga äganderätten. Andra motioner tar upp frågor om statliga kommissioner, nationella strategier, språket i lagar och källhänvisningar i Statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-13

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26

Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd.

I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det.

För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar. Detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man vill ställa upp som kandidat.

Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen. Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger ihop med ändringarna i regeringsformen föreslås alla ändringar i båda lagarna att börja gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen av ändringarna i vallagen till efter höstens val.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-03-04

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arbetsvillkor, utskottens och ledamöternas resor, riksdagens krigsdelegation och minnesåret för demokratins genombrott.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-02-27

Debatt

2014-03-06

Beslut

2014-03-12

Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Villkoret ska gälla från den 1 april 2014. Beslutet innebär att riksdagen delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V.

Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare.

Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-02-25

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län.

Riksdagen anser att även landstingen i Norrbottens och Västernorrlands län bör få regionalt utvecklingsansvar från den 1 januari 2015. Regeringen bör lämna ett lagförslag om detta. Regeringen bör också utreda på nytt om även Västmanlands läns landsting ska få regionalt utvecklingsansvar. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till helhetslösning för den regionala organisationen.

Beslutet om tillkännagivanden innebär att riksdagen sa ja till motioner från S och MP.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat allmänna helgdagar. Skälet är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om 70-årsminnet av Harry Nordlund, att avskaffa första maj som allmän helgdag, flaggdagar och flaggning, nationalsången, ordensväsendet, en medalj för internationella insatser och en minnesdag för Raoul Wallenberg.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2014-01-14

Justering

2014-01-23

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.

KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner.

Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.

KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Beredning

2013-09-19

Justering

2013-12-05

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Beredning

2013-09-24

Justering

2013-12-05

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22