Sök

Beredning

2024-11-14

Justering

2024-12-10

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU7 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället, förslagspunkt 8 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället Datum: 2024-06-18 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0

Datum

2024-06-18

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU7 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället, förslagspunkt 5 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället Datum: 2024-06-18 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0

Datum

2024-06-18

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU7 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället, förslagspunkt 3 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället Datum: 2024-06-18 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0

Datum

2024-06-18

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU7 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället, förslagspunkt 13 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället Datum: 2024-06-18 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 14 S Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 92 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0

Datum

2024-06-18

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU11 Det kyrkliga kulturarvet, förslagspunkt 5 Det kyrkliga kulturarvet Datum: 2024-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 16 SD 63 0 0 9 M 58 0 0 10 V 19 0 0 5 C 0 21 0 3 KD 16 0

Datum

2024-06-12

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU11 Det kyrkliga kulturarvet, förslagspunkt 2 Det kyrkliga kulturarvet Datum: 2024-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 S, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 2 89 0 15 SD 0 1 62 9 M 58 0 0 10 V 19 0 0 5 C 21 0 0 3 KD 16

Datum

2024-06-12

Omröstning: betänkande 2023/24:KrU11 Det kyrkliga kulturarvet, förslagspunkt 1 Det kyrkliga kulturarvet Datum: 2024-06-12 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 V, C, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 1 0 15 SD 0 0 63 9 M 58 0 0 10 V 0 19 0 5 C 0 20 1 3 KD

Datum

2024-06-12

I en skrivelse om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan redogör regeringen bland annat för hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver till exempel tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetensfrågor och samverkan mellan Svenska kyrkan och olika myndigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen avslog även ett antal motionsyrkanden på samma område med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2024-05-28

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.

Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.

Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.

Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.

KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.

KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Anföranden och repliker

37, 238 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd.

Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.

Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Omröstning: betänkande 2023/24:KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, förslagspunkt 3 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp Datum: 2024-05-22 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 62 0 10 M 60 0 0 8

Datum

2024-05-22

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Omröstning: betänkande 2023/24:KU18 Minoritetsfrågor, förslagspunkt 6 Minoritetsfrågor Datum: 2024-05-15 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 7 C Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 V 21 0 0 3 C 0 19 0 5 KD 17 0 0 2 MP 0 0

Datum

2024-05-15