2 826 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Kommittéberättelser, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 1896, 1894, sorterat efter relevans
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 34 703 miljoner kronor till statsbudgeten för 2008. Pengarna ska bland annat gå till följande: Vägverket och Banverket får 25 299 miljoner kronor extra för att amortera av lånen för väginvesteringar och järnvägsinvesteringar. 6 413 miljoner kronor ska finansiera ökade räntekostnader för statsskulden. 1 755 miljoner kronor går till att redan i år korrigerar anslaget för aktivitets- och sjukersättningar till följd av att personer ska erhålla ålderspensionsrätt för 93 % i stället för 80 % av antagandeinkomsten från 2008. Försäkringskassan får ytterligare 250 miljoner kronor för hantering av den reformerade sjukskrivningsprocessen och ändringarna i sjukersättningen. Riksdagen godkände också riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget för riksdagens ledamöter och partier ska få användas för utgifter som gäller klimatkompensation för flygresor.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2009. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under november-december fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Sänkta skatter på arbete i form av bland annat ett tredje steg i jobbskatteavdraget och sänkta arbetsgivaravgifter. Den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även treåringar. Satsningar på fortbildning av förskollärare och barnskötare . Det införs en barnomsorgspeng för ökad valfrihet. En skolsatsning på mer än en halv miljard kronor de kommande tre åren. Satsningen gäller matematik, teknik och naturvetenskap, kompetensutveckling för lärare och resurser för uppföljning och utvärdering. Lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan utökas och kopplingen mellan arbetsliv och utbildning förstärks. Forskningen förstärks med 2,4 miljarder kronor 2009 och åren därefter förstärks forskningssatsningen ytterligare. Viktiga infrastrukturprojekt tidigareläggs för att bygga bort flaskhalsar, framför allt i vägnätet men även i järnvägsnätet. Satsningar på bland annat skolan, äldreomsorgen, sjukvården och psykiatrin ger tillsammans med sänkt arbetsgivaravgift kommunerna och landstingen cirka 20 miljarder mer under 2009-2011. Pensionärerna får sänkt skatt. Den så kallade skäliga nivån inom äldreförsörjningsstödet höjs liksom det särskilda bostadstillägget för pensionärer. Från 2010 satsas en miljard kronor per år på att ge patienterna ökad tillgänglighet till vård . • Om budgetpropositionen 2009
Ansvaret för finansieringen av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ska vidgas. Tidigare var enbart de företag som tillverkar krigsmateriel med och finansierade myndighetens arbete. Från den 1 januari 2009 ska alla verksamheter som kontrolleras av ISP vara med i finansieringen. Avgifterna kommer att fördelas proportionerligt mellan de berörda verksamheterna. ISP är den myndighet som kontrollerar Sveriges export av krigsmateriel och andra s.k. strategiska produkter.
Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under år 2007 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 30,1 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2009. Det svenska biståndet för 2009 ska vara 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). Riksdagen behandlade också förslag från Riksrevisionens styrelse om regeringens och Sidas kontroll av biståndsinsatser via enskilda organisationer och om regeringens hantering av budgetstöd. Riksdagen konstaterade att regeringen vidtar åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade problem och sa därför nej till styrelsens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.
Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.
Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges exportkontrollpolitik 2008 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redovisar också exporten av krigsmateriel under 2008. Dessutom beskriver regeringen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella forum om frågor om strategisk exportkontroll av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sitt arbete inom EU under 2008. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: EU:s utvidgning EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor samt EU:s budgetöversyn Den gemensamma marknaden och EU:s handelspolitik Bekämpning av terrorism Jämställdhet och arbetet mot diskriminering Miljö- och jordbrukspolitik Migrations- och socialpolitik EU-institutionernas verksamhet Förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd hösten 2009 Utformningen av regeringens skrivelse Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,6 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2009. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Två myndigheter verkar inom utgiftsområdet: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.
Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka bestående av högst 540 personer till förfogande för ett fortsatt deltagande i Natos fredsfrämjande insats i Kosovo (KFOR). Ett förlängt mandat ligger inom ramen för den numera antagna budgeten. Riksdagen beslutade att mandattiden sätts till ett år, till och med utgången av december månad 2009. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd. Vid den truppbidragarkonferens som äger rum till våren bör regeringen redovisa att Sverige överväger att inleda en utfasning av sitt militära bidrag.
Regeringen har lämnat förslag till riktlinjer för utformningen av läroplaner för grundskolan, obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan. Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner. Kursplanerna ska kompletteras med särskilda föreskrifter om kunskapskrav. Nationella kunskapskrav och obligatoriska nationella ämnesprov ska finnas i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan. Möjligheten att sätta betyg i ämnesblock i grundskolan ska avskaffas.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om studiestöd. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare studiestödssystem, förbättringar av studenternas ekonomiska villkor, fribeloppets avskaffande, återbetalning av studielån och att avveckla Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om förskolan. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med en en ny skollag. Motionerna handlar bland annat om förskolans roll, undervisning i särskilda ämnen, fri etableringsrätt, barnomsorg på obekväm arbetstid, jämställdhet, olika kvalitetsaspekter på förskolan och personalen i förskolan.
Eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar får gemensamma regler och ska kallas yrkeshögskolan. Syftet är att se till att det finns eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov. Syftet är också att statens stöd för utbildningarna fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. En särskild myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, ska administrera de utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning avvecklas. Lagen om yrkeshögskolan börjar gälla den 15 april 2009 och ska gälla för utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2009. Lagen om kvalificerad yrkesutbildning slutar samtidigt att gälla. Den gamla lagen ska dock fortfarande gälla under en övergångsperiod för utbildningar som före den 15 april 2009 har beviljats statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning.
Skolorna får en ny betygsskala. I stället för fyra betygssteg ska det finnas sex. Betygsstegen får beteckningarna A, B, C, D, E och F. Betygsstegen A-E står för godkända resultat och F betyder icke godkänt resultat. Det finns elever som är borta från skolan så mycket att det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper. Då ska eleven inte få något betyg. Det ska markeras med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Betyget F och horisontellt streck ska inte användas för elever med utvecklingsstörning. Skolverket kommer att se över de nuvarande kursplanerna och betygskriterierna och utarbeta betygskriterier för de nya betygsstegen. Den nya betygsskalan införs samtidigt med att det blir nya kursplaner och nya betygskriterier.
Regeringen har redovisat sin bedömning om forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2009-2012. Riksdagen hade inga invändningar. För att samordna och utveckla statens ägarintressen i industriforskningsinstitut fick regeringen möjlighet att bilda ett nytt holdingbolag genom ombildning av Ireco Holding AB. Regeringen fick också möjlighet att integrera det enskilt största institutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i den nya institutsstrukturen. I högskolelagen står det att högskolan ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Lagen ändras så att högskolan får till uppgift att också verka för att resultaten av forskningen vid högskolan kommer till nytta. Regeringen redovisar också hur de pengar till universitetsforskning för 2009 som riksdagen tidigare har beslutat om ska fördelas (se 2008/09:UbU1). Anslagen till forskning och utveckling höjs för 2009 med 2,4 miljarder kronor. Fördelningen innebär bland annat följande: Anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning höjs med 700 miljoner kronor 2009. Strategiska satsningar inom medicin, teknik och klimat blir ett nytt inslag i systemet för forskningsfinansiering. Dessa satsningar får 500 miljoner kronor under 2009. Anslagen till forskningsråden och Verket för innovationssystem höjs med 375 miljoner kronor 2009.
