110 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, Konstitutionsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
Omröstning 2008/09:UU11p36 Den svenska ratificeringen av konventionen om klustervapen (CCW)
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 36
Den svenska ratificeringen av konventionen om klustervapen CCW Riksdagen avslår motion 2008/09:U349 yrkande 50. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 30 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
Omröstning 2008/09:UU11p28 Tillämpningen av Blixkommissionens rekommendationer
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 28
Tillämpningen av Blixkommissionens rekommendationer
Riksdagen avslår motion 2008/09:U349 yrkande 47. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 22 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
Omröstning 2008/09:UU11p24 Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka (NRF)
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 24
Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NRF Riksdagen avslår motion 2008/09:U18 yrkande 2. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 18 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
18
Omröstning 2008/09:UU11p21 Natoövningar inom svenskt territorium
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 21
Natoövningar inom svenskt territorium
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:U216 yrkande 3, 2008/09:U17 yrkande 5 och 2008/09:U19 yrkande 2. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 15 v, mp Parti
Ja
Votering: betänkande 2008/09:UU11 Vissa säkerhetspolitiska frågor förslagspunkt 12
Civil-militär samverkan
Riksdagen avslår motion 2008/09:U349 yrkande 44. Datum: 2009-06-16 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 9 s Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
112
0
18
m
86
0
0
11
c
26
Votering: betänkande 2008/09:KU25 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparlamentet, förslagspunkt 1
Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motion 2008/09:K8 yrkande 1. Datum: 2009-06-11 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 v Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
107
0
0
23
m
83
Omröstning 2008/09:KU23p8 Åtgärder på utbildningsområdet
Votering: betänkande 2008/09:KU23 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m.förslagspunkt 8
Åtgärder på utbildningsområdet
Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K4 yrkande 4, 2008/09:K7 yrkande 7 och 2008/09:K297 yrkandena 1 och 2. Datum: 2009-06-10 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation
Omröstning 2008/09:KU23p2 Kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdena m.m.
Votering: betänkande 2008/09:KU23 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m.förslagspunkt 2
Kostnadsförslag för en utvidgning av förvaltningsområdena m.m. Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K7 yrkandena 3-5 och 2008/09:K376. Datum: 2009-06-10 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 3 v
1999/2000:T1
Redogörelse till riksdagen
2008/09:RRS26
Riksrevisionens styrelses redogörelse angående riksrevisorernas årliga rapport 2009
Sammanfattning
Riksrevisionens styrelse har beslutat att Riksrevisorernas årliga rapport 2009 ska överlämnas i form av en redogörelse till riksdagen. I rapporten redovisas de viktigaste
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksdagsstyrelsens framställning 2008/09:RS4
Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen
Sammanfattning
Lissabonutredningen har till riksdagsstyrelsen överlämnat betänkandet Tilllämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen. Utredningens betänkande finns som bilaga till denna framställning. Riksdagsstyrelsen överlämnar
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Redogörelse till riksdagen
Redogörelse till riksdagen
2008/09:OSSE1
Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling
Sammanfattning
Riksdagens delegation vid OSSE:s parlamentariska församling överlämnar bifogade redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2008. Stockholm den
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Votering: betänkande 2008/09:UU16 Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö, förslagspunkt 4
Vatten
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:U253 yrkande 3, 2007/08:U226 yrkandena 12-14 och 16, 2007/08:U276 yrkande 3, 2007/08:U358 yrkande 4 i denna del och 2008/09:U208 yrkande 6. Datum: 2009-05-14 Omröstning
Votering: betänkande 2008/09:UU16 Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö, förslagspunkt 1
Mål och inriktning m.m. Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N201 yrkande 9, 2007/08:U358 yrkandena 4 i denna del och 12, 2007/08:U359 yrkandena 13, 14 och 16, 2008/09:U267, 2008/09:U296 yrkandena 1 och 2 samt 2008/09:U349
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
