2 469 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, KU:s särskilda protokoll, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 1896, sorterat efter relevans
Sverige ska skicka en väpnad sjöstyrka till Somalias kust för att skydda FN:s hjälpsändningar och bekämpa pirater. Den svenska sjöstyrkan ska ingå i EU:s marina insats, operation Atalanta, som inleddes i december 2008. Operationen syftar till att skydda FN:s Världslivsmedelsprograms (WFP) humanitära hjälpsändningar samt förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri utanför Somalias kust. Sveriges insats är tänkt att inledas under första halvåret 2009 och vara under högst fyra månader. Regeringen avser att skicka två korvetter och ett stödfartyg med totalt 160 personer. Om säkerhetsläget försämras ska regeringen kunna skicka förstärkningar som kan omfatta såväl personal som material för undsättnings- och evakueringsoperationer. Insatsen vid en sådan operation kan komma att omfatta högst 450 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det så kallade kårobligatoriet avskaffas den 1 juli 2010. Kårobligatoriet innebär att studerande vid universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår. Medlemskap i en studentkår blir nu frivilligt. Syftet med förändringarna är att införa ett modernt system för studentinflytande. Studentkårer vid ett universitet eller en högskola ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse och andra organ inom lärosätet där studentrepresentanter ska utses. Universitetet eller högskolan ska efter ansökan utse en studentsammanslutning att vara studentkår. En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Verksamheter för studentinflytande i universitetens och högskolornas organ ska stödjas med statsbidrag. De skattelättnader som studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan har i dag ska finnas kvar. Men skattelättnaderna för fakultetsföreningarna vid Stockholms universitet försvinner.
Från den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer med rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008. De innebär att den försäkrade kan till exempel studera eller arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Om den försäkrade arbetar ska sjukersättningen minskas i viss utsträckning beroende på arbetsinkomsten. Syftet är att uppmuntra fler personer med sjukersättning att våga pröva sin arbetsförmåga. Vidare gäller nya regler för övriga försäkrade som beviljats en varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning eller en aktivitetsersättning. En nyhet var att om någon med sjukersättning återfår arbetsförmåga ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan. Det innebär en skärpning av tidigare regler, enligt vilka det krävdes att arbetsförmågan förbättrats väsentligt.
Revisorslagen och aktiebolagslagen ändras den 1 juli 2009 som en anpassning till EU:s direktiv om revisorer och revision. Ett av syftena är att stärka allmänhetens förtroende för den lagstadgade revisionen. Ändringarna innebär bland annat att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott. Revisionsutskottet ska ha till uppgift att bereda styrelsens arbete med kontrollen av företagets finansiella rapportering.
Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka om högst 855 personer till förfogande för deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) till utgången av december månad 2009. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd. För närvarande tjänstgör cirka 390 svenskar i ISAF. Styrkan beräknas bestå av cirka 500 personer under 2009. En större, permanent ökning av den svenska truppinsatsen utöver cirka 500 personer kan inte ske utan ett nytt beslut av riksdagen.
Alla högskolor får möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillstånd kommer efter ansökan och prövning att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Högskoleverket ska kunna dra in möjligheten att utfärda en examen på forskarnivå inom ett visst område för både universitet som högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet. Dagens regler om vetenskapsområde som grund för examensrätt i forskarutbildningen avskaffas. För att stärka lärosätenas frihet avskaffas också vetenskapsområde som grund för indelning i anslagsposter av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen för mål för antal examina på forskarnivå inom de olika vetenskapsområdena upphör också att gälla. Dagens regler för lärosätenas ansökan om universitetsstatus tas bort. Konstnärliga examina införs som en egen examenskategori på forskarnivå. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om grundskolan. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Det gäller ett förslag till ny skollag som regeringen arbetar med och, när det gäller fristående skolor, regeringens propositionen Offentliga bidrag på lika villkor, som utskottet kommer att behandla under våren 2009. Motionerna handlar om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen, bland annat idrott och hälsa, sex och samlevnad samt entreprenörskap.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om folkhälsa, tobak och narkotika. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Företag får ökade möjligheter till omedelbart avdrag för inventarier av mindre värde. Syftet är att göra reglerna enklare och göra det lättare för företagen att veta när inventarier ska anses vara av mindre värde och därmed omedelbart avdragsgilla. De nya reglerna innebär att företagen direkt får dra av inköp av de inventarier som har ett anskaffningsvärde som är mindre än ett halvt prisbasbelopp, vilket motsvarar 21 400 kronor för 2009.
Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Penningtvättslagen upphävs och ersätts med en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De nya reglerna innebär att ett EG-direktiv (det tredje penningtvättsdirektivet) genomförs i Sverige. En rad nya aktörer kommer att omfattas av reglerna. Det gäller till exempel registrerade revisionsbolag och andra aktörer som erbjuder bokförings- och revisionstjänster samt bolagsbildare, företagsförmedlare och aktörer som bedriver handel eller auktionsförsäljning av varor, där kontant betalning sker med ett belopp motsvarande minst 15 000 euro. Kraven skärps på aktörerna att utifrån en riskbaserad utgångspunkt lära känna sin kund. Aktörerna ska lägga ner mest resurser där de bäst behövs. Misstänkta transaktioner ska utan dröjsmål rapporteras till Finanspolisen för vidare utredning. Samtliga aktörer som omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet ska stå under tillsyn, och Finansinspektionen ska samordna tillsynen. De nya reglerna började gälla den 15 mars 2009.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och de åtgärder som regeringen presenterade i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (se 2007/08:JuSoU1).
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) ska kunna ge en adoptionssammanslutning auktorisation för att arbeta med adoptionsförmedling i en viss del av ett annat land eller med en viss adoptionskontakt. I dag kan MIA bara ge auktorisation för hela landet. Vidare ska MIA göra sin bedömning av en auktoriserad sammanslutnings sidoverksamhet i det sammanhang som gäller sammanslutningens auktorisation för ett visst land eller en viss del av ett land eller med en viss adoptionskontakt. I dag ingår denna bedömning i prövningen av auktorisation för sammanslutningens arbete i Sverige. Det införs också en ny regel i lagen om att det ska stå klart att adoptionssammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,8 miljarder kronor i anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2009. De största anslagen är bidrag för läkemedelsförmånerna, tandvårdsförmåner, kostnader för statlig assistansersättning samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.
Nya skatteregler som ska lätta på den administrativa bördan för företagen träder i kraft den 1 januari 2009. Reglerna innebär bland annat följande: Ett företag får göra skatteavdrag när det sätter av pengar till en periodiseringsfond. Efter ett antal år måste företaget ta upp avdraget till beskattning. Om företaget gjort flera sådana avdrag ska det enligt de nya reglerna ta upp avdragen i en bestämd ordning. Det blir möjligt att lämna koncernbidrag till eller från nybildade bolag som förvärvats under året. Hanteringen av säkerheter i samband med skalbolagsdeklaration förenklas. En fysisk person, till exempel ett företag, som säljer en andel i ett skalbolag ska endast behöva ställa säkerhet när Skatteverket begär det. De så kallade 3:12-reglerna ändras så att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid den tidpunkten. De nya reglerna ska tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
