109 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Riksdagsskrivelser, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 1896, 1894, Socialförsäkringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter relevans
Från den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer med rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008. De innebär att den försäkrade kan till exempel studera eller arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Om den försäkrade arbetar ska sjukersättningen minskas i viss utsträckning beroende på arbetsinkomsten. Syftet är att uppmuntra fler personer med sjukersättning att våga pröva sin arbetsförmåga. Vidare gäller nya regler för övriga försäkrade som beviljats en varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning eller en aktivitetsersättning. En nyhet var att om någon med sjukersättning återfår arbetsförmåga ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan. Det innebär en skärpning av tidigare regler, enligt vilka det krävdes att arbetsförmågan förbättrats väsentligt.
Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen. Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora. Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen. En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.
En straffbestämmelse i utlänningslagen justeras den 1 april 2009. Justeringen innebär att straffbestämmelsen även ska gälla för överträdelser av verkställda beslut om utvisning på grund av brott som meddelats före det att utlänningslagen började gälla.
Den 1 januari 2009 börjar nya sjukersättningsregler att gälla för den som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, förtidsperson, för juni 2008. Se 2008/09:SfU4 . Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön till dem som omfattas av de nya reglerna. Riksdagen beslutade också, på regeringens förslag, att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det totala uttaget av avgiftsunderlaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % för arbetsgivaravgifter och 29,71 % för egenavgifter. I dag är socialavgifter och allmän löneavgift nedsatta för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska nu göras kraftfullare och utvidgas till att även omfatta personer yngre än 18 år och personer som har fyllt 25 men inte 26 år. Arbetsgivaravgifterna kommer totalt att uppgå till 15,49 % och egenavgifterna till maximala 15,07 %. Syftet är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Den 15 december 2008 blev det nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersöker om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället ska arbetsgivarens bedömning av behovet vara utgångspunkten. Det finns en princip om att ge företräde för befolkningen i Sverige, EU/EES och Schweiz till befintliga arbeten. Tiden för arbetstillstånd förlängs till sammanlagt högst fyra år för att därefter kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Anställningsvillkor och försäkringsskydd ska motsvara vad som gäller för arbetstagare i Sverige. Det blir också flera undantag från huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före resan till Sverige. Ett av undantagen gäller den som fått nej på en asylansökan. Om han eller hon inom två veckor från det att avslagsbeslutet vann laga kraft ansöker om uppehållstillstånd för arbete ska ett sådant uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla om vissa villkor är uppfyllda.
Anslaget för området migration kommer att bli ca 5,9 miljarder kronor 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen inom utgiftsområdet migration. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och Migrationsverket. Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken som bland annat handlar om att inom ramen för den reglerade invandringen värna asylrätten, underlätta rörlighet över gränser, främja behovsstyrd arbetkraftsinvandring och fördjupa det europeiska samarbetet.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Ansvaret för finansieringen av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ska vidgas. Tidigare var enbart de företag som tillverkar krigsmateriel med och finansierade myndighetens arbete. Från den 1 januari 2009 ska alla verksamheter som kontrolleras av ISP vara med i finansieringen. Avgifterna kommer att fördelas proportionerligt mellan de berörda verksamheterna. ISP är den myndighet som kontrollerar Sveriges export av krigsmateriel och andra s.k. strategiska produkter.
Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under år 2007 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 30,1 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2009. Det svenska biståndet för 2009 ska vara 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). Riksdagen behandlade också förslag från Riksrevisionens styrelse om regeringens och Sidas kontroll av biståndsinsatser via enskilda organisationer och om regeringens hantering av budgetstöd. Riksdagen konstaterade att regeringen vidtar åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade problem och sa därför nej till styrelsens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.
Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.
Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges exportkontrollpolitik 2008 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redovisar också exporten av krigsmateriel under 2008. Dessutom beskriver regeringen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella forum om frågor om strategisk exportkontroll av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
