207 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Riksdagsskrivelser, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2004/05, 1896, 1894, Kulturutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter relevans
Från den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer med rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008. De innebär att den försäkrade kan till exempel studera eller arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Om den försäkrade arbetar ska sjukersättningen minskas i viss utsträckning beroende på arbetsinkomsten. Syftet är att uppmuntra fler personer med sjukersättning att våga pröva sin arbetsförmåga. Vidare gäller nya regler för övriga försäkrade som beviljats en varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning eller en aktivitetsersättning. En nyhet var att om någon med sjukersättning återfår arbetsförmåga ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan. Det innebär en skärpning av tidigare regler, enligt vilka det krävdes att arbetsförmågan förbättrats väsentligt.
Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen. Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora. Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen. En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.
En straffbestämmelse i utlänningslagen justeras den 1 april 2009. Justeringen innebär att straffbestämmelsen även ska gälla för överträdelser av verkställda beslut om utvisning på grund av brott som meddelats före det att utlänningslagen började gälla.
Den 1 januari 2009 börjar nya sjukersättningsregler att gälla för den som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, förtidsperson, för juni 2008. Se 2008/09:SfU4 . Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön till dem som omfattas av de nya reglerna. Riksdagen beslutade också, på regeringens förslag, att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det totala uttaget av avgiftsunderlaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % för arbetsgivaravgifter och 29,71 % för egenavgifter. I dag är socialavgifter och allmän löneavgift nedsatta för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska nu göras kraftfullare och utvidgas till att även omfatta personer yngre än 18 år och personer som har fyllt 25 men inte 26 år. Arbetsgivaravgifterna kommer totalt att uppgå till 15,49 % och egenavgifterna till maximala 15,07 %. Syftet är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Den 15 december 2008 blev det nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersöker om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället ska arbetsgivarens bedömning av behovet vara utgångspunkten. Det finns en princip om att ge företräde för befolkningen i Sverige, EU/EES och Schweiz till befintliga arbeten. Tiden för arbetstillstånd förlängs till sammanlagt högst fyra år för att därefter kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Anställningsvillkor och försäkringsskydd ska motsvara vad som gäller för arbetstagare i Sverige. Det blir också flera undantag från huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före resan till Sverige. Ett av undantagen gäller den som fått nej på en asylansökan. Om han eller hon inom två veckor från det att avslagsbeslutet vann laga kraft ansöker om uppehållstillstånd för arbete ska ett sådant uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla om vissa villkor är uppfyllda.
Anslaget för området migration kommer att bli ca 5,9 miljarder kronor 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen inom utgiftsområdet migration. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och Migrationsverket. Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken som bland annat handlar om att inom ramen för den reglerade invandringen värna asylrätten, underlätta rörlighet över gränser, främja behovsstyrd arbetkraftsinvandring och fördjupa det europeiska samarbetet.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Pensionsvillkoren vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna ger upphov till en rad oönskade effekter. Det konstaterar riksdagen som vill att regeringen vidtar åtgärder för att motverka problemen. Detta i avvaktan på att förslagen från en pågående utredning kan ge resultat. Åtgärderna handlar om: Utbildning, karriärväxling och karriärutveckling för sångare och dansare med låg pensionsålder. Fortsatt utbyggnad av teater-, dans- och musikallianserna. Analys av de institutionsspecifika pensionspremierna för statsunderstödda sång- och dansinstitutioner. Uppdrag till Kulturrådet att vid fördelning av bidrag ta hänsyn till att dans- och musikteater blivit dyrare på grund av att premierna differentierats. Stabilare planeringsförutsättningar för institutionerna med en gräns för tjänstepensionsavgiften. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid. En större satsning på 40 miljoner kronor görs på de centrala museerna. En betydande satsning görs också på scenkonsten där Dramaten, Operan, Riksteatern samt regionala institutioner och den fria scenkonsten förstärks med närmare 60 miljoner kronor. Tv-avgiften höjs 2009 med 44 kronor till 2 076 kronor per år. Uppdraget för Forum för levande historia förtydligas så att det framgår att det också innefattar upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten.
En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.
Statens mål och syften med bidraget till idrotten utökas. Statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Målen och syftena kompletteras med att stöd även kan lämnas till verksamheter som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vidare upphör det bidrag till svensk idrott som beräknas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel. Det ersätts i stället av ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska gälla för den andel av det totala överskottet från Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisationerna. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till idrotten.
Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika folkbildnings-och friluftslivsfrågor från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Motionerna innehåller förslag som rör kommunernas och landstingens ansvar för folkbildning, ansvaret för amatörkultur, folkbildningens roll, folkbildningsarbete inför EU-valet och arbete med integrationsfrågor, ekonomiskt stöd till folkhögskolestudier för personer med funktionsnedsättning, samverkan mellan folkhögskole- och komvuxverksamheter och folkbildningskurser i matematik, naturvetenskap och teknik. Ett antal motionsförslag tar upp frågor om mål och visioner för friluftsrörelsen och bidrag till frivilligorganisationer och koloniträdgårdar.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna om ungdomspolitiken handlar bland annat om behovet av stöd för unga på Internet, ungas ekonomiska situation och underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionerna om trossamfundsfrågorna handlar om fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund och stödet till sjukhuskyrkan.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturpolitiska frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, bland annat i anslutning till Kulturutredningen och översynen av den så kallade granskningslagen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om spel- och lotterifrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Den så kallade Spelutredningen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december 2008, och utredningen har skickats på remiss till bland annat myndigheter och organisationer. Efter remisstiden ska regeringen ta ställning till utredningen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturmiljövård och museer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bättre dokumentation och kontroll av byggnadsminnen, beredskapsplan för tillvaratagande av kulturskatter, att föra upp flyttningen av Kiruna stad på Unescos världsarvslista, ratificering av konventionen om skydd för det immateriella kulturarvet och förslag om ökat stöd för olika byggnadsminnen. Andra motioner handlar om inrättande av flera nya museer och frågor kring Forum för levande historias uppdrag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om public service-frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Regeringen kommer senare i vår att lämna en proposition när det gäller utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget, dess finansiering och riktlinjer för programverksamheten.
