130 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Riksdagsskrivelser, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, 1896, 1894, Arbetsmarknadsutskottet, Försvarsutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen, som är tänkt att börja gälla den 30 juni. Enligt gällande regler är uppgifter som rör risk- och sårbarhetsanalyser av myndigheters verksamheter under kriser i fredstid sekretessbelagda, liksom uppgifter om myndigheters planering och förberedelser för hanteringen av sådana kriser. Riksdagsbeslutet innebär att även uppgifter om hanteringen av en fredstida kris omfattas. Riksdagen beslutade också att Kustbevakningen ska få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessutom beslutades några mindre redaktionella justeringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
Kärntekniklagen och strålskyddslagen ändras när det gäller transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Ändringarna gäller också brott mot uppgiftsskyldigheten när det gäller investeringar inom kärnenergisektorn. De nya reglerna innebär en anpassning till EU-bestämmelser. Studsvikslagen ändras så att Studsviksavgiftens upphörande senareläggs till utgången av 2011.
Riksrevisionen har redovisat för riksdagen sina granskningar under åren 2007-2008 av ansvariga myndigheters beredskap för att hantera olika typer av hot mot samhället. Riksrevisionens styrelse har föreslagit med anledning av granskningarna att riksdagen begär att regeringen: ser över dels lagreglerna för sektorslagstiftningen och regeringens befogenheter vid ett nationellt krisläge, dels myndigheternas ansvars- och uppgiftsfördelning för att säkerställa samhällets krishanteringsförmåga återkommande informerar riksdagen om vad regeringen har gjort för att förbättra beredskapen och gör en bedömning av samhällets samlade krisberedskap och förmåga att hantera en omfattande kris. Riksdagen sa nej till förslagen. Skälet är att Riksrevisionens rapport publicerades innan den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades och innan kansliet för krishantering inom Regeringskansliet kommit i gång med sin verksamhet.
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de statliga myndigheterna skapat tillräckliga förutsättningar för att vi ska kunna hantera allvarliga kriser inom dricksvattenförsörjningen. Granskning har visat på brister. Sedan Riksrevisionens granskning publicerades har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildats och startat sin verksamhet. Regeringskansliet har också startat ett arbete med att bland annat se över grundläggande säkerhetskrav, tillsyn och kartläggning av förstärkningsmateriel för att förbättra beredskapen för en kris inom dricksvattenförsörjningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen godkände en överenskommelse mellan Sverige och Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete (Occar). Syftet är att Sverige ska kunna genomföra ett försvarsmaterielprojekt om mjukvarudefinierad radio inom ramen för Europeiska försvarsbyrån med Occar som projektledande organisation.
Riksrevisionen har granskat om regeringen och Svenska kraftnät har ett tillräckligt underlag för att kunna förebygga omfattande elavbrott. Riksrevisionen har också granskat om statens åtgärder ger förutsättningar för att omfattande elavbrott kan hanteras. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att underlaget för att kunna förebygga omfattande elavbrott förbättras samt att regeringen vidtar åtgärder för att statens förmåga att hantera omfattande elavbrott förbättras. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder. Detta eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp.
Riksdagen har beslutat att tidpunkten för FRA:s signalspaning i kabeltrafik ska skjutas upp två månader. Beslutet innebär att FRA ska få tillgång till trafiken från teleoperatörerna från den 1 december 2009 i stället för den 1 oktober 2009. Anledningen till senareläggningen är regeringens omfattande och noggranna beredning av det förslag till kompletteringar av signalspaningslagen som riksdagen har begärt.
Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2009. Utgiftsområdet får sammanlagt 44,7 miljarder kronor: Försvar får 40,4 miljarder kronor, Samhällets krisberedskap 4,0 miljarder kronor, Strålsäkerhet 0,3 miljarder kronor och Elsäkerhet 0,04 miljarder kronor.
Elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärks och förtydligas. Även yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever och studerande kommer att företrädas av elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombud företräder vuxna studerande, och deras roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens. Arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Det gäller bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud tas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Riksdagen behandlade också ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om arbetsmiljöfrågor.
En lag om att införa sfi-bonus på försök börjar gälla den 1 oktober 2009. Syftet är att pröva i vilken utsträckning en prestationsbaserad ersättning inom sfi-undervisningen kan bidra till att nyanlända invandrare lär sig svenska snabbare och därmed förbättrar sina möjligheter att få jobb. I försöket ges möjlighet att få sfi-bonus i 15 kommuner. Särskilda medel bör avsättas för att utvärdera försöksverksamheten.
Antalet ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, så kallade intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. Tidigare avgjordes målen normalt med sju ledamöter, varav fyra intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas.
Riksdagen beslutade om ett antal förändringar av och tillägg till de nuvarande reglerna om återkrav i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Enligt de nya reglerna, som börjar gälla den 2 mars 2009, ska ersättningstagare som inte i rätt tid återbetalar ett återkrävt belopp debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen. Det blir också bl.a. utökade möjligheter till avräkning av återkrävda belopp gentemot senare utbetalningar av arbetslöshetsersättning.
Nya regler infördes den 1 januari 2009 om byggherrens arbetsmiljöansvar under byggprocessen. Bland annat måste byggherren beakta arbetsmiljösynpunkter och utse en byggarbetsmiljösamordnare. Byggherren kan överlåta sina uppgifter och sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen till en självständig uppdragstagare. Arbetsmiljöverket kan om det finns särskilda skäl flytta ansvaret mellan uppdragstagaren och byggherren. Delvis andra regler ska gälla i konsumentförhållanden. Då ska uppdragstagaren och inte byggherren ha arbetsmiljöansvaret om inte annat har avtalats.
Personer som har rätt till sjukersättning och arbetar enligt ett system med så kallad steglös avräkning har inte rätt till föräldrapenning och närståendepenning. Genom nya regler från den 1 januari 2009 får de ändå rätt till ledighet för tillfällig vård av barn och för vård av svårt sjuk närstående på motsvarande sätt som andra arbetstagare.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 55,9 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2009, utgiftsområde 14. De största anslagen är bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall, kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Riksdagen godkände också att målen för politikområdena Arbetsmarknadspolitik och Arbetslivspolitik upphör.
Nya regler från den 1 juli 2009 gör det lättare att gå med i arbetslöshetskassan och få ersättning. Regeländringarna innebär bland annat följande: Kravet på att en person ska ha jobb eller arbetat viss tid för att bli medlem i arbetslöshetskassan slopas. Under 2009 kan det så kallade medlemsvillkoret uppfyllas redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap. Det innebär att man kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning efter att ha varit medlem i kassan i sex månader. Arbetslöshetsavgiften sänks med 50 kronor per sysselsatt medlem och månad. A-kassorna ska ta hänsyn till en del socialförsäkringsförmåner när de beräknar arbetslöshetsersättningen för personer som har varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten. Arbetslöshetskassornas beslut om medlemsavgifter i enskilda fall ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till integration och jämställdhet för 2009 på utgiftsområde 13, som även inkluderar åtgärder mot diskriminering. Riksdagen godkände också mål för integrationspolitiken, politiken mot diskriminering och jämställdhetspolitiken. Även en skrivelse om regeringens strategi för integration behandlades. Större delen av utgiftsområdets 5,47 miljarder kronor går till kommunersättningar vid flyktingmottagande.
