Sök

Riksdagsskrivelse 2017/18:241 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU17 Våldsbrott och brottsoffer får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 19 april 2018 Urban Ahlin Claes

Riksdagsskrivelse 2017/18:240 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU14 Straffrättsliga frågor får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 19 april 2018 Urban Ahlin Claes

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:

• Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
• Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
• Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

125

Förslagspunkter

52

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

27, 85 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Riksdagsskrivelse 2017/18:231 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU33 Anpassning av domstolsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 18 april 2018 Urban Ahlin Claes

Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.

Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.

Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Det innebär att domstolsdatalagen behöver ses över och anpassas. Domstolsdatalagen innehåller regler om domstolarnas behandling av personuppgifter.

Lagändringarna innebär bland annat att det ska finnas regler om dataskyddsombud i domstolsdatalagen. De flesta ändringarna är en direkt följd av att dataskyddsförordningen träder i kraft och att personuppgiftslagen kommer att upphävas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.

Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

23

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

• Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
• Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
• Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

137

Förslagspunkter

44

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19

Votering: betänkande 2017/18:JuU22 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation, förslagspunkt 6 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Datum: 2018-03-28 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 SD, Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 101 0 0 12 M 76

Votering: betänkande 2017/18:JuU22 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation, förslagspunkt 3 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Datum: 2018-03-28 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11

Riksdagsskrivelse 2017/18:206 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU23 Tillgänglighetsdelgivning försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 28 mars 2018 Björn Söder Claes

Riksdagsskrivelse 2017/18:205 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU22 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 28 mars 2018 Björn Söder Claes

Riksdagsskrivelse 2017/18:204 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU20 En utvidgning av kapningsbrottet får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 28 mars 2018 Björn Söder Claes

Riksdagen sa ja till att ett nytt sätt för delgivning, tillgänglighetsdelgivning, ska få användas på försök i brottmål. Delgivning är ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information. Det kan exempelvis handla om att en brottsmisstänkt får ett formellt överlämnande av en skriftlig handling på en stämning.

Det nya sättet att delge en person innebär att stämning och andra handlingar i ett brottmål ska finnas vid tingsrätten från en bestämd tidpunkt, som har bestämts i förväg. Den misstänkte ska vid ett personligt möte med polis eller åklagare ha fått information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna finns. Tillgänglighetsdelgivning ska få användas vid de tingsrätter som regeringen bestämmer. Syftet är att handläggning av brottmål ska bli mer effektiv och att lagföring av brott ska ske snabbare. Lagförslaget börjar att gälla den 1 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens forensiska organisation. Det är Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ansvarar för Polisens forensiska verksamhet, som bland annat omfattar undersökningar av spår efter brott i samband med brottsutredningar.

Riksrevisionen har gjort sin granskning för att se om den forensiska verksamheten på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Bland annat gör Riksrevisionen bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet. Däremot är de långa handläggningstiderna vid NFC ett problem och effektiviteten i Polisens forensiska verksamhet behöver öka.

Riksdagen håller med om den bedömningen och anser liksom regeringen att granskningen och de rekommendationer Riksrevisionen ger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ett värdefullt bidrag till myndigheternas pågående effektiviseringsarbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Sverige ska ansluta sig till två FN-överenskommelser om brott mot den civila luftfarten. Som en följd av det görs lagändringar i brottsbalken som bland annat innebär att den som använder tekniska hjälpmedel, exempelvis en dator, för att ta kontroll över ett flygplan eller ett tåg ska kunna dömas för kapningsbrott.

Dessutom utvidgas reglerna om kapningsbrott så att de även omfattar lätta lastbilar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Votering: betänkande 2017/18:JuU16 Kriminalvårdsfrågor, förslagspunkt 23 Kriminalvårdsfrågor Datum: 2018-03-21 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 18 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 17 M 0 70 0 13 SD 33 0 0 12 MP 21 0 0 4 C 0 18 0 4 V 20 0

Votering: betänkande 2017/18:JuU16 Kriminalvårdsfrågor, förslagspunkt 20 Kriminalvårdsfrågor Datum: 2018-03-21 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 16 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 17 M 69 0 0 14 SD 33 0 0 12 MP 21 0 0 4 C 18 0 0 4 V 0 20 0 1 L