Sök

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.

Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-12

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

18, 75 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Votering: betänkande 2017/18:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förslagspunkt 9 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Datum: 2017-12-06 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 8 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 73 0 0 10 SD 42 0 0 4 MP 20 0 0 4 C 19 0 0 3 V

Votering: betänkande 2017/18:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förslagspunkt 47 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Datum: 2017-12-06 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 41 SD, Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 73 0 0 10 SD 0 42 0 4 MP 20 0 0 4 C 19 0 0

Votering: betänkande 2017/18:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förslagspunkt 23 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Datum: 2017-12-06 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 20 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 73 0 10 SD 41 0 0 5 MP 20 0 0 4 C 0

Votering: betänkande 2017/18:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förslagspunkt 19 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Datum: 2017-12-06 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 17 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 73 0 10 SD 41 1 0 4 MP 20 0 0 4 C 0

Votering: betänkande 2017/18:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förslagspunkt 18 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Datum: 2017-12-06 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 16 L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 73 0 0 10 SD 42 0 0 4 MP 20 0 0 4 C 19 0 0 3

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

• se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
• göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
• arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
• arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
• kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
• ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
• arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
• stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
• se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
• säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

75

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

53, 185 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

EU:s förordning om referensvärden ska tillämpas i Sverige från och med den 1 januari 2018. För att det ska bli möjligt behöver den svenska lagen anpassas. Bland annat ska en ny lag med kompletterande bestämmelser införas.

Syftet med EU-bestämmelserna är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats. Finansinspektionen är behörig myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och ändringarna i lagen om bank- och finansieringsrörelse börjar gälla den 1 januari 2018. Övriga lagändringar börjar gälla den 3 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Votering: betänkande 2017/18:JuU8 Skjutvapen och explosiva varor skärpta straff för de grova brotten, förslagspunkt 1 Skjutvapen och explosiva varor skärpta straff för de grova brotten Datum: 2017-11-22 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD, Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0

Votering: betänkande 2017/18:FiU11 Höständringsbudget för 2017, förslagspunkt 1 Höständringsbudget för 2017 Datum: 2017-11-22 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 1 0 75 7 SD 0 36 0 10 MP 23 0 0 2 C 2 0 15 5 V

Votering: betänkande 2017/18:FiU1 Statens budget 2018 Rambeslutet, förslagspunkt 2 Statens budget 2018 Rambeslutet Datum: 2017-11-22 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 76 0 7 SD 0 36 0 10 MP 23 0 0 2 C 0 0 17

Votering: betänkande 2017/18:FiU1 Statens budget 2018 Rambeslutet, förslagspunkt 1 Statens budget 2018 Rambeslutet Datum: 2017-11-22 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 102 0 0 11 M 0 76 0 7 SD 0 36 0 10 MP 23 0 0 2 C 0 0 17

Votering: betänkande 2017/18:FiU13 Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, förslagspunkt 2 Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna Datum: 2017-11-16 Omröstning i sakfrågan Utskottets

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.

Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Votering: betänkande 2017/18:FiU18 Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union, förslagspunkt 1 Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union Datum: 2017-11-15 Omröstning i motivfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 100 0 0 13

Votering: betänkande 2017/18:FiU17 Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser, förslagspunkt 1 Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser Datum: 2017-11-15 Omröstning i motivfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 100 0 0 13 M 73 0 0 10 SD 0