223 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2009/10, Finansutskottet, Justitieutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.
Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.
Omröstning 2009/10:FiU40p1 Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken
Votering: betänkande 2009/10:FiU40 Utlåtande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken, förslagspunkt 1
Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna. Datum: 2010-06-23 Omröstning i motivfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 v Parti
Ja
Nej
Avstående
Omröstning 2009/10:FiU20p1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Votering: betänkande 2009/10:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken, förslagspunkt 1
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:100 punkt 1 och
Omröstning 2009/10:FiU31p3 Skärpt reglering av kreditvärderingsinstituten och etablering av ett oberoende statligt kreditvärderingsföretag
Votering: betänkande 2009/10:FiU31 Kreditvärderingsinstitut, förslagspunkt 3
Skärpt reglering av kreditvärderingsinstituten och etablering av ett oberoende statligt kreditvärderingsföretag
Riksdagen avslår motion 2009/10:Fi16 av Ulla Andersson m.fl. v yrkandena 1 och 2. Datum: 2010-06-22 Omröstning i sakfrågan
Utskottets
Omröstning 2009/10:FiU31p1 Samarbete vid särskild begäran
Votering: betänkande 2009/10:FiU31 Kreditvärderingsinstitut, förslagspunkt 1
Samarbete vid särskild begäran
Riksdagen antar, i den ordning som anges i 10 kap. 5 regeringsformen om kvalificerad majoritet, 3 regeringens förslag till lag om kreditvärderingsinstitut. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:217 i denna
Omröstning 2009/10:JuU27p1 Lag om mark- och miljödomstolar
Votering: betänkande 2009/10:JuU27 Mark- och miljödomstolar, förslagspunkt 1
Lag om mark- och miljödomstolar
Riksdagen antar regeringens förslag 1 i bilaga 2 till lag om mark- och miljödomstolar utom såvitt avser 1 kap. 3 2 kap. 3 3 kap. 1 och 5 kap. 2 med det tillägget att lagförslaget tillförs en paragraf 2 kap. 3 vars
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy där kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. EU-kommissionen menar att den globala ekonomiska krisen har inneburit att samordningen av den ekonomiska politiken i EU har visat på svagheter och att dessa bör rättas till. Den dåliga efterlevnaden av regler och principer har inneburit ett särskilt tryck på den monetära unionens funktion. I meddelandet tar kommissionen därför upp ett antal förslag. Finansutskottet delar uppfattningen att den ekonomiska krisen har visat hur viktigt det är att ha stabila finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och på EU-nivå. Utskottets betonar dock sin uppfattning att det inte är aktuellt att EU ska granska en budgetproposition innan den läggs fram till riksdagen. Utskottet betonar att det är riksdagen som fattar beslutet om både utgifter och inkomster. Utskottet anser också att det inte är helt tydligt i meddelandet vilka åtgärder som är avsedda för länder inom den monetära unionen i förhållande till övriga länder inom EU. Finansutskottet anser också att det är viktigt att kvaliteten i statistiken kring de offentliga finanserna ökar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Omröstning 2009/10:FiU32p1 Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning
Votering: betänkande 2009/10:FiU32 Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning, förslagspunkt 1
Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen 1973:1173lagförslag 2.1med den ändringen att 9,
Omröstning 2009/10:FiU19p2 Stöd till den kommunala sektorn
Votering: betänkande 2009/10:FiU19 Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2009, förslagspunkt 2
Stöd till den kommunala sektorn
Riksdagen avslår motion 2009/10:Fi14. Datum: 2010-06-17 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 s, v, mp Parti
Ja
Nej
Avstående
Frånvarande
s
0
115
0
15
m
88
Omröstning 2009/10:FiU21p5 Anskaffning av ett nytt medeltungt helikoptersystem
Votering: betänkande 2009/10:FiU21 Vårtilläggsbudget för 2010, förslagspunkt 5
Anskaffning av ett nytt medeltungt helikoptersystem
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 besluta om anskaffning av ett nytt medeltungt helikoptersystem. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:99 punkt 6 i denna del. Datum:
Omröstning 2009/10:FiU21p16 Kompletterande planeringsram för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt
Votering: betänkande 2009/10:FiU21 Vårtilläggsbudget för 2010, förslagspunkt 16
Kompletterande planeringsram för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en planeringsram för investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Därmed bifaller riksdagen proposition
Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.
Riksdagen har godkänt årsredovisning för staten 2009. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomster och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats, men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Finansutskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål.
Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills i år samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till överskott i offentliga finanser inom en rimlig tidshorisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast 2014. Dagens jobbpolitik fungerar bra och att inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel: Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre från 12 till 6 månader. Tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor. Utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat.
Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 1,7 till 2,8 procent av taxeringsvärdet. Stämpelskatten höjs för juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter. Skatten höjs från 30 kronor till 42 kronor och 50 öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde. Stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet samt bostadsrättsföreningar är exempel på jurudiska personer som inte omfattas av höjningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Under Sveriges ordförandeskap i EU utarbetades Stockholmsprogrammet. Programmet är en färdplan för rättsliga och inrikes frågor. Färdplanen ska ange ramarna för EU-arbetet när det gäller polis-, gräns- och tullsamarbete, räddningstjänst, rättsliga frågor, asyl, migration och viseringspolitik under 2010-2014. Kommissionen har sedan utarbetat en handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet. Justitieutskottet har nu lämnat synpunkter på det meddelande där kommissionen ber berörda parter att godkänna handlingsplanen. Justitieutskottet tycker att det är bra att få möjlighet att involveras i arbetet med att genomföra Stockholmsprogrammet i ett tidigt skede. Men meddelandet om handlingsplanen tillåter inte en ordentlig bedömning av de planerade åtgärderna. Handlingsplanen avviker i vissa avseenden från det fastställda Stockholmsprogrammet. Det är också svårt att utläsa vilka åtgärder i handlingsplanen som svarar mot vilka områden i Stockholmsprogrammet. Riksdagen avslutar härmed ärendet. Utlåtandet kommer nu att skickas till regeringskansliet och EU-kommissionen.
En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.
