Sök

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

• Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
• Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
• Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
• Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

42

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

29, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
• brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
• maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:

• Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
• Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Skyddet för barn mot sexuella övergrepp ska förstärkas ytterligare. Sedan 2009 kan en person dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte. För att det ska bli en fällande dom krävs att förövaren dels föreslår en träff med barnet, dels gör något mer för att träffen verkligen ska bli av.

Nu skärps alltså lagen. Redan när en person föreslår en träff med barn i sexuellt syfte kommer handlingen vara brottslig. Detta gäller om det går att bevisa att avsikten med mötet är att begå ett sexuellt övergrepp. Syftet med förändringen är att i större utsträckning kunna förhindra att en förövare och ett barn träffas. En uppföljning från Brottsförebyggande rådet har visat att lagen från 2009 inte fungerat som den var tänkt.

Maxstraffet höjs samtidigt från ett års fängelse till två års fängelse. Lagen ska gälla kontakter som syftar till sexualbrott vid såväl fysiska möten som möten över internet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-08

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

• Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
• Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
• Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

137

Förslagspunkter

44

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19

Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:

• Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
• Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
• Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

125

Förslagspunkter

52

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

27, 85 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 54 minuter

Justering

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

• se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
• göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
• arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
• arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
• kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
• ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
• arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
• stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
• se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
• säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

75

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

53, 185 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06