Sök
19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2012/13, 2009/10, Linander, Johan (C), Finansutskottet, Justitieutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tolkning och översättning i brottmål
Betänkande 2012/13:JuU23
Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.
En rad andra ändringar i reglerna införs också:
- Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
- Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
- Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
- Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
- Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.
De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 31 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Betänkande 2012/13:JuU25
Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 40 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
En ny kameraövervakningslag
Betänkande 2012/13:JuU22
En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.
För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Beredning
- 2013-04-16
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Kränkande fotografering
Betänkande 2012/13:JuU21
Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.
En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 60 minuter
- Beredning
- 2013-03-12
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2012/13:JuU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess
Betänkande 2012/13:JuU15
Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Riksdagen tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade och sa därför nej till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.
Riksdagen sa ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.
Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Ett antal ytterligare måltyper flyttas därför ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det införs också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.
Flera av ändringarna ska skapa en mer flexibel och effektiv process. Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad tas bort. Ombud ska bara behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Det ska vara möjligt för en kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det införs ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen. Möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas.
Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 37 minuter
- Beredning
- 2013-01-24
- Justering
- 2013-01-31
- Debatt
- 2013-02-20
- Beslut
- 2013-02-21
- Dokument & lagar
Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Betänkande 2012/13:JuU5
Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.
Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.
Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 53 minuter
- Beredning
- 2012-11-13
- Justering
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Mark- och miljödomstolar
Betänkande 2009/10:JuU27
Fem nya domstolar bildas den 2 maj 2011. Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om De mål som nu handläggs i miljödomstolarna. Huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs i förvaltningsrätterna och hos regeringen. Huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 5, 20 minuter
- Justering
- 2010-06-03
- Debatt
- 2010-06-21
- Beslut
- 2010-06-21
- Dokument & lagar
Barn under 15 år som misstänks för brott
Betänkande 2009/10:JuU25
Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 119 minuter
- Justering
- 2010-05-27
- Debatt
- 2010-06-02
- Beslut
- 2010-06-02
- Dokument & lagar
En ny fängelse- och häkteslagstiftning
Betänkande 2009/10:JuU21
Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftning. Beslutet innebär i huvudsak att: Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov. Kraven för att få permission förtydligas. Kriminalvården få nya kontrollmöjligheter, besökaren och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor. Speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas. Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april 2011. Dessutom har Riksrevisionen granskat kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas.- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 18, 81 minuter
- Justering
- 2010-05-20
- Debatt
- 2010-06-02
- Beslut
- 2010-06-02
- Dokument & lagar
Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel
Betänkande 2009/10:JuU33
Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Beredning
- 2010-04-15
- Justering
- 2010-05-06
- Debatt
- 2010-05-19
- Beslut
- 2010-05-19
- Dokument & lagar
Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.
Betänkande 2009/10:JuU32
Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 25, 102 minuter
- Justering
- 2010-05-06
- Debatt
- 2010-05-19
- Beslut
- 2010-05-19
- Dokument & lagar
Trafiknykterhetskontroller i hamnar
Betänkande 2009/10:JuU29
Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 41 minuter
- Justering
- 2010-04-27
- Debatt
- 2010-05-05
- Beslut
- 2010-05-05
- Dokument & lagar
Förlängning av lagen om hemlig rumsavlyssning och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, m.m.
Betänkande 2009/10:JuU26
Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gäller till den 31 december 2010. Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december 2012. På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 § i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se bet. 2009/10:JuU22 ). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 4 minuter
- Justering
- 2010-04-20
- Debatt
- 2010-05-05
- Beslut
- 2010-05-05
- Dokument & lagar
Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism
Betänkande 2009/10:JuU22
Riksdagen godkände Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. För att Sverige ska följa konventionen började en ny lag att gälla den 1 december 2010: lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 49 minuter
- Justering
- 2010-04-08
- Debatt
- 2010-04-21
- Beslut
- 2010-04-21
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2009/10:JuU13
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från de allmänna motionstiderna 2007, 2008 och 2009. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om allmänna frågor om polisen, arbetet mot barnsexturism och lagring av trafikdata.- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 105 minuter
- Justering
- 2010-02-11
- Debatt
- 2010-02-18
- Beslut
- 2010-02-18
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2009/10:JuU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om våldsbrott och brottsoffer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brottsskadeersättning samt hjälp och stöd i olika former till brottsoffer.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 14, 65 minuter
- Justering
- 2010-01-19
- Debatt
- 2010-02-03
- Beslut
- 2010-02-03
- Dokument & lagar
Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
Betänkande 2009/10:JuU14
Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2009 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 20, 99 minuter
- Justering
- 2010-01-19
- Debatt
- 2010-02-03
- Beslut
- 2010-02-03
- Dokument & lagar
Lag om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen
Betänkande 2009/10:JuU3
Det ska inte gå att smita undan bötesstraff inom EU. Ett rambeslut säger att samma principer ska gälla i alla medlemsländer. Därför införs en ny lag i Sverige. Den ska reglera svenska beslut om bötesstraff som sänds till ett annat land för verkställande. Lagen ska också innehålla bestämmelser kring det omvända förhållandet, när ett annat land ber Sverige om att verkställa ett bötesstraff. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 24 minuter
- Justering
- 2009-11-05
- Debatt
- 2009-11-12
- Beslut
- 2009-11-12