Sök

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Omröstning: betänkande 2017/18:FiU21 Vårändringsbudget för 2018, förslagspunkt 1 Vårändringsbudget för 2018 Datum: 2018-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 108 0 0 5 M 2 0 75 6 SD 0 36 0 6 MP 21 0 0 4 C 0 0 20 2 V 19

Omröstning: betänkande 2017/18:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken, förslagspunkt 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Datum: 2018-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 108 0 0 5 M 0 76 1 6 SD 0 35 1 6 MP 21 0 0

Omröstning: betänkande 2017/18:AU16 Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden, förslagspunkt 1 Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden Datum: 2018-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation

Omröstning: betänkande 2017/18:AU15 Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning, förslagspunkt 1 Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning Datum: 2018-06-20 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot

Omröstning: betänkande 2017/18:UbU31 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas, förslagspunkt 3 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan

Omröstning: betänkande 2017/18:UbU31 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas, förslagspunkt 1 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan

Omröstning: betänkande 2017/18:UbU30 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förslagspunkt 5 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan

Omröstning: betänkande 2017/18:UbU30 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förslagspunkt 3 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan

Omröstning: betänkande 2017/18:UbU30 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förslagspunkt 1 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan

Omröstning: betänkande 2017/18:UbU30 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förslagspunkt 2 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan

Omröstning: betänkande 2017/18:AU14 Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen, förslagspunkt 2 Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående

Omröstning: betänkande 2017/18:AU14 Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen, förslagspunkt 1 Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen Datum: 2018-06-19 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 M, C, L, KD Parti Ja Nej Avstående

EU-kommissionen har lagt fram förslag som gäller systemet för EU:s egna medel och bestämmelser om genomförandet av systemet för egna medel.

Riksdagen har prövat förslagen och anser att de strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag innehåller bestämmelser som går längre än vad som behövs för att nå målen med förslagen. Det gäller framför allt de tre nya egna medel som kommissionen föreslår. Riksdagen anser särskilt att det går för långt att besluta om ett nytt eget medel som bygger på intäkter från ett förslag som inte är antaget, vilket är fallet med förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2018 samt förslag på ändrad användning av anslag.

Förslaget innebär att statens budget 2018 ökar med 9,5 miljarder kronor. Ökningen beror bland annat på ökade medel för statens bidrag till läkemedelsförmånerna och ersättningar till kommuner för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande barn och unga. Statens inkomster beräknas minska med 0,01 miljarder kronor.

Regeringen föreslår också att så kallade beställningsbemyndiganden och andra ekonomiska åtaganden höjs. Beställningsbemyndiganden handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 37 miljarder kronor och beror bland annat på satsningar på kollektivtrafik, cykelåtgärder och bostadsbyggande i kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.

Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet -271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20