Sök

Avdelning
Hoppa till filter

57 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2010/11, 2009/10, Haddad, Roger (L), Finansutskottet, Justitieutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen

    Betänkande 2017/18:JuU39

    En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

    Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

    Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 24 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-12
    Debatt
    2018-06-13
    Beslut
    2018-06-14
  • Dokument & lagar

    En mer heltäckande terrorismlagstiftning

    Betänkande 2017/18:JuU35

    Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

    • Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
    • Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
    • Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
    • Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

    Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    42
    Reservationer
    43 
    Anföranden och repliker
    29, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-12
    Debatt
    2018-06-13
    Beslut
    2018-06-13
  • Dokument & lagar

    Ny kamerabevakningslag

    Betänkande 2017/18:JuU36

    Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

    • kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
    • det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
    • Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
    • det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

    Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    12, 48 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-12
    Debatt
    2018-06-13
    Beslut
    2018-06-13
  • Dokument & lagar

    Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering

    Betänkande 2017/18:JuU32

    Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna innebär bland annat att

    • straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
    • brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
    • maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 55 minuter
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    med anledning av prop. 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag

    Motion 2017/18:4177 av Roger Haddad m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2017/18:4177 av Roger Haddad m.fl. L med anledning av prop. 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kamerabevakning vid skyddsobjekt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Liberalernas hållning är restriktiv
    Inlämnad
    2018-05-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU36
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Dokument & lagar

    med anledning av prop. 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag

    Motion 2017/18:4176 av Tomas Tobé m.fl. (M, L, C, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:4176 av Tomas Tobé m.fl. M, L, C, KD med anledning av prop. 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa tillståndsplikten för Polismyndighetens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning
    Inlämnad
    2018-05-04
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU36
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • Dokument & lagar

    Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden

    Betänkande 2017/18:JuU24

    Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 10 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Dokument & lagar

    med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition

    Motion 2017/18:4166 av Jan Björklund m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2017/18:4166 av Jan Björklund m.fl. L med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Skolan först Sverige är ett fantastiskt land. Det finns
    Inlämnad
    2018-05-02
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:FiU20
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Dokument & lagar

    Processrättsliga frågor

    Betänkande 2017/18:JuU15

    Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    40
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    15, 49 minuter
    Justering
    2018-04-19
    Bordläggning
    2018-04-24
    Debatt
    2018-04-25
    Beslut
    2018-04-25
  • Dokument & lagar

    Polisfrågor

    Betänkande 2017/18:JuU13

    Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

    Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:

    • Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
    • Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
    • Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    125
    Förslagspunkter
    52
    Reservationer
    40 
    Anföranden och repliker
    27, 85 minuter
    Justering
    2018-04-19
    Bordläggning
    2018-04-24
    Debatt
    2018-04-25
    Beslut
    2018-04-25
  • Dokument & lagar

    Elektronisk övervakning av kontaktförbud

    Betänkande 2017/18:JuU25

    Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 22 minuter
    Justering
    2018-04-17
    Bordläggning
    2018-04-24
    Debatt
    2018-04-25
    Beslut
    2018-04-25
  • Dokument & lagar

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2017/18:JuU14

    Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

    • Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
    • Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
    • Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    137
    Förslagspunkter
    44
    Reservationer
    27 
    Anföranden och repliker
    28, 93 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-18
    Debatt
    2018-04-19
    Beslut
    2018-04-19
  • Dokument & lagar

    med anledning av prop. 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

    Motion 2017/18:4125 av Tomas Tobé m.fl. (M, L, C, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:4125 av Tomas Tobé m.fl. M, L, C, KD med anledning av prop. 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till
    Inlämnad
    2018-04-11
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU29
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • Dokument & lagar

    med anledning av prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag

    Motion 2017/18:3999 av Tomas Tobé m.fl. (M, L, C, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3999 av Tomas Tobé m.fl. M, L, C, KD med anledning av prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet ny säkerhetsskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras
    Inlämnad
    2018-03-14
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU21
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): , 3 bifall,
  • Dokument & lagar

    Unga lagöverträdare

    Betänkande 2017/18:JuU18

    För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

    Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    14, 58 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Bordläggning
    2018-03-06
    Debatt
    2018-03-07
    Beslut
    2018-03-08
  • Dokument & lagar

    med anledning av prop. 2017/18:81 Elektronisk övervakning av kontaktförbud

    Motion 2017/18:3974 av Roger Haddad m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2017/18:3974 av Roger Haddad m.fl. L med anledning av prop. 2017/18:81 Elektronisk övervakning av kontaktförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd och tillkännager
    Inlämnad
    2018-02-06
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU25
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,
  • Dokument & lagar

    med anledning av skr. 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation

    Motion 2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3962 av Tomas Tobé m.fl. M, C, L, KD med anledning av skr. 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta konkreta åtgärder när det gäller resursanvändningen
    Inlämnad
    2018-01-19
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU22
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • Dokument & lagar

    med anledning av skr. 2017/18:57 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

    Motion 2017/18:3961 av Tomas Tobé m.fl. (M, C, L, KD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3961 av Tomas Tobé m.fl. M, C, L, KD med anledning av skr. 2017/18:57 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Sammanfattning Från Säkerhetspolisens sida har det framförts önskemål utöver frågan om lagens tillämpningsområde och om att bestämmelserna
    Inlämnad
    2018-01-19
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:JuU11
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 bifall,
  • Dokument & lagar

    Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

    Betänkande 2017/18:JuU6

    Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

    Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 33 minuter
    Justering
    2017-12-14
    Bordläggning
    2018-01-23
    Debatt
    2018-01-24
    Beslut
    2018-01-24
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2017/18:JuU1

    45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

    • se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
    • göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
    • arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
    • arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
    • utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
    • kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
    • ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
    • arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
    • stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
    • se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
    • säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.
    Behandlade dokument
    127
    Förslagspunkter
    75
    Reservationer
    54 
    Anföranden och repliker
    53, 185 minuter
    Justering
    2017-11-30
    Bordläggning
    2017-12-05
    Debatt
    2017-12-06
    Beslut
    2017-12-06