Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.
Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.
Enmansföretag som anställer en person ska betala bara ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas till den anställde. Nedsättningen gäller den del av ersättningen till den nyanställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad och under högst tolv månader. Lagen är tillfällig och ska tillämpas på ersättningar som betalas ut till och med den 31 december 2007. Lagen börjar gälla den 1 juni 2006 och ska gälla för ersättningar som betalas ut därefter och avser anställningar som inte påbörjats före den 1 januari 2006. Lagen ska inte gälla för företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att för att ett motorbränsle skall tillhöra miljöklass 1 måste utsläppen av växthusgaser vara lägre än för konventionell diesel. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om
Motion 2005/06:So46 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet för handikappolitiken bör vara principen om alla människors lika värde och rätt till likabehandling, ett tillgängligt samhälle och en tillgänglig arbetsmarknad. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
Motion 2005/06:So41 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om grunderna för den nationella politiken för vård och omsorg för äldre. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om fritt val i äldreomsorgen. Riksdagen begär att regeringen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samhället har ett ansvar för att inte upprätthålla förtryckande system så att alla människor, både kvinnor och män, ges mer frihet och större möjligheter att forma sina egna liv. Riksdagen tillkännager för regeringen
Motion 2005/06:So36 av Anita Sidén m.fl. (m, fp, kd, c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att tidiga åtgärder för att motverka uppkomsten av frakturer på grund av benskörhet hos äldre beaktas i det fortsatta arbetet med äldres vård och hälsa. Motivering
I propositionen föreslår regeringen
Motion 2005/06:Sf28 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall verka i EU för att riva upp transportörsansvaret. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall verka för att omförhandla direktivet om överföring
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkbildningens betydelse för ett Sverige där människor kan växa och tillsammans bygga samhället underifrån. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad samverkan samt enhetliga
Motion 2005/06:So34 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att IT-strategin kompletteras med förslag till åtgärder för att använda IT i det förebyggande och hälsostärkande arbetet. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att riksdagen inte skall besluta om vilken nivå eller vilken utformning som kommunerna skall välja för taxan för den offentliga kontrollen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
Motion 2005/06:Sf24 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd)
Sammanfattning
Regeringen föreslår att ett enmansföretag under ett års tid ska få en skattenedsättning på arbetsgivaravgiften för en nyanställd person. Allians för Sverige finner det intresseväckande att regeringen tillstår att ekonomiska incitament för det privata näringslivet kan underlätta för nya jobb, men den föreslagna
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens förslag om styrningen av integrationspolitiken. Riksdagen hänvisade i huvudsak till att regeringen förtydligat styrningen av integrationspolitiken i enlighet med Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen sade också nej till motioner om svenskt medborgarskap, kommunalt flyktingmottagande och introduktion av nyanlända, insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering samt arbete mot utanförskap och segregation i storstäderna. Riksdagen hänvisade bland annat till den pågående parlamentariska översynen av integrationspolitiken. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att landsbygdsutveckling kräver en rad grundförutsättningar, såsom en sund näringspolitik och en god infrastruktur, för att stöden genom LBU-programmet skall ge optimalt resultat. Riksdagen tillkännager för regeringen
Riksdagen godkände regeringens förslag om att kommunerna ska ansvara för boendet för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Med ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige inte har med sig någon förälder eller annan vuxen person som kan anses ha trätt i förälderns ställe. Enligt beslutet ska Migrationsverket ingå avtal med olika kommuner om mottagande av ensamkommande barn. De kommuner som ingår avtal med Migrationsverket ska ordna boende och ansvara för barnet enligt socialtjänstlagen. Kommunerna kommer att få en ersättning för sina insatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att en god man ska utses senast 24 timmar efter barnets ankomst till Sverige. Beslutet grundar sig på en motion från Kristdemokraterna och delvis en motion från Miljöpartiet.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.
Motion 2005/06:So15 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att obligatoriska hälsoundersökningar för nyanlända invandrare inte bör aktualiseras i direktiven för den i motionen aviserade utredningen eftersom det skulle leda till integritetsintrång som inte står i proportion
