Sök

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.

Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

5

Utskottsberedning

2023/24:MJU16 2023/24:MJU9 2023/24:NU12

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Inlämnad

2023-10-02

Förslag

6

Utskottsberedning

2023/24:NU5 2023/24:NU9

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att modernisera upphovsrätten, stärkt skydd för immateriella rättigheter, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och bekämpning av immaterialrättsintrång.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2023-03-30

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-13

Riksdagen sa nej till 85 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen rör internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående arbete och olika insatser.

Förslagen handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, det vill säga skydd av inhemsk produktion med hjälp av exempelvis tullar. Förslagen rör även krav i handelsavtal, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationer med vissa länder, frågor om den fria rörligheten för vissa varor, handelsfrämjande, granskning av utländska direktinvesteringar och hållbart företagande.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

18

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

28, 83 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

78, 202 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

6

Utskottsberedning

2022/23:NU17 2022/23:NU9

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

5

Utskottsberedning

2022/23:MJU11 2022/23:MJU18 2022/23:NU8

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Inlämnad

2022-05-19

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:NU26

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationen med Storbritannien, handelsavtal med Taiwan, exportförbudet för snus, granskning av utländska direktinvesteringar och beräkningar av exportens klimatnytta.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

32

Reservationer

80 

Anföranden och repliker

11, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Inlämnad

2022-03-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:NU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

27

Reservationer

62 

Anföranden och repliker

19, 102 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

13

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23