Äldreomsorg

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 22 Äldreomsorg. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas jämställd och jämlik vård och omsorg. En god hälsa ökar möjligheterna till att leva ett aktivt liv och ha inflytande över vardagen.

Fru talman! När man är pigg och rask funderar man kanske inte så mycket på det stöd och den hjälp som man kan behöva när hälsan försämras. Det är viktigt att få ha inflytande över sin vardag och få veta om vad som händer och när det händer. Man vill kunna påverka när hemtjänsten kommer på dagen eller vilka dagar man vill ha hjälp med exempelvis duschning eller handling. Dagens äldre har under hela livet kunnat styra och ställa över sina liv, och det vill de kunna fortsätta att göra. Det är också viktigt att äldre känner sig trygga i hemmet och med den personal som kommer hem till dem.

Fru talman! Vi har de senaste åren sett att hemtjänsten minskat något bland äldre. En förklaring kan vara coronapandemin. Men ett stort antal äldre är också friskare högre upp i åldern.

Fysisk aktivitet är viktigare ju högre upp i åldern vi kommer. Forskning visar att regelbunden balans- och styrketräning minskar risken för fall och fallskador. De flesta fallskador sker i hemmet. Risken för att falla och slå sig illa ökar med åldern. Förutom fysisk aktivitet är det också viktigt att se över hur det ser ut i hemmet. Man kan ta bort mattor eller lägga halkskydd under dem. Goda matvanor och rätt drycker, som ger både energi och näring, kan minska risken att man faller.

Under mina åtta år som socialnämndens ordförande i Mora gjorde jag kontinuerligt besök på boenden men även inom hemtjänsten. Personalen har en stor och betydande roll när de kommer hem till de äldre. De ser till att måltiden är trevlig. Mat med olika färger ser trevligt ut på tallriken och ökar därmed också matlusten.

Fru talman! När man inte längre klarar sig i hemmet ska det finnas tillgång till särskilt boende för äldre eller trygghetsboenden för dem som vill. Under pandemin såg vi att ansökningarna till de olika boendeformerna minskade något. Kommunerna ser nu att det börjar gå uppåt igen.

Fru talman! Personalen har blivit hårdvaluta inom många branscher. Samtidigt finns det 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva genom att arbeta. Det är inte bara inom vård och omsorg som det behövs personal, utan det behövs inom alla branscher. Det är dessutom en utmaning att behålla personalen inom vård och omsorg, då andra arbeten där man inte behöver jobba på helger, kvällar och nätter kan locka. Majoriteten av den personal som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor även om det har blivit vanligare med män, vilket är bra för att få en jämställd arbetsplats. Personalkontinuiteten måste bli bättre inom äldreomsorgen.

Fru talman! Det är viktigt att personalen har rätt kompetens för att kunna ge en god vård och omsorg till äldre personer. Lika viktigt som det är att ha rätt kompetens i förskola och skola är det att ha rätt kompetens i äldreomsorgen. Regeringen har avsatt 4 miljarder kronor till landets kommuner årligen för att säkerställa god vård och omsorg för äldre personer och öka personalkontinuiteten. Personalkontinuiteten kan bidra till trygghet och oberoende för den äldre.

Fru talman! I dag talar vi mycket om AI och digitalisering, inte minst inom vård och omsorg. Tekniken har gett oss nya möjligheter som är till gagn för alla. För dem som känner sig otrygga eller har lätt att bli störda nattetid av hemtjänsten finns det möjlighet med nattkamera, något som har varit väldigt bra.

Sverige ska vara ett land där vi människor känner oss trygga. Att vara självständiga och kunna fortsätta bo kvar hemma i sitt eget hem är vad de flesta vill. Trygga äldre mår bättre.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande. Jag hörde att hon tog upp kompetensförsörjningen och att den är en utmaning.

I SKR:s personalprognos kan man se att det behövs enormt många fler medarbetare till kommuner och regioner under de kommande tio åren. Totalt behöver man anställa cirka 410 000 personer fram till 2031. Tittar man samtidigt på demografin ser man att antalet personer över 80 år ökar med nästan 50 procent under den här tidsperioden. Det kommer enligt SKR:s egna siffror att innebära att man behöver anställa drygt 30 procent mer personal under samma period.

Hur ställer sig ledamoten till en förlängning av Äldreomsorgslyftet efter 2023?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Mikael Dahlqvist.

Äldreomsorgslyftet blev inte en så bra satsning som det var tänkt. Jag var väldigt positiv till en början när det infördes. Men sedan såg vi att det var många som hoppade av. I och med att man var borta från arbetsplatsen för studier och vikarier togs in blev det inte riktigt så bra som det var tänkt. Initialt var det många som började, men det var sedan väldigt många som slutade.

Nu kommer det en utvärdering av Äldreomsorgslyftet, och man får väl ta den i beaktande och se vad som står där. Jag tror att det behövs någonting annat, någon annan kombination, för vi behöver ha personal, som ledamoten Mikael Dahlqvist också nämnde. Det blir nästan ett glapp i äldreomsorgen. Ledamoten nämnde att 410 000 personer behövs till 2031, och samtidigt är många äldre. Ny teknik och annat kan kanske ta bort en del av behovet av ny personal, men inte hela.

Fru talman! Jag tackar för ditt svar, ledamoten Höglund. Äldreomsorgslyftet är en succé, påstår jag. Lyssnar man på de fackliga parterna, SKR, det vill säga Sveriges kommuners och regioners eget förbund, pensionärsorganisationer med flera får man höra att det är en succé. År 2021 påbörjade 6 000 personer utbildning till undersköterska eller vårdbiträde. Av dessa har 2 000 blivit färdiga. Vi får hoppas att de flesta börjar inom äldreomsorgen.

Fru talman! Vi har haft en pandemi, och man kan förstå att det har varit lite problem i och med att det har varit fokus på andra frågor. Men som sagt, ledamoten Malin Höglund, har jag fått en helt annan beskrivning av Äldreomsorgslyftet. Jag blir lite förvånad av att ledamoten inte tycker att det har varit en succé. Min fråga blir, fru talman, till ledamoten: Kan du ange vilka referenser och källor du har när du säger att Äldreomsorgslyftet har problem?

Fru talman! Jag var själv som sagt socialnämndens ordförande i åtta år. Jag var ute väldigt mycket i verksamheten. Jag hade också kontakt med andra kommuner runt om i Dalarna och i andra län. Initialt var det många som började gå utbildningar, men sedan blev det tyvärr många avhopp. Vad det beror på kanske vi kan få läsa i den utvärdering som kommer i slutet av mars.

Det är viktigt att vi utbildar personal. Vi behöver ha personal inom äldreomsorgen. Vi behöver vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor. Men vi får avvakta och se vad som händer och vad utvärderingen säger.

Fru talman! Jag tackar så mycket för ett bra anförande, Malin Höglund. Jag kan instämma i nästan allting som du tog upp i talarstolen om hur svensk äldreomsorg bör se ut framöver. Du gav en väldigt bra beskrivning av många olika delar. Det handlade om kompetensförsörjningen, innehållet i omsorgen och det förebyggande arbetet.

Det jag däremot saknade i ditt anförande var de konkreta förslagen, så när som på förslagen om pengarna för att bygga på kompetensförsörjningen framöver. Det är inte pengarna som är det stora problemet utan tillgången till personal. Där saknades det konkreta förslag.

Nu företräder du ju ett av regeringspartierna, och regeringen sitter i dag med både en sjukvårdsminister och en äldreminister. Då kunde man kanske förvänta sig lite fler konkreta förslag och tydliga ingångar i vad man har tänkt göra under mandatperioden. Hittills har det varit väldigt tyst inom äldreomsorgens område.

En av de bitar som du lyfte var som sagt det förebyggande arbetet. Vi vet att vi genom ett bra förebyggande arbete kan se till att de äldre håller sig friska längre upp i åren, undviker sjukdomar och inte behöver komma in på äldreboende lika tidigt. Det kan handla om att ha hälsosamtal. Det kan handla om att ha ett tydligt nationellt vaccinationsprogram även för de äldre. Men jag hörde ingenting om det.

Min fråga till Malin Höglund är: Vilka konkreta förslag har regeringen tänkt driva vad gäller det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen?

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan. Det finns en utredning som heter Vilja välja vård och omsorg - En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och som nu bereds inom Regeringskansliet. Det gäller också att hålla sig pigg som äldre. Våra pensionärsorganisationer, som finns runt om i Sverige, spelar en väldigt stor roll för att våra äldre ska få känna sig som en del av ett sammanhang. Det erbjuds olika utflykter och annat. Det gör också att man håller sig friskare och mer alert. Min egen mamma är medlem i en av dem. Fysisk aktivitet är väldigt viktigt för att hålla sig pigg och kry.

Kompetensförsörjningen är, precis som jag sa, en utmaning för alla branscher. Det är lika svårt att få tag i förskollärare och lärare som det är att få tag i undersköterskor och vårdbiträden. Vi har i dag 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva och som borde kunna komma in på arbetsplatser.

Fru talman! Du landade i kompetensförsörjningen igen, Malin Höglund. Den är en utmaning som vi gärna kan diskutera. Det jag hade velat höra lite mer om var just de konkreta förslagen kring det förebyggande arbetet, som är så viktigt och som i sig gör att vi kan spara personalresurser och pengar i slutändan men framför allt se till att våra äldre mår bättre och får ett långt och bra liv.

Pensionärsorganisationerna fyller en väldigt viktig funktion. Det råder inget tvivel om det. De får i huvudsak stöd från kommunerna för det arbete de bedriver. Att uppmuntra till fysisk aktivitet är en jätteviktig del i det här arbetet.

Från Centerpartiet har vi ett förslag om att ta fram ett äldrehälsovårdsprogram på samma sätt som vi har barnhälsovårdsprogram, det vill säga se till att man på nationell nivå har ett övergripande ansvar och en övergripande syn på hur vi ska främja äldres hälsa. I ett sådant hälsovårdsprogram kan det ingå hälsosamtal, som ska främja det friska och förebygga sådant som kan resultera i sjukdomar. Det kan då föras diskussioner om matvanor, livsstil, sociala kontakter med mera. Vi ser också att det finns behov av ett vaccinationsprogram inom äldrehälsovårdsprogrammet, så att man tar tag i vaccinationen av de äldre på samma sätt som man gör med barn och erbjuder gratisvaccination till dem som är över 70 år.

Detta är frågor som vi har varit rätt överens om mellan våra partier tidigare, även om vi kanske inte använt just uttrycket äldrehälsovårdsprogram. Mina avslutande frågor till Malin Höglund är: Hur ställer du, Moderaterna och regeringen er till den formen av förslag? Har ni andra konkreta förslag för att på nationell nivå arbeta med att förebygga ohälsa bland äldre?

Fru talman! Det förebyggande arbetet sker i dag i kommunerna. Jag har själv varit med och tagit beslut i vår kommun om att tidigt vara ute och ha de här samtalen med äldre - om jag inte minns fel var det vid 70 års ålder. De samtalen är väldigt bra, för då kan man också ställa frågor om ensamhet och sådant. Äldrecentraler är någonting som har diskuterats, även i mitt län, men på regeringsnivå har vi vad jag kan minnas inte haft den frågan uppe.

Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt. Man kan göra det på olika sätt, men det ligger väldigt mycket på kommunerna, tycker jag.

Fru talman! Dagens betänkande handlar om äldreomsorgsfrågor i stort. Cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden ska debatteras och senare beslutas om.

Glädjande är att vi blir allt piggare och äldre i vårt land. Medellivslängden har ökat stadigt i Sverige under de senaste årtiondena. Enligt prognoser kommer antalet personer över 80 år att öka med nästan 50 procent till 2031. Allt fler klarar att ha ett aktivt liv och jobba längre. Det är en framgång för vårt välfärdssamhälle. Samtidigt kommer det att ställa stora krav på vårt lands äldreomsorg.

Fler äldre med större behov kommer att kräva mer resurser och mer personal, och det i en situation när man redan i dag ser stora svårigheter för verksamheterna att rekrytera. Personalförsörjningen är och kommer att bli en än större utmaning under åren som kommer. Det krävs ett nytt synsätt inom äldreomsorgen där personal uppvärderas och kompetens premieras. Under alltför lång tid har äldreomsorgspolitik handlat om att effektivisera genom att pressa personal hårdare med allt mindre uppskattning. Den tiden måste vara över nu.

Fru talman! Den förra, S-ledda regeringen påbörjade satsningar för att lyfta, trygga och modernisera den svenska äldreomsorgen. Det handlade om ny lagstiftning och om resurser. Den socialdemokratiska regeringen införde genom budgetpropositionen 2021 ett sektorsbidrag på äldreomsorgens område som omfattade cirka 4 miljarder kronor per år och som skulle fördelas specifikt på äldreomsorgens område och gå till insatser som höjer kvaliteten.

Socialdemokraterna införde också ett äldreomsorgslyft på cirka 2 miljarder kronor per år. Vi säkrade titeln undersköterska och såg till att äldre med hemtjänst fick rätt till en fast omsorgskontakt. Vi införde en nationell anhörigstrategi samt ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg på Socialstyrelsen. Jag vågar säga att mer hände inom den nationella äldreomsorgspolitiken än vad som hänt på de senaste decennierna, men det är inte nog. Det var bara en början.

Fru talman! Jag vill lyfta fram några saker i vår kommittémotion som vi socialdemokrater vill införa.

Den förra regeringen tillsatte 2020 en utredning med uppdrag att föreslå en särskild äldreomsorgslag. Vårt syfte var att säkra långsiktiga förutsättningar för svensk äldreomsorg samt säkra tillgången till god medicinsk vård. I somras lämnade utredaren över sitt betänkande Nästa steg - ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer med förslag på en äldreomsorgslag med särskilda bestämmelser om vård och omsorg för äldre.

Jag utgår från att regeringen skyndsamt kommer tillbaka till riksdagen med skarpa förslag. Det är viktigt. Framtidens äldreomsorg kan inte vänta.

Fru talman! Vi socialdemokrater yrkar också på att Äldreomsorgslyftet förlängs. Det är en satsning som verkligen levererar! Den statliga satsningen initierades 2020 och syftar till att höja kompetensen i äldreomsorgen, stärka vårdpersonalens position samt bidra till kommunernas kompetensförsörjning. Det är en miljardreform som ger ny och befintlig personal möjligheter att utbilda eller vidareutbilda sig på betald arbetstid.

Äldreomsorgslyftet fyller på och breddar kompetensen. Under 2021 påbörjade över 6 000 personer utbildningen till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 av dem avslutade studierna med godkända betyg, och förhoppningsvis jobbar de nu inom äldreomsorgen. Personalen är vår viktigaste resurs. Men i regeringens budgetdokument står det att reformen upphör den 31 december i år.

Fru talman! Redan innan pandemin såg vi socialdemokrater stora brister inom äldreomsorgen, och de tydliggjordes under pandemin. Jag har i mitt anförande hittills berört bristen på kompetens och resurser. I Coronakommissionens rapport konstateras också brister i samordningen mellan regioner, kommuner och stat. Det krävs stora förändringar i styrningen av äldreomsorgen, inklusive den medicinska vården.

Jag tror att en kommande äldreomsorgslag kommer att lösa en del av problemen, framför allt genom att den medicinska kompetensen höjs på särskilda boenden och i hemtjänsten. Men även här pekar Coronakommissionen tydligt på behovet av högre bemanning, ökad kompetens och rimliga arbetsförhållanden - helt enkelt bättre villkor inom äldreomsorgen. Det kommer att förbättra personalkontinuiteten, som i sin tur ger bättre kvalitet och ökad trygghet för de äldre.

Fru talman! Sammanfattningsvis är äldreomsorgen en viktig fråga för samhället, och den måste tas på allvar. Mer resurser och personal behövs för att erbjuda de äldre en värdig och trygg vård och omsorg på ålderns höst. Det behöver skapas en äldreomsorg som tar hänsyn till den enskildes behov och önskemål - en omsorg som verkligen möter de äldres behov. Det är viktigt att regeringen inte drar ned på reformtakten. Ta vid där vi socialdemokrater slutade, och fortsätt arbetet med att stärka den svenska äldreomsorgen!

Socialdemokraterna står bakom samtliga reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 16 under punkt 8, Förlängning av Äldreomsorgslyftet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Sveriges äldre förtjänar en äldreomsorg i världsklass. Därför föreslår vi kristdemokrater kraftfulla reformer för att skapa en trygg och värdig äldreomsorg. Det kräver att personalen inom äldrevården har goda villkor, att de äldre ska kunna garanteras en äldreboendeplats, att pensionärernas ekonomi förbättras och att de äldres möjligheter till gemenskap stärks. Vi kristdemokrater vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och med värdighet. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.

Många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Samtidigt finns det en stor grupp äldre som känner att de behöver en annan boendeform men som nekas en plats. Biståndsbedömningarna har blivit hårdare. Kristdemokraterna vill därför införa en äldreboendegaranti där varje person över 85 år har lagstadgad rätt att få en plats på ett anpassat boende när och om de vill. Vi föreslår också ett investeringsstöd för att få fram fler äldreboendeplatser och nya trygghetsboenden.

Socialstyrelsen har pekat på stora kompetens- och rekryteringsbrister inom områdena geriatrik och gerontologi. Det är därför angeläget att den geriatriska kunskapen ökar och att vården av äldre stärks - den måste präglas av högsta kvalitet oavsett var i landet man bor.

Det råder arbetskraftsbrist inom äldreomsorgen samtidigt som gruppen äldre över 85 år förväntas öka. Krafttag krävs för förbättrade villkor för personalen inom äldreomsorgen och för att stärka möjligheten att rekrytera mer personal. Det är bråttom att minska förekomsten av delade turer och att ordna avlastning för cheferna inom äldreomsorgen. Fler utbildningsmöjligheter behövs också.

Det behövs mer medicinsk kompetens inom äldreomsorgen, menar vi kristdemokrater. Därför vill vi att det bland annat anställs fler sjuksköterskor inom äldreomsorgen.

Regeringens mål i enlighet med budgeten för 2023 är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt. Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg, och äldre ska erbjudas jämställd och jämlik vård och omsorg.

För detta har regeringen tillfört drygt 4 miljarder kronor, som avsätts för initiativ för ökad kvalitet inom vård och omsorg av äldre.

Utvecklingsområden som regeringen avser att satsa mer på är fortsatt hur man kan stärka bemanningen och kompetensen. Införandet av skyddad yrkestitel för undersköterskor kan eventuellt bidra till detta. Fortsatta utmaningar runt om i landet är hur äldre ska kunna erbjudas en jämlik vård.

Fru talman! Vad mer har regeringen gjort hittills på detta område? Jo, man har stärkt arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning. Projekt ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet.

Regeringen satsar också 50 miljoner kronor på att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Pengarna ska bland annat användas till projekt som ska underlätta för äldre att delta i sociala och hälsofrämjande aktiviteter. Det är en mycket viktig och bra satsning som gör skillnad, tycker vi kristdemokrater. Man satsar också på gemenskap för att främja äldres hälsa genom äldresamtal i alla kommuner samt digitala hjälpmedel som kan bryta isolering.

Regeringen stärker det förebyggande arbetet mot fallolyckor bland äldre genom en informationssatsning gentemot kommuner och regioner.

Fru talman! Mycket är alltså på gång, och som jag sa i min inledning: Vi kristdemokrater vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och värdighet och ha tillgång till god vård och omsorg.

Fru talman! Tack, ledamoten Dan Hovskär, för anförandet! Jag noterade att ledamoten pratade mycket om kvalitet och om att det behövs mer personal, framför allt sjuksköterskor.

I mitt anförande lyfte jag också fram behovet av resurser, framför allt resurser för att skapa möjligheter att lösa kompetensförsörjningen. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion föreslagit dubbelt så mycket pengar till välfärden.

Häromdagen fick vi gemensamt i utskottet en föredragning av Riksrevisionens rapport om lex Sarah och lex Maria, som beskriver missförhållanden inom vård av och omsorg om äldre. Vården av och omsorgen om äldre har stora utmaningar. De personer som får insatser inom äldreomsorgen är sjukare i dag än för tio år sedan. En övergripande slutsats i rapporten, fru talman, är att statens insatser är otillräckliga. Där är staten, framför allt regeringen, ytterst ansvarig.

Min fråga till ledamoten Dan Hovskär är om ledamoten instämmer i min problembeskrivning.

Fråga nummer två är om ledamoten som regeringsföreträdare kommer att se till att mer resurser avsätts specifikt för äldreomsorgen i kommande budget.

Fru talman! Vi fick den här rapporten i veckan. Den beskriver hur verkligheten ser ut på många håll.

Vi kristdemokrater har just äldreomsorgen som en prioriterad fråga. Vi ser bristerna som finns ute i landet, och vi har rätt många olika förslag för att komma in med förbättringar.

Jag står bakom regeringens politik, men vi kristdemokrater vill gärna satsa ännu mer på äldreomsorgen och kämpar för att få mer resurser till det här området. Ledamoten kan alltså vara säker på att vi kristdemokrater kommer att lyfta fram de här frågorna och försöka få till ännu fler satsningar inom området.

Sedan får vi titta på exakt hur vi ska närma oss delarna som det står om i rapporten som vi fick. Det får vi återkomma till och analysera lite djupare.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Dan Hovskär, för svaret!

Det är glädjande att ledamoten delar uppfattningen att det behövs mer pengar till äldreomsorgen. Jag tvivlar inte heller på ledamotens vilja och intention. Sedan måste ju ledamoten få med sig sitt eget parti och framför allt regeringen på den här resan.

Vi befinner oss i en extremt extraordinär situation. Först kom pandemin för ett par år sedan. Vi kanske fortfarande dras lite grann med pandemins effekter, fru talman. Sedan kom kriget i Ukraina. Nu har vi dessutom fått inflation, tvåsiffrig, och räntorna är på väg upp.

Det här innebär att framför allt kommunerna, som i första hand ansvarar för äldreomsorgen i vårt land, börjar gå på knäna. Vi kommer att se en betydande resursbrist redan under hösten, tror jag, och säkert under nästa år.

Socialdemokraterna har i sin budgetmotion för det här budgetåret som sagt fördubblat anslaget jämfört med regeringens när det gäller pengar till den generella välfärden.

Min fråga till ledamoten Dan Hovskär är om regeringen verkligen kommer att prioritera upp äldreomsorgen och ge de resurser som krävs. Vi ser ju redan i samarbetsavtalet mellan partierna som styr regeringen, Tidöavtalet, många andra reformer som kostar oerhört mycket pengar. Finns det pengar över till äldreomsorgen?

Fru talman! Ja, vi står inför stora utmaningar i Sverige. Vi har en arbetslöshet som ökar. Vi har stora utmaningar när det gäller inflationen och ekonomin för både kommuner och regioner och för staten. Vi har mycket att göra i många olika delar.

Sedan handlar det om att göra rätt saker. Det handlar om att försöka minska inflationen, vilket är en mycket viktig del för ekonomin och Sverige som helhet för att komma på fötter igen snabbare. Därför är det en oerhört viktig fråga. Det handlar också om hur vi använder våra skattemedel på rätt sätt.

Vi kristdemokrater menar att vård och omsorg är en viktig del att satsa mycket på. Vi satsar mycket på vården, och vi satsar mycket på äldreomsorgen. Därför är, som jag sa tidigare, en av våra intentioner att jobba för att se hur vi kan få in mer medel till äldreomsorgen framöver.

Fru talman! Tack, Dan Hovskär, för ditt anförande! Jag instämmer fullt ut i att man i Sverige måste kunna åldras i trygghet och värdighet.

Jag delar också ledamotens ambition om kraftfulla reformer inom det här området. Däremot kanske jag inte håller med om att vi har sett dessa kraftfulla reformer föreslås från regeringens sida.

Jag tycker att Dan Hovskär tog upp många viktiga frågor i sitt anförande, bland annat vad gäller kompetensförsörjningen och innehållet i äldreomsorgen. Inte minst tog ledamoten upp att det behövs hälsosamtal också för våra äldre. Jag hoppas att vi kan kroka arm och driva den frågan.

Ledamoten lyfter också upp behovet av mer medicinsk kompetens och fler sjuksköterskor på våra äldreboenden, och i den frågan håller jag med. Vi behöver inte bara fler personer med medicinsk kompetens, utan vi behöver också bättre förutsättningar på våra äldreboenden att nyttja den medicinska kompetens som finns. I dag går en tydlig skiljelinje mellan vad som får göras på våra sjukhus och vad som får göras i hemsjukvården. Mer avancerad sjukvård behöver kunna bedrivas även i hemmen, antingen på särskilt boende eller hemma hos personer.

Min fråga till Dan Hovskär är: Varför har regeringen, som har både en sjukvårds- och en äldreminister, ännu inte tagit initiativ för att stärka möjligheten till avancerad sjukvård i hemmet?

Fru talman och ledamoten Christofer Bergenblock! Det är rätt stora processer som är igång. Den nuvarande regeringen har nu suttit i snart sex månader, och vi har många processer igång. Många av de olika delarna utreds. Man behöver titta över stora strukturer från början.

Inom hälso- och sjukvården nämns just personcentrerad vård. Det måste vi också titta på - samma synsätt skulle kunna tillämpas även inom äldreomsorgen. Kristdemokraterna tycker att det skulle kunna vara en spännande del. Det innebär att man kan vara med och forma sitt liv genom hela livet. Det är inte bara äldreomsorg man behöver, utan det kan även handla om andra delar, som samhällsbyggnadsfrågor, pensionssystemet, civilsamhällets olika bidrag och så vidare. Det är alltså lämpligt att titta på många olika delar och bredda synen på dessa olika frågor.

Man tittar alltså på och utreder många olika delar framåt. Rätt många utredningar har nu startats, så vi får återkomma i dessa frågor.

Fru talman! Tack för svaret, Dan Hovskär! Jag har inte uppfattat att det pågår en utredning gällande hemsjukvården och möjligheterna där, men jag hoppas att det stämmer.

Redan i Coronakommissionens slutbetänkande lyftes problemet med bristen på tillgång till avancerad sjukvård på våra äldreboenden, i första hand; samma problem finns även hemma hos människor som har tillgång till hemsjukvård i dag. I stället är det väldigt många som tvingas ut på våra vägar för att med ambulans transporteras miltals från sitt särskilda boende till ett sjukhus, för att där genomgå inte alltid så avancerad sjukvård. Det kan handla om blodtransfusioner, vätskehöjande dropp, intravenös antibiotika och liknande som man behöver men som likaväl skulle kunna ges på äldreboendet eller direkt i hemmet, med den teknik och den personal vi har i dag.

Från Centerpartiets sida ser vi ett stort behov av att likställa hemsjukvården med den övriga sjukvården för att få möjlighet att bedriva mer avancerad sjukvård även i hemmet, precis som utredningen har visat och Coronakommissionen också kom fram till.

Min fråga till ledamoten Hovskär är därför avslutningsvis: Vad avser regeringen att ta för initiativ för att driva på i frågan om mer avancerad sjukvård i hemmet?

Fru talman och ledamoten Christofer Bergenblock! Vi kristdemokrater har under en längre period pratat om hur vi skulle kunna göra med läkartillgången också på kommunal nivå. Tillgången till läkare inom kommunal hälso- och sjukvård behöver, anser vi, tittas på och stärkas för att äldre och anhöriga ska kunna känna sig trygga och för att korrekta medicinska bedömningar av sjukvårdsbehovet ska kunna göras, som du var inne på. Vi anser att detta bäst skulle kunna göras om den tid som avdelats för primärvårdens läkarinsatser inom äldreomsorgen utökades så att det fanns tillräcklig tid för att göra de medicinska bedömningar som krävs för att följa upp arbetet tillsammans med hela vårdteamet.

Man kan alltså se på detta från lite olika håll. Men det är frågor som Kristdemokraterna tycker är viktiga och kommer att lyfta upp vidare.

Fru talman! Vi debatterar i dag SoU22 om äldreomsorgsfrågor. Att Sveriges äldre får en trygg och värdig ålderdom är för oss i Sverigedemokraterna en av de högst prioriterade frågorna. Äldre ska ha möjlighet att leva ett rikt liv präglat av oberoende och självständighet, under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet. De ska känna delaktighet och gemenskap och bemötas med respekt.

Vi i Sverigedemokraterna har under många år drivit bland annat frågan om en äldreminister i Sveriges riksdag just eftersom vi anser att dessa frågor är oerhört viktiga och ska ligga högt på agendan. Den nuvarande högerregeringen har nu, vilket är glädjande för Sverige och svenska folket, fått en sådan.

Fru talman! De som genom ett långt liv bidragit till att bygga upp Sveriges välfärd ska också få allra bästa tänkbara vård och omsorg när behov uppstår - en äldreomsorg av världsklass, oavsett var i landet man bor, med möjlighet att själv välja vem som ska utföra den. Vi anser därför att LOV bör göras obligatorisk i alla landets kommuner för att öka valfriheten och även stärka kvaliteten.

Vården och omsorgen ska präglas av trygghet, kontinuitet och lättillgänglighet och utgå från den äldres behov. Vi ser därmed ett stort behov av att se till att särskilda boenden är bemannade dygnet runt och att en samordnad individuell plan upprättas från dag ett för att säkerställa att rätt insatser görs från början. Vi vill inte att omsorgstagaren ska möta orimligt många olika medarbetare. Det ska vara kontinuitet, och man ska känna sig trygg med den personal som kommer. Vi anser också att den geriatriska kunskapen behöver säkerställas.

Jag är stolt och glad över att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga Tidöpartier kommit överens om viktiga reformer som kommer att öka patientsäkerheten och höja de grundläggande kraven inom äldreomsorgen. Äldre förtjänar som sagt en omsorg av världsklass i ett välfärdsland som Sverige. Omhändertagandet av de mest sköra och sjuka äldre får aldrig försummas.

Språkkrav för personal inom äldreomsorgen är för oss en mycket angelägen fråga, och förslag om hur detta ska kunna genomföras och implementeras i svensk lag ska nu utredas. Språkets vikt kan inte nog understrykas. Språkförbistring kan få mycket allvarliga konsekvenser: utebliven eller felaktig vård, ökad risk för skador och risk för allvarliga missförhållanden. Personalen måste kunna kommunicera, läsa, förstå och själv dokumentera på svenska. Detta är grundläggande för en trygg och säker äldreomsorg och en förutsättning för en fungerande arbetsmiljö - både ur ett vård- och omsorgsperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv.

De flesta övriga riksdagspartier har nu vaknat tillräckligt för att se att det som Sverigedemokraterna länge har drivit gällande språkkrav är viktigt och en angelägen fråga, vilket är mycket glädjande.

Fru talman! Vi har otroligt många fantastiska medarbetare runt om i landet, som dagligen sliter för att göra sitt allra bästa inom vården och omsorgen. Tyvärr har rapporter om allvarliga brister inom äldreomsorgen avlöst varandra genom åren. Att det sedan länge funnits strukturella problem är nog de flesta överens om; det tydliggjordes inte minst under pandemin. Personalen måste få tillräckliga och rätt resurser och verktyg - där har det minst sagt brustit.

Både Ivos och Socialstyrelsens granskningar har upprepade gånger visat på allvarliga brister i äldreomsorgen i så gott som alla Sveriges kommuner, bland annat vad gäller vård i livets slutskede, läkemedelshantering, kompetens och personalens kunskaper i svenska språket, vilket naturligtvis innebär en patientsäkerhetsrisk. Samtidigt riktas kritik mot Ivo som tillsynsmyndighet för att utvärderingar och uppföljningar inte görs i den utsträckning som krävs för att nå förbättringar där det finns brister.

Riksrevisionens nyligen framtagna rapport pekar dessvärre också på att vårdskador och missförhållanden med stor sannolikhet är kraftigt underrapporterade. Den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre behöver stärkas. Så här får det inte vara!

Vi i Sverigedemokraterna anser att äldre i behov av vård och omsorg bör ges en starkare ställning. Vi menar att begreppet "skälig levnadsnivå" inte är gott nog utan ska fasas ut och ersättas med "goda levnadsvillkor". Vi vill också i lag tydligt stärka äldres rättigheter.

Vidare anser vi att regeringen bör se över möjligheten att införa krav på att det i varje kommun ska finnas en äldreombudsman som uppmärksammar och tar vara på äldres intressen och behov.

Fru talman! Låt mig vara tydlig: Regeringen och Sverigedemokraterna har rivstartat arbetet med att stärka insatserna för äldre under de få månader som passerat med det nya styret. Vi gör bland annat extra satsningar för att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre. Det handlar exempelvis om att kommunerna kan starta, förbättra eller utöka arbetet med hälsosamtal.

Fru talman! Jag är glad över att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga samarbetspartier i Tidöavtalet har enats om att utarbeta och genomföra en rad politiska reformer för att komma till rätta med brister inom svensk hälso- och sjukvård och förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för landets hälso- och sjukvårdspersonal.

Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Jag vill verkligen rikta ett stort tack till alla medarbetare runt om i landet. Utan dem har vi ingen välfärd. Men ett tack räcker såklart inte, så en av regeringens och Sverigedemokraternas prioriterade frågor är att lösa de bemanningsproblem som hälso- och sjukvården har. Arbetet med att säkra kompetensförsörjningen är långsiktigt, och för att klara behoven i hela landet anser regeringen att det nationella åtagandet gällande kompetensförsörjningen behöver stärkas.

Vi ser stor brist på personal i samtliga regioner, och vi måste på riktigt rusta upp arbetsvillkoren inom all sjukvård och i synnerhet inom äldreomsorgen. Tidöpartierna arbetar aktivt med att stärka kompetensförsörjningen i landet för att vårdyrket ska vara ett attraktivt yrke dit människor aktivt väljer att söka sig.

Fru talman! I det betänkande vi nu debatterar vill vi i Sverigedemokraterna stärka arbetet ännu mer. Jag vill därför säga att vi ställer oss bakom alla våra reservationer, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation 39 om hälsoförebyggande arbete. Vi behöver tillse att det satsas på fler förebyggande insatser för att öka andelen äldre med bibehållen hälsa och minimera riskerna för både fysisk och psykisk ohälsa och även minska belastningen på sjukvården.

Jag skulle kunna stå här länge och prata om alla satsningar som vi i Sverigedemokraterna vill göra inom äldreomsorgen - det handlar om demensbyar, nutrition och måltider, bland annat - men tiden räcker tyvärr inte till. Jag har redan dragit över min talartid rejält, så jag stannar här.

(Applåder)

Fru talman! När jag lyssnar på Carita Boulwéns anförande tycker jag att hon låter precis likadant som samtliga regeringspartiers företrädare här i kammaren i dag: Vi ska ha en äldreomsorg i världsklass, personalen är vår viktigaste resurs, vi behöver stärka kvaliteten och så vidare. Jag delar den uppfattningen. Jag instämmer i stort sett i det mesta som sagts från talarstolen hittills under denna debatt.

Men vi kommer alltid till den fråga som jag saknar: Hur ska man finansiera allt man önskar? Regeringen valde tillsammans med SD i sin budget att sänka skatten för de mest högavlönade i detta land. Dessa pengar - miljarder - kunde ha gått till exempelvis äldreomsorg.

Vi vet att äldreomsorgen och kommunerna börjar gå på knäna. Vi vet att det är en enorm kompetensbrist. Ska man få mer personal måste man förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Man måste öka bemanningen och satsa på utbildning. Allt detta kostar pengar.

Fru talman! Min enkla fråga till ledamoten Carita Boulwén är: Hur ska ni finansiera alla era önskedrömmar?

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för din fråga!

Önskedrömmar talas det om här. Jag skulle nog snarare påstå att det är Socialdemokraterna som först nu dubblerar sina utgifter på vissa områden. Man kan ju fråga sig vad ni har gjort under de år ni suttit i regeringsställning. Då har ni inte satsat dessa summor i alla fall. Det känns som om Socialdemokraterna verkligen gör sig bäst i opposition.

Jag tycker att vi tydligt har visat att vi är beredda att ta ansvar. Vi tänker säkerställa att vi får ordning på den hälso- och sjukvård som har raserats under den tid som Socialdemokraterna har suttit vid makten.

Fru talman! Tack, ledamoten Carita Boulwén, för ditt svar! Jag fick ju egentligen inget svar på frågan jag ställde. Min fråga var väldigt enkel: Hur tillför ni mer resurser till äldreomsorgen?

Sedan kanske Carita Boulwén har missat den tidigare regeringens satsningar. Det är historiska satsningar som gjordes på välfärden. Det handlar om miljardbelopp. Tack vare dessa satsningar finns det ett visst överskott i regioner och kommuner, som nu håller på att ätas upp. Men redan i slutet av detta år och under nästa år kommer man i kommunerna att tvingas till antingen rejäla skattehöjningar eller nedskärningar.

Carita Boulwén påstår att Socialdemokraterna inte har satsat på välfärden. Jag skulle vilja be henne att fundera på var hon har fått de uppgifterna från.

Min fråga kvarstår: Hur tänker regeringen tillsammans med samarbetspartiet SD se till att öka resurserna? Det behövs mer. De äldre blir fler, och konkurrensen om personalen ökar. Kan ledamoten ge något förslag för att råda bot på detta i nästkommande budget?

Fru talman! Om jag inte missminner mig debatterar vi i dag äldreomsorgen. Vi har inte någon budgetdebatt. Den får vi återkomma till längre fram.

I vårt förslag till budget ser ledamoten att vi gör otroligt mycket satsningar. Tidigare debattörer har också lyft fram detta. Det är mitt svar på ledamotens fråga.

Socialdemokraternas resonemang, att man alltid ska stoppa in mer pengar när man ser att något inte fungerar, är inte alltid lösningen. Man får hitta andra lösningar. Där är vi innovativa. Vi kommer att hitta sätt att förbättra hälso- och sjukvården och förbättra för personalen och för dem som behöver.

Fru talman! Tack, Carita Boulwén, för anförandet! Jag instämmer i mycket av det som ledamoten tog upp i talarstolen och håller med om vikten av äldreomsorgen.

Ledamoten drog över tiden med en minut. Det måste anses vara fullt acceptabelt när det är en så viktig fråga som vi debatterar.

Ledamoten säger att det är en av de absolut viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna. Ledamoten hänvisade också till Tidöavtalet. Jag har ju haft anledning att läsa det ett antal gånger sedan det presenterades. Det är 62 sidor långt, och av de 62 sidorna ägnas tre sidor åt hälso- och sjukvården. På de tre sidorna ägnas ett textstycke åt äldreomsorgen. Det textstycket handlar inte om innehållet i äldreomsorgen utan om att ställa krav på språkkunskaper hos personalen i äldreomsorgen. Ett enda stycke text ägnas alltså åt vad som skulle vara en av de absolut viktigaste frågorna!

Det kan ju vara så att Sverigedemokraterna helt enkelt är dåliga förhandlare, men med tanke på andra delar av Tidöavtalet lockas man inte riktigt att tro det. Andra så kallade hjärtefrågor för Sverigedemokraterna har ju fått väldigt mycket utrymme.

Jag ställer mig en fråga, och den ställer jag också till ledamoten: Varför är äldreomsorgen det minst prioriterade området över huvud taget i Tidöavtalet?

Fru talman! Tack, ledamoten Christofer Bergenblock, för frågan! Ja, vi kan gärna diskutera Tidöavtalet, vad som står i det och hur mycket inflytande vi har haft. Vi hör ju ganska ofta i denna kammare att det är Sverigedemokraterna som är vinnare i detta avtal. Som ledamoten konstaterar står det dock inte särskilt mycket om sådant som vi har avtalat vad gäller äldreomsorgen. Det är språkkrav, och sedan är det möjligheten att anställa kommunala läkare ute i kommunerna.

Sverigedemokraterna har desto mer satsningar på just äldre, som jag nämnde i mitt anförande. Vi står alltså inte utan förslag även om vi inte fått igenom det i denna omgång, i vårt avtal med övriga Tidöpartier.

Fru talman! Jag tackar för svaret, även om jag inte riktigt förstod det. Ledamoten framhåller att Sverigedemokraterna uppfattas som vinnare i diskussioner om Tidöavtalet. Antingen har man faktiskt fått igenom precis det man ville vad gäller äldreomsorgen - ett enda krav som handlar om språkkunskaper - och därmed är kanske inte äldreomsorgen den viktigaste frågan för Sverigedemokraterna, eller så har de andra tre Tidöpartierna varit så elaka mot Sverigedemokraterna att de har kört över dem i allting som har med äldreomsorgen att göra och sagt: Det ska vi inte ha med i vårt Tidöavtal.

Jag har lite svårt att tro detta. Jag har lite svårt att tro att detta faktiskt är den mest prioriterade frågan för Sverigedemokraterna eller att den är väldigt viktig när den har fått så enormt lite utrymme.

Men den punkt som ändå tas upp handlar om att ställa språkkrav på personalen inom äldreomsorgen. Ledamoten lyfte i sitt anförande fram att det var viktigt eftersom språkförbistring kan få väldigt allvarliga konsekvenser.

Jag tycker att jag känner igen debatten om att språkförbistring inom vården kan få allvarliga konsekvenser från något annat sammanhang. Ja, just det, varenda människa som jobbar inom svensk sjukvård i dag har reagerat oerhört hårt och negativt på det förslag som Tidöpartierna har lagt fram om att försvåra möjligheten till tolk inom svensk sjukvård genom att ställa ekonomiska krav och avgiftsbelägga tolk för den som inte klarar av det svenska språket. Där har man lyft fram att just språkförbistring kan få väldigt allvarliga konsekvenser.

Min fråga till Carita Boulwén är: Innebär det som sades alldeles nyss om problemet med språkförbistringar att Sverigedemokraterna och Tidöpartierna har övergett sitt krav vad gäller tolk inom svensk vård?

Fru talman! Nej, det har vi absolut inte gjort. Vi har inte övergett det. Lika viktigt som det är att kunna språket när man arbetar som undersköterska och sjuksköterska är det att kunna språket när man arbetar som läkare. Därför vill vi ställa krav på att man kan det svenska språket. Vi vill tydliggöra detta så att det verkligen blir så att den enskilde tar på sig detta. När man kommer till Sverige och ska arbeta och vara anställbar här ska man lära sig och kunna språket. Det hänger ju väl ihop med det som vi pratar om nu vad gäller språkkraven inom äldreomsorgen.

(forts. § 8)

Herr talman! Åldersdiskriminering är enligt Världshälsoorganisationen den svåraste diskrimineringsgrunden att göra någonting åt. Den återfinns i samhällets alla sektorer, inte minst inom hälso- och sjukvården och omsorgerna.

Det blev extra tydligt under coronapandemin, då både den ålderistiska synen på årsrika människor och den bristande kvaliteten i äldreomsorgen blev uppenbara. Människor som var 70-plus betraktades som ett kollektiv. De skulle isolera sig, inte bli smittade, inte smitta andra och inte ta upp platser i sjukvården.

Samtidigt blottlades allvarliga brister i äldreomsorgen, som funnits i många år men som inte prioriterats för att andra behov i samhället ansetts som angelägnare. Vi ser det som ren och skär åldersdiskriminering. Även om det ofta är omedvetet är det en ryggmärgsreflex att årsrika värderas lägre.

Herr talman! Två stora utredningar har presenterats på senare tid som rör äldreomsorgen: Coronakommissionens betänkande och utredningen Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Det finns mycket att ta fasta på i dessa utredningar, men jag väljer att fokusera på två av förslagen.

Det första handlar om en tydligare reglering av fast läkarkontakt. Liberalerna har länge föreslagit en fastläkarreform som kommer att ge trygghet och kontinuitet för patienten och säkerställa läkarmedverkan i den kommunala vården och omsorgen i kommunen.

En granskning från Ivo visar att 44 procent av de boende på särskilda boenden saknar en kommunal vårdplan och att 50 procent saknar en läkemedelsgenomgång. Om uppdraget för den fasta läkarkontakten tydliggörs kan det utöver att individen kommer att kunna känna en trygghet i att få träffa samma läkare kontinuerligt troligen också leda till att den här typen av brister undviks.

Det andra förslaget handlar om kommunernas möjlighet att anställa läkare. I dag ligger ansvaret för läkarinsatser på regionerna och får inte överlåtas till kommunerna. Det finns därmed ett hinder för kommunerna att anställa läkare i äldreomsorgen. Enligt Coronakommissionen finns det ingen motsvarande uppdelning av ansvar mellan olika huvudmän i våra grannländer, och man konstaterar att den här typen av kategorisk uppdelning mellan kommun och region vad gäller läkaransvar inte är lämplig. Därför anser kommissionen, i likhet med vad Liberalerna drivit, att det bör vara möjligt för kommuner att anställa läkare.

Detta är två av många viktiga åtgärder för att få bukt med de brister som finns inom äldreomsorgen i dag.

Herr talman! Det är inte bara i äldreomsorgen som insatser behövs. En betydande andel av all äldreomsorg utförs av anhöriga. Anhörigas Riksförbund räknar med att 1,3 miljoner personer i Sverige i dag ger vård och omsorg till anhöriga. Ofta ges den frivilligt och med glädje, men det kan också vara tungt ibland. Det är viktigt att anhörigvården alltid är frivillig och inte ett måste för en anhörig.

Det är också viktigt att det finns stöd för de anhöriga. Mycket finns skrivet om hur stöd kan ges, men alltför ofta är det bara ord som hamnar på papper. Anhörigstödet behöver utvecklas, och skillnaderna mellan landets kommuner måste åtgärdas.

Herr talman! I Svensk synonymordbok finns det 28 synonymer till ordet "gammal". 25 av dem är negativa, såsom "mossig", "kraftlös" och "utlevad", och endast 3 är neutrala. Barbro Westerholm, som tyvärr inte längre är bland oss, berikade vårt språk med ett nytt positivt ord: "årsrik" - rik på år och rik på erfarenhet, något som Barbro själv så väl symboliserade. Hon stred för allas rätt att leva livet hela livet och att få ses utifrån vilket behov man har och inte utifrån vilket födelseår som står i ens pass. Vi människor är inte så enkla att vi kan förenklas ned till en siffra.

Sveriges årsrika förtjänar att vi tar deras frågor på allvar och ger förutsättningar för att på riktigt lösa de utmaningar som exponerats. När man som årsrik är i behov av stöttning från samhället ska den finnas där med värme och kärlek. I Liberalernas Sverige är kampen för en bättre, tryggare och mer anpassad vård för årsrika inte över. Det är en del av kampen mot åldersdiskrimineringen i vårt land - en kamp som vi liberaler kommer att fortsätta föra med samma kraft och glöd som Barbro Westerholm så förtjänstfullt har gjort under många år.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack för anförandet, Malin Danielsson!

Jag lyfte tidigare en fråga med den sverigedemokratiska ledamoten om språkkravet i äldreomsorgen, som är den enda punkt i Tidöavtalet som avhandlas när det gäller äldreomsorgen. Det har pratats väldigt mycket om äldreomsorg i dag, men detta är faktiskt den enda punkt man har lyft där.

Språkkrav i äldreomsorgen är en fråga som fungerade som cirkulärmotion från Sverigedemokraterna under hela den föregående mandatperioden. Centerpartiet och Liberalerna stod då i kommun efter kommun och röstade ned denna motion. Bland annat i min hemkommun Varberg konstaterade vi att den bakomliggande orsaken till språkkravet inte handlade om att värna vare sig de äldre eller personalen utan om att hålla invandrare borta från äldreomsorgen.

Nu är det väl lite mer nyanserat uttryckt i Tidöavtalet. Vi hörde också Carita Boulwén från Sverigedemokraterna tidigare tala om att det handlade om att undvika språkförbistring. Den synen delar jag fullt ut. Det är väldigt viktigt att inte ha språkförbistring inom vården och äldreomsorgen.

Nu har ju språkförbistringen två sidor. Den ena handlar naturligtvis om att personal behöver kunna svenska. Det har också såvitt jag vet hela tiden varit ett krav på personalen i alla kommuner, helt utan behov av nationella språktest. Men ett annat problem vad gäller språkförbistring är att vi har väldigt många äldre med invandrarbakgrund som på ålderns höst kanske glömmer sitt svenska tal och återgår till att bara kunna sitt ursprungliga modersmål.

Frågan är, med tanke på att språkkravet är den enda fråga man lyfter i Tidöavtalet, hur ni från Tidöpartiernas sida har tänkt möta problemet med språkförbistring när det är de äldre som inte klarar av svenskan.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Christofer Bergenblock!

Språk är viktigt. Att kunna språk ger frihet. Att kunna föra sin egen talan och göra sig förstådd är en viktig del såväl i omsorgen som i många andra delar av samhället.

Liberalerna var tidigt ute med att prata om språkkrav i allmänhet. Vi ser att om man har språket kan man också integreras i samhället. Man kan få ett arbete, man kan göra sig förstådd, man kan förstå vad som händer kring ens barn på utvecklingssamtal och så vidare.

Precis som Christofer Bergenblock är inne på är det i princip ett krav redan i dag att du ska kunna språket för att få en anställning. Samtidigt ser vi brister inom äldreomsorgen där äldre upplever att de inte kan kommunicera på en tillräckligt bra nivå med personalen. Antingen beror det på, precis som Christofer Bergenblock påpekar, att man själv har tappat språket för att man har blivit äldre, eller så beror det på att personer som jobbar inom äldreomsorgen inte har de kunskaper i svenska som behövs.

Det här behöver vi såklart åtgärda. Regeringen satsar därför också på språkutbildning för personal inom vården och omsorgen, vilket jag tror är väldigt viktigt för att fler ska kunna komma i arbete inom vården och äldreomsorgen.

Men jag tror också att vi, precis som Christofer Bergenblock är inne på, måste ta till vara den kompetens i andra språk som finns inom äldreomsorgen. Det finns många bra exempel ute i våra kommuner där man kan erbjuda andra språk inom de särskilda boendena och där den äldre som kanske har drabbats av demens och fallit tillbaka till sitt modersmål fortfarande kan få ut en väldigt bra omsorg tack vare det.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Malin Danielsson!

Språkförbistring är en problematik. Det jag ser är att regeringen och Tidöpartierna har tagit initiativ just vad gäller att öka trycket på personalen och på kommunerna, samtidigt som jag inte uppfattar att det har varit ett stort problem. För att gå tillbaka till min egen hemkommun Varberg erbjuds där de i personalen som har problem med språket undervisning i svenska för att bättra på den. Det är ett mycket bättre sätt att få personal att söka sig till omsorgen och stanna i omsorgen att kommunen erbjuder den hjälpen.

Vi har nu konstaterat att det finns två sidor av myntet. Den ena sidan är personalens språkkunskaper vad gäller svenska, och den andra är just behovet av även andra språk hos personalen för att möta de behov som fler invandrade grupper på våra äldreboenden skapar. Har regeringen och Tidöpartierna tänkt ta ett motsvarande initiativ kring just den frågan, som jag tror är minst lika viktig som den första, det vill säga att möta upp de behov som finns när äldre och kanske framför allt dementa inte klarar av att prata svenska längre?

Herr talman! Det här är viktiga frågor som vi behöver diskutera. Man behöver kunna göra sig förstådd även på ålderns höst för att kunna leva livet hela livet, precis som jag var inne på i mitt anförande.

Jag ser många goda exempel ute i våra kommuner där man tar till vara den språkkompetens som finns bland de anställda. Vi har de nationella minoritetsspråken, och vi ser många äldreboenden med de inriktningarna. Men vi ser också att man tar vara på den språkkompetens som finns.

Om det finns behov av ett mer nationellt riktat uppdrag på det här området låter jag vara osagt. Men jag konstaterar fortfarande att vi från regeringen satsar pengar på språkutbildning för omsorgens personal. Detta tror jag är väldigt viktigt, både för att säkra patientsäkerheten och tryggheten och för att stärka vår personal ute i omsorgen så att de kan känna att de kan få göra ett gott arbete.

Herr talman! I dag ersätter jag Karin Rågsjö i debatten om våra äldre. Jag tänker inte försöka fylla hennes skor - det är nämligen helt omöjligt - men däremot försöka förmedla hennes budskap.

Vänsterpartiet har under lång tid påpekat risken med nedmontering och fragmentisering av den svenska välfärden. Tyvärr har vi kunnat konstatera, genom konsekvenserna av coronapandemin, att detta tydligt har lett till stora brister särskilt inom äldreomsorgen. Besparingar och privatiseringar har bidragit till en kraftigt underdimensionerad vård och omsorg, och utifrån konsekvenserna av den höga smittspridningen kan vi bara beklaga utvecklingen.

Situationen inom äldreomsorgen har genom detta även påmint oss om den ojämlikhet och ojämställdhet som råder. Vänsterpartiet har lyft upp såväl ojämlikheten som nedmonteringen, privatiseringen och andra redan konstaterade brister när det gäller äldreomsorgen. Vi har också vid ett flertal tillfällen lyft upp behovet av ökad bemanning och kompetens.

Antalet personer över 80 år kommer enligt SCB att öka med cirka 50 procent till 2028. Då måste vi ha beredskap för ökad medicinsk kompetens och tillräckligt stort antal anställda. Utan utbyggd äldreomsorg får anhöriga ta ett ökat ansvar. Det är ett faktum att kvinnor är överrepresenterade bland både personal och dem som får dra det stora lasset för att ta hand om äldre familjemedlemmar.

Äldreomsorgen måste gå att lita på, för både dem som behöver stöd, vård och omsorg och deras anhöriga. Det gäller även personalen, som behöver ha goda arbetsförhållanden. Vänsterpartiet vill satsa på ökad personaltäthet och mer fortbildning inom äldreomsorgen för att få personal att stanna i yrket. Med fast anställd och utbildad personal kan vi skapa en stabil och likvärdig äldreomsorg i hela Sverige. De äldre får den omsorg de har rätt till, och personalen får den arbetsmiljö som de förtjänar att ha.

Men för att vi ska få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna få tillräckligt med resurser från staten. Och arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal måste förbättras. Våra äldre måste ses som individer med egna behov, inte som enheter som ska generera ett ekonomiskt överskott till aktieägare i privata företag. Livskvalitet kostar och tar tid. Det behövs mer personal och ökad möjlighet till kompetensutveckling och karriärvägar. Samtidigt måste bemanningen planeras utifrån de stora pensionsavgångar som kommer.

Den medicinska kompetensen måste vara hög inom äldreomsorgen. Utvecklingen mot att allt fler blir allt äldre och att vårdbehoven bland de äldre därmed också ökar har inte lett till utveckling och tillgång till adekvat medicinsk kompetens. Regeringen måste därför vidta åtgärder för att stärka den medicinska kompetensen genom krav på specialistutbildning i geriatrik för de läkare som arbetar inom äldreomsorgen.

Det kommer också att finnas omfattande vårdbehov bland äldre personer som får kommunal vård och omsorg. Då borde det vara en självklarhet att undersköterskors kompetens regleras och säkerställs på nationell nivå. Vi menar därför att regeringen bör ta initiativ till att utveckla samtliga specialistutbildningar för undersköterskor på yrkeshögskolenivå och att dessa ska vara nationellt sammanhållna.

Herr talman! Sedan början av 2000-talet har en omfördelning skett från särskilt boende till insatser i det egna hemmet. Att fler ska bo kvar hemma längre kan bli ett sätt för kommunerna att hålla nere kostnadsökningarna. Är det bra? Är det bra för individerna? Vänsterpartiet anser att utvecklingen är negativ om den går ut över de äldres behov och begränsar deras möjligheter till inflytande och valfrihet. Äldre ska kunna bo hemma så länge de själva vill, men när behovet av stöd ökar och de vill flytta måste det finnas möjlighet till det.

I en artikel i Aftonbladet från januari 2022 framgår det att tusentals äldre svenskar får avslag när de söker plats på äldreboende. De äldre och deras anhöriga beskriver hur de upplever kampen för att få komma in i tryggheten efter att ha fått avslag på sina ansökningar av både kommunen och förvaltningsrätten. Motiveringen är att deras behov kan tillgodoses med insatser i det egna hemmet som kan ge så kallad skälig levnadsnivå, trots att de äldre och deras anhöriga hävdar det motsatta. Flera äldre beskriver dessutom den otrygghet det innebär att ha hjälp hemma av många olika människor.

Detta gäller ofta människor som är mellan 80 och 90 år och ibland även har demenssjukdom. Flera anhöriga vittnar om en evig kamp mot myndigheterna. Det blir inte bättre av att riktlinjer och handläggning vad gäller särskilt boende varierar kraftigt över landet.

Vi i Vänsterpartiet menar att regeringen bör genomföra en kartläggning på nationell nivå över antalet särskilda boenden i kommunerna. Kartläggningen behöver också undersöka hur många beslut som fattas om att bevilja respektive avslå ansökningar om särskilt boende för äldre.

Vidare bör regeringen vidta åtgärder för att genomföra de lagändringar som krävs för att bättre tillgodose äldres rätt till särskilt boende. Regeringen bör ta initiativ till att ändra nationella riktlinjer i syfte att oro och ensamhet ska utgöra grund vid bedömning av rätten till särskilt boende.

Vi anser dessutom att regeringen bör ta initiativ till ändrade riktlinjer så att alla över 85 år ska erbjudas insatsen särskilt boende.

Jag yrkar i dag bifall till reservation 28.

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 23 under punkt 12, Hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen.

I tisdags presenterade Riksrevisionen en rapport om statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom omsorgen av de äldre. Det är ingen munter läsning. Den övergripande slutsatsen är att de statliga insatserna inte är effektiva. Rekommendationen är tydlig till regeringen om att stärka den nationella styrningen av kvaliteten inom äldreomsorgen för att minska mängden missförhållanden och antalet vårdskador. Vidare konstaterar man att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att beräkna kostnaderna för de missförhållanden och vårdskador som finns inom äldreomsorgen, eftersom en vederhäftig övergripande bild saknas i dag.

Känns något av det här bekant? Ja, slutsatserna från Riksrevisionen är inte helt olika slutsatserna från Coronakommissionen, som levererade sitt delbetänkande om äldreomsorgen i december 2020 och sitt slutbetänkande i februari 2022. Det har alltså funnits tid för både den förra regeringen och den nuvarande regeringen att agera, men alltför lite har gjorts.

Herr talman! Centerpartiet vill se skärpningar på en rad områden inom äldreomsorgen. Men jag ska i dag fokusera på det som har med sjukvård och hälsoarbete att göra.

För det första menar Centerpartiet att den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas i syfte att ge äldre bättre vård både i sina hem och på särskilt boende. Det kan inte vara meningen att den som blir akut sjuk på ett särskilt boende eller i hemmet ska tvingas åka flera mil för att komma till en akutmottagning om det inte är absolut nödvändigt. Men i dag är detta mer standard än undantag i svensk äldreomsorg. Det är helt enkelt inte den äldre som värnas utan systemet.

Vi menar att hemsjukvården behöver likställas övrig vård. Det är inte rimligt att själva byggnaden ska vara avgörande för vilken lagstiftning som gäller. Ett talande exempel är frågan om rekvisitionsläkemedel. Tolkningen av nuvarande regelverk är att de läkemedel som upphandlas och finansieras via sjukvården bara får brukas inom sjukhusens fysiska väggar. Den fysiska platsen blir alltså avgörande i stället för vilken sorts vård som ges eller vilket behov patienten har. Centerpartiet vill att det ska vara tvärtom. Patientens behov och vården av patienten måste alltid komma i första rummet.

Vidare menar vi att det måste finnas tillgång till adekvat medicinsk utrustning på våra äldreboenden. Bristen på det var ett av alla de problem som uppmärksammades av Coronakommissionen. Vi ser också ett behov av att lagstifta om samverkan mellan region och kommun för att säkra upp att personer med hemsjukvård ska få tillgång till läkarvård och rätt medicinsk behandling.

Utvecklingen går mot att alltmer avancerad sjukvård kan och måste utföras utanför sjukhusens lokaler. Regeringen måste ta ett större ansvar för att lagstiftning och nationell styrning underlättar för en sådan utveckling.

För det andra vill Centerpartiet se ett nationellt äldrehälsovårdsprogram i syfte att främja äldres hälsa. Både den enskilde och samhället har allt att vinna på att de sista åren i livet blir så friska som möjligt. På samma sätt som det i dag är en självklarhet att vi har barnhälsovårdsprogram för att ge våra barn en god start i livet och förebygga hälsoproblem borde det vara självklart att äldre får samma stöd i form av ett äldrehälsovårdsprogram.

Det behövs en samordning för att förebygga hälsoproblem och i tid upptäcka risker eller sjukdomar. En viktig del i ett sådant program är att erbjuda alla som är över 70 år ett hälsosamtal som kan resultera i en individuell hälsoplan. Det skulle vara ett samtal för att fånga upp behov av stöd och hjälp men som också handlar om livsstil, såsom matvanor, fysisk aktivitet, sociala kontakter och så vidare.

Vi vill även se en utökad screening för den som är äldre, till exempel i form av mammografi betydligt längre upp i åren än i dag och kostnadsfria vaccinprogram för den som är över 65 år.

Herr talman! Utmaningar saknas alltså inte inom svensk äldreomsorg. Kritiken har varit hård framför allt från Coronakommissionen men även i den precis släppta rapporten från Riksrevisionen. Trots detta tycks ambitionen från de samlade Tidöpartierna vara allt annat än genomtänkt. Sjukvården tas upp på tre sidor i det 62 sidor långa Tidöavtalet, och äldreomsorgen nämns i bara ett enda stycke text - och det stycket handlar inte om innehållet i omsorgen. Mer än så bör man kunna förvänta sig av regeringen.

Centerpartiet menar att omsorgen om de äldre är en av de viktigaste frågorna vi har att hantera framöver i det här landet. Den står inför många utmaningar, men två av de viktigaste är att arbeta förebyggande med hjälp av ett nationellt äldrehälsovårdsprogram samt att likställa hemsjukvården med sjukhusvården för att sätta individen, inte byggnaden, i centrum.

Sverige ska vara ett samhälle där alla kan känna trygghet inför sin ålderdom.

Herr talman! Det måste naturligtvis nämnas att i dag när vi har vår debatt om äldreomsorg och andra frågor som rör äldre har det gått bara två dagar sedan vi fick reda på att en av de allra tydligaste rösterna för äldres rättigheter har lämnat oss. Barbro Westerholms insatser på området kan förmodligen inte överskattas. För mig är det också tydligt att hon blev en så stark förespråkare för äldres rättigheter för att hon såg dem just som rättighetsfrågor. Rättighetsfrågor hade hon lång erfarenhet av att arbeta med, inte minst inom ett av de områden som ligger mig nära: hbtqi-rättigheterna.

Äldres situation är starkt kopplad till rättigheter. Behovet av äldreomsorg är inte statiskt, utan i vilken mån äldre behöver äldreomsorg hänger starkt samman med hur mycket vi möjliggör att vård- och omsorgsbehov kan skjutas upp genom till exempel olika förebyggande och hälsofrämjande insatser. Om och när omsorgsbehovet uppstår är det centralt att rättighetsperspektivet är styrande. Äldre ska kunna vara sig själva och leva sina liv som de själva vill långt upp i åren. När någon behöver och får insatser ska det kunna ske med den enskildes behov i fokus och med fast återkommande personal som har möjlighet att lära känna den som tar emot stödet.

Herr talman! Jag vill beröra tre områden i dag. Det är ett omfattande betänkande vi diskuterar. Jag vill nämna äldres rättigheter, personalens villkor och hälsoinsatser som förebygger dålig hälsa för äldre.

Miljöpartiet anser att det är oerhört centralt att arbetet mot åldersdiskriminering pågår kontinuerligt, på samma sätt som annat arbete mot diskriminering. I regeringen medverkade vi till att det i diskrimineringslagen finns krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska se till att aktiva åtgärder vidtas för att förebygga diskriminering gällande alla diskrimineringsgrunder. Vi anser att DO:s tillsyn av de aktiva åtgärder som vidtas för att förebygga åldersdiskriminering skulle behöva öka.

Den regering vi ingick i tillsatte också en utredning om en särskild äldreomsorgslag. Denna utredning har nu lämnat sitt betänkande. Syftet med utredningen var att det skulle ställas tydligare krav på vad äldreomsorg är och ska innebära. Vi hoppas verkligen att regeringen bereder utredningens förslag och de inkomna remissynpunkterna samt återkommer till riksdagen med ett förslag till ny lagstiftning under mandatperioden.

Vår medlemsorganisation för äldre, Gröna Seniorer, är positiv till att äldreomsorgen ska omfattas av en särskild lag. Detta bör stärka de äldres möjligheter att få rätt stöd och service. Gröna Seniorer ser positivt på lagens syfte att förtydliga äldreomsorgens definition, uppdrag, innehåll och möjlighet till nationell likvärdig kvalitet. Det förebyggande hälsofrämjande perspektivet är viktigt liksom rehabiliterande insatser samt att stödja funktioner och förmågor som finns hos den äldre.

Det finns dock förbättringspotential i det förslag som utredningen lämnade, påpekar också Gröna Seniorer. Bland annat hoppas man att begreppet skälig levnadsnivå i lagen ändras till god, i enlighet med definitionen i LSS. Det här är något som vi hoppas att regeringen kommer att se över.

Herr talman! Att personalen har tillräckligt bra villkor för att ha en chans att göra ett bra jobb är grundläggande. Som jag har nämnt i flera andra tidigare debatter vill Miljöpartiet prioritera en stor satsning på personalen i såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. Vi vill se en permanent statlig satsning för stärkt arbetsmiljö och stärkta arbetsförhållanden med fokus på fler medarbetare och högre löner. Det krävs en ny konstruktion där staten tar ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och i den kommunala vården och omsorgen.

Miljöpartiet var med om att driva igenom återhämtningsbonusen, som riktade sig till personalgrupper inom vården och äldreomsorgen. Bonusen ska ge möjlighet att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Syftet är att ta till vara på personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa, inklusive att testa nya arbetstidsmodeller. Bland annat kan pengarna användas för att minska antalet ofrivilligt så kallade delade turer.

Jag vill också, som även tidigare talare har gjort, betona vikten av Äldreomsorgslyftet. Det handlar om kompetenshöjning och att det ska vara möjligt att både utbilda sig och vidareutbilda sig på betald arbetstid. Enligt Miljöpartiets uppfattning är det en viktig satsning som ger möjligheter till personal i äldreomsorgen inklusive första linjens chefer.

Herr talman! Slutligen vill jag säga något om det förebyggande arbetet för en bättre hälsa, vilket också är en viktig äldrepolitisk fråga. Miljöpartiet driver frågan om en folkhälsolag. Det måste bli tydligt hur samhället ska arbeta på olika nivåer för att främja hälsa och vilka som har ansvar för det. Vi vill se mer av olika typer av förebyggande arbete. Att satsa särskilt på hälsovårdsprogram för äldre, som inkluderar enligt expertmyndigheterna relevanta kostnadsfria vaccinationer och screeningar, är viktigt. Övre åldersgränser för olika cancerscreeningar kan också behöva ses över.

Miljöpartiet vill också att vi får ett system där hjälpmedel ska ingå i högkostnadsskyddet. I dagsläget ser det mycket olika ut i landet. En del typer av hjälpmedel kan lånas ut, men långt ifrån alltid. Med hjälpmedel kan man till exempel undvika skador och fall och skjuta upp ett mer omfattande stödbehov. Miljöpartiet vill också stärka samarbetet mellan äldrevård och sjukvård med målet att varje äldreboende ska ha tillgång till fast namngiven läkare.

Avslutningsvis vill också jag säga något om den rapport som Riksrevisionen presenterade i veckan där de har granskat statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre. Slutsatserna är tydliga. Bland annat konstateras att arbetet med att förhindra vårdskador och missförhållanden kan förbättras i vård- och omsorgsverksamheter för äldre. Vårdskador och missförhållanden upptäcks inte alltid. Utredningar av vårdskador och missförhållanden har brister, och verksamheterna har svårt att ta fram rätt åtgärder som leder till förbättringar. Styrningen och uppföljningen av arbetet med att förhindra skadorna och missförhållanden bör stärkas.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att stärka den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre med målsättningen att minska antalet missförhållanden, exempelvis genom en nationell handlingsplan eller motsvarande. Miljöpartiet kommer att följa frågan mycket noga framöver.

Jag står självklart bakom samtliga av Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 om äldres rättigheter.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 mars.)