Allmänna helgdagar m.m.

Anf. 36 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! De allmänna helgdagarna och flaggdagar har en god folklig förankring och bygger på tradition och sedvänjor. De är fasta punkter att hålla sig till såväl för var och en av oss medborgare som för samhällelig planering, och de bidrar även till god gemenskap.

I konstitutionsutskottets betänkande KU19 behandlas sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden. De handlar om frågor som första maj, flaggregler, utmärkelser för utlandssvenskar, skånska flaggans status med mera. Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionsyrkandena.

I lagen om allmänna helgdagar anges att "med allmän helgdag avses i lag eller annan författning söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag".

Allmänna helgdagar m.m.

Att ändra helgdagar och flaggdagar utifrån trender eller mer eller mindre tillfälliga opinionsyttringar låter sig inte göras. Senast en ändring genomfördes var när nationaldagen, svenska flaggans dag den 6 juni, blev allmän helgdag 2005. Det innebar samtidigt att annandag pingst upphörde att vara helgdag. Om en ny helgdag läggs till får man utifrån samhällsekonomiska perspektiv vara beredd att se över om en annan får stryka på foten.

I en kommittémotion från Sverigedemokraterna anförs att lagen om Sveriges flagga ska innehålla mer detaljerade regler för officiella flaggdagar, regionala flaggor och att påbud ska gå ut till samtliga myndigheter om att följa ceremonier och flagga på officiella flaggdagar.

För egen del vill jag i denna typ av frågor framhålla fenomen som folklig förankring, engagemang och frivillighet. Det har visat sig hålla i längden i den svenska modellen.

Dessutom kan framhållas att i befintlig lag om Sveriges flagga regleras svenska flaggans utseende. Vilka dagar som är allmänna flaggdagar regleras i förordningen om allmänna flaggdagar. Så sent som i februari i år beslutade regeringen om en ändring i förordningen som träder i kraft om några dagar, närmare bestämt den 1 april.

När det gäller statliga myndigheters och institutioners flaggning har utskottet vid tidigare tillfällen behandlat denna fråga och framhåller vikten av att detta ska avgöras av myndigheterna själva.

Jag vill gärna framhålla det som Stiftelsen Sveriges Nationaldag lyfter fram avseende svenska flaggan, nämligen att svenska flaggan tillhör oss alla som bor i Sverige och att som nationalsymbol ska flaggan behandlas med respekt. Det betonas att flaggan inte får användas i kommersiellt syfte. Det framhålls också, vilket det kan finnas anledning att betona, att var och en har sina privata flaggdagar. Vi kan alla flagga vid privata ceremonier, i glädje eller i sorg. Föreningsliv, idrott och kultur använder dessutom flaggan flitigt, vilket är värt att välkomna.

Fru talman! I en annan kommittémotion från Sverigedemokraterna föreslås att första maj ska tas bort som allmän helgdag och ersättas med någon annan med, som man uttrycker det, "koppling till det svenska arvet". Man försöker så på olika sätt hitta motiveringar till det hela, inte utan något slags nationalistisk anknytning som utgångspunkt.

Konstitutionsutskottet har flera gånger tidigare behandlat motioner om första maj, senast 2022, och då har det blivit avslag. Första maj har, likt många andra helgdagar, en stark förankring i det svenska samhället sedan århundraden tillbaka. Sedan 1938 har första maj varit en helgdag.

Det kan i sammanhanget betonas att arbetarrörelsens insatser - arbetarrörelsen firar ju första maj - för att bygga det svenska folkhemmet och införa exempelvis åtta timmars arbetsdag, semesterrättigheter, organisations- och föreningsfrihet, jämställdhetsreformer, barnbidrag och studiebidrag, vilket varit viktiga förstamajparoller genom åren, är en betydande del av vår gemensamma historia och den svenska samhällsmodellen. De är, som jag ser det, väl värda att värna och försvara, och jag är övertygad om att många står bakom dem.

Alla är välkomna att fira första maj. Det handlar inte om vissa utan om alla. Det är också en av få helgdagar som inte har vare sig kunglig eller religiös anknytning. Den folkliga förankringen är själva poängen.

För den som inte vill kännas vid arbetarrörelsens aktiviteter aktuell dag kan jag hänvisa till Nordiska museets historiska redogörelse för första maj i Sverige. Första maj sågs i bondesamhället som den första sommardagen, en dag när djuren släpptes på bete. Det var en dag värd att fira och uppmärksamma. Redan under den katolska medeltiden var dagen förknippad med lek och upptåg. "Sköna maj välkommen" är till exempel en fin devis som jag tror att de flesta känner samhörighet med oberoende av politisk hemvist.

I Nordiska museets skrifter finns också beskrivet hur man på första maj i det förindustriella samhället höll gille och fest. Byalaget valde ålderman, och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper och gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader. Under 1500-talet gick dåtidens studenter, djäknarna, så kallad sockengång och uppförde sång och gyckelspel på första maj. Det framgår att första maj firades som helgdag i kalendern fram till 1772 men att traditioner och festligheter därefter fortsatte. Det dröjde så fram till 1938 innan första maj åter infördes som helgdag i kalendern, och så har vi det alltjämt.

Detta var en utvikning ur Nordiska museets arkiv. I sammanhanget kan också nämnas den partipolitiskt obundna och oegennyttiga insats som fru Beda Hallberg, engagerad i den frivilliga fattigvården i Göteborg, drog igång 1907 genom Majblomman med insamling för att stödja barn i utsatta situationer. Det är en insats med fokus just på första maj som än i dag genomförs genom den riksomfattande majblommekommittén och med frivilligt engagemang i olika delar av landet.

Det finns alltså anledning att betona första maj som en stark svensk tradition och fortsatt helgdag. Utskottets ställningstagande bygger på att de allmänna helgdagarna inte bör ändras. Utskottet är inte berett att förorda att första maj utgår som helgdag eller att någon ny helgdag införs.

(Applåder)

Anf. 37 Lars Andersson (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall endast till reservation 2, men vi sverigedemokrater står bakom samtliga av våra reservationer i betänkandet.

Konstitutionsutskottets betänkande KU19, Allmänna helgdagar m.m., belyser ett antal frågor som är viktiga för det svenska samhället i allmänhet, alltifrån helgdagar och flaggning till Sveriges nationalsång, symboler, minnesdagar och högtider. Det är områden som kan leda till reflektioner runt vår svenska identitet, vår historia, vår stolthet och vår nationella uppskattning - saker som förenar oss i gemenskap och sammanhållning. Detta är en möjlighet att med eftertanke uppskatta vad Sveriges rike står för och representerar, inte bara i nutid utan även historiskt, och hur vi nått denna punkt. Det ger också en fingervisning om vart vi är på väg när vi går in i framtiden. Samtliga punkter i ärendet kan förhoppningsvis bidra till förskaffandet av en nationell identitet som vi alla kan vara stolta över.

Den kanske allra främsta symbolen för vårt land är vår vackra blågula fana med sin långa historia, som sträcker sig ända bort till mitten av 1500-talet. Det som tidigare kallades svenska flaggans dag kallar vi i dag Sveriges nationaldag. Det är en dag som har firats bland annat på Skansen alltsedan 1893. Det är en dag full av pompa och ståt, musik och högtidstal, alltid i sällskap av vår kungafamilj, som för traditionerna vidare.

I dag finns inga tydliga föreskrifter som reglerar flaggandet, även om det finns vissa riktlinjer och rekommendationer man kan förhålla sig till. Utan ett konkretiserat regelverk händer det att vissa myndigheter flaggar med andra flaggor än den svenska även om vissa flaggor kan uppfattas representera politiska eller ideologiska organisationer. Detta är något som Sverigedemokraterna finner olyckligt, då icke-officiella flaggor på offentliga byggnader kan uppfattas som att dessa myndigheter gör ett politiskt eller ideologiskt ställningstagande.

Den svenska flaggan är en symbol för vårt land och som sådan även applicerbar på våra myndigheter runt om i landet. Mot den bakgrunden föreslår vi sverigedemokrater att regelverket för flaggning samlas i en mer konkret flagglag som gäller alltifrån flaggans standardstorlek och utseende till vilka dagar den ska vaja. Flagglagen bör även fastställa vilka andra flaggor som kan tänkas ingå, exempelvis FN-flaggan, EU-flaggan och inom en snar framtid förhoppningsvis även Natoflaggan. I tillägg rör det sig självklart också om utländska flaggor i samband med exempelvis internationella besök samt vissa myndighetsspecifika och regionala flaggor. Flagglagen är naturligtvis tänkt att endast omfatta det offentliga och officiella användandet, medan privat flaggning kanske kan uppmuntras men på intet sätt ska påtvingas.

Anf. 38 Susanne Nordström (M)

Fru talman! Det är bra när man får lära sig nya ord. Det gjorde jag häromdagen när jag förberedde mig inför den här debatten om flaggor och helgdagar. Ordet jag lärde mig var vexillofil. Det är en person som är en allmän beundrare av flaggor eller har flaggor som hobby. Jag vill vara tydlig med att vexillologi, läran om flaggor, är något man ska ta på allvar. Ordet kommer från latinets vexillum - en kvadratisk fana som användes av det romerska kavalleriet under antiken.

Med det sagt vet vi alla att flaggor har anor och är kopplade till historien, som vi hört i debatten. En flagga har ofta både geografisk och personlig betydelse. En flagga kan visa tillhörighet och stolthet, men också erövring eller kanske månlandning. Det finns något beundransvärt hos dem som vill visa tillhörighet till en flagga, tycker jag. Vi ser det överallt: på fotbollsmatcher, i pridetåg, hos företag med mera.

Fru talman! En känd svensk flagga är den skånska. Det är Sveriges vanligast förekommande regionala flagga. Den används främst av privatpersoner i Skåne, med egen flaggstång eller som fasadflagga. Den används även i turistsammanhang, i idrottssammanhang och av butiker som kanske vill marknadsföra skånska produkter. Även viss kommunal användning förekommer.

Statsheraldikern menar att den rödgula skånska korsflaggan inte har officiell status. Det är endast staten som kan erkänna en officiell flagga, antingen genom lagstiftning eller en regeringsförordning.

Flaggor kan bli mer eller mindre kända beroende på omständigheter eller kanske en smart marknadsföring. Hur en flagga blir känd spelar inte så stor roll. Det viktiga är att de som gillar flaggan och har den hissad vet och känner tillhörigheten, och även kan visa sin tillhörighet för andra med flaggan. Alla privatpersoner får nämligen ha och flagga med sin flagga.

Vår svenska flagga som är officiell får man flagga med när man känner för det. Det gäller exempelvis vid högtidsdagar eller bröllop, förutsatt såklart att man har en flaggstång. Sedan har vi de allmänna flaggdagarna, som redogjorts för här. Det har nyligen gjorts en genomgång av dessa flaggdagar. De nya kommer att träda i kraft den 1 april 2023.

Allmänna helgdagar m.m.

Fru talman! Jag tycker att det är en bra blandning av både helgdagar och flaggdagar. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)