Allmänna motioner om taxering och skattebetalning

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till följande reservationer: reservation 1 om skatte- och avgiftskontroll, reservation 2 om F-skattsedel, reservation 3 om skatteflyktslagen och reservation 5 om betalning och avgift till trossamfund. Fru talman! Betänkandet behandlar frågor som rör legitimiteten för vårt svenska skattesystem och vilka åtgärder som krävs för att upprätthålla den legitimitet som gör att människor känner att det är rätt att betala skatt enligt de beslut som riksdagen har fattat. Utgångspunkten ska alltid vara att skattebetalarna vill göra rätt för sig. Det viktiga är att upprätthålla förtroendet för skatter och Skatteverkets uppgift att verka för staten så att människor betalar den skatt de ska betala. Det kan ske genom att skatterna upplevs som rättvisa, förutsägbara och rimliga - med uppgift att finansiera vår gemensamma välfärd och utjämna ekonomiska skillnader människor emellan. Vi kan nu se, ett och ett halvt år efter regeringsskiftet, hur den borgerliga regeringen har hanterat detta uppdrag. Med de förändringar som nu har genomförts har vi fått ett mer orättvist och krångligt skattesystem. Om detta har vi debatterat mycket. Jag tänker därför inte upprätthålla mig vid den typen av frågor just nu utan ska övergå mer till det som betänkandet handlar om, alltså frågan om vad som görs för att se till att vi kan komma till rätta med skattefusk och skatteundandragande. Här kan vi nu notera att regeringen och den borgerliga majoriteten är oerhört passiva. Man har inte startat särskilt många aktiviteter för att förhindra skattefusk och skatteundandragande. Man har delvis fullföljt det som den socialdemokratiska regeringen hade lagt fram förslag på, och också delvis genomförde, men på grund av regeringsskiftet inte hade möjlighet att genomföra. Det fanns ett program på sex punkter som den socialdemokratiska regeringen presenterade och som riksdagen ställde sig bakom. Det var bland annat att Skatteverket skulle tillföras nya resurser - 420 personer - för att öka kontrollen och stoppa skattefusket. Det var också för att öka insatserna när det gäller transaktioner utomlands, som en del sysslar med. Det innebär undandragande av skatt i Sverige. Vi tog upp frågan om kassaregister. Jag ser i betänkandet att de borgerliga i princip ställer sig bakom den frågan, men de vill inte gå lika långt som vi socialdemokrater ville. Den socialdemokratiska regeringen tog upp frågan om vad som ska göras för att komma till rätta med fusket inom byggbranschen. Här har regeringen inte vidtagit några åtgärder heller. Det är branschen själv som har presenterat förslag på hur man ska komma till rätta med fusket inom branschen. Det är oerhört positivt. Vad händer? Det vet vi inte. Kampen mot svartarbetet fanns också med i den tidigare socialdemokratiska regeringens program mot skattefusk. Nu genomförs i princip det program som den tidigare socialdemokratiska regeringen lade fram förslag på. Jag kan fortsätta att räkna upp ett antal punkter. Vad händer nu? Vad gör den nya borgerliga regeringen när det gäller skattefusket? Det intressanta är när vi granskar vad som har skett och vad som står i betänkandet; det är få initiativ. Det är egentligen ingenting - trots att det har kommit rapporter. Skatteverket presenterade i höstas en omfattande redovisning om att skatteundandragandet - skattefelet - ligger på 133 miljarder. Skatteverket redovisade också stora bekymmer med vad som händer inom stora bolag och bolagskoncerner när de försöker att undandra skatt med hjälp av fiktiv bokföring mellan utländska dotterbolag och svenska dotterbolag. Verket oroade sig för att den särskilda generalklausulen mot detta inte skulle vara tillräckligt skarp. Det framkom när Skatteverket redovisade problemet för skatteutskottet i höstas. Trots detta gjorde regeringen ingenting. Vi uppmärksammade frågan i skatteutskottet den 13 november i höstas. Vi föreslog att finansministern skulle komma till skatteutskottet och där redovisa vad regeringen gör mot skattefusk och vilka åtgärder som regeringen förbereder för att komma till rätta med skattefusket. Två och en halv månad senare behagade finansministern komma till utskottet, och han redovisade då vad han hade för avsikt att göra. Det var ganska tomt. Det var inga initiativ - trots att det däremellan hade hänt ytterligare saker, bland annat precis det som Skatteverket befarade i höstas, nämligen att Regeringsrätten skulle ge bolagen rätt eftersom lagstiftningen är för tandlös. Nu säger Skatteverkets analyschef att det, om inga åtgärder vidtas, kan handla om ett undandragande på i storleksordningen 60 miljarder kronor om året. Det är oerhörda belopp, och regeringen är passiv. Skatteverkets chef redovisade den 26 februari att vi nu har ett annat stort problem. Det är svenskar som gömmer undan pengar i skatteparadis, motsvarande 46 miljarder kronor per år. Det finns ännu inga besked från regeringen. Vad gör regeringen, och vad gör den borgerliga majoriteten åt skattefusket? Tyvärr har vi hittills inte fått några konkreta besked. Jag kan nu notera att Skatteverkets chef i samma artikel beskriver att det här är en allvarlig utveckling. Skatteverket måste upprätthålla en hög kompetens för att kunna matcha dels skattefusket i skatteparadis, dels skattefusket som pågår i övrigt i samhället, inte minst när det gäller de stora bolagen. Verket måste ha tillräckliga resurser för att upprätthålla denna kompetens. Jag tror att det är en ödesfråga. Vi måste tillse att det svenska Skatteverket har tillräckliga resurser och kompetens. Det är en naturligtvis fråga om en kombination av detta, så att det går att komma till rätta med skattefusket genom olika former av komplicerade transaktioner. Nu vädjar Skatteverkets chef åter till regeringen, och ytterst också till den borgerliga majoriteten i riksdagen, att se till att ge verket de ekonomiska resurser som krävs för detta. Vad har ni för svar att ge? Blir det ökade resurser så att vi kan ha ett skatteverk som verkligen kan ta upp kampen mot skattefuskare och mot folk som sysslar med att placera pengar i Liechtenstein och på andra ställen? Det är också att notera följande om den svenska regeringen - tyvärr. För någon vecka sedan när frågan om Liechtenstein ska få bli medlem i Schengenunionen var uppe i EU:s ministerråd, om passfrihet, hade det räckt om ett land, till exempel Sverige, hade ställt krav på landet. Det hade räckt om ett land, till exempel Sverige, mot bakgrund av vad man då visste, hade sagt att Sverige inte går med på detta och att Liechtenstein måste öppna sina bankböcker för övriga länder i EU. Först när Liechtenstein gör det får landet bli medlem. Men den svenska justitieministern var inte där. En annan minister var visserligen där men sade inget. Liechtenstein blev medlem. Man tog inte till vara de svenska intressena på ett riktigt sätt. Jag hoppas ändå att vi kan få en intressant diskussion och att vi också kommer att få några besked om vad den borgerliga majoriteten anser om hur man ska komma till rätta med skattefusket.

Fru talman! På temat vad regeringen gör har alliansregeringen inrättat Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Det handlar om att komma till rätta med bidragsfusk. Dessutom föreslår regeringen en ny tillsynsmyndighet som ska granska socialförsäkringarna. I den här frågan har regeringen visat prov på rejäl handlingskraft. Just nu är det det så kallade VAB-fusket som står i centrum. Dagispersonal förväntas delta och får utökade arbetsuppgifter. Det är bra att allt fusk bekämpas. Men det finns ett annat fusk som också ska bekämpas, nämligen skattefusket som vi debatterar här i dag. Alla här i kammaren vet att staten går miste om över 130 miljarder kronor varje år. Det handlar om både medvetet fusk och oavsiktliga misstag. Det som är problematiskt och allvarligt är att det är pengar som vi skulle kunna använda till att få fler anställda i äldreomsorgen och skolan till exempel. För att komma till rätta med både svartarbete och skattefusk krävs det tydlig lagstiftning och en rad åtgärder. Det är dem vi väntar på. Vad gör regeringen egentligen? När det visar sig att svensk lagstiftning tillåter de så kallade räntesnurrorna, som Lars Johansson också pratade om, tycker vi från Vänsterpartiets sida att det krävs att man ser över skatteflyktslagen. Den fungerar uppenbarligen inte. Det var den lag vi skulle kunna luta oss mot för att kunna förhindra rena upplägg i syfte att kringgå skatteregler. Det var upplägg som inte på något sätt var affärsmässigt motiverade, för då handlar det om en annan sak. Var gör regeringen och alliansen? Ni vill att vi ska överge skatteflyktslagen; det skriver ni om i betänkandet. Det är problematiskt, och det är därför vi har reserverat oss mot den skrivningen också. Den tidigare majoriteten införde möjligheten för Skatteverket att göra oanmälda besök. Personalliggare skulle också finnas tillgängliga i restaurangbranschen. Nu har byggfacket och byggarbetsgivarna gemensamt jobbat på ett förtjänstfullt sätt för att uppmärksamma och åtgärda svartarbete och skattefusk i byggbranschen. För dem är det en överlevnadsfråga. Det handlar också om att ge dem som arbetar i branschen rimliga och trygga arbetsvillkor. Strax före jul sade regeringen att något skulle man göra. Det sade också Anders Borg när han besökte utskottet i januari. Man kommer att utöka Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda besök något. Man kommer att utöka detta till att gälla byggarbetsplatser. Det är naturligtvis bra. Man vill också utöka kravet på personalliggare. Från utskottsmajoriteten skriver man också att det ska ställas större krav på redovisning av källskatt och arbetsgivaravgifter och att detta ska göras på individnivå. Det är också bra. Men det är viktigt att det görs snabbt, att det görs nu, att det görs i en större omfattning och att man inte först tar en bransch och sedan går vidare till nästa. Det ska göras i ett brett grepp. Det är ett signalsystem i detta, nämligen att vi inte tillåter svartarbete och skattefusk. Skatteverket är i behov av mer resurser. Det handlar om den internationella verksamheten som har varit mycket på tapeten den sista veckan. Det handlar om den debattartikel som generaldirektören för Skatteverket skrev i Dagens Nyheter där han var mycket tydlig med att Skatteverket måste ha mer resurser för att kunna bekämpa denna brottslighet. I den nya propositionen om beskattning av pensionssparande, som vi kommer att hantera om någon månad, skriver man att Skatteverket beräknar att denna administration kommer att kosta dem drygt 20 miljoner kronor. Men de får inga ytterligare pengar. Resurser kommer att få tas från annat viktigt arbete som Skatteverket ska göra, till exempel internationell ekonomisk brottslighet. Vi har pratat om ett krångligt skattesystem förut i dag. Krångelfaktorn har inte på något sätt minskat med alliansens olika förslag, utan den ökar hela tiden. Vi kan också konstatera att från och med januari i år upphörde finansiella institut att skicka kontrolluppgifter om olika människors förmögenheter till Skatteverket. Det minskar möjligheten att göra den typen av kontroller. När det gäller F-skattsedlar har vi en reservation även där. Det fanns ett parti som sade att alla som föds ska få en F-skattsedel. Jag vet inte om denna devis gäller än i dag, men möjligheterna att få F-skatt är under utredning. Regeringen har tillsatt en utredning som snabbt ska komma fram med ett förslag. Syftet är att ännu fler ska kunna få F-skattsedel. Av de ca 75 000 per år som söker F-skatt är det inte särskilt många som får avslag. Många av dem som får avslag bedriver inte näringsverksamhet eller har helt enkelt näringsförbud och ska inte ha någon F-skattsedel. Vi glömmer också lätt bort det konsumentperspektiv som finns. Det fanns en anledning till att vi skapade en F-skattsedel en gång i tiden. Många av de frågor som jag har tagit upp finns också med i de reservationer som vi har till betänkandet. Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 3 men står givetvis bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Jag kanske har läst betänkandet med rosenskimrande glasögon, men jag tycker att det verkar som att även majoriteten har någon sorts ambition att minska skattefusket. Dessutom verkar vi ha hyfsat likartade idéer om hur det ska gå till. Det gäller till exempel personalliggare, löneredovisning på individnivå och oanmälda besök. Självklart har vi en del olika åsikter, till exempel om behovet av en skatteflyktslag. Men i övrigt verkar det mest handla om att vi från oppositionen är lite otåliga och tycker att det gärna kunde gå lite fortare. Det tycker jag också. Men det blir så tråkiga debatter när man bara pratar om det, så jag tänkte som vanligt prata om något helt annat och kanske återknyta lite till sportdebatten vi hade tidigare. Jag är nämligen medlem i Friskis & Svettis. Det är mycket trevligt på alla sätt och vis, men jag tycker att detta med medlemsavgiften är lite besvärligt. Man tror att man har betalat allt när man har betalat gympakortet. Men sedan, när det har pipit lite konstigt några gånger när man har dragit kortet för att gå in på ett pass, kommer det fram en receptionist och säger lite vänligt att man har glömt att betala medlemsavgiften. Jag undrar om inte Skatteverket skulle kunna hjälpa mig med detta. Friskis & Svettis kan skicka över sin medlemslista någon gång varje år, och sedan får Skatteverket dra 100 spänn extra från mig i skatt och skicka till Friskis & Svettis. Det skulle vara jättesmidigt, och jag skulle slippa skämmas för att jag glömmer den där sabla avgiften hela tiden. Nej, det vore helt absurt, som ni förstår. Jag tror att vårt gemensamt finansierade skatteverk har vettigare saker för sig än att hålla reda på folks medlemsavgifter. Även förvirrade personer som jag kanske skulle kunna klara av det om jag bara lade manken till. Jag betalade faktiskt i går. Förlåt att det dröjde, Friskis & Svettis i Uppsala! Men när det gäller religiösa samfund är det plötsligt en viktig samhällsangelägenhet att Skatteverket ska hjälpa till att dra in medlemsavgifterna. För mig är det självklart att även religiösa samfund får stå på egna ben, precis som andra ideella föreningar. Jag skulle gärna se att man slopar systemet med att Skatteverket tar in medlemsavgifter till religiösa samfund. Oavsett hur det går med det skulle man i alla fall kunna se över den lilla fåniga detaljen att en människa som går ur ett samfund efter den 1 november måste betala medlemsavgift även för året därpå. Det verkar skumt att man ska betala en avgift, dessutom i skatteform, till en förening man inte längre är med i. Man borde se över systemet, och jag yrkar därför bifall till reservation nr 5.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 22 gällande allmänna motioner om taxering och skattebetalning, och i gammal god riksdagsanda föreslår jag att samtliga motioner avslås. När det gäller punkt 1 i betänkandet är det vanligaste temat i oppositionens motioner ökad kontroll. Fram till och med den 31 december 2006 levde vi med ett skattesystem som Socialdemokraterna hade huvudansvaret för. Enligt Skatteverket är skattefelet 133 miljarder, och mycket härrör från det gamla systemet. Det är en hisnande summa. Det är naturligtvis viktigt att hela tiden sträva mot ett så litet skattefel som möjligt, helst inget alls. Tyvärr är det nog en utopi att tro att alla gör rätt för sig enligt alla regler som riksdagen genom åren beslutat om. Vän av ordning kan med rätta ställa sig frågan om det är mer av krångliga regler och mer av det som inte fungerar som är svaret. Vi i alliansen vågar testa nya vägar för att uppmuntra att svartarbete upphör. Ett av de stora problem som finns är att höga skatter gör det mycket lönsamt för inblandade parter att fuska med skatten. Hushållsnära tjänster är ett nytt sätt att tänka för att uppmuntra och göra det lönsamt att kräva kvitto. Många som har tittat på reformen har kommit till slutsatsen att inledningen verkar mycket lovande. Både antalet anställda och antalet företag ökar inom sektorn. Jag ser med spänning fram emot att ta del av den fortsatta utvecklingen inom området. När jag gjorde ett besök hos ett av företagen i branschen, Home Maid i Falun, var det en stor glädje att möta några kvinnor som på ort och ställe kunde vittna om hur positivt de uppfattade reformen. Man kan undra vad Socialdemokraterna har för plan för att minska det mycket utbredda fusket med svart städning, eftersom hushållsnära tjänster inte faller i god jord vad jag kan förstå. Troligtvis kan svaret läsas i dessa motioner. Det är fler regler som gör det ännu krångligare att erlägga skatt. Vi i alliansen har som sagt gjort en hel del för att minska skattefelet. Förutom redan nämnda hushållsnära tjänster kan nämnas personalliggare för restaurang- och frisörbranschen samt kassaregister inom kontantbranschen. Det sistnämnda träder i kraft den 1 januari 2010. Det har påpekats även av tidigare debattörer. Nu pågår ett arbete om att personalliggare tillsammans med oanmälda besök kan vara lämpliga att införa även inom andra områden. Här finns det säkert inget motsatsförhållande mellan stat, företagare och anställda. Alla har säkert intresse av att alla följer uppsatta regler. I en marknadsekonomi ska den som är duktig kunna fortsätta som företagare tillsammans med sina anställda - anställda som vill ha hyggliga löner. Det får aldrig vara så att den som struntar i reglerna och inte betalar sina skatter klarar sig. Därför är det motiverat med klara regler och att den som bryter mot dem kan lagföras och straffas. Skattefusk och annan ekonomisk brottslighet måste bekämpas effektivt, det är mycket viktigt att reglerna är enkla och tydliga och uppfattas som legitima av människor som ska betala skatt. Fru talman! När det gäller F-skattsedel gäller det att gå vidare med att förenkla för att man ska kunna erhålla F-skatt eftersom det då klart framgår vem som ska betala in skatten. Utan att vara alltför konspiratorisk verkar det som om Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill försvåra för människor att få F-skatt. Det finns inga skäl att tillmötesgå sådana krav. Det finns en motion även från Annie Johansson om att F-skattsedel ska fås från födseln, så den frågan lever, Marie. Även om min syn på F-skattsedel skiljer sig från Vänsterns kan jag inte dela motionärens uppfattning. Det finns nog trevligare presenter att få vid födseln. Utskottet avslår även motionen om skatteflyktslagens avskaffande. Den lagen är inte enkel och inte förutsägbar och borde därför avskaffas. Innan det kan ske måste dock noggranna analyser göras. Ingen vill att det ska bli fritt fram för avancerad skatteplanering som har som enda uppgift att undvika skatt och när förfarandet helt saknar affärsmässighet. En förutsättning för avskaffandet är att befintlig lagtext kan träffa sådana upplägg till skatteplanering. Marie Engström föreslår i en motion att skriftliga svar från Skatteverket ska gälla. Tanken är god, men det vore nog orimligt att lägga dessa krav på personalen inom Skatteverket. Naturligtvis ska svaren från tjänstemän vara korrekta, men det är lagar och förordningar som gäller, vilket utskottet poängterar. Det går att få förhandsbesked hos Skatterättsnämnden. Därför avstyrker utskottet även denna motion. Även när det gäller avgifterna till trossamfund föreslår utskottet att motionen avstyrks. Det finns regler som noga övervägdes vid införandet, och det finns inga skäl att ändra dessa. Helena får nog hålla reda på sina fakturor från Friskis & Svettis. Fru talman! Det finns flera motioner som kunde nämnas, men jag har valt att lyfta fram motioner där politiken inte har en samsyn. Än en gång: Bifall till förslagen i skatteutskottets betänkande nr 22.

Fru talman! Om jag är riktigt elak - det har jag inte lust att vara - verkar det som om det enda ni har gjort för att bekämpa skattefusk är att införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Det var väl inte ett så jättestort grepp. Ulf Berg räknade upp tre saker - personalliggare, oanmälda besök från Skatteverket och strängare regler beträffande kassaregister. De sistnämnda fattade vi beslut om under den förra mandatperioden, men de har genomförts de senaste åren. Ni måste väl ha någonting mer i rockärmen för att bekämpa skattefusket, eller känns detta inte lika viktigt som att inrätta en delegation mot felaktiga utbetalningar när det gäller möjligheten att komma till rätta med bidragsfusk? Där har alliansregeringen varit väldigt kreativ och kommer hela tiden med nya förslag. Varför är det så svårt att komma med förslag på skattesidan? Varför inleder man en diskussion om att ta bort skatteflyktslagen? Även vi i oppositionen har tyckt att det är problematiskt med en skatteflyktslag som uppenbarligen är så tandlös att den släpper igenom klara uppenbara upplägg för att kringgå skatt. Den första åtgärden för att komma till rätta med det problemet är väl inte att ta bort lagstiftningen. Det vore att göra någonting och kanske se över den och göra den strängare.

Fru talman! Jag tänkte att vi skulle gå ut på en experimentpromenad i Stockholm du och jag, Marie. Vi går runt, och det finns hela tiden regler. Det vore inte så roligt om vi, när vi kom tillbaka till Riksdagshuset, trodde att vi hade följt alla regler och det fanns en regel som sade att så där skulle ni nog inte ha gjort, men det bryter inte mot någon specialregel. Det skulle varken du eller jag acceptera. När det gäller skatteplanering har vi just en sådan lag. Om vi inte träffar affärerna med befintlig lagstiftning har vi en lag som ska ta allt det andra. Det är inte att vara tydlig. Målsättningen måste vara att ha en skattelagstiftning som träffar detta utan att ha en svepande lag som ska testas i rätt. Det kanske blir ett avgörande i högsta instans, och först då vet parterna vad som är rätt och fel. Vi vet att vi får sådana förfaranden ändå. Om man lyckas, vilket vi skriver i utskottets betänkande, måste man se till att tydliggöra den andra lagstiftningen så att man träffar de här affärerna. Vi vet inte om man når fram där. När det gäller att underlätta skatt och få bort skattefel tror jag att sänkta skattetryck är väldigt bra. Det är ju intressant att debattera frågan om pengar i utländska banker. Jag tror att förmögenhetsskatten är ett skäl till att människors pengar hamnar utanför det svenska banksystemet. Det är ett sätt. En tidigare finansminister, Kjell-Olof Feldt, tror att de pengarna kommer att komma tillbaka till Sverige och öka tillväxten. Det är också ett sätt att lösa skattefelet.

Fru talman! Att ha en skatteflyktslag är något av ett signalsystem. Staten talar om vad man inte tillåter; vi tillåter inte rena upplägg. Vi tycker alla att dagens skatteflyktslag är problematisk. Den är uppenbarligen inte fullständig. Sedan kanske det är oppositionens roll att vara lite otålig. Så kan det vara. Det var någon som sade det i ett anförande. Men kan det ändå inte kännas lite pinsamt när till exempel byggbranschen tar egna initiativ för att komma till rätta med svartjobb, skattefusk och så vidare därför att man själv känner behov av att rensa upp i branschen? Man uppvaktar oss och säger: Kan inte ni som har lagstiftningen i era händer hjälpa oss och ge oss verktyg så att vi kan komma till rätta med detta? Är det inte lite pinsamt att man ska behöva komma till oss och be om detta? Måste inte lagstiftaren själv inse att någonting måste göras? Det är kanske inte bara vi i oppositionen som är ivriga, utan det är man även ute i verkligheten och på byggplatserna också. Det är någonting att ta med sig. Till sist: Vi från Vänsterpartiet har inget intresse av att försvåra för seriösa människor att få en F-skattsedel. Men vi vill motverka missbruk. Det måste finnas någonting i systemet som gör att man motverkar missbruk. De som absolut vill ha konkurrensneutralitet är nämligen företagen själva. Det är de som far illa om vi delar ut F-skattsedlar till människor som missbrukar dem.

Fru talman! Jag ska börja med att ta upp F-skattsedeln. Det finns ett system i dag som innebär att F-skattsedeln återkallas om man missköter sig. Det tycker jag är ett bra system. Jag fick frågan om jag tycker att detta med byggbranschen är pinsamt. Nej, precis tvärtom. Man kan göra en jämförelse med företag i dag. Vi talar mycket om intern kontroll. Varför gör man det? Jo, därför att man för länge sedan har insett att revisorer inte hittar alla problem. Vilka är det som är bäst på att hitta problem i byggbranschen? Det är väl perfekt om byggarna, byggfack och de som är där jobbar tillsammans för att komma med olika förslag till lösningar? Om vi har fått en sådan anda att det finns en mycket skev marknad därför att det finns mycket svartjobb, vilket vi är rörande överens om, tycker jag att ett sådant inslag är otroligt positivt. Jag får hänvisa till min partisekreterare som jag såg hade gjort ett uttalande om att vi är det lyssnande partiet. Naturligtvis ska vi även lyssna på dessa signaler från byggföretag och byggfack om denna församling måste tillgripa lagstiftning för att det ska bli effektivare. I debatten får man ibland intrycket att vi som sitter här är för att det görs skattefel. Inget är mer fel än så. Vi moderater har väl alltid hävdat att det ska vara ordning och reda och att man ska följa lagar och göra rätt för sig. Det är ingenting som skiljer i fråga om skattefel. Är det däremot fel på lagstiftningen ska vi ändra den. Men budskapet tror jag är väldigt tydligt - där finns det en enighet här - nämligen att de lagar som vi stiftar i denna församling också ska efterlevas. Annars ska vi nog fundera på om vi över huvud taget ska stifta dem.

Fru talman! Jag ska, Ulf Berg, följa den tråd som ni var inne på i det tidigare inlägget. Det var inte så länge sedan som ni var på väg att till exempel lägga ned Ekobrottsmyndigheten. Jag är lite oroad. Precis som Ulf Berg vill vi naturligtvis att folk ska följa skattelagstiftningen. Men det är ett problem när man inte har instrumentet att följa upp det på ett riktigt sätt. Då blir det nästan lite naivt. Man kan gå ut och titta på hur det ser ut med olika företag som inte gör annat än ser på möjligheterna för sina kunder att slippa betala skatt. De granskar hela tiden skattesystemet för att se nya möjligheter att göra avdrag. Då måste man vara väldigt aktiv för att täppa till olika hål. Det är inte så enkelt att man kan säga som Ulf Berg, att det beror på att Socialdemokraterna hade ett felaktigt skattesystem och att skattefelet är 133 miljarder. Jag har här i talarstolen redovisat två nya - 60 miljarder när det gäller bolagsskatten och 46 miljarder när gäller placering av pengar i Liechtenstein och på andra ställen. Det är sammantaget lite drygt 100 miljarder som ligger på bordet nu. Det var det som jag frågade om. Vad har ni för förslag? Vilka åtgärder vidtar ni? Det som jag till min förskräckelse får höra är att man ska avskaffa skatteflyktslagen. Precis som Marie Engström sade är den för tandlös. Det är det som är problemet. Då kan man väl inte avskaffa den. Man kan möjligen säga att man ska skärpa den så att detta problem med skatteflykt inte kommer att vara lika stort i framtiden. Det är detta som det handlar om. Signalsystemet, Ulf Berg, är viktigt när man diskuterar. Vad vi säger här i kammaren, även om det är ganska få som sitter här just nu, lyssnar de som sysslar med skatteplanering väldigt noga på.

Fru talman! Jag ska börja med matematiken. När man har 45 miljarder på andra konton är det inte skattefelet. Det är möjligtvis räntan och den skatt som man ska betala på räntan. Jag tror att det blir en felaktig siffra om man lägger ihop 66 miljarder med 45 miljarder, om man använder den siffran. När det gäller om man gör saker i rätt tid och så vidare tänkte jag göra ett litet avslöjande för Lars Johansson. 1998 föreslogs i Småföretagsdelegationen under ledning av, vad jag förstår, socialdemokraten Mats Johansson, kommunalråd i Karlskrona, att man skulle se över bland annat att befrielse från restitution av moms och arbetsgivaravgifter för hushållsnära tjänster testas inom två län under kommande mandatperiod. Det talades om vissa statsfinansiella effekter. Det sades att en del av den svarta sektorn dock kommer att bli vit, vilket leder till intäktsökningar. År 1998 tyckte Socialdemokraterna så. Detta blir extra intressant eftersom jag tycker att Göran Persson har fått lite onödigt med stryk för att ha utnyttjat detta. En som var med i Småföretagsdelegationen var nämligen generaldirektör Anitra Steen. Därför lever alltså Göran Persson i ett normalt äktenskap - hustrun bestämmer. Nu har jag alltså rättat till det. Men varför gjorde inte Socialdemokraterna någonting här? 1998 hade ni förslaget. Jag har i mitt anförande tagit upp ett nytt förslag. Men det är inte nytt. Ni har använt samma sak inom byggbranschen. 44 000 har hittills utnyttjat detta avdrag för hushållsnära tjänster. Ni har i debatter sagt att det var fråga om 1 000 och att det var ett fiasko. Det är i varje fall många vänsterpartister hemma som har talat om detta. Res ut och tala med de kvinnliga företagarna, Lars Johansson, så får du en annan uppfattning.

Fru talman! Det är 44 000 som har ansökt om att få avdrag. De har inte fått avdrag än. Det återstår att se om detta går igenom fullt ut. Jag har ingenting emot att folk använder sig av hushållsnära tjänster, men jag tycker likaväl att man ska betala skatt för det som man köper, oavsett om man köper en bil eller om man köper en tjänst. För mig är det en hushållsmaskin. Det spelar ingen roll. Man betalar skatt oavsett på vilket sätt som tjänsten tillhandahålls. Det är det grundläggande. Där har vi olika uppfattningar, och det har vi diskuterat så många gånger, och jag ska inte fortsätta att diskutera den frågan. Men jag vill återkomma till frågeställningen om signalsystem. När det gäller Skatteverkets framställan - det är det som jag tycker är lite viktigt nu - tog vi upp att de behöver en kompensation för att kunna fortsätta det arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade satt i gång. Vi kan klart konstatera att problemen inte har blivit mindre med de skatteförändringar som ni har genomfört. Ni har krånglat till det och gjort det ännu svårare - till exempel avskaffandet av förmögenhetsskatten och möjligheten för Skatteverket att kontrollera - att kontrollera vilka förmögenheter folk har haft. Om man inte har redovisat sina förmögenheter tidigare får man indirekt en skatteamnesti eftersom man i fortsättningen inte behöver redovisa sina förmögenheter. Det är ytterligare ett exempel på att ni har ändrat regelverket samtidigt som ni har gjort det svårare för Skatteverket och andra myndigheter att följa upp detta. Min fråga är återigen: Avser ni nu att ställa upp på generaldirektörens krav på ökade resurser till Skatteverket? Förra året avslog ni det. Nu har ni chansen igen. Eller vill ni att Skatteverket fortsatt ska få en allt sämre kompetens? Det blir ju effekten om man inte vidtar åtgärder.

Fru talman! Som polisman - jag är det - får man en ganska rejäl råsop när man läser nyheterna i dag. Bara 5 procent av kollegerna sägs vara någorlunda kompetenta och kunna göra ett bra jobb. Enligt professorn i fråga är det alltså effektivare att se till att öka kompetensen. Jag tänker inte förneka professorns uppgifter. I ett monopol finns frågan alltid med. Det är otroligt svårt att hela tiden jobba med kompetensutveckling och sådant. Jag tror att det gäller även andra verksamheter. Därför tänker jag inte svara på frågan om Skatteverket. Det måste göras en noggrann analys av effektiviteten. Är den bra? Om svaret är ja måste man titta på om tilldelade pengar är tillräckliga - ja eller nej. Det är inget som löses när man står här i talarstolen, utan det ingår i budgetprocessen. Jag tror på en lösning när det gäller detta. Vi kan återgå till byggbranschen och de avdragen. Helt plötsligt ska man nu betala skatt för allting och inte få göra avdrag. Men hur kunde vara så att jag fick göra avdrag när snickaren eller målaren kom? Det var ett system som ni införde. Jag förstår inte skillnaden i sammanhanget. Är det så att det ena gäller män och att man då tycker att det är rätt och att det andra gäller kvinnor och att man då tycker att det är fel? Är det så enkelt? Ja, jag vet inte. Däremot är det viktigt att peka på det som Lennart Sacrédeus var inne på. Jag tänker då på rapporten från en professor vid Swedbank, Sven-Olof Lodin. Jag kan läsa upp ur rapporten det Lennart redan i ett tidigare inlägg sagt: Överraskande är förmodligen också att den svenska inkomstskatten på låginkomsttagarnas arbetsinkomster däremot har reducerats så drastiskt genom det nyligen införda jobbskatteavdraget att den numera ligger på europeisk medelnivå. Ni vill ha en högre nivå, för rättvisa för er är att alla har det lika dåligt.

Fru talman! Ironi är ett farligt vapen. Det finns siffror - som jag givetvis inte kommer ihåg - på hur få de är som verkligen förstår ironi. Ifall det finns någon i åhörarskaran här som verkligen tror att jag ville att Skatteverket ska hålla reda på mina Friskis & Svettis-fakturor vill jag bara säga: Nej! Det var ironi. Jag sade och ville få fram att jag tycker att även människor som är medlemmar i religiösa samfund själva ska få hålla reda på sina medlemsavgifter. Det enda svaret jag får från Ulf Berg är att man tidigare har tittat på det och att det inte finns någon anledning att ändra. Ja, man har tidigare tittat på detta. Men jag förstår fortfarande inte varför just medlemmar i religiösa samfund ska få sina medlemsavgifter hanterade av vårt gemensamma Skatteverk nu när kyrkan och staten, lyckligtvis, gått skilda vägar. Jag väntar alltså fortfarande på ett klokt och klyftigt svar. Sedan måste jag också säga några ord om skatteflyktslagen. Ulf Berg får det att låta som att det är vanliga hederliga människor som gör sitt bästa för att göra rätt för sig som helt plötsligt drabbas av en oberäknelig skatteflyktslag som ger dem en oväntad skattesmäll. Det är inte riktigt de människorna det handlar om, utan här gäller det snarare människor som tassar i lagens utkanter och som försöker hitta smarta upplägg visserligen inom lagens ramar. Men helt klart är det hela upplagt för att kunna undgå skatt. Om en skatteflyktslag kan ha effekten att man faktiskt försöker hålla sig på behörigt avstånd från lagens gränser, alltså på rätt sida, är det väl bara positivt, eller?

Fru talman! Jag börjar med det sistnämnda. Naturligtvis är det, precis som Helena säger, ett bekymmer när man inte är på rätt sida. Då måste en skatteflyktslag tillgripas. Naturligtvis är det mycket bättre med speciallagstiftningar i stället för att ha en allmänt svepande lag. Det är precis så som utskottsmajoriteten säger: Detta förutsätter att man hittar metoder för att klara dem som hamnar i gränslandet. Jag håller givetvis helt med dig, Helena. Det är nog mer de människor som kanske har skjorta och slips och som kanske inte har så mycket smuts under naglarna som sysslar med den här typen av verksamhet. Många gånger är det nog ganska så väl utstuderat hur man kan utnyttja systemen. Det gör naturligtvis att Skatteverket och andra måste vässa sin kompetens för att hänga med. Oftast ligger de som vill vara utanför lite före. Att det här är ett bekymmer är jag den förste att erkänna. Jag förstod ironin, Helena - det är inga problem med det. Men det finns en problematik i sammanhanget. Även om jag går ur ett trossamfund måste jag fortsätta att betala min begravningsavgift. Den avgiften måste ändå tas in. Vi ska alltså betala in den vare sig vi vill eller inte. Hittills är det väl ingen som har klarat sig från det slutet - såvitt jag känner till.

Fru talman! Jag siktar på att bli den första - nej, jag har inga sådana ambitioner. Även om man inte är med i ett religiöst samfund kan man betala en begravningsavgift för en form av borgerlig begravning. Jag förstår inte riktigt problemet med det. Fortfarande tycker jag att det är konstigt att religiösa samfund ska särbehandlas. Men jag får väl leva med ovissheten om varför det är så. En skatteflyktslag kan ändå ha en avhållande effekt. Jag tror faktiskt inte att man kommer att kunna förutse alla situationer där någon försöker undgå skatt. Det är ändå komplexa system vi talar om. Om människor ägnar sina dagar åt att verkligen försöka hitta kryphål lär de hitta sådana om nu inte Skatteverket ska ägna lika mycket tid åt att försöka täppa till kryphålen. Om det däremot finns en generell skatteflyktslag som säger att skatt ska betalas när det är upplägg som uppenbart är till endast för att undgå skatt får det effekten att folk lägger tid på sådant som de är bra på, till exempel på sin affär, i stället för att ägna sig åt att hitta kryphål.

Fru talman! Helena kan mycket väl få rätt när det gäller det sistnämnda - det vill jag återigen understryka - om man inte hittar olika metoder för lagföring. Vi får återkomma till den debatten. Jag tror att vi alla är överens om synen på detta. Samtidigt har vi hört flera inlägg om att det ska vara en lagstiftning som är enkel, transparent och så vidare. Jag tror att vi är rörande överens om det. Men det blir otroligt svårt när olika lagförslag läggs på varandra. Då blir det väldigt komplicerat. Det får inte bli så att de som inte har råd med experthjälp blir lidande, medan de som har råd med experthjälp klarar sig från att betala skatt. Det känns inte riktigt bra. Jag tror inte att det skiljer så mycket där. Sedan har vi frågan om begravningsavgiften. Jag är fullständigt övertygad om att det skulle vara ett större problem om var och en helt plötsligt själv skulle betala in en avgift som det är nödvändigt att betala in. Jag har inte läst några motioner om detta. Men det finns kanske några som tycker att vi själva ska betala in vår skatt så att vi verkligen ser hur mycket vi betalar in. Fortfarande, efter det att vi sänkt skatterna med 65 miljarder, har vi världens högsta skatter. Jag tror inte på nämnda system. Då skulle vi nog verkligen få tillföra till exempel kronofogdemyndigheterna pengar för indrivning. Det system som vi nu har är nog bra. Jag tror inte att det här med trossamfunden är något stort bekymmer för folk. Sedan lär man få vara observant och säga upp i tid. Görs det bara på rätt sida om den 1 november är det inte något problem.

Fru talman! Jag instämmer i Lars Johanssons kommentar. Skattefusk skapar orättvisa, snedvrider konkurrensen och leder till att skattesystemet och välfärdsstatens legitimitet försvagas. Efter den deklarationen måste man givetvis fråga sig: Varför blev det som det blev? Vem bär ansvaret för den rådande situationen - den regering som innehaft makten i 17 månader eller den regering som hade makten i tolv år? Det är väl upp till envar att svara på det likaväl som det är upp till envar att säga vilken regering som har varit passiv. Skattefelskartan är inte någonting nytt från föregående år, utan den har funnits i ett antal år - det har faktiskt sett likadant ut. Då kan man fundera över vem som har varit passiv. Oavsett vad svaret blir konstaterar jag att vi är överens om att skattefusk, bidragsfusk och svartjobb ska bekämpas. För att klara det behövs en grundläggande syn i samhället, för det här är en fråga om en förändrad attityd till samhällsapparaten, det är en fråga om ansvar för såväl sig själv som andra, och det är en fråga om delaktighet. Allt det här ska formas via bland annat skattesystemet på ett sätt som ger resultat. Och jag upplever alliansregeringens satsningar på jobbskatteavdrag, nystartsjobb, nyfriskjobb, sänkta arbetsgivaravgifter och så vidare som åtgärder för att just uppnå de här resultaten. Det är ändå så att alla måste känna delaktighet, känna att man får något för sin skatt och att förtroende finns mellan individ och samhälle. Det här är faktorer som vi faktiskt har saknat under många år i Sverige, och som därmed har lagt grunden för att andra ekonomiska lösningar har fått frodas. Det har varit mer eller mindre legitimt att svartjobba. Så är det inte längre. Fru talman! I dag är situationen sådan att många branscher inom näringslivet arbetar hårt för att komma bort från svartjobben. En sådan bransch är byggbranschen, där arbetsgivare och fackföreningar gemensamt arbetar för att rensa upp bland svartjobben. Bland annat har man infört legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatser på frivillig väg - detta för att ha kontrollen över vilka som har rätt att finnas på arbetsplatsen, arbetar enligt gällande bestämmelser och därmed sköter skatt och den ekonomiska hanteringen. Och arbetet inom den här branschen går målmedvetet vidare för att tydliggöra att man inte är en samling rufflare utan tar sitt ansvar. Personalliggare inom restaurang- och frisörbranscherna infördes för drygt ett år sedan, och Skatteverket ges rätt att göra oannonserade besök för kontroller. Den omvända momsskyldigheten inom bygg- och anläggningssektorn är en annan åtgärd som förmodligen kommer att utvidgas till andra branscher, exempelvis återvinningsbranschen. Även den sektorn är inne på att man måste åtgärda den svarta sektor som finns. Skatteverket har dessutom lagt fram ett förslag som syftar till att stärka skattesystemets legitimitet och föreslår att privatpersoner som får betalt för exempelvis barnpassning och annat arbete i mindre omfattning ska få skattefrihet. Den nivå man diskuterar i skrivelsen är 10 000 kronor per år. Som jag ser det bör denna ersättning också innefatta ersättningar vid nära relationer, exempelvis till kontaktpersoner och god man. Hur förslaget slutligen kommer att utformas får vi se efter regeringens beredning av ärendet. Men de här exemplen visar att arbetet med att komma till rätta med olika former av svartarbete, skattefusk och så vidare är stort. Samtidigt får vi inte glömma bort behovet av en förändrad attityd hos oss alla på det här området. Herr talman! Av reservationerna kan man skönja att frågan om betalning via skattsedeln till trossamfund är en stor fråga. Jag kan förstå att man rent principiellt ska kunna lämna en förening eller ett trossamfund när man så önskar och därmed med omedelbar verkan slippa betala medlemsavgift. Beträffande medlemskapet i ett trossamfund har jag möjligheten en gång om året att begära utträde ur samfundet, och det är alltså före den 1 november för att gälla nästkommande år. Den uppbörd som staten tar på det här området är en servicetjänst till samfunden, och staten fullföljer uppgiften efter underlag från samfunden. En förändring i medlemskapet borde under mellantiden kunna överenskommas mellan samfund och enskild. Nu är det knappast så att inträde i och utträde ur trossamfund sker med blixtens hastighet, utan det är ofta efter lång tid av eftertanke som beslut fattas. Det är trots allt en fråga om tro, om grundläggande värderingar för den enskilde. Jag förmodar att det finns en viss stabilitet i de grundläggande värderingarna hos alla. Det är inte någon fråga om nyckfullhet. Mot den bakgrunden kan väl det här knappast vara en ödesmättad fråga. Mot den bakgrunden tycker jag också att det är rimligt att utskottet avslår de motioner som finns i ärendet. Beträffande redovisning av förmögenhet framstår det som att Lagrådets syn på avlämnandet av kontrolluppgifter skulle innebära ökat fusk och mygel. Om så skulle vara fallet skulle hela vårt system falla ihop. I deklaration eller i ansökan om bostadstillägg eller vad det än vara månde ska uppgifter om förmögenhet redovisas och intygas på heder och samvete. Bedömer vi att svensken inte har någon heder eller något samvete har undertecknarna av det särskilda yttrandet rätt, men det visar tydligt på den polisära syn som ofta finns och som också undergräver ansvarstagandet för individen. Den primära frågan är alltså: Hur skapar vi ansvarstagande? Som jag nämnde inledningsvis har alliansregeringen tagit första steget i arbetet med att stärka individens roll i samhället, för det är också grunden för ansvarstagandet. Herr talman! Sverige behöver mer av företagande, mer av kommersialiserade idéer och mer av tilltro till dem som vågar satsa. Det är genom företagen som vi skapar arbete och välfärd. Det är alltså ett prioriterat område för regeringen. Ett steg i detta arbete är att förenkla för dem som vill starta en näringsverksamhet. Införandet av F-skattsedeln är en del i det arbetet, och givetvis finns det problem med detta. Det är också därför som en utredning pågår om hur det här ska kunna utformas för att förebygga oönskad skatteplanering, svartarbete eller oseriöst utnyttjande av dem som har just F-skattsedeln av större företag. Det är alltså lämpligt att avvakta vad utredningen kommer fram till och därefter göra bedömningen hur vi ska gå vidare. Det är alltså ganska naturligt att vi i dagsläget avslår de motionsyrkanden som finns på området. Herr talman! Det finns mycket mer att säga på det här området, men jag har gjort några nedslag bland de rubriker som finns. Jag finner utskottets förslag till beslut som rimliga och yrkar bifall till dem på samtliga punkter.

Herr talman! Jörgen Johansson inledde med att prata om att vi har ett omfattande skattefusk i Sverige och att det beror på den tidigare, socialdemokratiska skattepolitiken. Då vill jag bara upplysa Jörgen Johansson om att skattefusket i Sverige är av ungefär samma omfattning som det är i andra länder som har en lägre skatt. Det är alltså inget argument, för vi kommer att ha samma problem med skattefusket oavsett om vi har en skattenivå på i runda slängar 50 procent eller om vi, som Centerpartiet sade inför valet, skulle komma ned till 40 procent som är EU-nivån. Detta att skapa legitimitet för skattesystemet är minst lika viktigt. Därför måste vi hela tiden se till att Skatteverket kan följa upp de olika lagstiftningar på skatteområdet som vi fattar beslut om här i kammaren. Vi är överens om en del saker. Jag har också tidigare sagt att ni har fullföljt en del av de saker som den tidigare, socialdemokratiska regeringen lade fram förslag om, som kassaregister, personalliggare, oanmälda besök på arbetsplatser för att kolla upp att man sköter sina inbetalningar på ett riktigt sätt. Det är bra, det är alldeles utmärkt. Jag tycker att det är bra att ni gör det. Men vad vi efterfrågar är, mot bakgrund av de förändringar som vi nu kan se, vilka ytterligare åtgärder ni vidtar. Och då är signalsystemet viktigt, som vi var inne på tidigare här, till exempel att ni ifrågasätter om den särskilda skatteflyktslagstiftningen ska finnas. Det andra som jag nämnde tidigare är att ni har slopat förmögenhetsskatten och tagit bort skyldigheten för banker att lämna uppgifter om förmögenhetstillgångar. Detta försvårar skattekontrollen och Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in fordringar och kontrollera bidrag som är beroende av förmögenhet. Detta har också Skatteverket påpekat.

Herr talman! Vad jag ville belysa var att det blir ett rätt ensidigt påstående att det är den sittande regeringen som har ansvaret för svartjobben. Jag hävdar alltså att så inte är fallet, utan jag har uppfattningen att det här är något som har pågått fortlöpande. Men jag hävdar definitivt att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med det här. Att andra länder har en hög andel svartjobb rättfärdigar inte att vi inte ska göra något, utan givetvis måste vi arbeta kontinuerligt på det här området. Dessutom har jag själv en motion i det här betänkandet som tar upp nästan ordagrant det som Lars Johansson sade om den kontinuerliga uppföljningen, så vi är helt överens i det avseendet. Signalsystemen är givetvis viktiga. När det då gäller frågan om skatteflyktslagen, som Lars Johansson också nämnde, står det i betänkandet att lagen är en form av schablonlag. Den lagen gäller när ingen annan lag gäller. Det är ett rätt underligt system i ett rättssamhälle att ha en sådan lagstiftning. I utskottsbetänkandet skriver vi tydligt att man måste skaffa fram en annan sorts lagstiftning. Man måste se över detta. I dag går det inte att avskaffa den. Vi måste få en tydligare lagstiftning. Det är alltså inte fråga om att slopa den rakt av, och sedan blir det ingenting därefter. Vi ska faktiskt hitta bättre parametrar att jobba efter så folk vet vad som gäller på ett tydligare sätt än vad man gör i dag.

Herr talman! Jag uppfattar det så att det ska bli en skarpare lagstiftning som förhindrar skatteflykt och som innebär att man kan komma till rätta med de saker som Skatteverket har påpekat, alltså de olika former av transaktioner som pågår inom bolagssfären, där man försöker utnyttja den svenska skattelagstiftningen för att få lägre skatt. Enligt rapporter handlar det om upp till 60 miljarder mindre i bolagsskatt. Det är alldeles utmärkt om ni kommer med en lagstiftning som förhindrar detta. Då tror jag att vi kan vara överens även på den punkten. Det finns andra frågor som jag är förvånad över att ni lyfter upp, till exempel frågan om F-skattsedel. Där säger ni att det ska bli enklare att skaffa F-skattsedel än vad det är i dag. Jag har tagit reda på hur det ser ut. I dag är det 780 000 svenskar som har F-skattsedel. Det ansöks om 74 000 per år. 1 600 har fått avslag. Det är marginellt. Av dessa har hälften fått avslag på grund av skatteskulder. Det är väl ganska bra att de inte har fått F-skattsedel, eftersom de inte har klarat av att betala sin egen skatt. Det är ju det som är poängen. Varför ska man ha F-skattsedel? Det är för självständig näringsverksamhet. Jag vill uppmana Jörgen Johansson och övriga borgerliga ledamöter att inte komma med ett förslag om en F-skattsedel som gör att det blir oklart vad som är självständig näringsverksamhet och vad som gäller för en löntagare, en anställd i ett företag. Jag har noterat att ni svävar på målet i debatten. Vi är väldigt tydliga på den punkten. Arbetsgivaren har ett klart och entydigt löntagaransvar. Är jag näringsidkare och har en självständig näringsverksamhet ska jag ha F-skattsedeln. Blanda inte ihop begreppen!

Herr talman! Jag delar uppfattningen att man inte ska blanda ihop begreppen. Det var också därför jag sade i mitt anförande att det sitter en utredning här. Låt oss vänta till den utredningen är klar. Där ska man titta på hur man förebygger oönskad skatteplanering, svartarbete och oseriöst utnyttjande från större företag av dem som har F-skattsedeln. Det finns problem. Jag är väl medveten om det. Men låt oss avvakta och se vad utredningen kommer fram till. Signalverket är, och det borde även Lars Johanssons parti tycka är bra, att vi måste få fler företagare i det här landet för att klara vår välfärd i framtiden. Det räcker att titta på hur den demografiska utvecklingen ser ut och vad som fordras av oss som politiker och invånare i det här landet för att klara framtiden. Det signalverket tycker jag ska vara mycket tydligt. När det gäller en skarpare skatteflyktslag är det självfallet så att allt fiffel och mygel på det området ska beivras. Så är det bara. I arbetet med en översyn av detta är Skatteverket naturligtvis en resurs. Det är ett verk inom staten, och de resurserna ska användas när man utformar en sådan lagstiftning.

Herr talman! Jörgen Johansson inledde sitt anförande med att diskutera vems fel det är att vi har ett sådant stort skatteundandragande som vi har. Jag skulle vilja säga till Jörgen Johansson att jag har märkt att det är väldigt lätt för alliansens företrädare att alltid skylla på den regering som satt tidigare. Jag skulle vilja säga att det är ni som regerar nu. Det är ni som måste komma med förslagen och framför allt se till att genomföra dem på ett bra sätt i stället för att hela tiden besvara oppositionen med att ställa frågor om vem som har varit mest passiv och så vidare. Jag tycker att det är dags att ikläda sig den kostymen och inse att man faktiskt regerar och därför har ett ansvar. Jag måste ställa en fråga om det Jörgen Johansson sade med anledning av vårt särskilda yttrande som gäller att kontrolluppgifter för förmögenheter slopas. Vi befarar att detta kan öppna för fusk. Jag anser att det är helt riktigt, eftersom jag har undertecknat det särskilda yttrandet. Jörgen Johansson menar att det visar på en polisiär syn från vår sida. Jag förstår inte riktigt vad det innebär. Sedan skulle jag vilja kontra med att Jörgen Johanssons parti med flera har inrättat en delegation mot felaktiga utbetalningar just för att komma till rätta med bidragsfusk. Ni föreslår också en tillsynsmyndighet över socialförsäkringar. Ni jobbar hårt med det så kallade VAB-fusket. Ni vill att dagispersonal ska delta i det arbetet. Om man jämför dessa storheter, vårt särskilda yttrande angående kontrolluppgifter om förmögenhetstillgångar och er delegation mot felaktiga utbetalningar, är det väl åtminstone värt en kommentar från Jörgen Johansson.

Herr talman! Det var en rätt genomgripande diskussion vi hade om kontrolluppgifterna. Lagrådet hänvisade till Europabeslut på området och ansåg att det är ett övergrepp mot individen att ha kvar kontrolluppgifterna. Det är mot den bakgrunden jag gör min bedömning. Litar vi inte på att människor deklarerar sina uppgifter rätt vad gäller bostadstillägg och deklarationer har vi ett stort problem. För att komma till rätta med det måste vi vidta polisiära åtgärder för att kontrollera allting. Då får vi ett kontrollsamhälle. Samtidigt gick mitt anförande ut på att vi måste få människor att ta ansvar för sig själv och andra. Vi måste få in ett samhällstänkande. Vi har en gemensam sektor som servar oss. Det var inte min tanke att skylla ifrån mig i inledningen av mitt anförande - tvärtom. Jag vill bara göra en jämförelse av storheterna. Det är en viss skillnad på en regering som har suttit i 17 månader och en som har suttit 12 år. Samtidigt avslutade jag det stycket med att konstatera att vi trots allt är överens om att det inte är acceptabelt att vi har skattefusk, bidragsfusk och svartjobb. Jag vill inte på något sätt ta bort ansvaret från sittande regering. Regeringen har givetvis ett ansvar att försöka åtgärda det här, och regeringen arbetar också med det både när det gäller attityder och direkta åtgärder.

Herr talman! Det låter bra att Jörgen Johansson tar ansvar för de här frågorna. Det är jättebra. Poängen med min fråga var: Varför kallas det att ha en polisär syn om vi befarar att ni kan ha tillskapat ett ökat fusk? Jag jämförde det med att ni i alliansen vill vidta åtgärder för att stävja fusk. Det var poängen med min fråga. Vem är det i så fall som har en polisiär syn? Varför får vi det tillmälet när vi vill föra fram ett problem som kan leda till fusk? Det var poängen. Jörgen Johansson har ytterligare en möjlighet att svara på det. Jörgen Johansson hänvisade förut till utredningen om F-skattsedel. Den ska också se över möjligheterna att stävja fusk. Det är riktigt. Men den ska också se över möjligheten att göra det lättare att få en F-skattsedel. Så står det i direktiven. Då måste jag fråga om Jörgen Johansson står bakom de kriterier som finns i dag när det gäller näringsverksamhet. Det finns tre olika kriterier, bland annat vinstsyfte och självständighet. Står Jörgen Johansson bakom att de kriterierna fortfarande ska gälla? Eller ska vi luckra upp reglerna för vilka som ska ha F-skattsedel? För att stävja fusket har vi också tagit upp frågan om en tidsbegränsad F-skattsedel, det vill säga att man i vissa lägen inte med automatik ska förlänga en F-skattsedel. I de fall där man har anmält en väldigt låg nettovinst ska man kunna göra en omprövning i syfte att helt enkelt stävja fusket. Är det någonting som Jörgen Johansson skulle kunna tänka sig att genomföra?

Herr talman! Vad gäller den polisiära synen är det väl så att det givetvis finns olika grader. Jag håller med Marie Engström om att båda inslagen har ett mått av polisiär syn, men jag anser att måttet är tyngre i det som ni har skrivit ett särskilt yttrande om. Vad gäller F-skattsedel ska man ju inte debattera en fråga som är under utredning. Sådan är principen. Samtidigt ser jag problemen. Jag är väl medveten om de siffror som Lars Johansson redovisade här. Samtidigt är det här en del av signalverket för att, vilket vi alla har intresse av, få mer företagande i det här landet. Men det gäller att hitta rätt nivå på det här. Jag medger att detta förmodligen inte är den enklaste uppgiften, men vi ska klara även den.

Herr talman! Det är tänkbart att någon tidigare, i de andra diskussionerna, har uppfattat mig som något kritisk mot oppositionen därför att den är splittrad. Därför är jag desto gladare att äntligen kunna hitta någonting där oppositionen är väldigt enig. Jag är verkligen glad för att man kan redovisa vad man ska gå till val på 2010. Det är reservation 5, Betalning av avgift till trossamfund. Det är detta som man är enig om över huvud taget. Jag skulle kunna tillägga att man skulle kunna vara enig om ytterligare en sak. Det finns ju också det omvända förhållandet, nämligen inte bara när man utträder utan som jag, när jag inträdde år 2000 efter många års frånvaro från Svenska kyrkan. Då gick jag med den 1 januari då Svenska kyrkan blev fri. Då inträffade det motsatta: Jag blev avgiftsbefriad under tolv månader fastän jag inte visste detta. Det finns alltså en reciprocitet här. Men jag gratulerar oppositionen till att ha fått en stor valfråga på det här området. Det är det första som ni är riktigt eniga om som jag har noterat över huvud taget. Vi ska diskutera hur effektivt Skatteverket är och så vidare. Då tycker jag att det är väldigt viktigt att komma ihåg det som Mats Sjöstrand sade vid en utfrågning 2003 eller 2004 i skatteutskottet: Av de debiterade skatter som Skatteverket skickar ut kommer ungefär 98,5 procent in automatiskt, och sedan kommer det in mera skatter, men det är en annan sak. Det tycker jag visar att Skatteverket har hög effektivitet. Sedan är det som Lars Johansson säger: Det finns ett annat problem, nämligen att det finns en del människor som av olika skäl avstår från att delta i detta system. Vi vet att detta uppgår till ungefär 133 miljarder, som det beräknas av Skatteverket. Det är en betydande summa som man också måste få in. Den här summan uppstår, såvitt jag förstår, inte den 6 oktober 2006, utan den är i huvudsak ett resultat av att folk under tidigare år inte har behagat delta i det här skattesystemet. Jag för min del tycker att det är väldigt bra att det finns en ganska bred enighet - den är ganska total - om att vi, inte minst av konkurrensskäl, ska se till att få in väldigt mycket av de här skatterna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gjorde många saker som var bra på det här området. Det har vi fortsatt med. Jag förstår inte riktigt den ton som man anlägger här om att den här regeringen skulle vara mindre angelägen om att få in de här skatterna. Jag har inte sett att vi har gått emot något socialdemokratiskt förslag egentligen. Framför allt har jag inte sett några mera långtgående socialdemokratiska förslag än vi har kunnat hantera. Det har varit en budgetfråga, men där var det så att ni anslog 425 miljoner under två år, tror jag det var - 225 miljoner kanske det var - vid något tillfälle. Det var ju en begränsad tid, men nu gör ni stor sak av att ni fortsätter. Lars Johansson använder Mats Sjöstrand, Skatteverkets generaldirektör, som det passar honom. Man kunde lika gärna ha använt Mats Sjöstrand i utfrågningen om förmögenhetsskatten, där han sade att förmögenhetsskatten är en i princip frivillig skatt. Då passade det inte, men nu och vid en del andra tillfällen passar det att använda Mats Sjöstrand. Nej, man får vara konsekvent. Antingen stöder man Skatteverkets chef konsekvent, eller så får det vara. Jag tycker att det finns en sak som är viktigare än allt annat att notera här, och det var det som Ulf Berg var inne på, nämligen: Hur många jobb har vi lyckats ändra från svarta till vita? Det gäller den hushållsnära sektorn. Nu nämndes 44 000, och det kan väl vara så i dag. Jag tog för min del reda på att det den 13 februari fanns 39 960 ansökningar. Då kan man fråga sig hur många jobb detta motsvarar. Om man räknar med att det tidigare var ungefär 1 000 personer om året som redovisade detta var det vid den tidpunkten ändå 38 000 nya, vita jobb. Jag menar att detta är en väldigt viktig sak att vi har lyckats flytta fokus från svartjobb till vita jobb på den punkten, inte minst för de här människornas samveten och dessutom deras sociala förmåner. Jag tycker att Skatteverket har agerat alldeles utmärkt på den här punkten. Vi har fått en väldigt bra regionalpolitik. Jag gjorde så att jag ringde till projektledaren för detta, och då visade det sig att man har koncentrerat granskningen, kan jag tala om för de ledamöter som inte har gjort som jag, till Västervik. Där ligger i stort sett all granskning så att man ska få en enhetlig bedömning och komma ifrån de problem som med all rätt säkert uppstår. Men nu finns projektgranskningen där för nästan alla. Man har dessutom några tjänster i Karlstad. Jag tycker att det är ett bra exempel på god regionalpolitik av Skatteverket att gynna Västervik och Karlstad, som är utmärkta orter och som behöver förstärkning. Så här skulle vi kunna göra - det har vi tidigare gjort - nämligen att Skatteverket kan skapa sysselsättning på olika platser genom ökad kunskap. I Ludvika finns till exempel mervärdesskattekontoret. Till och med Ljusdal kanske skulle kunna få något vid något tillfälle. Herr talman! Formellt sett avslås alla motioner, men jag vill ändå peka på att i en motion, som är väckt av Cecilia Wigström i Göteborg, motionen Sk296, tas det utbredda svartarbetet inom byggbranschen upp. Hon förordar där de oanmälda kontrollerna från Skatteverket. I praktiken innebär detta betänkande ett bifall till den motionen. Dock har regeringen efter att hon lämnat motionen i praktiken förekommit vad hon har sagt där. Jag tror också att man måste diskutera en annan sak här, nämligen hur mycket staten ska lägga sig i olika saker. På kollektivavtalsområdet har vi från alla partier värnat om att staten ska hålla sig utanför lönebildning och så vidare. Men från Socialdemokraternas håll vill man nu ha väldigt stark lagstiftning på det här området, när det gäller legitimation och så vidare. Men jag tror för min del att det är precis tvärtom. Det är väldigt viktigt att se till att branschen går före på det här området. Marie Engström var inne på det också: Varför har regeringen inte gjort någonting? Jo, det är av hänsyn till facket och till arbetsgivarna. De ska i första hand se till att göra någonting så att staten inte behöver lägga sig i. Om de sedan behöver hjälp - vi vet att de har kommit till skatteutskottet för att möjliggöra utvidgningen av detta - då kommer det till skattelagstiftning. Men det kan inte vara så att man ska knäppa facket och arbetsgivarna på näsan. Jag tycker att inte minst legitimationskravet och närvaroredovisningen, som facket och arbetsgivarna är eniga om, är väldigt viktiga saker liksom att de vill införa avtalskrav för underentreprenörer. Det är väldigt viktigt. Jag tror att det här får större effekt när det kommer från de avtalande parterna själva.

Herr talman! Jag vill från kristdemokratisk sida yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och samtidigt därmed yrka avslag på samtliga reservationer. Vi kristdemokrater anser att hederlighet är ett viktigt förhållningssätt. Vi är inte ensamma om att tycka detta, utan den åsikten delar vi självfallet med samtliga riksdagspartier. Att handla utifrån en övertygelse om att göra rätt för sig i samhället och att hålla sig till sanningen är det mest effektiva och mest grundläggande förhållningssättet för att få ett så litet skattesvinn som möjligt - om vi kan skapa en sådan medborgaranda, en sådan gemensam hållning som medborgare, gentemot skattesystemet. Samtidigt vet vi att ingen av oss är fullkomlig. Ändå ska vi sträva mot hederligheten som ett ideal, ett ideal att aldrig släppa, som en gemensam hållning i samhället. Sverige är ett land som åtminstone historiskt är känt för att vara hederligt och sjyst. Korruptionen har i vårt land hållits tillbaka, inte minst om man sätter in den i en internationell jämförelse. Vi svenskar har setts som arbetsamma, plikttrogna och samvetsgranna. Det är tilltro och förtroende som gör att gemenskapen i samhället stärks och att vi känner tillit till varandra. Det gäller såväl på det privata planet som på samhällsnivån. Lögner, korruption, svek och ohederlighet bryter sönder vår samhällsgemenskap. Vi har de senaste veckorna tyvärr kunnat läsa om fusk, tricksande och pengar i skatteparadis. Det som skett från de tyska skattemyndigheternas sida vad gäller hemliga bankkonton i Liechtenstein är trots allt en betydelsefull händelse i kampen mot skatteflykt i Europa. Genom att listor på bankkonton i Liechtenstein kommit i händerna på Europas skattemyndigheter har en viktig och avgörande signal sänts ut om att det inte längre är möjligt att på den europeiska kontinenten undvika skatt lika lätt som tidigare genom att öppna ett konto utomlands. Hos oss i Sverige undanhålls tyvärr stora belopp från beskattning. Det totala skattefelet uppgår till hela 133 000 000 000 kronor. Det är en hisnande stor summa. Tyvärr visar Skatteverkets undersökningar att attityden gentemot skattefusk försämrats bland såväl privatpersoner som företag. Färre anser i dag att det är ett allvarligt samhällsproblem att undanhålla skatt, pengar som alltså försvinner från det gemensamma. Detta i sig är en farlig trend, och den måste vändas om inte de offentliga finanserna på sikt ska riskera att bli urgröpta. Samtidigt som det är viktigt att påtala skattefuskets förkastlighet är det emellertid också viktigt att diskutera de principer som ligger till grund för beskattningen. Till att börja med är skatter inte ett självändamål, och de kan inte bara motiveras utifrån sina syften eller sin funktion, eller att vi i största allmänhet behöver pengar till det gemensamma. Skatter och skattenivåer måste också utvärderas utifrån hur de drabbar människor och företag. De enskilda skatterna måste därför vara såväl begripliga som etiskt och skatterättsligt legitima. Utgångspunkten måste alltså vara inte bara skattenivån utan även skatternas funktionssätt för att vi långsiktigt ska kunna upprätthålla en legitimitet hos medborgarna. Herr talman! När det gäller kampen mot fusk och svartarbete delar vi kristdemokrater självklart tillsammans med hela alliansen det engagemanget, och jag vill intyga att det definitivt även gäller oppositionen. Personligen vill jag från talarstolen säga till Lars Johansson att jag uppskattar hans och Socialdemokraternas, och likaså Miljöpartiets och Vänsterns, engagemang i kampen mot skattefusk och skattebrott. Samma berömmande ord vill jag uttala om mina kolleger i alliansen. Det är viktigt att vi har denna gemensamma hållning i Sveriges riksdag. Det är viktigt för opinionsbildningen att vi står upp för att om vi har skatter ska de betalas. Självklart ska vi också diskutera skatternas innehåll, nivå och legitimitet utifrån att de ska träffa rätt. Vi uppskattar alltså den samsyn som finns i Sveriges riksdag bland de folkvalda. Det behövs en aktiv kamp mot allt vad skattefusk och olagligt agerande heter. Alliansen har, som Lars Johansson nämnde, därför sökt en samsyn i kampen mot skattefusket. En viktig del i detta är att skatter och avgifter verkligen kan drivas in, och de förslag som Lars Johansson nämnde i sitt anförande, och som de lagt fram, har vi i stor utsträckning försökt fullfölja och tillgodose. Bland annat gäller det personalliggare hos företag inom restaurang- och frisörbranscherna samt oanmälda företagsbesök, så kallade oannonserade platsbesök. Det är ett gott exempel på en enkel reform som enligt Skatteverket gjort 4 000 svarta jobb vita. Ett annat förslag som bereds är möjligheten att införa skatte- och avgiftsfrihet för inkomster upp till sammanlagt 10 000 kronor per år. Det är en välkommen åtgärd, föreslagen av Skatteverket, som förenklar möjligheterna att på ett rätt och riktigt sätt kunna betala exempelvis sin djupt uppskattade och kära barnvakt som gör att familjelivet kan fungera även när båda föräldrarna är frånvarande. Herr talman! Slutligen, för jag kommer faktiskt till slutet av detta anförande, vill jag ta upp det initiativ som byggbranschen tagit och som de på ett förtjänstfullt sätt informerade oss i skatteutskottet om. Jag blir glad när jag ser arbetstagare och arbetsgivare, företagare och fackföreningsföreträdare sida vid sida ta gemensamma tag för en sjyst konkurrens i vårt fina land. Det är föredömligt och något som kommer att spridas till andra branscher. Det är oerhört positivt att man på frivillig väg försöker komma till rätta med oseriösa aktörer. Hela branschen, i det här fallet byggbranschen, har att vinna på detta då utnyttjandet av svart arbetskraft snedvrider konkurrensen inom branschen och riskerar att slå ut seriösa företagare och, än mer, underminerar känslan av att vi kan känna tillit till varandra i samhället.