Allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

BOUs betänkande 2001/02:BOU4

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 6 mars 2002

Beslut

Allmännyttiga bostadsföretag (BoU4)

Riksdagen beslutade om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11 , 2000/2001:BoU10 ). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare ska kommunfullmäktige besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2001/02:BOU4 (doc, 1 MB) Betänkande 2001/02:BOU4 (pdf, 1 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

20 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag

Motioner från ledamöterna

Orättvisor i samhället Motion 2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (V)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo11 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo12 av Ola Rask (S)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo13 av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter (FP)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo14 av Rigmor Stenmark m.fl. (C)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo15 av Inger Lundberg (S)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo16 av Carl Fredrik Graf (M)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo17 av Knut Billing m.fl. (M)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo18 av Bo Lundgren m.fl. (M)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo19 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)
med anledning av prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag Motion 2001/02:Bo20 av Helena Hillar Rosenqvist m.fl. (MP)
Bostadspolitiken Motion 2001/02:Bo271 av Göran Lindblad (M)
Framtidens boende Motion 2001/02:Bo318 av Bo Lundgren m.fl. (M)
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde 18 Motion 2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)
Bostadspolitiken Motion 2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (FP)
Bostadspolitik Motion 2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (C)
Avveckling av de kommunala bolagen Motion 2001/02:Fi296 av Karin Pilsäter m.fl. (FP)
Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25 Motion 2001/02:Fi298 av Per Landgren m.fl. (KD)
med anledning av prop. 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet Motion 2001/02:N27 av Agne Hansson m.fl. (C)
Stockholm och dess invånare Motion 2001/02:N319 av Margareta Cederfelt m.fl. (M)

Beredning

Beredning i utskottet: 2002-01-22
Justering: 2002-02-21
Trycklov: 2002-02-26

Reservationer 12
Betänkande 2001/02:BOU4

Allmännyttiga bostadsföretag (BoU4)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11, 2000/2001:BoU10). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare föreslås att kommunfullmäktige ska besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2002-03-06

Webb-tv Debatt om förslag: Allmännyttiga bostadsföretag, m.m.

11 november 2022
Debatt om förslag 2001/02:BOU4

Dokument från debatten

2002-03-06

Protokoll för debatten

Carl-Erik Skårman (M)

Anf. 1 Carl-Erik Skårman (M)

Fru talman! Det är inte så länge sedan vi diskute- rade de här frågorna. Närmare bestämt var det i går kväll klockan halv 10 som vi kom in på de frågor som dagens ärende behandlar. Det var efter att journalis- terna sedan länge gått hem, ätit middag och lagt sig att sova och i övrigt haft det trevligt. Man kan ändå hoppas att den dramatik som det här ärendet bjuder på ska kunna väcka ett visst intresse. Det saknas minnsann inte dramatik. I det här ärendet har vi bl.a. anledning att förmoda att en majoritet av riksdagens ledamöter med grumli- ga motiv i bakgrunden ska komma att vällustigt tafsa på grundlagen. Det går också lätt att föreställa sig hur det vattnas i munnen på en del partistrateger inför tanken på att få våldföra sig på den kommunala själv- styrelsen. Föreställningen är mycket osmaklig, men den lämpar sig som sagt för en snaskig tidningsarti- kel. En något mindre klandervärd del av propositionen är kanske att regeringen föreslår att ett större admi- nistrativt system ska införas för klassificering av bostadsföretag som allmännyttiga och icke allmän- nyttiga. Den är mindre klandervärd, men det finns anledning att klandra en sådan här onödig administ- rativ omgång i alla fall. De två skilda företagstyperna har inte givits någon rättsverkan i den proposition som nu föreligger. Vad ska man då ha skillnaderna till? Det hade väl varit enklare och lättare att förstå om regeringen helt enkelt hade föreslagit att kommunerna inte får försälja sina bostäder eller bostadsföretag - punkt slut. Det är ju det som tycks vara det avgörande motivet för den här propositionen. Men så enkelt får det inte bli. Motivet för den förvillande omgången anges inte. Vi kan bara gissa och försöka analysera. Vad menar egentligen regeringen med det som sägs i propositio- nen, dvs. att "behovet av allmännyttiga bostadsföre- tag och särskilt kommunala bostadsföretag är således också i fortsättningen av grundläggande betydelse i den svenska bostadspolitiken"? Dessvärre är det ganska mörka och tveksamma motiv som uppenbarar sig vid försök till analys. Men de är inte på något sätt oförenliga med regeringens ambitioner - tyvärr, skulle jag vilja säga. Maktambi- tionerna för det bärande regeringspartiet är alltför tydliga i det här fallet. Men, fru talman, jag är en positiv och vänlig människa. Jag har i bästa avsikt försökt leta efter godtagbara skäl för att det skulle kunna vara motive- rat att så till den grad värna om de kommunala före- tagen att grundlagen och den kommunala självstyrel- sen måste trampas på. Det sägs i propositionens inledning att de kom- munala bostadsföretagen behövs för att klara bostads- försörjningen. Motivet är sympatiskt. Vi vill väl alla att bostadsförsörjningen ska klaras. Men kommunala bostadsföretag har knappast visat sig vara en garanti för att bostadsförsörjningen klaras. Den situation vi hade i Stockholm, exempelvis, under den socialdemokratiska majoritetsperioden ledde till att det stora kommunala bostadsföretaget i stället blev förutsättningen för att bostadsförsörjning- en skulle avstanna och alla bostadsföretag skrämmas bort från att bygga bostäder. Vi känner alla till hur de politiska besluten i det kommunala bostadsföretagets styrelse ledde till förlamning i bostadsbyggandet. Inte heller bostadsförsörjningen i glesbygden har klarats när de 42 500 tomma lägenheterna förväntas kosta uppåt 30 miljarder på grund av långsiktiga felsatsningar. Vem har gjort dem? Jo, det är de kom- munala bostadsföretagen. Det stämmer inte alls med motivet att man genom kommunala bostäder skulle få en effektivare bo- stadsmarknad. På vilket sätt är bostadsbristen i våra storstäder och överskottet av bostäder i glesbygden ett argument för att bostadsmarknaden blir effektivare på grund av de kommunala bostadsföretagens exis- tens? Vem har byggt de överflödiga bostäderna? Har de kommunala bostadsföretagen, oavsett politisk ledning, eliminerat bostadsbristen? Nej, det har de inte alls. Det sägs att de kommunala bostadsföretagen ga- ranterar att det byggs så billigt som möjligt. Men Hyresgästföreningen har med hjälp av SCB-data visat att det faktiskt kostar mellan 34 och 49 % mer att bygga bostäder i de kommunala bostadsföretagens regi. Det kostar exempelvis i Stockholm ca 13 000 kr per kvadratmeter att bygga bostäder i privata företags regi, medan det kostar ca 19 000 att bygga i de kom- munala bostadsföretagens regi, vilket har föranlett Hyresgästföreningen att uttala att det kan finnas både ineffektivitet och otillbörligt samarbete bakom siff- rorna. Det sägs, som sagt, att det kommunala bostadsfö- retagen garanterar att det byggs så billigt som möjligt, men det visar dessa siffror att det inte gör. Man kan fråga sig om de kommunala bostadsfö- retagen har varit en förutsättning för ett kvalitetsmäs- sigt bra byggande. Ibland har man byggt bra; det ska inte förnekas. Men miljonprogrammets misslyckande stod huvudsakligen de kommunala bostadsföretagen för. Vem påstår då att de kommunala bostadsföretagen är så bra? Är de verkligen så nödvändiga? Det är viktiga frågor, för svaren kan visa för vilka de kom- munala företagen är viktiga. Det kan ge en antydan om vad som egentligen är motivet för att ställa sig över både grundlag och ekonomi för att bevara de kommunala företagen intakta och förbjuda kommu- nerna att sälja sina fastigheter. Det är inte så svårt att avgöra vilka de främsta för- svararna är. Kammarens ledamöter vet mycket väl hur den bilden ser ut. Är dessa grupper de som har nytta av de kommunala bostadsföretagen? De brukar ju inte så ofta bo i de kommunala bostadsföretagens vanliga lägenheter. Hur anser sig dessa grupper ha nytta av de kommunala bostadsföretagen? Kammarens ledamöter har förmodligen även den bilden mycket klar för sig. Det är väl så att ett ömse- sidigt beroende har etablerats - ett beroende för vilket de kommunala bostadsföretagen är en nödvändig förutsättning. När ett kommunalt bostadsföretag inte längre går att motivera med bostadsargument hotas denna ömse- sidiga nytta. Då kommer kraven på att de kommunala bostadsföretagen till varje pris måste överleva, även om det leder till att grundlagen blir överkörd och den kommunala självstyrelsen i stora stycken offras. Egennyttan ljuger nämligen inte, har mina socialistis- ka vänner lärt mig. Så tycks det vara även i det här fallet. Vad betyder hyresgästernas önskemål om att få överta sitt hyreshus och bilda bostadsrätt när det gäl- ler att bevara basen för den socialdemokratiska makt- strukturen? Snabbt blir det största synd att Stock- holms stad säljer 10 000 lägenheter till de boende i dessa lägenheter, trots att socialdemokraterna i Stockholm sålde 9 000 lägenheter till vanliga privata storfastighetsägare under förra mandatperioden. Den socialdemokratiska majoriteten i Svenska Bostäders styrelse sålde snart sagt varje hyresrätt i Salems kommun i det svepet. Är det verkligen viktigt att man inte säljer till de boende? Hur blir det nästa gång Socialdemokraterna till äventyrs får leda en majoritet i de stora kommu- nerna? Vilka moraliska direktiv gäller då? Av den föreslagna lagtexten i förslaget till lagstiftning kan inte med säkerhet detta utläsas, vilket remissorgan av olika juridisk dignitet har konstaterat. Detta framgår också av propositionen. Den socialdemokratiska hållningen i denna fråga saknar moral. Det enda viktiga är uppenbarligen att kunna bevara ett av de viktigaste underlagen för makten. Det är det verkliga underliggande mörka och oacceptabla motivet. Förslaget till permanent stopplag är både uselt till sitt syfte och uselt till sin tekniska utformning. Fru talman! Jag ställer mig bakom de moderata yrkandena i detta ärende men vill bara yrka bifall till den första av våra reservationer.

Ulla-Britt Hagström (Kd)

Anf. 2 Ulla-Britt Hagström (Kd)

Fru talman! När jag växte upp sjöng vi i skolan "Världen är så stor så stor, Lasse Lasse liten". Kanske kan det vara symbolen för de allmännyttiga bostäder- na, som stod för en social service, bostäder där alla kunde bo, också de mindre bemedlade. Nu har Lasse blivit stor och världen blivit liten. Allmännyttan hål- ler nu på att utvecklas till en stat i staten. Detta är sista minuten att vädja till riksdagen att inte fatta ett beslut om särskild lagstiftning för kommunala bolag. Ytterligare ett statligt ingrepp i den kommunala själv- styrelsen är på gång. När den i dag bristfälliga konkurrenssituationen ytterligare försämras snurrar den onda cirkeln runt och den enskildes val av bostad hämmas ytterligare. Förslaget om en lag för allmännyttiga bostadsföretag är ett slag i luften. Det kommer inte att leda till nya bostäder. Det handlar om klåfingrighet och brist på respekt för den kommunala självstyrelsen. De kommunala bolagen är viktiga för den enskil- des valfrihet när det gäller boende. Tillgången till bra och förhållandevis billiga hyresrätter är nödvändig för varje kommuns bostadsförsörjning. Många kommu- nala bolag tar dessutom ett aktivt ansvar för trygghe- ten i området och för hyresgästernas sociala välbefin- nande. Det kommer också i framtiden att finnas behov av ett allmännyttigt bestånd i våra kommuner, men det ska alltid vara kommunen själv som avgör hur myck- et eller hur lite av bostadsbeståndet som ska vara i det allmännas ägo. Kommunala bostadsbolag får heller inte ges förutsättningar att dominera på ett sådant sätt att mindre fastighetsägare blir undanträngda. Kom- munernas ansvar för bostadsförsörjningen innebär inte att kommunen själv behöver äga och förvalta ett bostadsföretag för att t.ex. tillgodose sociala behov. Vi kristdemokrater vill dock starkt betona kommu- nernas ansvar för att tillgodose möjligheten till bostad för alla. Bostaden måste ses som en social rättighet. Betänkandet om allmännyttiga bostadsföretag in- nehåller en ny lag för allmännyttiga bostadsföretag. Detta säger Kristdemokraterna nej till. Lagen behövs inte. För tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till vår gemensamma borgerliga reservation, nr 1 under punkt 1. Ställningstaganden om de kommu- nalt ägda bostadsföretagen måste göras i kommuner- na, mot bakgrund av förhållanden i det enskilda fallet och på det sätt den demokratiskt valda kommunmajo- riteten, liksom majoriteten i företagets styrelse, finner lämpligt. Det är på den lokala nivån man bäst känner behoven och förutsättningarna. Fru talman! Vi hade i går en intressant debatt om bostäder i Falköpings kommun. Det är en kommun med bostadsöverskott. Denna kommun har ingen nytta av vad vi beslutar här och nu. Lagen bakbinder de kommuner som har bostadsöverskott. Det finns i dag ca 30 000 vakanser i Sverige och 200 kommuner i balans eller inne i en befolkningsminskning. Jag anser att kommunalt förtroendevalda måste erkännas som myndiga av riksdagen. Andra stödformer måste till så att kommunerna själva kan planera långsiktigt. Här vore det mycket bättre att ta bort fastighetsskat- ten eller överväga en sänkning av förvaltningsmom- sen. Skatt på tomma lägenheter bör inte alls före- komma. Lagrådet har påpekat att det är otillfredsställande att tillskapa ett administrativt system för att godkänna företag när detta inte leder till några egentliga rätts- verkningar. Kriteriet för vägran av tillstånd som an- ges i lagförslaget är otydligt. Det kommer att bli mycket av subjektiva bedömningar. Fru talman! Det enda vägskäl statsrådet Lars-Erik Lövdén tycks stanna upp vid är vänstersvängen att införa särskilda likvidationsregler för de allmännytti- ga bostadsföretagen. Förslaget var helt oacceptabelt eftersom det skulle innebära en negativ särbehandling av alla privata fastighetsföretag. Ekonomiskt sunda företag skulle tvingas i konkurs helt i onödan. Det är inte sådana förslag som behövs för att hyresmarkna- den ska fungera bättre. Nya bestämmelser måste självfallet behandla privata och kommunägda företag lika. Betänkandet innehåller en ändring i hyreslagen. Denna säger vi nej till. Det är som att leka med elden, att stifta lagar som man inte vet hur många andra fastigheter de bränner ned, fastigheter som inte kan överleva genom att påverkan på hyressättningen försnävas. Effekterna är inte analyserade. De i lag allmännyttiga bostadsföretag som kommunerna inte har bestämmande inflytande över kommer att förlora sin hyresledande roll. Kommunerna blir ensam be- slutsmakt om hyrorna. Utrymmet för subjektiv hyres- sättning är för stort. Hyrorna måste sättas enligt nor- men. Det är enligt vår mening viktigt att bruksvär- desprincipen tolkas på det sätt den var avsedd att tolkas. Hyresnormeringens förenlighet med EG-rätten är inte klarlagd. Det kan inte vara förenligt med EG- rätten att endast kommunala bostadsföretag ska vara hyresnormerande enligt hyreslagens bruksvärdesregel § 55. Om ett kommunalt bolag erhåller någon form av subventioner och dessutom är hyresnormerande snedvrids konkurrensen. Vad kommer statsrådet Löv- dén att säga till de kommuner som direkt eller indi- rekt ger stöd till det egna företaget och därmed sned- vrider konkurrensen? En korrekt prissättning är en nödvändig förutsätt- ning för att man ska kunna använda ett allmännyttigt bostadsföretags lägenheter i en jämförelseprövning. För att undvika konkurrenssnedvridning måste kom- munen i sina ägardirektiv göra klart att det kommu- nägda bolaget måste drivas affärsmässigt så att kon- kurrensen inte snedvrids. Varför har Lars-Erik Löv- dén inte utrett överensstämmelsen med EG-rätten? Det mest stolliga i dagens beslut är att länsstyrel- sen ska ge godkännande om aktier eller andelar i ett bostadsföretag har en sådan omfattning att kommu- nens eller ett kommunalt företags bestämmande in- flytande över bostadsföretaget upphör eller vid över- låtelse av hela eller delar av ett kommunalt företags bestånd av bostadslägenheter. Vi riskerar att få sub- jektiva bedömningar. Fru talman! Det stora felet är att det saknas inci- tament att producera nya hyresrätter. Skatterna är alldeles för höga. Konkurrensen är obefintlig. De mindre byggherrarna kommer inte fram. Planeringen har lämnat mycket att önska. Jag har i januari 2001 tagit upp denna fråga med konkurrensminister Ulrica Messing. Vi kristdemo- krater anser att Byggkostnadsforum inte skulle ha placerats inom Boverket utan hos Konkurrensverket. Vad som nu hänt är att en byggkommission tillsatts som inte ska redovisa något förslag förrän efter valet, den 15 oktober. Det svar jag fick från Ulrica Messing den 28 feb- ruari är att en utredning ska tillsättas före sommaren med uppgift att se över plan- och bygglagen. Den förväntar vi oss en del av. Det är verkligen på tiden. Men den kommer först efter revisorernas kritiska skrivelse, beställd av bostadsutskottet, och riksdags- debatten efter den. Vill inte Lars-Erik Lövdén ta denna debatt i valrörelsen? Betänkandet handlar också om kommunernas bo- stadsförsörjningsansvar. Vi kristdemokrater motsatte oss inrättandet av lagen om kommunernas bostadsför- sörjningsansvar, som trädde i kraft den 1 januari 2001. Vi tycker fortfarande att detta regelverk är en onödig inskränkning av den kommunala självstyrel- sen. Stödet ska riktas till den enskilde. Socialtjänstla- gen ska garantera bostaden som en rättighet åt den enskilde. Bostaden och uppväxtmiljön är ett av de fyra hjulen på vagnen med vård, skola och omsorg som blivit en följetong i svensk valpropaganda. Ändå kan man räkna den text och den debatt som gäller för bostadspolitiken i promille av debatten om man bort- ser från Stockholm. I ett särskilt yttrande till Allbo- kommitténs utredning tog jag upp att det är lämpligt att kommunerna i översiktsplaneringen också be- handlar boendeplanering. Fru talman! Det förslag vi i dag beslutar om är en panikåtgärd från regeringens sida, som nu ett antal gånger lovat att upphäva stopplagstiftningen. Trots det upphävs den inte. Genom andra meningen i 3 punkten av övergångsbestämmelserna används be- stämmelser om aktieägartillskott och utdelning t.o.m. den 30 juni 2003. En stopplag som sägs upphöra upphör alltså inte. Givetvis ska en stopplag upphävas till alla delar. Eller hur, Lars-Erik Lövdén? Kristdemokraterna anser också att det är fel att en myndighet ska köpa och sälja fastigheter. Allmän- nyttans kostnader för tomma lägenheter anges till 29 miljarder fram till år 2010. Vi ifrågasätter att det statliga bolaget Vasallen AB i stor utsträckning för- värvar kommunala bostadshus med syftet att utveckla eller avveckla. Vasallen kan agera på bostadsmarkna- den med dumpade priser. Kommunerna förlorar kon- trollen över de lokala bostadsmarknaderna. Konkur- renssituationen för privata värdar försämras. Vi ifrågasätter rimligheten i att det kommunala fö- retaget får statligt riskkapital. Om staten ska ha en del lägenheter och kommunerna en del känns det som att vi är tillbaka till Fattigsverige och Frödings Äkten- skapsfrågan. Men, Maja du, Maja du, var ska vi ta t? Jag är för fattig och du är för lat! Du går på roten och jag går på stat! Erk du! Maja du! Var ska vi ta t! Jag får väl författa nästa vers. Jo, Maja du, Maja du, så ska vi ha t Länsstyrelsen ska tala om vem som ska ha t Blir vi ej överens, så får Boverket ta t! Erk du! Maja du! Så vill regeringen ha t!

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 3 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! I det betänkande som vi nu diskuterar föreslås en ny lag för allmännyttiga bostadsföretag. Centerpartiet sade redan i den utredning som föregått ställningstagandet nej till en ny lag och nej till att favorisera en speciell boendeform i Sverige. Vi yrkar avslag på det även i dag. Jag yrkar bifall till reserva- tion 1. Var och hur vi vill bo beror på våra olika önske- mål och behov. De skiftar avsevärt människor emel- lan. De skiftar också över levnadscykeln. Därför är Centerpartiets mål att skapa tillgång till en mångfald av boendealternativ och även att göra det möjligt att välja bostadsort. Rätten till en god bostad till rimliga kostnader ga- ranterar livskvalitet. Det är en del i välfärden. Därför måste det skapas rimliga boendekostnader och krav på ett hållbart ekologiskt tänkande i byggprocessen. Bostadspolitik och samhällsplanering bottnar di- rekt i de sociala aspekterna i människors vardag. Det handlar om möjligheten att finna en bostad då man t.ex. är ung och ska flytta hemifrån eller studera på en annan ort, upplevelsen ibland av segregation och utanförskap, känslan av trygghet i andra fall men dessvärre också av otrygghet i bostadsområdet. Bostadspolitik handlar inte bara om kronor och ören utan även om att utveckla den typ av samhälle som vi vill ha. Ett samhälle med neutralitet mellan olika boendeformer, mångfald i upplåtelseformerna, och möjligheten att få ett arbete på den plats där man önskar bo. Fru talman, ärade bostadsutskottskolleger och bo- stadsministern! Vi i bostadsutskottet borde samla oss kring en helhetssyn för människors boende i hela Sverige i stället för att som i detta betänkande ensi- digt ta fram en boendeform och favorisera den. Det gagnar inte invånarna i vårt land. I regeringsformen har vi redan en rättighetslag- stiftning. "Det ska särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö." Lagen finns där. Det gäller mer att se till att den efterlevs i stället för att forma en ny speciallag för allmännyttiga bostadsbolag. Kommunerna har ett tydligt ansvar för bostadsför- sörjningen. Låt dem ta det ansvaret fullt ut. Varför litar inte Socialdemokraterna på kommunalpolitikerna i den frågan? Centerpartiet inser, som alla ni andra i denna kammare, att det i dag råder obalans mellan upplåtel- seformerna. Det handlar om att äga eller hyra sin bostad, att bo i villa eller lägenhet. Fru talman! Det finns för få hyresrätter i de ex- pansiva områdena i Sverige medan det på andra håll finns outnyttjade bostäder. Det råder man inte bot på med en ny lagstiftning som leder till att den s.k. all- männyttan får en särställning. Centerpartiet anser att det är väldigt viktigt att allmännyttiga bostadsföretag får möjlighet till samma villkor som andra upplåtelseformer. Centerpartiet anser att det ska råda lika villkor. Det ska finnas ett neutralitetstänkande från statens sida till de olika boendeformerna. Staten har sin del i boendepolitiken. Med denna särskilda lag som Socialdemokraterna nu driver ige- nom riskerar man att krama ihjäl sin skyddsling. Det är ett farligt grepp, bostadsministern, om man vill värna något. Centerpartiet anser att allmännyttiga bostadsbolag är en tillgång i mångfalden av boendeformer. De fyller en viktig funktion. De erbjuder en boendeform som garanterar att det finns hyreslägenheter till rimli- ga kostnader för den som inte vill eller inte har råd att äga sin bostad. Men allmännyttans normerande funktion när man fastställer hyran - det som kallas bruksvärdessystem- et - passar inte in på dagens bostadsmarknad. Inga bostäder byggs om hyresnormerna tvingar fastighets- ägaren att ta ut en hyra som inte täcker byggkostna- derna. Centerpartiet efterlyser därför en förändring mot större flexibilitet i det nuvarande bruksvärdssys- temet. Låt även de privata bostadsföretagen bli en fullvärdig part i hyresförhandlingarna. Tillsammans med ett starkt besittningsskydd för hyresgästen handlar det om att reformera bruksvärdessystemet, inte om att införa marknadshyror. Fru talman! Ett av Centerpartiets centrala budskap är att den kommunala självstyrelsen ska stärkas i förhållande till staten. Demokrati betyder för Center- partiet närhet till beslut, inte avstånd. Nu föreslår Socialdemokraterna att om kommu- nen önskar överlåta sitt bostadsbolag på ett sådant sätt så att kommunens bestämmande och inflytande över bolaget upphör måste det godkännas av regeringens förlängda arm länsstyrelsen. Kommunpolitikerna får alltså en förmyndare och måste ha tillståndsplikt av länsstyrelserna. Regeringens förslag om en ny lag för allmännyt- tan är återigen ett tydligt exempel på hur beslutsfat- tandet ska inskränkas och beslut ska fattas långt ifrån kommunmedborgarna. Det är inte underligt att stats- ministern får namnet Rikskommunalråd. Förslaget att regeringen via länsstyrelsen ska ha insyn i och kontroll över kommunpolitikernas lagstadgade rätt att fatta beslut på sina invånares vägnar avstyrks från vår sida. Det är mycket illavars- lande beslut i ett demokratiskt modernt land, som Centerpartiet önskar att Sverige även ska få vara i fortsättningen. Man låter med detta förslag förstå att i hela landet, i alla kommuner, ska den vänsterstyrda politiken vara rådande. Detta är trots att, fru talman, man borde ha kunskap om att bostadssituationen i vårt land är helt olika. Det handlar inte bara om bostadspolitik i Stockholm, som några tycks tro. Bostadsmarknaden i vårt land är inte betjänt av centrala direktiv. Nej, det behövs i stället möjligheter till skräddarsydda lösningar som passar väl i varje enskild kommun. Fru talman! Samtidigt som regeringen vill hindra kommunerna att själva genomföra de förändringar för bostadsbolagen som de anser vara nödvändiga, före- slås att en ny myndighet ska inrättas med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kom- munala bostadsbolag. Vari ligger rimligheten att Socialdemokraterna först hindrar kommunerna att genomföra något för att i nästa ögonblick med hjälp av statliga medel hjälpa dem ur den ekonomiska kni- pa man själv har försatt dem i? Det är väl ändå en politisk kullerbytta? Centerpartiet yrkar avslag på även detta förslag. Sist, fru talman, finns det glädjande nog förslag som vi i Centerpartiet kan yrka bifall till, nämligen det förslag som har bäring på den kooperativa hyres- rätten, som nu blir en permanent boendeform. En begäran från Centerpartiet kommer därmed att bifal- las. Tack för det.

Yvonne Ångström (Fp)

Anf. 4 Yvonne Ångström (Fp)

Fru talman! Folkpartiet står bakom alla reserva- tioner i betänkandet utom två, dvs. nr 4 och nr 10. Men jag yrkar inte bifall till alla utan enbart till reser- vation 9. Jag ska inte heller gå in på alla reservationer eftersom de tidigare talarna har behandlat dem på ett utmärkt sätt. Många av reservationerna är gemensamma för samtliga fyra borgerliga partier, vilket visar att vi har en bra och gemensam politik på området. Vi delar uppfattningen att många av de förslag som regeringen har fört fram är orimliga. Den särskilda lagen om allmännyttiga bostadsföretag kan, enligt vår mening, inte på något sätt förbättra den brist på bostäder som i dag råder i storstadsregionerna och framför allt i Stockholm. Vi tycker att det är klåfingrigt av rege- ringen och ett ingrepp i den kommunala självstyrel- sen - som redan har framförts - att införa tillstånds- plikt för försäljning av allmännyttiga bostadsföretag. Därför yrkar vi avslag på hela propositionen. Vi vet också att det förmodligen, tyvärr, inte kommer att bli något bifall, och därför har vi en del andra reservatio- ner också. I reservation 5 framhåller vi att allmännyttans dominerande roll på bostadsmarknaden måste brytas. Vi vill i stället ha flera alternativ, ökad konkurrens, för att hyresmarknaden ska fungera bättre. Vi anser vidare att kommuner inte ska ägna sig åt att bedriva affärsverksamhet, varken i form av bostadsbolag eller i andra bolag. Invånarnas skattepengar måste i första hand användas till skola, vård och omsorg. Det är minsann svårt att i dag få dem att räcka till det. Där- för tycker vi inte att pengarna ska riskeras i olika bolagsengagemang. I stället för att stoppa överföring av bostäder till de boende vill vi se över hur man kan öka en sådan överföring. Ett regeringsförslag som Folkpartiet har vänt sig mot mycket kraftfullt och tidigt är förslaget att avsätta 3 miljarder kronor för stöd till kommunala bostadsfö- retag i kris. Vi debatterade denna fråga i kammaren redan i december när regeringens tillväxtproposition behandlades. Jag och mitt parti har tagit mycket be- stämt avstånd från det förslaget. Kommunala bostads- företag som har gjort allt för att sköta sin verksamhet får givetvis inget stöd och behöver inget, medan de som har fört en låtgåpolitik, som byggt alldeles för stora bostadsbestånd utan ordentlig analys av behovet och sedan inte vidtagit motåtgärder i tid, får miljon- belopp. För mig förefaller detta oerhört osunt. I Lycksele, där jag bor, har vårt kommunala bolag en mycket duktig vd, och där finns kloka politiker som i tid har gjort omstruktureringar, t.ex. genom att bygga om till äldreboende och sälja fritidsbostäder till norrmän som gärna kommer över till vårt län både sommar och vinter. I en mängd andra kommuner har man inte vidtagit några åtgärder alls, i varje fall inte i tid. Jag är medveten om att det ibland kan ha varit svårt att förutse de stora utflyttningar som har skett och sker. Men det är också många bolag som har byggt långt in på 90-talet trots fastighetskrisen. Ska vi nu verkligen ge stöd till dessa, och hur slår det i så fall mot privatägda fastigheter? Regeringen föreslår bl.a. att det statliga bolaget Vasallen ska förvärva bostadshus i syfte att utveckla eller avveckla bostä- derna. Det kan bl.a. ske genom att bostäder byggs om till lokaler för olika ändamål. Men de privata fastig- hetsägarna i dessa kommuner får inte ett öre till stöd, och de får en orimlig konkurrens från det allmänägda. Det är orättvist och osunt, och jag yrkar därför be- stämt avslag på de föreslagna åtgärderna och därmed bifall till reservation nr 9.

Fru talman! Just det. Vem är det som har intresse av att byggkostnaderna hålls så höga? Varför ska vi behöva en hel proposition och ett riksdagsbeslut för att ytterligare skydda de kommunala bostadsföretagen mot konkurrens och ge de kommunala bostadsföreta- gen en hyresledande roll när det visar sig, som Hy- resgästföreningen och SCB visar med sina siffror, att det kostar 49 % mer att bygga i allmännyttans regi i Stockholm än i privat regi och i övriga landet 34 % mer? Vad finns det då för skäl att ytterligare skydda de kommunala bostadsföretagen?

Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Anf. 13 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)

Fru talman! Det är ju i de kommunala bostadsfö- retagen där vi som har intresse av dessa frågor kan utöva ett minimum av politiskt inflytande. Jag brukar träffa de bostadspolitiker som är intresserade av dessa frågor ungefär en gång om året. De är väldigt intres- serade av att höra att man ska utveckla boendeinfly- tandet. Såvitt jag vet är det endast i dessa former som det går att ha ett sådant ägarinflytande, annars är förhållandet mellan ägare och hyresgäster lite ensi- digt. Vi kommer vid behandlingen av nästa betänkan- de att diskutera att man ska tillföra mångfalden i boendet ytterligare ett alternativ. Jag skulle vilja framhålla ett företag i Linköping som har visat att det går att bygga lite billigare. Detta företag är faktiskt inne även på marknaden här i Stockholm. Så det kanske fixar sig med konkurrensen på något vis. Men det är alldeles riktigt att det ska vara flera aktörer. Jag säger inte att allmännyttan har varit exemplarisk. Allmännyttan har naturligtvis varit offer för den här väldigt ensidiga byggmarknad som vi har haft. Självklart har den det. Men låt oss hoppas att man med gemensamma krafter ska komma till rätta med detta. Men det gör man inte genom att ha en ensidig privat fastighetsmarknad. Det visar sig nämli- gen enligt en av våra drakar att de privata hyresrätter- na här i Stockholms kommun håller på att försvinna.

Fru talman! Det är bara att konstatera att vi har helt olika uppfattningar. Leif Jakobsson och hans parti tycker att det inte kanske bara är staten men i varje fall samhället som ska bestämma det mesta. I Folkpartiets värld är det den enskilda människan som bestämmer så mycket som det går, inte staten och kommunerna.

Leif Jakobsson (S)

Anf. 30 Leif Jakobsson (S)

Fru talman! Då kan man fråga: Är det, i en kom- mun där kanske 20 % av befolkningen flyttar ut och en stor del av bostadsbolagens lägenheter står tomma, ett uttryck för den enskildes rätt att bestämma att få betala alla de kostnader som omstruktureringen fak- tiskt handlar om? Nej, då tycker vi att solidariteten är en bättre väg att gå. Därför säger vi också att vi soli- dariskt ska dela de kostnaderna i det här landet. Där- för föreslår vi det här stödet.

Fru talman! Jag måste fråga Ewa Thalén Finné om det verkligen är så att i nästa läge också skolla- gen, barnomsorgslagen, sjukvårdslagen osv. ska bort. Det är inte särskilt ovanligt i vårt land att den kom- munala kompetensen och beslutsrätten regleras ge- nom lagar. Häri reglerar vi kommunernas skyldighet att tillse att medborgarna har tillgång till bostäder, och vi ger med denna lagstiftning kommunerna en ganska vettig reglering av deras åtaganden när det gäller invånarnas rätt till egna bostäder. Är det inte också så, Ewa Thalén Finné, att staten faktiskt har ett övergripande ansvar för att tillse att det finns goda bostäder åt alla medborgare i landet?

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 75 Ewa Thalén Finné (M)

Fru talman! Naturligtvis måste vi ha lagstiftning i detta land som innebär att alla medborgare har rätt till t.ex. skola och barnomsorg. Vi har redan lagstiftning om att alla har rätt till en bostad. Det står både i kommunallagen och i grundlagen, såvitt jag vet. Att denna lag skulle göra att vi fick fler bostäder är en utopi. Det kommer inte till en enda bostad för att vi fattar ett beslut som faktiskt begränsar ägande- rätten för de kommunala bostadsföretagen. Jag tror snarare att ännu färre kommer att bygga.

Sten Lundström (V)

Anf. 76 Sten Lundström (V)

Fru talman! Det får vi se. När vi får tydliga spel- regler blir det kanske intressantare för kommunerna att bygga lite mer. Men jag tror att det viktigaste är att komma till rätta med byggkostnaderna. Jag kan konstatera att moderaterna i alla samman- hang hävdar äganderätten som en viktig princip, men aldrig är beredda att begränsa den. Man är inte beredd att begränsa äganderätten med en bostadsanvisning- slag eller med obligatorisk bostadsförmedling eller genom att införa rätten till bistånd för bostad vad gäller socialtjänsten. Man hävdar det kommunala självstyret som en grundprincip. Det är därför jag ställer frågan. Ska det kommu- nala självstyret också sättas över barns rätt att gå i skolan? Handlar det bara om människors rätt att ha någonstans att bo? När det inte duger med det kommunala självstyret går man över på det överstatliga och talar om EG- rättens eventuella invändningar mot detta. Varför använda sig av argument om kommunalt självstyre när det helt enkelt handlar om det som Yvonne Ångström talar om? Ni vill inte att kommu- nerna ska äga bostadsföretag. Ni vill inte ha ett of- fentligt ägande. Ni vill föra över allt ägande till marknaden. Det vore enklare att säga det, för det är det som är er politik.

Ewa Thalén Finné (M)

Anf. 77 Ewa Thalén Finné (M)

Fru talman! Jag sade i min förra replik att jag tycker att vi ska ha en generell rätt att gå i skolan och att det redan nu i lagstiftningen anges att alla har rätt att bo. Detta löser inte problemet. Det är självklart att man måste försvara ägande- rätten. Äganderätten är det som gör att samhällen går framåt. Vi kan titta på grannarna österut och se vilken utveckling det var i de länderna. Det kan man inte precis påstå var lysande. Jag tycker att det blir en pseudodebatt om denna lagstiftning, som jag inte ser fyller minsta funktion. Sten Lundström sade själv att det behövs långsiktiga förslag på denna marknad. Vi ser inte röken av något sådant. Det kommer förslag om ett litet investerings- bidrag som ska löpa på något år eller två, osv. Det är sådant man förmår. Se till att ta tag i de stora frågorna, så att vi får i gång ett byggande. Då behöver vi inte fatta beslut om lagar som inte fyller minsta funktion.

Beslut

Beslut: 2002-03-06

18 förslagspunkter, 9 acklamationer, 3 voteringar

Protokoll med beslut

2002-03-06

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2001/02:160

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Frågan om avslag på förslaget till lag om allmännyttiga bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 1.

Reservation 1 (m, c, fp, kd, -)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, -)
s	121	0	0	10
m	0	72	0	9
c	0	16	0	2
fp	0	11	0	5
kd	0	38	0	4
v	36	0	0	7
mp	14	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	171	139	0	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Definition och företagsform för allmännyttiga bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

3. Boendeinflytande m.m.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2001/02:A317 yrkande 9.

4. Skälig utdelning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

5. Beräkningsunderlag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo16.

Reservation 2 (m, c, fp, kd, -)

6. Godkännande och upphävande av status som allmännyttigt bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

7. Tillståndsplikt vid överlåtelse av fast egendom samt aktier och andelar i kommunala bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

8. Särskilda beslutsregler

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo20.

Reservation 3 (m, c, fp, kd, -)
Reservation 4 (mp)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)
s	120	0	0	11
m	0	3	70	8
c	1	1	14	2
fp	0	1	10	5
kd	1	1	36	4
v	36	0	0	7
mp	0	14	0	2
-	0	1	1	0
Totalt	158	21	131	39
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation ()
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Totalt	0	0	0	0
Beslut: oavgjort röstresultat

Omröstning i sakfrågan

Utskottets förslag mot reservation ()

Parti

Nej

Avstående

Frånvarande

Totalt

Beslut: oavgjort röstresultat

9. Färre undantag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo12 yrkande 1.

Reservation 5 (m, c, fp, kd, -)

10. Kommunala bostadsföretags dominans, m.m.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo13 yrkande 2, 2001/02:Bo271, 2001/02:Bo324 yrkande 8 och 2001/02:N319 yrkande 8.

Reservation 6 (m, c, fp, kd, -)

11. Prövningen av ansökan om tillstånd

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

12. Yttranden från partsorganisationer

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo12 yrkande 2.

Reservation 7 (m, c, fp, kd, -)

13. Upphävande av stopplagen

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om allmännyttiga bostadsföretag i denna del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo318 yrkande 11, 2001/02:Bo320 yrkande 10, 2001/02:Bo325 yrkande 20, 2001/02:Fi296 yrkande 3, 2001/02:Fi298 yrkande 5 och 2001/02:N27 yrkande 45.

Reservation 8 (m, c, fp, kd, -)

14. Lagförslaget i övrigt

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om allmännyttiga bostadsföretag enligt bilaga 2 i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del.

15. Ändring i hyreslagen (12 kap. jordabalken)

Utskottets förslag: Riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i jordabalken enligt bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:58 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkande 2.

Reservation 9 (m, c, fp, kd, -)

16. Komplettering av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkandena 3 och 4, det sistnämnda yrkandet i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del och 2001/02:Bo18 i denna del.

Reservation 10 (m, fp, -)

17. Fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen av kommunala bostadsföretag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen av kommunala bostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:58 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo11 yrkande 4 i denna del, 2001/02:Bo13 yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo14 i denna del, 2001/02:Bo18 i denna del och 2001/02:Bo19 yrkandena 3 och 4.

Reservation 11 (m, c, fp, kd, -)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd, -)
s	121	0	0	10
m	0	73	0	8
c	0	16	0	2
fp	0	11	0	5
kd	0	38	0	4
v	36	0	0	7
mp	14	0	0	2
-	0	0	0	0
Totalt	171	140	0	38
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Förköpsrätt för kooperativa hyresrättsföreningar m.m.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo17.

Reservation 12 (m, -)

Var är ärendet nu?

Beslut

Allmännyttiga bostadsföretag (BoU4)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Allmännyttiga bostadsföretag (BoU4)

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Frågan om avslag på förslaget till lag om allmännyttiga bostadsföretag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Definition och företagsform för allmännyttiga bostadsföretag

3. Boendeinflytande m.m.

4. Skälig utdelning

5. Beräkningsunderlag

6. Godkännande och upphävande av status som allmännyttigt bostadsföretag

7. Tillståndsplikt vid överlåtelse av fast egendom samt aktier och andelar i kommunala bostadsföretag

8. Särskilda beslutsregler

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: oavgjort röstresultat

9. Färre undantag

10. Kommunala bostadsföretags dominans, m.m.

11. Prövningen av ansökan om tillstånd

12. Yttranden från partsorganisationer

13. Upphävande av stopplagen

14. Lagförslaget i övrigt

15. Ändring i hyreslagen (12 kap. jordabalken)

16. Komplettering av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

17. Fortsatta insatser för att stödja omstruktureringen av kommunala bostadsföretag

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

18. Förköpsrätt för kooperativa hyresrättsföreningar m.m.