Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Anf. 101 Linus Sköld (S)

Fru talman! Att bli bedömd kan definiera en människa. I skolan ska betyg spegla elevers kunskaper, men risken för att den som får ett betyg tar det som en bedömning av den egna dugligheten är tämligen överhängande.

Få saker är så reproducerande som den egna självbilden. Den som får en återkoppling som ger känslan av att vara okunnig i något kommer bara att i sällsynta fall uppfatta det som motiverande. Risken är överhängande att den som får veta att den är underkänd i stället ger upp och identifierar sig själv som just okunnig.

Om den återkoppling en människa får dessutom till största delen baserar sig på hennes sämsta prestation är det inte konstigt att en sådan hård dom leder till ångest, stress och dåligt mående inför och vid varje bedömningstillfälle.

Vi har alla bättre och sämre dagar. Den senaste betygsreformen har lett till att vi nu har ett system som tillskriver elevers sämsta dagar störst vikt. Det är orättvist, det skapar onödig stress och press och det leder till att elever får sämre hälsa och mindre rättvisande betyg. Därför, fru talman, är det en stor och viktig reform som vi ska debattera i dag.

Reglerna om betygssättning, som de nu ser ut, säger att en elev måste leva upp till minst de definierade kunskapskraven för en viss nivå för att få ett visst betyg. Kraven för nivåerna A, C och E är definierade. För de mellanliggande betygsnivåerna B och D ska alla krav för det närmast underliggande betyget vara uppfyllda och till övervägande del kraven för ett högre betygssteg.

För att illustrera: Den som talar spanska på E-nivå men läser, skriver, förstår och kan realia om spanskspråkiga områden på A-nivå kan därför som högst få betyget D. I sin sämsta tillämpning tolkas bestämmelsen som att en elev som någon gång har presterat lågt på ett prov aldrig kan få ett högt betyg. Detta skapar såklart en enorm stress vid varje bedömning som en elev utsätts för.

När det gäller kursbetygen i gymnasieskolan hamnar de direkt i slutbetyget, det vill säga att den som får ett lågt betyg i ämnet svenska i den första årskursen inte kan höja betyget de kommande åren. Den har ovillkorligen det låga betyget i sitt slutbetyg även om elevens kunskaper utvecklas under år 2 och 3 så att den får ett högt kursbetyg i överliggande, mer avancerade kurser. Detta skapar en fragmentiserad utbildning, det försämrar helhet och kontinuitet i elevens kunskapsutveckling och det ger i någon mån inte en rättvisande bild av elevens kunskaper vid examenstillfället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Sammantaget leder dessa båda paket av bestämmelser till att elever, ofta med rätta, känner sig bedömda på sin sämsta prestation. Inget kan väl skapa en sämre arbetsmiljö. Hur skulle du som lyssnar på det här må om du varje dag på jobbet, i relationen, i fotbollslaget och i förtroendeuppdraget ständigt blev bedömd på din sämsta prestation?

Fru talman! Därför är det otroligt välgörande, stora och viktiga reformer som finns i propositionen. Vi bygger med detta om gymnasieskolan så att den blir ämnesutformad i stället för kursutformad för att det gynnar elevernas lärande och större helheter snarare än detaljer.

Poängsystemet som anger omfattningen av en kurs, numera ämnen och nivåer, behålls. Ämnen som omfattar många poäng föreslås delas upp i flera nivåer. Ett betyg ska sättas vid varje genomgången nivå. Ett godkänt betyg på en överliggande nivå ersätter betygen även på de underliggande nivåerna. Det gör att dåliga dagar eller perioder av låg motivation inte måste påverka en elevs slutbetyg.

Detta kommer också att göra att slutbetyget ger en mer rättvisande bild av vad eleven har med sig för kunskaper efter genomgången gymnasieutbildning. Det är liksom de kunskaper en elev går ut med som är relevanta för antagning till vidare studier och för eventuella framtida arbetsgivare att ta del av, och inte eventuella misslyckanden på vägen dit.

Skiftet från kurser till ämnen är alltså viktigt, och det ska gälla även gymnasiesärskolan, komvux och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Vi ändrar också reglerna för betygssättning så att lärares professionalitet stärks. Lärare ska framöver göra en sammantagen bedömning av en elevs kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar kunskaperna snarare än att bocka av rutor i en matris. Det kommer att göra att betygen bättre speglar elevernas kunskaper. Det bör också minska stressen hos eleverna och öka deras motivation och lust till fortsatt lärande. På totalen kommer detta att gynna elevernas mående och lärande.

Fru talman! Alla betygskriterier för E-nivån ska vara uppfyllda för att elever ska kunna få betyget E, det lägsta godkända. Den bestämmelsen finns nu, och den lämnar vi orörd. Detta brukar kallas den hårda godkäntgränsen. Den, tillsammans med rigida behörighetsregler till gymnasieskolan, har lett till att mellan 15 och 20 procent av varje årskull som lämnar årskurs 9 är obehöriga att fortsätta på nästa steg i utbildningskedjan. De hamnar i stället på gymnasieskolans introduktionsprogram, och en alltför liten andel av de elever som hamnar där tar till slut sin studentexamen.

Det är ett samhällsekonomiskt nederlag att dessa individers inträde på arbetsmarknaden försenas eller omöjliggörs, och det leder såklart till mänskligt lidande i form av upplevda misslyckande och tappad geist. Därför tycker jag det är ett viktigt påpekande som finns i propositionen att regeringen avser att se över den hårda godkäntgränsen och behörighetsreglerna till gymnasieskolan.

Notera, fru talman, att det inte innebär att sänka kraven. Det innebär bara ställningstagandet att utslagningen i övergången mellan grundskola och gymnasieskola måste upphöra.

Den rådande ordningen säger att legitimerade lärare beslutar om elevers betyg. Rektor ansvarar för att bestämmelser om betygssättning tillämpas korrekt. Utredningen som föregick propositionen konstaterar krasst att i ett sådant helt decentraliserat system med målrelaterade betyg kan betygssättningen aldrig bli likvärdig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Betygen är samtidigt valutan på skolmarknaden, och skolenheterna själva bestämmer dess värde. Skolor vars anställda har absolut makt över vilka betyg som sätts använder betyg som konkurrensverktyg eftersom betyg betraktas som ett mått på skolans resultat och kvalitet. Denna ordning leder såklart till betygsinflation. Det betyder att betygen blir allt högre samtidigt som kunskaperna inte ökar i samma takt. Det urholkar i praktiken värdet på varje givet betyg.

Vi socialdemokrater vill återta den demokratiska kontrollen över skolan. Men utskottsmajoriteten, i det här fallet bestående av M, KD, SD och L, vill såklart inte göra något åt det grundläggande systemfelet, alltså att skolhuvudmän som konkurrerar med varandra om eleverna kan tjäna pengar på att ha högre betygsresultat.

De högerkonservativa vill täcka över det här systemfelet genom att införa digitala och externt rättade nationella prov som betygen kan ankras i. Och missförstå mig inte, fru talman - det råder total politisk enighet om att de nationella ämnesproven ska digitaliseras och rättas centralt. Det är också därför en majoritet av ledamöterna här i kammaren tycker att ett sådant tillkännagivande till regeringen är överflödigt. Regeringen jobbar nämligen redan med digitalisering och med att införa extern rättning proven. Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 2.

Fru talman! Den här debatten handlar om en stor och genomgripande reform för att göra elevernas kunskapsutveckling och psykiska hälsa bättre, för att stärka lärarna i deras professionella yrkesutövning och för att elevers betyg bättre ska spegla de kunskaper de erövrat under skoltiden.

Den nya princip för betygsättning som regeringen föreslår gör termen betygskriterier mer lämplig än termen kunskapskrav. Det är detta det högerkonservativa blocket lyckats uppbåda som sin starkaste oppositionspolitik i det här ärendet: att ifrågasätta begreppsbytet från kunskapskrav till betygskriterier. Jag tycker att det är futtigt, fru talman, att när vi har att göra med en reform av den här digniteten börja vränga på orden för att själva försöka framstå som tuffa och hårda kravpartier.

Jag vill påpeka att reformen inte på något sätt kommer att sänka kraven. Den kommer däremot att göra elevernas mående och kunskapsutveckling bättre och ge större autonomi till lärarprofessionen.

Jag ber om ursäkt för att jag har dragit över talartiden något.

(Applåder)

I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).

Anf. 102 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! S-regeringen har misslyckats med skolan.

För ungefär åtta år sedan sa Magdalena Andersson att Sverige nu skulle få Europas lägsta arbetslöshet. Hon sa också att den grova brottsligheten och andelen underkända elever i skolan skulle halveras. Frågan är då hur det har gått. Inget vidare, är det korta betyget. Europas lägsta arbetslöshet har tvärtom kommit att bli en av de högsta, antalet gängmord och skjutningar har hittills i år tvärtom satt ett oönskat rekord och ungefär lika många barn och elever slås i dag ut som för åtta år sedan när regeringen tillträdde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

16 000 barn i årskurs 9 saknar fullständiga betyg i grundskolan och är alltså inte behöriga till gymnasiet. Fler än vart fjärde barn i årskurs 6 är underkända i ett eller flera ämnen. Lägger man på detta allvarliga brister i studiero och att lärare inte fullt ut kan utföra sitt viktiga arbete ser man att det har varit ett antal förlorade år med Socialdemokraterna.

Vi behöver en ny inriktning på utbildningspolitiken. En viktig del i detta är ett helt annat fokus på just kunskap och resultat. Moderaterna välkomnar införandet av ett betygssystem med ämnesbetyg. Det är både rimligt och riktigt att göra en samlad bedömning av vad eleverna kan. Det är klokt att försöka göra det tydligare för elever och lärare vad man förväntas kunna och hur betygsättningen ska gå till.

Men jag tycker också att det finns några "men", fru talman. Ändrade betyg måste kompletteras med att man också gör en helt annan uppföljning av kunskapsresultaten. Det är sedan länge tid att införa rättvisa nationella prov, centralt rättade. Första gången riksdagen fattade beslut om detta var för fem år sedan. Anna Ekström och S-regeringen har sedan dess inte gjort något för att införa dessa rättvisa nationella prov. Det är en nästan lika stor skandal som Pisafusket.

Om man kan få likvärdig rättning vid nationella prov kan det ligga till grund för att motverka betygsinflation i den svenska skolan. Vi vill gärna komplettera det med ett erbjudande om att också kunna ha digitala diagnostiska prov för att kunna ge både elever och föräldrar ett verktyg till för att titta på hur skolan utvecklas och vad elever faktiskt lär sig.

På det här temat, fru talman, föreslår regeringen att ordet kunskapskrav ska strykas i skolans styrdokument och att kravnivåer på olika sätt ska slopas. I stället för ord som kunskapskrav ska man prata om betygskriterier och kriterier för bedömning. Regeringen föreslår också att helt enkelt slopa kunskapskraven för de yngsta barnen och i stället prata om, som man uttrycker det, kriterier för bedömning.

Det är mycket möjligt att det här blir bra, men det är faktiskt inte självklart att det blir det. Den svenska skolan behöver inte mindre fokus på kunskap och uppföljning; tvärtom behövs det mer fokus på kunskap och uppföljning. Därför vill jag helt enkelt höja ett varningens finger i sammanhanget.

Då kan någon säga att detta är semantik, att det är språk. Jag skulle snarare säga att det handlar om en tydlighet om vikten av kunskap i sammanhanget.

Låt mig summera, fru talman: Moderaterna välkomnar ett utvecklat betygssystem med ämnesbetyg. Det är rimligt och riktigt att göra en samlad bedömning av vad eleverna kan. Detta räcker dock inte. Det måste paras med andra aktiviteter. Vi måste bryta med den rätt slappa inställning regeringen har till kunskap och uppföljning och helt enkelt ge lärarna ordentliga verktyg att fullfölja sitt viktiga arbete. Det behövs centralt rättade och likvärdiga nationella prov samt en möjlighet för de skolor som vill att använda även centrala diagnostiska prov. Ytterst behövs naturligtvis ett helt annat fokus som en bärande bit i den svenska utbildningspolitiken: ett fokus på kunskap.

Allra sist vill jag yrka bifall till reservation nummer 3.

(Applåder)

Anf. 103 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Fru talman! Skolpolitiken behöver en ny inriktning, säger Hjälmered från talarstolen. Det stora problemet är att Moderaterna inte visar något intresse alls för att ge skolpolitiken en ny inriktning. Moderaterna vill ju bevara det status quo av defekta system som utgör den svenska marknadsskolan och som är den huvudsakliga anledningen till den betygsinflation vi ser.

Moderaterna vill inte ändra i finansieringen. Moderaterna vill inte ändra i urvalsreglerna. Moderaterna vill inte ändra i etableringsrätten. Moderaterna vill inte stoppa vinsterna. Moderaterna vill inte ha insyn i friskolorna - allt detta som skapar det defekta i det svenska skolsystemet, som verkligen skulle behöva en ny inriktning för att motverka segregation, för att motverka läckaget av skattemedel och för att ge en rättvisare resursfördelning.

Den inriktningen vill Moderaterna inte ha. Moderaterna vill bevara systemet som det är. Då kommer man att ha betygsinflation. Då kommer vi att fortsätta den här resan. Eller också behöver man sätta plåster på såret, täcka över det med något. Vi kan täcka över det med förslaget om att ankra betygen i de nationella ämnesproven. Det verkar vara det som är Moderaternas bästa idé.

Anf. 104 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! För ungefär åtta år sedan stod Magdalena Andersson och lovade att Socialdemokraterna skulle leverera Europas lägsta arbetslöshet, en halvering av gängmord och skjutningar och en halvering av andelen underkända elever. Åtta år senare kan vi mäta hur det har gått. Den lägsta arbetslösheten i Europa har tvärtom blivit en av de högsta. Sverige sätter oönskade rekord när det gäller otrygghet och brottslighet. Ungefär lika många elever slås ut i den svenska skolan nu som när Magdalena Andersson tillträdde i sin statsrådsroll.

Detta visar om något att vi måste ändra utbildningspolitiken till att ha ett helt annat fokus på kunskap. Vi måste uppvärdera lärarnas roll och uppgift, helt enkelt så att lärarna ska leda undervisningen och bestämma i klassrummet. Fokus ska vara på fakta och kunskap. Vi måste ha helt andra verktyg för att följa upp och titta på hur det går för elever och för skolor.

Vi kan stanna upp, fru talman, vid diskussionen om de centralt rättade rättvisa nationella proven. För fem år sedan krävde riksdagen att sådana skulle införas. Vad är då vikten av detta? Det handlar om att barn ska veta att man får en likvärdig bedömning när man gör proven. Detta ligger bland annat till grund för betygsättningen. Det är också viktigt för att veta hur det går i den svenska skolan i största allmänhet - mellan olika klassrum, mellan skolor, mellan kommuner och ytterst i landet som helhet.

De nationella proven i dag är inte jämförbara från ett år till ett annat. De har en orättvis rättning och kan därigenom bland annat inte stävja betygsinflation. Detta är ett moras från regeringens sida, att man inte har tagit tag i någonting som vore en rimlig och riktig reform - såklart tillsammans med mycket annat, fru talman. Då är vi tillbaka vid ordning och reda, fokus på kunskap och återupprättande av lärarnas roll och auktoritet. Det är det som är vägen framåt.

Anf. 105 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Fru talman! Vi är överens om att vi vill se digitala och externt rättade nationella ämnesprov införda. Vi har också lagstiftat om en tydligare koppling mellan betygsättning och resultaten på de nationella ämnesproven under vår tid vid makten.

Det är ju så: Vi har ett system som inte fungerar. Som jag sa i mitt anförande leder det betygssystem vi har fel. Det leder till stress, press och ökad psykisk ohälsa. Det leder till en dålig bild av vilka kunskaper eleverna har när de är färdiga med gymnasieskolan. Det leder till orättvisa betyg.

Det där är ett betygssystem som Lars Hjälmereds parti är ansvarigt för. Det var Moderaterna tillsammans med resten av Alliansen som införde det här betygssystemet som vi nu är överens om att vi måste ändra. Lite hälsosam självkritik skulle alltså kunna vara på sin plats i det här sammanhanget, kan jag tycka.

Vi är också överens om att utslagningen måste upphöra. Det är glädjande, tycker jag, att Lars Hjälmereds påstående om att utslagningen måste upphöra inte kan tolkas som något annat än att han också tycker att övergången mellan grundskola och gymnasieskola måste fungera för betydligt fler elever än vad den gör i dag. Jag antar att Lars Hjälmered också är positivt inställd till den översyn av den hårda godkäntgränsen och behörighetsreglerna till gymnasieskolan som regeringen i den här propositionen aviserar att man tänker inleda.

Anf. 106 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Låt oss se på betyget efter åtta år med den regering som Linus Sköld stöder. Vi kan se att när det gäller löftet om att få bort, eller snarast halvera, som Magdalena Andersson sa, andelen underkända elever är man inte ens i närheten av att nå det. Då måste vi göra någonting annat. Fortsätter vi som nu funkar det inte.

Det finns absolut skäl till självkritik. Jag ska vara tydlig med det. Betygssystemet är ett typexempel. Jag och Moderaterna var delaktiga i utformandet av det tidigare, kursbaserade systemet, och vi kan bara konstatera att det är bättre att ha ett ämnesbaserat betygssystem. Det är ett exempel, och jag kan ge flera andra.

Det handlar till exempel om inspektionen av skolor. För mig är det helt ofattbart att vi kan ha en inspektion som är så tandlös att man inte kan klippa till mot dåligt fungerande skolor på ett sätt som man borde kunna göra. Trots det har vi inte kunnat se några lagskärpningsåtgärder från regeringens sida på ett så viktigt område.

Vi kommer tillbaka till diskussionen om de viktiga nationella proven, fru talman. Där kom faktiskt ett besked så sent som i går från regeringen och Skolverket. Det senaste budet är att de ska införas 2029. Det är alltså fem år sedan riksdagen fattade ett beslut, och nu säger man 2029. Det är totalt tolv år. En hel generation av ungdomar missar en chans att få rättvisa nationella prov. Jag måste säga att jag tycker att det är erbarmligt att man inte kan göra det snabbare. Det är också en tydlig prioritet för en ny regering, hoppas jag, att vända på detta.

Vi kommer från Moderaterna, i samling med andra partier, att ha fokus på kunskap och på att göra reformer som utvecklar lärarnas roll. Vi kommer också att välja bort vissa förslag - det tycker jag att man ska vara tydlig med.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår att man i sociala experiment ska bussa elever till dåligt fungerande skolor. Det är inte aktuellt, utan vi ska värna föräldrarnas roll och inflytande när det gäller att kunna välja förskola och skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

(Applåder)

Anf. 107 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Jag kan börja med att säga att Sverigedemokraterna ställer sig bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar vi bifall endast till reservation nummer 1.

Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som syftar till att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. Det är bra, men det är på tiden att det sker, för vi har fått vänta länge på förbättringar i nuvarande betygssystem trots alla våra försök att föra fram detta i debatter, lagda motionsförslag och så vidare.

Tyvärr fortsätter regeringens senfärdighet genom att man i propositionen meddelar att man vill vänta ända till 2025 i stället för, som vi föreslår, höstterminen 2023 med ett genomförande av ämnesbetyg, som vi tycker är bra. Att vänta så länge med något som är bra är inget som gynnar våra elever. Om vi hade suttit i regeringsställning skulle vi inte ha väntat så länge med att skapa en bra skola, alltså med reformer som gör skolan bra. För sådana har vi absolut i denna proposition.

Fru talman! Propositionen handlar dels om införandet av en sammantagen bedömning av elevers kunskaper i förhållande till betygskriterier vid betygssättning, dels om införandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning.

Sverigedemokraterna är positiva till att det görs nödvändiga reformer av rådande betygssystem. Samtidigt måste vi beklaga att det behöver göras. De senaste 30 åren har vi haft inte mindre än tre olika betygssystem där varje förändring föranletts av brister i det tidigare systemet. Dessförinnan, under drygt 30 år, tillämpades ett relativt betygssystem med en skala från 1 till 5, som jag själv känner igen, där betygen skulle fördelas efter en normalfördelningskurva. Som riktmärke använde man bland annat standardprov i grundskolan och centralprov i gymnasieskolan.

Det relativa betygssystemet framställdes som objektivt och rättvist och förhindrade även en subjektivt grundad betygsinflation. Problemet var att tillämpningen inte alltid var korrekt, vilket föranledde kommentarer som till exempel att femmorna var slut. Det var naturligtvis en nackdel. Men kanske fanns det poänger i detta betygssystem som behöver hämtas upp. Frågan är öppen.

Fru talman! Sverigedemokraterna ställde sig bakom införandet av kunskapskraven på den tiden då det begav sig. Vi har dock kunnat se att tillämpningen av systemet har fått orimliga konsekvenser. Det finns bara ett litet utrymme för en elev att kunna uppnå en högre betygsnivå i det fall vederbörande har gjort en dålig prestation vid något enstaka tillfälle. Det är inte rimligt att en elev som kanske skriver A på alla prov utom ett eller är sjuk vid provtillfället inte kan få högsta betyg. Ni känner säkert igen detta fenomen. Alltför många elever gör det.

Detsamma gäller för övriga betygssteg. Denna företeelse har ofta varit hårt kritiserad. Mot bakgrund av detta menar vi att förslaget om en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till uppsatta betygskriterier är bra. Förhoppningsvis leder detta till att onödig stress upphör och att studiemotivationen ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Likaså menar vi att införandet av ämnesbetyg i stället för kursbetyg är bra. Det är också något som vi sverigedemokrater har motionerat om under flera år. Det är dock tråkigt att vi inte har fått gehör från bland annat regeringspartierna förrän nu, för då skulle fler elever ha fått möjlighet till mer rättvisande betyg. Men bättre sent än aldrig.

Regeringen föreslår att nuvarande kunskapskrav ska ersättas med betygskriterier för samtliga ämnen. Även om vi på det stora hela ser fördelar med att införa tydliga betygskriterier i stället för dagens extremt abstrakta kunskapskrav, som i många fall är svåra att förstå och förklara för elever och vårdnadshavare, menar vi att det ska vara kvar för den lägsta nivån, alltså E. Här handlar det nämligen om att säkerställa att det finns en lägsta grundläggande nivå för att ta sig vidare till nästa årskurs eller examen. Detta ska man inte kunna kompensera.

Däremot måste både kriterier och kunskapskrav vara mycket tydliga och ha fokus på rena faktakunskaper. Tyvärr är detta något som regeringen själv har rådighet över. Vi råder inte över det här i riksdagen, men budskapet kanske går fram.

Regeringen föreslår även att varje språk ska vara ett eget ämne vid modersmålsundervisning i gymnasiesärskolan. Jag vill vara tydlig med att Sverigedemokraterna anser att skolan ska fokusera på undervisning i svenska språket. Modersmålsundervisning är något som ska ske utanför skolans ram och bekostas av egna medel. Därför säger vi nej till denna förändring.

Sverigedemokraterna vill som bekant avskaffa modersmålsundervisningen för alla språk förutom nationella minoritetsspråk i förskola och ända upp till gymnasiet, alltså inom hela skolan.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Anf. 108 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag tänker att det också är värt att ge Jörgen Grubb tillfälle att svara på hur han ställer sig till det som skulle vara det verkliga botemedlet mot betygsinflationen: att göra upp med marknadskrafterna i skolsystemet. Det innebär nämligen att stora skolkoncerner kan göra stora vinster, bara de håller uppe betygsnivåerna i sina verksamheter. Det leder till att elever som kommer från fristående gymnasieskolor i genomsnitt har svårare att klara sig på nästa nivå, det vill säga första året på högskolan, trots att de har lika goda betyg.

Det innebär också att den skola som kan segregera elever bäst, som bäst kan plocka ut elever med svensk språkbakgrund och med god socioekonomisk status, kan göra de största vinsterna. Det leder till att man med höga betyg och med bra segregation kan tjäna mycket pengar. Hela det systemet är grunden för betygsinflationen.

Jörgen Grubb driver tillsammans med de andra i det högerkonservativa gänget i stället linjen att vi ska ha betygsystem som sätter större press på eleven vid provtillfället. Provet ska alltså tillskrivas ännu större vikt än det redan gör. Hela poängen med den här reformen - att minska stress, press och psykisk ohälsa - riskerar att motverkas för att Sverigedemokraterna och deras kompisar hellre vill tillskriva elevens provtillfälle ännu större vikt, ännu mer press.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Jörgen Grubb! Är du med när vi säger att vi vill motverka inflationen genom att göra upp med problemet på riktigt?

Anf. 109 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Linus Sköld! Nu har det helt plötsligt blivit en debatt om betygsinflation. Det är inte bra med betygsinflation. Det är oroväckande för hela Sverige. Det var därför jag började tala lite om relativa betyg, som kan vara ett botemedel. Men där fanns andra nackdelar, som ni säkert känner till. Men det kan vara något som vi behöver lyfta upp.

Senast jag tittade på statistiken som ligger ute över betygen i hela Sverige gällde den 2019. I systemet som heter Siris jämför man resultat på nationella prov från olika skolor över hela Sverige. Jag lade märke till att du på något sätt vill lägga skulden på friskolorna, Linus Sköld. Jag bryr mig inte riktigt om vem som bär skuld till betygsinflationen. Men när jag tittade på statistiken över de fyra ämnena - svenska, svenska 2, matte och engelska - visade det sig att det var mest betygsinflation på de kommunala skolorna. Den var lite högre där.

Jag vet inte om du vill gå på dem på något sätt. Men jag tycker att det är illa var vi än har betygsinflation. Jag drev nyligen ett fall i Malmö mot en kommunal skola som hade extrem betygsinflation. Det gjorde vi tillsammans med ett fackförbund. Det var också en kommunal skola.

Betygsinflation är inte bra på något sätt. Vi måste säkerställa detta. Vilket system som är bäst kan jag inte svara på här och nu. Det får vi ha en särskild debatt om. Men kanske är det det relativa betygssystemet. Vad vet jag?

Anf. 110 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag vill inledningsvis påpeka att det är Jörgen Grubb och hans åsiktsfränder som har satt betygsinflation på agendan i det här betänkandet. Jag kan läsa innantill om det skulle behövas, men jag tror att Jörgen Grubb vet vad utskottsmajoriteten har tagit fram för någon text kopplat till just digitala och externt rättade nationella prov som ett verktyg för att motverka betygsinflation. Det är alltså inte jag som hittar på att debatten ska handla om det. Det var Jörgen Grubb själv som tyckte det. Jag spelar efter de reglerna.

Nåväl! Jag tycker att det också är värt att prata en stund om Jörgen Grubbs motstånd till modersmålsundervisning. Att lära sig språk är en process som avgörs av mängden ord man kan. Om man kan flera ord på sitt modersmål har man också bättre förutsättningar att lära sig sitt andraspråk snabbare och mer avancerat. Om man kan utvecklas i sitt modersmål kan man alltså utvecklas också i sitt andraspråk. Detta är med forskning belagt. Men Jörgen Grubb och Sverigedemokraterna är i vanlig ordning helt immuna mot vad vetenskapen säger om hur språkutveckling går till och framhärdar i uppfattningen att modersmålsundervisningen borde avskaffas.

Jag vill fråga Jörgen Grubb: Hur kan det komma sig att ni inte lyssnar på forskningen när det gäller modersmålsundervisningen?

(Applåder)

Anf. 111 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Jörgen Grubb och Sverigedemokraterna lyssnar på hur det är i verkligheten och även på forskningen. Jag tycker att det är tråkigt att ledamoten inte lyssnar på hur det är i verkligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

När det gäller verkligheten i detta fallet kan man resa över Öresund och komma till ett land som heter Danmark. Där gjorde man för ett antal år sedan en jättestor undersökning i hela landet - man kollade över alla - för att se om man skulle fortsätta med modersmålsundervisning likt det sätt som vi har i Sverige. Man konstaterade att det inte fanns någon skillnad. Det gick varken bättre eller sämre för de elever som hade den så kallade frivilliga modersmålsundervisningen, som vi också har i Sverige. I amt efter amt tog man sedan bort det, och det är nu borttaget i hela Danmark, baserat på hur det fungerar i verkligheten.

Anf. 112 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Vi får se hur högt betyg den här debatten får av Sveriges elever och lärare när vi är klara.

Det är positivt att vi nu närmar oss en ny betygssättning i det svenska skolsystemet. Kritiken mot det existerande betygssystemet har varit tydlig, ihållande och konkret. I dag tar vi ett bra steg framåt, tycker jag. Det löser dock verkligen inte allt. Betygsstressen kommer att finnas kvar. Det finns fortfarande en del hinder för att få det perfekt. Det har också gång på gång gjorts många ändringar av betygssystemet de senaste åren. Det i sig är ett hinder för att det ska fungera bra. Det behövs lite mer stabilitet. Jag hoppas att vi snart kan få det.

Jag är glad över det samarbete vi har haft i den parlamentariska kommittén. Flera av oss som är med i diskussionen här i dag är med i den. Vi hade bra diskussioner där också.

Vad heter då detta betänkande som vi har kommit fram till? Det heter Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper. Det är ju en fantastiskt bra ingång för ett betygssystem att det ska spegla elevers kunskaper. Som det står i betänkandet innebär den nya principen "att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper".

Det är bra. Det är jättebra. Fast det är inte riktigt sant. Det gäller nämligen bara de elever som klarar sig bra i skolan. Det är det vi ska besluta om i dag. Ligger man i vissa delar på C men i en aspekt på E kan man nu få ett D. Det är jättebra. Kunskaperna vägs ihop, och läraren gör en sammantagen bedömning så att det inte bara är det som man är sämst på som avgör betyget. Det är extremt rimligt. Det är så vi värderas i arbetslivet och förhoppningsvis också i privatlivet. Vi ses som helheter, och det finns en förståelse för att man kan vara bra även om man inte är bra på allt.

Men för dem som har det svårt i skolan är det inte på det sättet. Ligger man i vissa delar på D men i en aspekt under E får man ett F. Den enda aspekten som ska räknas är då den som ligger under E. Man kanske når betygskriterierna i allt förutom en aspekt. Men man blir inte godkänd. Där klasskamraterna blir bedömda utifrån sina samlade prestationer bedöms man själv utifrån den sämsta prestationen. Det är en helt orimlig princip.

Med det förslag som ligger på bordet lagstadgar vi att de som klarar sig väl i skolan ska bedömas utifrån andra kriterier än de som har det svårt. Att betygen blir olika är självklart. Att kriterierna är olika är orimligt. Men det är det som det ska beslutas om här i dag. Vi försökte komma fram till något annat. Men vi kunde konstatera att det inte fanns stöd för det. Detta måste hanteras i framtiden. Vi vill än en gång uppmana regeringen att sätta igång det arbete de har gett oss löfte om när det gäller denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Syftet med betyg ska inte vara att utesluta elever från utbildning. Det ska vara att ge utbildningssystemet bättre verktyg för att bidra till elevens lärande.

Här har riksdagen ännu inte landat helt rätt, kan jag konstatera. Trots förbättringar innebär betygssystemet och förslaget inte att elevernas kunskaper ska speglas bäst möjligt. En del av syftet är fortfarande att hålla elever borta från vidare utbildningssteg. Det kan låta märkligt, men så är det. Vi håller fast vid den hårda godkändgränsen. Den innebär att en elev som inte når upp till en viss miniminivå i alla delar av alla ämnen inte får komma in på nästa utbildningssteg. Eleven kan vara bra på det mesta, men det räcker inte om det är en liten punkt den inte klarar. Klarar du inte varenda del när det gäller de betygskriterier som finns i svenska kommer du inte vidare. Det är då helt oväsentligt om du är bra på alla andra delar av ämnet svenska eller om du är bra på matte eller vad det är. Du kommer att få icke-godkänt ändå.

Låt mig vara tydlig. Det kan absolut finnas kunskaper som är absolut nödvändiga för att man ska bli godkänd. Man måste till exempel sannolikt kunna alla delar av elsäkerhet om man ska vara elektriker. Det låter som en typiskt bra grej att kunna fullt ut - man ska liksom inte vara lite halvkass. Men då handlar det om att det är väldigt genomtänkt att just den kunskapen är absolut nödvändig för ett specifikt yrke. Så är det när det gäller väldigt få av betygskriterierna. I de flesta fall skulle man kunna göra en sammantagen bedömning - det gäller då den elev som ligger runt ett A, den som ligger runt ett C och den som ligger runt ett E. Men i dag gör vi skillnad på de eleverna. Det är inte rimligt.

Med det vill jag, fru talman, gärna yrka bifall till vår reservation 2.

Anf. 113 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Som det har konstaterats tidigare från talarstolen handlar dagens debatt bland annat om införandet av ämnesbetyg i stället för kursbetyg.

Regeringen har föreslagit en rad ändringar i skollagen som syftar till att betygsättningen ska spegla elevernas kunskap bättre och främja elevernas kunskapsutveckling. Jag kan med glädje säga att jag har varit med i arbetet i den politiska referensgruppen, och jag är mycket glad över att förslagen äntligen kommer fram.

Det som föreslås är att ämnesbetyg ska ges i stället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det enligt förslaget inte längre utformas kurser på samma sätt som i dag. Utbildningen inom varje ämne ska i stället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå.

En ny princip för betygsättning införs också. Det innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevernas kunskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Fru talman! På 90-talet delades gymnasiets ämnen upp i kurser. I stället för ett samlat betyg per ämne ges sedan dess ett betyg för varje kurs. Detta har fått väldigt negativa konsekvenser. De många betygsättningstillfällena fragmentiserar lärandet och motverkar en holistisk kunskapssyn. Hur kan jag sammanfatta dessa kanske lite svåra akademiska begrepp? Jo, det betyder i princip att strävandet efter djup kunskap och progression i lärandet har försvårats.

Oavsett en elevs kunskapsutveckling riskerar ett lågt betyg i en tidig kurs att hänga med eleven resten av gymnasietiden, kanske till och med resten av livet. Detta har resulterat i att många vill läsa upp betyg inom den kommunala vuxenutbildningen. Det innebär i många fall ett slöseri med tid och resurser både för den enskilde och för utbildningsväsendet. Att det numera dessutom knappt går att komma in på komvux för att höja sina betyg uppfattar många som en stor orättvisa, vilket Vänsterpartiet instämmer i.

Fru talman! De många kursbetygen utgör också en stressfaktor för eleverna. Det gäller att redan tidigt under gymnasiet prestera på toppen av sin förmåga, eftersom ett tidigt kursbetyg inte kan höjas under gymnasietiden oavsett hur mycket en elev utvecklas senare. Enligt flera undersökningar uppger många elever, speciellt på högskoleförberedande program, att de har en hög arbetsbelastning och upplever så mycket stress att de har övervägt att hoppa av gymnasiet. Och elever som är skoltrötta eller som har haft svårigheter i skolan riskerar att straffas ut tidigt.

Den täta betygsättningen är också en stressfaktor för lärarna. I en tid av lärarbrist som i mångt och mycket handlar om arbetsmiljöproblem är det vårt ansvar att förbättra arbetsmiljön för lärarna för att behålla de lärare vi har och för att locka fler till yrket. Det är med andra ord tydligt att återinförandet av ämnesbetyg i gymnasiet kommer att vara en viktig del av lösningen på flera av de problem som gymnasieskolan står inför i dag.

Vänsterpartiet har under många år föreslagit införandet av ämnesbetyg. Vi är därför mycket glada åt att regeringen till slut tillsatte utredningen och att vi har en bred samsyn i dag om förslaget.

Fru talman! När man pratar om betyg går det inte att komma ifrån ett av de huvudproblem som vi har i dag. Marknadiseringen är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig och jämlik. Vinstdrivande fristående skolkoncerner etablerar sig där de har de bästa marknadsutsikterna, med andra ord ofta i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Dessutom har dessa skolor ett starkt intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler kunder eller elever, som vi normala människor kallar dem, vilket leder till betygsinflation och ökad segregation. Tyvärr har detta också lett till att kommunala skolor har tvingats in i det systemet på grund av en konkurrenshets.

Nyfikenhet och lust att lära måste vara viktigare än betygshets. Vi måste därför stoppa betygsinflationen genom att attackera roten till problematiken, och det är marknadsskolan.

Fru talman! Detta har också lett till att man på senare år har fått en olycklig insnävning av synen på skolans uppdrag. Måluppfyllelse har blivit liktydigt med kunskapsresultat på nationella och internationella prov och enbart betyg. Skolans uppdrag, så som det formuleras i skollagen och skolans läroplaner, är betydligt mer omfattande och har högre ambitioner.

Vänsterpartiet hävdar att skolans uppdrag som helhet ska stärkas. Det gäller särskilt skollagens krav på utveckling av livslång lust att lära, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt utveckling av eleverna till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Fru talman! Att vi inte vill ha betygshets och att vi vill motverka den betygsinflation som marknadsskolan har orsakat betyder inte att elevernas kunskapsutveckling inte ska följas upp - tvärtom. Elevernas kunskapsutveckling behöver följas upp från tidiga åldrar. Därefter ska det vara ett kontinuerligt inslag i skolans arbete. Det är endast genom tidig uppföljning som tidiga insatser blir möjliga.

En tydlig och likvärdig uppföljning i tidig ålder är bättre än tidiga betyg. Det finns ingenting som talar för att betyg i tidiga åldrar har en positiv effekt på inlärningen. Det har konstaterats tidigare när vi har debatterat bland annat betyg från årskurs 4. Vänsterpartiet tillsammans med hela professionen och samtliga remissinstanser var emot förslaget. Men tyvärr hade vi en majoritet i riksdagen som röstade för.

Sammanfattningsvis, fru talman, vill Vänsterpartiet ha en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Det måste finnas möjligheter för elever att examineras utifrån läsår och kunskapsutveckling i stället för det betygssystem vi har i dag. Samtidigt måste ämnesinnehållet vara så pass tydligt att eleverna kan följa sin kunskapsutveckling kontinuerligt.

Sedan måste vi också ta tag i den svårhanterade sjukdomen, som även i detta fall leder till att elever drabbas. Självklart pratar jag om marknadsskolan. Det är dags att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över den svenska skolan. Marknadens tid är snart förbi i det svenska skolväsendet.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.

Anf. 114 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation nummer 4.

Kristdemokraterna arbetar för en skola där kunskapen står i fokus. Enligt Skolverket har den genomsnittliga betygsnivån i grundskola och gymnasium ökat. Det låter ju bra. Men i själva verket har kunskapsnivån snarare sjunkit. Detta är naturligtvis orimligt. Betyg ska vara objektiva och jämförbara över tid. Kristdemokraterna anser att den här diskrepansen måste åtgärdas. Det ska vara elevens faktiska kunskaper och kunskapsnivå som avgör vilket betyg man får, inget annat.

Det har ofta påtalats att dagens system med betyg på varje enskild kurs är alltför stelbent. Det innebär konkret att den elev som haft oturen att exempelvis må dåligt under en kurs och därmed fått ett lågt betyg har det låga betyget med som ett sänke under resten av utbildningen. Även om man gör toppresultat i alla övriga kurser slår det här enda låga betyget igenom och drar ned helheten, även om läraren bedömer att eleven sammantaget har en kunskapsnivå som ligger på en högre nivå.

Kristdemokraterna ser därför positivt på propositionens förslag om att ersätta dagens kursbetyg med ämnesbetyg.

En förhoppning är att ett mer långsiktigt lärande kan uppmuntras genom att betyg sätts efter avslutade ämnesstudier och att betyget på ett bättre sätt speglar elevens verkliga kunskaper i ämnet. Det finns dock en risk att eleven kan frestas att ta det lite för lugnt och skjuta studierna framför sig om målet, det vill säga betyget, ligger alltför långt fram i tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Det förslag vi debatterar i dag, fru talman, innebär i stället en kompensatorisk betygssättning där betygskriterierna inte längre behöver vara uppfyllda i alla delkurser i ämnet för att betygen A-D i betygsskalan ska kunna sättas. För att eleven ska få godkänt betyg ska dock samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda även fortsättningsvis.

Fru talman! Kristdemokraterna anser, liksom Lagrådet, att termen "betygskriterier" måste ställa krav på att eleven har uppnått det lägsta godkända betyget. Vi motsätter oss därför att kunskapskrav ersätts av betygskriterier i detta avseende. Regeringen föreslår nu att kunskapskraven för de yngre eleverna ska slopas och i stället ersättas med det mer abstrakta "kriterier för bedömning". Vi anser att kunskapskrav och kravnivåer ska finnas kvar även i de lägre årskurser där betyg inte sätts. Kunskapskrav bör finnas kvar som begrepp i lagstiftningen.

Kristdemokraterna vill betona vikten av en rättvis meritvärdering till högre studier. Elever som anstränger sig och väljer att läsa mer avancerade nivåer inom ett visst ämne får inte missgynnas i förhållande till dem som inte har valt studier på en mer avancerad nivå. Det ska alltid löna sig att studera mer.

Fru talman! Betyg är ett viktigt verktyg för att elever och föräldrar ska få information om hur eleven förhåller sig till skolans kunskapsmål. Betygen ska vara tydliga och bidra till att elevens kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas. Resultaten ska kommuniceras med hemmet så att föräldrarna kan ta sitt föräldraansvar. Betygsinflation och olikvärdig betygssättning har dock diskuterats flitigt de senaste åren.

Skolverkets rapport från 2019, Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, visar att skillnaden i betygssättning i relation till de nationella proven mellan olika skolor är stor och att betygssättningen i hög grad varierar beroende på den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på skolorna. I klartext innebär det att det är lättare att få höga betyg i vissa skolor än i andra.

Med tanke på vad som har sagts tidigare här i debatten vill jag vederlägga att det skulle vara någon typ av utslag av att det skulle vara mer attraktivt att med nödvändighet gå i en fristående skola och att det lättare skulle ge högre betyg. Jag känner en person som kommer från en förort och som valde att åka in till Stockholms city till en av skolorna med hög status. Eleven i fråga fick kämpa hårt för att få hyggliga betyg och hjälpte sina kompisar hemma i den kommunala förortsskolan. De fick A på de uppsatser och arbeten som hon hjälpte dem med. Själv fick hon nätt och jämnt godkänt, eftersom kraven var så mycket högre på den andra skolan.

Man kan alltså inte med nödvändighet säga att det är den ena typen av skola som ger högre betyg än den andra. Men oavsett vad det är för driftsform bakom måste betyg motsvaras av elevens faktiska kunskaper och ingenting annat.

Därför behöves en objektiv mätpunkt att jämföra med, och därför anser Kristdemokraterna att det är angeläget att digitala och externt rättade nationella prov snarast behöver kommer på plats, detta för att motverka att en övergång till kompensatorisk betygssättning medför att likvärdigheten i betygssättningen försämras ytterligare. Vi är därför glada att utskottet nu föreslår ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Det var planerat att de nationella proven skulle vara digitala och bedömas externt redan i år. Det har nu försenats till tidigast 2024, enligt regeringen. Det duger inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Jag talade om att det behövs en objektiv mätpunkt att jämföra med. Det kan uppnås genom att ett nationellt prov rättas externt och att betyg korrelerar till resultaten på de nationella proven. På så vis skulle betygen bli mer rättvisa. Lärarna ska även fortsättningsvis kunna väga in resultat från andra prov, uppgifter, hur eleven arbetar på timmarna och så vidare vid betygsättning av den enskilda eleven. Kristdemokraterna menar att korrelationen gentemot resultaten på de nationella proven ska gälla på grupp- och skolnivå och inte på individnivå, för då skulle den enskilda eleven som kanske mådde dåligt när provet gjordes drabbas onödigt hårt. Därför behöver det tas fram en modell för hur betygen ska korrelera mot resultaten i de nationella proven.

Vi vill också utreda om nationella prov eller slutprov behöver finnas med i fler ämnen där elever får betyg. Detta skulle säkerställa en mer rättvis betygssättning i fler ämnen. Det finns också skäl att utreda frågan om hur undervisande lärare skulle kunna kompletteras av exempelvis oberoende lärare och fristående examinatorer vid betygssättning för att undvika betygsinflation.

Därför ser vi att den proposition som regeringen har kommit med och som vi på det stora hela står bakom ändå behöver kompletteras med fler förslag för att betygen på ett bättre sätt ska spegla elevernas kunskaper.

(Applåder)

Anf. 115 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 5.

Vi har i dag att debattera ämnesbetyg. Sju partier gör det i alla fall; sedan har vi Vänsterpartiet som pratar om något helt annat. Men vi är sju som diskuterar detta, som handlar om att ta ställning till en ganska viktig förändring i det svenska betygssystemet.

Fru talman! När jag gick på högstadiet - det är länge sedan nu, även om det inte syns - hade man betyg från 1 till 5. Det var bara det att om man fick en etta, det sämsta betyget man kunde få, så var man ändå godkänd. Man kunde få ett streck, men det var om man inte var på lektionerna över huvud taget. Då gick det inte ens att bedöma ens kunskaper, och då fick man inget betyg alls utan bara ett streck. Men alla blev godkända.

I början på 1990-talet ändrades betygssystemet till ett system där man kunde bli icke godkänd, godkänd, väl godkänd eller mycket väl godkänd. Helt plötsligt, över en natt, blev mellan 10 och 20 procent av alla elever i Sverige underkända, helt enkelt eftersom man kunde bli det. Det kunde man inte i det tidigare systemet.

Följden av detta var att det blev ett mycket större fokus i svensk skola på att sätta in insatser till dem som inte blev godkända. Vi fick en debatt som stegvis vreds till att mer fokusera på stödinsatser, individuella program och att hitta olika bryggor för elever som hade svårt att nå målen för att kunna gå vidare. Det här har varit väldigt bra och viktigt.

När vi diskuterar betyg bör vi ha med oss att det måste finnas olika nivåer att sträva efter att uppnå. En lärare ska inte vara rädd för att sätta ett lågt betyg, därför att läraren gör eleven en otjänst om denne släpps igenom vidare genom årskurserna, stadium för stadium, upp i skolsystemet om eleven inte har nått de mål som ska nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Det här är lite som att hoppa höjdhopp. Man kan försöka hoppa höjdhopp utan att det finns en ribba - det kan man göra. Det är däremot helt omöjligt att veta hur högt man har hoppat. Men om man klarar att hoppa över ribban kan ribban höjas. Så kan den klaras, och sedan kan man höja lite till, träna lite mer, anstränga sig lite mer och kämpa lite mer. Det är viktigt i betygssystemet. Det är därför som betygen i grund och botten är viktiga.

Hur konstruerar man ett betygssystem inte bara för att det ska främja inlärning och kunskapsinlärning, utan också för att det ska vara rättvist, likvärdigt, transparent och så vidare? Här finns en rad olika modeller. Tidigare talare har diskuterat de relativa betygssystemen, och nu är det mål- och kunskapsrelaterade betyg.

Fru talman! En sak är viktigt att ta med sig i detta. Om betygen samtidigt är urvalsinstrument för högre studier är det orimligt att fokusera på vad en elev i gymnasieskolan fick på en kurs första terminen i årskurs 1. Om betygen ska vara ett urvalsinstrument måste det gälla de kunskaper eleven har vid examen och sedan söker till en högre utbildning. Vi liberaler står bakom förändringen.

Fru talman! Det är viktigt i diskussionen om betyg att se hur betygen också påverkar andra delar i skolan. Om man misslyckas i skolan påverkar det ens självkänsla och inkomst för resten av livet. I andra ändan kan det vara en orimlig situation med betygshets som kan driva fram psykisk ohälsa, press på ungdomar att bara plugga för proven och så vidare.

Betyg korrelerar och påverkar andra delar i skolan. I dag finns många elever som halkar efter i skolan. Det finns problem med att lärare utan behörighet tvingas sätta betyg, vilket givetvis inte heller är bra. Det råder stora ordningsproblem i skolan, som givetvis också påverkar inlärning och betyg. Det råder även problem med betygsinflation och stora skillnader mellan kommunerna inte minst i finansieringen av skolan.

Fru talman! Jag blir ändå lite förvånad över att regeringen vill mönstra ut ordet kunskapskrav ur lagstiftningen. Man vill ersätta ordet med betygskriterier. I min värld handlar inte allt om betygskriterier. I min värld handlar inte allt i skolan om att plugga just för betygen. I min värld har inlärning, att gå på lektioner, läsa läxor och lära sig saker ett större värde än bara själva betyget.

Om man urholkar eller tunnar ut kunskapsbegreppet på det sättet och ersätter det med att kunskap är viktigt enbart för ett visst svenskaprov men inte särskilt viktigt för att läsa och njuta av en roman, då menar jag att man i förlängningen urholkar värdet av kunskap, bildning, fostran, upplysning och så vidare i det vidare perspektivet. Skolan måste ses i ett vidare perspektiv än bara specifikt betygen.

Regeringen skriver i sin lagrådsremiss att man inte vill ha ordet kunskapskrav eftersom det har ett starkt signalvärde om ett strikt fokus på kunskap. Det håller jag i och för sig med om; det har ett starkt signalvärde, och det är jättebra. Kunskap har ett jättebra signalvärde. Finns det något signalvärde som är bättre än just kunskap? Regeringen tycker att betyg är ett viktigare signalvärde. Det håller jag inte riktigt med om. Därför ställer jag mig bakom reservation 5 om att inte ta bort ordet kunskapskrav ur lagstiftningen.

(Applåder)

Anf. 116 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Fru talman! Hur krossas en dröm? I dagens skolsystem kan det gå lätt. En dålig dag i början av första årskursen - och så rök drömmen om att bli läkare. Många är de elever som har vittnat om hur de går till vartenda prov genom hela gymnasiet med sin dröm i handen som något skört som när som helst kan gå sönder. Den sämsta prestationen har vägt tyngre än allt annat.

Fru talman! Det här har fått många att må dåligt. Den stressrelaterade psykiska ohälsan med unga elever som redan i gymnasieåldern får diagnoser som utbrändhet måste vi ta på allvar.

Dagens förslag om ämnesbetyg, att betygen bättre ska spegla elevernas kunskaper, är viktigt för att det kommer att bli mer rättvist, men det är också viktigt för att vi kommer att få elever som mår bättre, som kan känna att det inte bara är misslyckandet som betyder någonting utan även allt det andra.

Det är en stor och viktig dag i dag när vi får debattera förslaget om ämnesbetyg. Utredningen tillsattes redan av Gustav Fridolin 2018 under hans sista halvår som Sveriges utbildningsminister. Vi i Miljöpartiet har jobbat länge för att få till reformen, framför allt för att vi oroas av den stressrelaterade psykiska ohälsan.

Fru talman! Om det hade funnits ämnesbetyg även i grundskolan hade nog min lillebror gett upp för länge sedan. Om hans dåliga prestationer i årskurs 6, 7 och 8 hade räknats och följt med honom resten av hans liv hade han nog inte ryckt upp sig det sista året i årskurs 9. Hans nya mattelärare tittade på honom när betygen skulle delas ut och frågade: Hur kommer det sig att du hade E i årskurs 8? Du har ju skrivit A nu. Nej, sa min bror, jag var inte motiverad. Men han fick ändå betyget som motsvarade det han kunde när han skrev det nationella provet i årskurs 9. Det är på det sättet vi vill ha det i gymnasiet. Det är så vi gör med ämnesbetyg. Dina franskakunskaper den sista dagen kommer att avgöra vad du får för betyg i franska, inte hur det var i årskurs 1. På det sättet blir det rättvist, men det gör det också värt att fortsätta försöka även om man har misslyckats i början. Vi släcker inte motivationen hos dem som har det tufft ett tag.

Fru talman! Betygen ska bättre spegla elevernas kunskaper. Vi tar ett stort och viktigt steg i dag, men vi når inte hela vägen fram. Det finns två stora luckor kvar att täppa till om vi verkligen ska ha betyg som speglar elevernas kunskaper, inte bara bättre utan fullt ut.

Ett av dem är det som rör betyget E. I alla andra betygssteg säger vi nu att det är en sammanvägd bedömning, totalen, som ska räknas. Men för dem som ska få betyget E är det även i fortsättningen varje enskilt misslyckande. Vi har en skarp gräns för godkänt. Det låter ju fint och bra, men den gör att många inte kommer in på gymnasiet trots att de nog skulle klara av det. Det är inte bra för dem, och det är inte bra för Sverige. Jag är glad att regeringen i den här propositionen säger att man ska ta tag också i den frågan.

Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

Den stora frågan om vi ska ha rättvisa betyg är att vi måste bort från den marknadsskola där betygen används för att locka kunder. Det här är myndighetsutövning som avgör barns framtid. Men vi vet att det missbrukas. Trots att fristående skolors elever i snitt har högre betyg har de svårare att klara sig på högskolan. Glädjebetyg, kan man prata om. Jag har till och med läst exempel där Internationella Engelska Skolan ger nästan varje elev A i musik. Det är ett ämne som vi inte mäter med nationella prov. Det luktar fusk lång väg. De högerkonservativa partierna är inte intresserade av att rätta just det här provet.

Fru talman! Vi har mycket kvar att diskutera. En sak som intresserar mig mindre än mycket annat är diskussionen om ordval. Visst kan ordval spela roll, men det stora och viktiga i dag är att fler får en rättvis chans att lyckas även om de misslyckades i början och att fler kan bära sina drömmar hela vägen fram.

Med de orden yrkar jag bifall till reservation 2 och i övrigt till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 februari.)

Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan