Ändringar av övergångsbestämmelse avseende behörighetsreglering

Anf. 96 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Socialtjänsten har ett omfattande, svårt och samtidigt oerhört viktigt uppdrag. Den ska främja ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet.

Hur gör man då det? Ja, på den frågan finns givetvis inget enkelt svar och inte heller bara ett svar. Behovet av insatser skiljer sig från familj till familj och från individ till individ. Socialtjänsten behöver därför i varje enskilt ärende utreda förhållandena och behovet av insatser. Vi är nog alla överens om att denna handläggning är utmanande, att den ska hålla god kvalitet och att det förutsätter att socialtjänstens personal har hög kompetens.

Särskilt utmanande är socialtjänstens arbete med barn som far illa eller som riskerar att fara illa. Det är ofta väldigt komplexa sociala problem som behöver utredas och mycket kvalificerade bedömningar som görs. Dessa bedömningar leder i sin tur ofta till väldigt långtgående och ingripande beslut, exempelvis beslut om att placera barn utanför det egna hemmet. Vi vet, herr talman, att insatser, liksom frånvaron av insatser, kan vara helt avgörande för ett barns uppväxt och dess kommande vuxenliv.

Alliansregeringen lade 2013 fram förslag om att införa särskilda behörighetskrav för utförare av vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården, detta givet hur viktigt det är att socialtjänstens personal har hög och rätt kompetens för att rättssäkert och med hög kvalitet kunna utföra sitt arbete.

Behörighetskraven som Alliansen föreslog antogs, liksom övergångsbestämmelser för att ge socialtjänsterna i Sveriges 290 kommuner möjlighet att anpassa sig och leva upp till de nya kraven.

Övergångsbestämmelserna löper ut den sista juni. Dessvärre kan vi konstatera att kommunerna fortsatt har problem att klara kraven. Därför föreslår nu regeringen i den proposition som detta betänkande och denna debatt hanterar att övergångsreglerna ska förlängas till den sista juni 2022.

Herr talman! Vi moderater motsätter oss inte förlängningen av övergångsbestämmelserna, men vi är på allvar bekymrade över regeringens passivitet när det gäller socialtjänstens utmaningar - en passivitet som denna proposition är ett tydligt exempel på. Regeringen lägger inte fram några förslag på åtgärder för att täppa till de kompetensbrister som man konstaterar utan nöjer sig med att förlänga övergångsbestämmelserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar av över-gångsbestämmelse avseende behörighets-reglering

Det är djupt otillfredsställande. Vi moderater menar att svensk socialtjänst - även om situationen skiljer sig åt mycket över landet - faktiskt befinner sig i en kris, inte minst i en bemanningskris. Det är ytterst ett politiskt ansvar, herr talman, som ligger tungt på denna regering.

För att lösa de akuta problemen och för att utveckla socialtjänsten så att den blir mer likvärdig och tillgänglig över landet har vi moderater presenterat en lång rad reformer. Vi föreslår bland annat att en nationell handlingsplan tas fram.

Herr talman! Vi ser tilltagande brister i samhällets stöd till barn och unga, vilket bland annat framkom i årsrapporten från Bris, Barnens rätt i samhället. Den visade att barn som söker stöd kopplat till samhällets stödinsatser inom socialtjänst, elevhälsa eller barn- och ungdomspsykiatri hade ökat med 36 procent. Det är ytterligare en tydlig signal på hur allvarliga och djupa problemen är inom socialtjänsten.

Nu behövs konkreta åtgärder för att säkerställa att kommunerna skyndsamt lever upp till behörighetskraven. Nu behövs åtgärder som stärker socialtjänsten och dess medarbetare och som gör socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsgivare.

Därför, herr talman, yrkar jag bifall till Moderaternas reservation nr 2.

(Applåder)

Anf. 97 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Herr talman! Det vi talar om i dag är ändring av övergångsbestämmelserna gällande behörighetsreglering.

För dem som jobbar inom socialtjänsten med att utreda, bedöma och besluta om behov av insatser för barn och unga finns det i dag ett krav på behörighet. När man beslutade om detta krav på behörighet beslutade man också om övergångsbestämmelser som innebar att en handläggare som jobbade med dessa uppgifter fortfarande kunde jobba med dem fram till juni 2019. Detta gjordes för att det skulle finnas möjlighet att ställa om och att validera och komplettera utbildningen utifrån de ställda kraven.

Det regeringen nu föreslår är att man ändrar övergångsbestämmelserna så att handläggaren ska vara behörig att utföra dessa uppgifter fram till juni 2022 i stället för juni 2019.

Jag menar att det är jätteviktigt att vi säkerställer kompetensen och kvaliteten och därmed också rättssäkerheten inom socialtjänsten så fort det bara är möjligt. Jag hade hoppats på att vi skulle slippa ha denna debatt i dag - att den skulle vara överflödig och att allting redan skulle vara genomfört och avklarat. Men tyvärr ser verkligheten inte ut så, och det är den vi har att förhålla oss till. Då får vi göra det bästa av situationen.

Eftersom många arbetsgivare och arbetstagare har haft svårigheter med valideringen och kompletteringen av utbildningar utifrån föreskrifterna, som dessutom ändrades så sent som i februari 2018, anser vi det trots allt motiverat att förlänga övergångsperioden. Däremot vill vi bara förlänga den med ett år.

Vårt ställningstagande har vi grundat på att kommuner, bland annat till följd av flyktingsituationen 2015, har haft svårt att både behålla och rekrytera personal till socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Dessutom har vi, i likhet med många av remissinstanserna, en viss oro för att det kommer att påverka rättssäkerheten och kvaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar av över-gångsbestämmelse avseende behörighets-reglering

Herr talman! Socialstyrelsens ställningstagande har också varit ett tungt vägande skäl till att vi har landat som vi har gjort. De anser också att det är motiverat att ändra övergångsbestämmelserna och vill också förlänga dem med ett år.

En annan viktig remissinstans är Barnombudsmannen, som befarar att ändrade övergångsbestämmelser skulle kunna leda till regionala skillnader då vissa har kommit längre i sitt arbete än andra.

Som sagt, herr talman, skulle jag helst vilja stå här i dag och säga nej till en förlängning, men det handlar om att ta ansvar och se konsekvenserna av ett sådant agerande. Här måste vi inte minst se till barnens bästa. Då krävs det personal som kan fatta de här besluten och göra de här utredningarna. Ingen skulle gynnas av en minskad personalstyrka i en redan hårt belastad socialtjänst.

Detta sammantaget gör att vi har valt att ställa oss bakom en förlängning av övergångsbestämmelserna, men bara med ett år. Det innebär att jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 98 Ann-Christin Ahlberg (S)

Herr talman! När barn och unga far illa eller riskerar att fara illa behöver de samhällets hjälp. Det är viktigt att barnen och de unga får hjälpen snabbt. Det ska ske rättssäkert och med handläggare som har hög kompetens och god erfarenhet. Behörighetskraven ska omfatta alla handläggare av ärenden som rör just barn och unga. Om inte riskerar barnen att komma i kläm och får kanske vänta onödigt länge, vilket kan få förödande konsekvenser för barnen.

Det råder brist på socionomer inom socialtjänsten. De är inte tillräckligt många för att täcka behovet. Socialtjänsten har och har haft en väldigt tuff arbetsmiljö och en ganska hög personalomsättning. Sjuktalen bland dem som jobbar där är också relativt höga.

Sist men absolut inte minst: Att arbeta med barn och unga är ett av socialtjänstens absolut tuffaste och svåraste uppdrag.

Herr talman! Det här betänkandet handlar om en förlängning av tidigare beslut. Handläggare som anställdes före den 1 juni 2014 för att utföra vissa arbetsuppgifter som rör barn och unga inom socialtjänsten ska få sin anställning förlängd till den 30 juni 2022. Det handlar om ett begränsat antal personer som inte är socionomer men som har en god utbildning, exempelvis inom beteendevetenskap, socialpedagogik, socialpsykologi eller annan utbildning som arbetsgivaren har bedömt motsvarar den kompetens och utbildning som man bedömer lämplig för att utföra de här arbetsuppgifterna, så att utredningar och bedömningar av eventuella insatser utifrån socialtjänstlagstiftningen görs på ett korrekt sätt. Berörda handläggare ska också ha minst fem års erfarenhet av arbetsuppgifterna.

Socialstyrelsens föreskrifter ändrades den 1 februari 2018. Det har varit svårt att få till stånd både validering och kompletterande utbildning under den här tiden. Det är oerhört viktigt att barn och unga när de är som mest utsatta får hjälp av personal som har rätt kompetens för att hjälpa dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar av över-gångsbestämmelse avseende behörighets-reglering

Herr talman! Mer behöver helt klart göras för barn och unga som far illa eller riskerar att göra det. Mer behöver göras för att få fler att validera sin kompetens inom socialtjänsten, och mer personal bör få möjlighet att komplettera sina utbildningar. Därför ser vi socialdemokrater positivt på att regeringen har gjort flera satsningar inom den sociala barn- och ungdomsvården, men självklart behöver mer göras. Det har också gjorts satsningar på stärkt bemanning.

Den pågående utredningen om framtidens socialtjänst är viktig. Den har bland annat i uppgift att lämna förslag om en kompetens- och kunskapsbaserad socialtjänst.

Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 99 Johan Hultberg (M)

Herr talman! I grunden tror jag att jag och Ann-Christin Ahlberg är överens om behovet av riktigt duktiga medarbetare i socialtjänsten. Det är viktigt att vi höjer kompetensen och säkerställer att de lever upp till de kompetenskrav som vi har ställt. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt att den här regeringen och det parti som ledamoten Ahlberg företräder är så passiva och inte lägger fram några förslag som gör att vi kan komma till rätta med de här problemen utan bara förlänger övergångsreglerna för behörighetskraven.

Ledamoten sa i sitt anförande här att det har tagits flera initiativ. Det går också att läsa i utskottets ställningstagande att man vill påminna om att regeringen har tagit flera initiativ. Men vad är det för initiativ man har tagit för att komma till rätta med de här kompetensbristerna? Det enda jag kan hitta är bemanningssatsningen. Den handlar ju inte om att höja kompetensen hos dem som saknar kompetensen, utan den handlar bland annat om att täcka kommunernas kostnader för att hyra in extrapersonal. År 2016 var kostnaden 60 miljoner, som staten betalade. Är Socialdemokraternas svar på bemanningskrisen i svensk socialtjänst att täcka upp för en del av de kostnader som kommunerna har dragit på sig för hyrpersonal.

Herr talman! Jag och Moderaterna menar att det krävs rejäla reformer för att åtgärda problemen inom socialtjänsten. Vi vill se en nationell handlingsplan. Varför är Socialdemokraterna emot det?

Anf. 100 Ann-Christin Ahlberg (S)

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för möjligheten att diskutera den här frågan lite mer!

Herr talman! Precis som Johan Hultberg säger har vi en ärlig tanke att vi vill barn och ungas bästa. När barn riskerar att fara illa, skadar sig eller har en familjesituation som gör att de behöver stöd och hjälp av samhället ska socialtjänsten finnas där. Då är det också många andra som måste larma och veta sin uppgift. Det handlar då om att satsa på alltifrån förskola till vård och omsorg. Förra mandatperioden satsade vi mycket på kommuner och landsting för att de skulle kunna anställa mer personal. Det är så man upptäcker problem, och det är så man kan ge barn den hjälp de bör få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar av över-gångsbestämmelse avseende behörighets-reglering

Om vi inte skulle genomföra den förlängning som vi föreslår i dag skulle det innebära att färre skulle ha möjlighet att se till att barnen får den hjälp och det stöd som de behöver. Personalen som jobbar med detta på socialkontoren har mycket erfarenhet. De tuffaste fallen de har är barn som far illa, och där använder man den bästa kompetensen, oavsett om det är en socionom eller någon annan som är likvärdig. Det är ytterst socialtjänstlagstiftningen som ska gälla, och det är oerhört viktigt. Därför litar jag på att arbetsgivaren använder personal med rätt kompetens för sina uppgifter.

Anf. 101 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Tack vare den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lyckades driva igenom i höstas blev det rejäla anslagsförstärkningar till Sveriges kommuner och landsting i form av ökade generella statsbidrag. Det gör att varje kommunpolitiker och kommunfullmäktige i landet har möjlighet att prioritera det som är mest angeläget i just den kommunen.

Men denna diskussion handlar konkret om socialtjänsten och de behörighetskrav som vi har ställt i bred enighet, och jag är kritisk till att regeringen är så passiv. Jag och Moderaterna är inte motståndare till att övergångsbestämmelserna förlängs, vilket jag var tydlig med i mitt anförande. Vi är dock kritiska till att regeringen och Ann-Christin Ahlbergs parti inte ha några idéer och förslag på hur man kan komma till rätta med de allvarliga problem som vi ser inom socialtjänsten.

Som Bris lyfter fram vittnar fler och fler ungdomar om problem med att de inte får det stöd som de enligt lagen har rätt till. Vi vet att socialsekreterare slutar inom socialtjänsten för att de tycker att arbetsbelastningen är för tung och arbetet för krävande.

Som ledamoten Ahlberg lyfte fram i sitt anförande är det brist på socialsekreterare och socionomer i socialtjänsten trots att socionomutbildningen är en av Sveriges mest populära utbildningar. Det utbildas många socionomer, men många väljer att sluta i socialtjänsten eller inte ens söka anställning där.

Då måste vi politiskt, tycker jag och Moderaterna, göra vad vi kan för att öka attraktiviteten i socialtjänsten så att socialtjänsten blir en mer attraktiv arbetsgivare. Vi måste jobba med digitalisering för att frigöra mer tid så att socialsekreterare kan jobba med det verkligt viktiga, som att hjälpa de mest utsatta barnen, och lägga mindre tid på byråkrati och administration.

Regeringen är passiv. Ledamoten Ahlbergs parti är passivt. Det, herr talman, är ett svek mot de mest utsatta barnen.

Anf. 102 Ann-Christin Ahlberg (S)

Ändringar av över-gångsbestämmelse avseende behörighets-reglering

Herr talman! Det låter fint när moderaten Johan Hultberg står i riksdagens kammare och talar väl om dem som behöver samhällets hjälp allra mest. Men så ser det inte ut i verkligheten. Där sänker ni hellre skatterna för de redan rika än ger kommunerna större resurser för att hjälpa utsatta barn och unga eller för att se till att utsatta familjer kommer i arbete och får en chans att försörja sig själva och därigenom minska barnfattigdomen. Moderaterna brukar inte vara det parti som står på dessa barns sida.

Vi socialdemokrater vill satsa på att detta ska fungera och bli bra. Det handlar om att validera kunskaperna hos dem som är redan är anställda och faktiskt vill fortsätta att jobba med dessa frågor. Det handlar om att titta på utbildningen. Hur kan vi göra så att man slipper läsa fyra år till och i stället kan komplettera sin utbildning? Det handlar om att satsa på arbetsmiljön så att fler stannar kvar, för höga sjuktal ger inte mer personal. Det handlar om att få lite luft när man jobbar med svåra fall.

Då hjälper inte stora skattesänkningar. Det hade underlättat om de 20 miljarderna i skattesänkningar i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som vi nu har att hantera, hade kommit dem som behöver samhällets hjälp allra mest till del i stället för dem som redan har det bra.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)