Till innehåll på sidan

Ändringar i lagen om elcertifikat – tilldelningsprinciper och förhandsbesked

Betänkande 2008/09:NU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Elcertifikat för ökad produktion av förnybara energikällor (NU15)

Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-02-10
Justering: 2009-02-26
Trycklov till Gotab och webb: 2009-03-03
Trycklov: 2009-03-03
Reservationer: 7
Betänkande 2008/09:NU15

Alla beredningar i utskottet

2009-02-10

Elcertifikat för ökad produktion av förnybara energikällor (NU15)

Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu föreslås ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 maj i stället för den 1 april 2009.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-03-12

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 116 Renée Jeryd (S)
Herr ålderspresident! En snabb minskning av växthusgaserna är nödvändig. Det krävs en omställning från fossila bränslen till förnybar energi. Hoppet står bland annat till en snabb exploatering av sol-, vind- och vågenergi samt biobränslen av olika slag. Inom vissa områden är omställningen i full gång, inom andra skymtar de runt hörnet. För att de ska kunna blomma ut fullständigt krävs politiskt initiativ. Vi politiker måste agera nu utan att egentligen veta några svar och utan att veta vad det kommer att kosta. Klimatförändringarna kan vara trampolinen in i det hållbara samhället. Jag säger som vår miljöminister: Klimatpolitik ska kännas i hjärtat och i plånboken. Vi politiker måste våga väga våra beslut mot effekter på klimatet, ekosystemen och befolkningstillväxten. Att fasa ut de fossila bränslena är i dag ett måste för oss. Forskning när det gäller omställningen till ett hållbart samhälle ska kombineras med ekonomiska styrmedel, politiska incitament och skatter. Ekonomiska styrmedel och politiska incitament handlar bland annat om elcertifikatssystemet. Med tanke på våra barn och barnbarn får vi i dag inte skylla på finanskrisen att vi blir handlingsförlamade när det gäller den hållbara utvecklingen. Vi har redan gjort mycket, vi gör mycket, men framför allt vill vi och kan vi göra ännu mer i dessa frågor. Vår miljöminister har även sagt följande: Finanskris, klimatkris och lågkonjunktur ska övervinnas genom att de hanteras tillsammans. Klimatfrågan är nyckeln till politisk framgång. Det behövs en balanserad dialog mellan oss politiker och alla aktörer inom energi- och miljöområdet. Vi måste snart börja bygga vårt samhälle smartare och inte låsa fast oss i ändliga resurser. Med rätt signaler och systematiska strategier kan Sverige förbättras till ett långsiktigt hållbart och miljömässigt effektivt samhälle. Många krafter i Sverige har talat om och talar fortfarande om att det är marknaden som ska styra omställningen från det fossila till det förnybara. När elcertifikatssystemet infördes var många röster däremot. Liknande resonemang förs när det gäller den så kallade Klimp:en. Vi socialdemokrater tror både på elcertifikat och på Klimp. Det kanske är så att de som bryr sig minst om klimatet är de som kramar marknaden mest. Genom att stödja elproduktionen från förnybara energikällor kan vi trygga jobben i Sverige. För oss socialdemokrater är frågan om trygga jobb den övergripande frågan. Trygga jobb får vi genom en trygg energiförsörjning. Det är jobben som gäller för oss socialdemokrater. Trygg energiförsörjning med förnybara energikällor kommer att skapa jobb - gröna jobb. Herr ålderspresident! Det finns alltså en koppling mellan klimatpolitik och elcertifikatssystemet. En höjning av ambitionsnivån kommer att medföra gröna jobb. Potentialen i modern miljövänlig teknik och i förnybar energi är oerhört stor. Allt talar som sagt för en snabb tillväxt av både lokala och globala marknader för vind-, sol- och vågenergi samt biobränslen av olika slag. Det skapar bästa tänkbara förutsättningar för mer jobb - gröna jobb. En höjning av ambitionsnivån i elcertifikatssystemet är alltså bra inte enbart för klimatet utan även för jobben. Därför yrkar jag bifall till reservation 3. Herr ålderspresident! I urminnes tider har vi människor sökt oss till vatten, bland annat för att bo men även för att få vår föda och på senare tid för rekreation. Till slut lärde vi oss inte enbart att tämja de vilda djuren utan även att tämja vattnet. Vår välfärd i Sverige bygger till stor del på att vi har tämjt små och stora vattendrag. Runt om i landet har jobben säkrats just för att man har använt lokal vattenkraft. Vattenkraft är en av de viktigaste förnybara energikällorna. Vattenkraften bidrar till en säker elproduktion, inte enbart för industrin utan även för oss elkonsumenter. Vattenkraften ger oss tillgång till el till rimliga priser, och det är därför som vi socialdemokrater vill att den småskaliga vattenkraften inom begränsade ramar ska stödjas av elcertifikatet. Jag har tyvärr tappat sista delen av mitt manus. Men jag yrkar bifall till reservation 4.

Anf. 117 Kent Persson (V)
Herr ålderspresident! Jag blev förvånad över att se herr ålderspresident här, men det är trevligt. Det känns lite hedrande, måste jag också säga. Vi står i dag inför en finansiell kris, en energikris och en klimatkris. Dessa tre kriser samverkar med varandra. Egentligen har de samma utgångspunkt - överanvändning av ändliga resurser. Men vi måste också se att det finns en möjlighet och en utmaning för oss i detta. Vi har en möjlighet att lösa detta om vi vidtar åtgärder som stimulerar förnybar teknik och förnybar energi. In ska sol, vind och vatten, och ut ska uran, kol och olja samt gas. Först då kan vi bygga ett hållbart samhälle som bygger på vad jordens resurser kan fördela till mänskligheten. Det ska ske på ett socialt sätt som tar hänsyn till världens befolkning. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Vi vet att om temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Det finns flera rapporter som visar att det kanske till och med går snabbare än vad vi förutsåg för bara ett år sedan. Det är allvarligt i sig. Men vi har kunskapen och möjligheten att göra det. Det är länder som Sverige som har resurser att ställa om och dessutom släpper ut mer per capita som främst behöver vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Genom att vara ledande i arbetet med att bryta beroendet av fossila bränslen kan Sverige fungera som ett föredöme för andra. Jag tror att det är väldigt viktigt att ta den stafettpinnen inför ordförandeskapet i EU. De pågående klimatförändringarna är, som jag sade tidigare, inte bara ett hot utan också en möjlighet och en utmaning för att skapa nya arbetstillfällen i Sverige genom investeringar i det svenska energisystemet. Sverige behöver en god tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Det är inte minst av stor betydelse för sysselsättningen i den svenska elintensiva industrin. Investeringar i den svenska förnybara elproduktionen bidrar till att hålla sysselsättningen uppe i det svåra ekonomiska läge som landet befinner sig i. Svensk Vindenergi har nyligen kommit ut med en rapport som visar att vindkraftsutbyggnaden kan skapa närmare 12 000 nya årsarbeten i Sverige år 2020 med de utbyggnadsplaner som finns i dag. Det är väldigt bra. Därför är det viktigt för Vänsterpartiet att investeringar i det svenska energisystemet ska bidra till att underlätta miljö- och klimatomställningen. Men det behövs också olika styrmedel för att underlätta omställningen. En satsning på den förnybara elproduktionen i form av vindkraft, bioenergi och solkraft är en viktig del av omställningen till ett hållbart samhälle. Det ger positiva effekter inte bara på klimatet utan även för nya arbetstillfällen i Sverige. Det behövs därför en politik som tryggar den svenska tillgången till el och upprätthåller effekten i energisystemet. Vänsterpartiets utgångspunkt är att Sverige har goda förutsättningar att klara detta. Redan utan ytterligare åtgärder visar flera prognoser att vi kommer att ha ett mycket kraftigt elöverskott i Sverige under de kommande 30 åren - 20 terawattimmar 2015, 18 terawattimmar 2020 och ända upp till 25-30 terawattimmar till år 2025. Det är bra. Vi ska ha ett överskott av el. Genom det har vi också möjligheter att minska importen av till exempel dansk kolkraft på den nordiska elmarknaden. Vi kan på det sättet minska utsläppen och förhoppningsvis också pressa elpriserna. Därför bör den förnybara elproduktionen byggas ut ytterligare. Målet bör vara att minst 30 terawattimmar ska komma från förnybara källor år 2020. Det innebär också att vi behöver ha ett styrmedel som underlättar förnybar elproduktion. Här kommer elcertifikaten in som ett viktigt medel. Herr ålderspresident! Vi ska komma ihåg att när vi introducerade elcertifikaten en gång på 90-talet skapades de för att stimulera förnybar el för att ge möjlighet att fasa ut kärnkraften så att inte elbrist skulle uppstå. Det är viktigt att komma ihåg det. Riksdagen bör mot den bakgrunden uppdra åt regeringen att snarast återkomma med förslag på hur elcertifikatssystemet ska utformas för att vi ska nå minst 30 terawattimmar förnybar el till 2020. Därmed yrkar jag bifall till reservation 3. Vänsterpartiet har ytterligare motioner och reservationer i det här betänkandet. Jag kommer inte att yrka bifall till dem här. Jag står däremot bakom dem. Men jag tänker använda resterande två minuter till att prata lite grann om dem. Vi anser att den småskaliga vattenkraften bör fasas ut ur elcertifikatssystemet. Vi stod bakom det beslutet 2006 och står fast vid det. Den småskaliga vattenkraften bidrar ytterst marginellt till att trygga elförsörjningen i Sverige. Mot den står andra intressen i form av rekreation, sportfiske och så vidare som betyder väldigt mycket, inte minst i landsbygdskommunerna. Däremot är vi för ytterligare investeringar i befintliga vattenkraftverk. Det kan göras effekthöjningar, det kan behöva rensas upp i strömfåror. Det ska inte råda något missförstånd därom. När det gäller torven vill vi avvakta den utredning som i dag sitter och som kommer med förslag. Först då kommer vi att ta ställning till torvens framtid, om den bör finnas med och hur den ska hanteras. Jag vill också belysa frågan om en internationell elcertifikatsmarknad. Som det är i dag kan vi konstatera att elmarknaden i Europa inte fungerar på ett bra sätt i konkurrenshänseende. Det finns många problem med den, inte minst samägande av distribution och produktion. Det finns olika styrsystem. Det finns olika subventioner i de olika länderna. Det är klart att det i perspektiv av det blir väldigt svårt att få en fungerande elmarknad. Vi har från vårt håll tryckt på och tyckt att det är viktigt att vi åtminstone börjar här i Norden för att få en fungerande elmarknad och en gemensam elcertifikatsmarknad. Jag konstaterar att utskottet i sitt betänkande egentligen inte har någon annan uppfattning, men man vill inte gå så långt som att ge regeringen ett tillkännagivande om att det är viktigt att jobba för att få en fungerande elmarknad. Det är synd. Ska vi börja någonstans för att få en fungerande elmarknad med elcertifikaten är det här i Norden. Här har vi också möjligheterna.

Anf. 118 Per Bolund (Mp)
Herr ålderspresident! Ökad produktion av förnybar el från vind, biomassa och andra förnybara energikällor är en väldigt viktig nyckel för att minska beroendet av klimat- och miljödålig elproduktion i vårt land och runt om i världen. De gröna elcertifikaten har börjat generera ny grön el till det svenska elnätet och de svenska elkonsumenterna. Men det har också med tiden visat sig att systemet med elcertifikat har många inneboende problem. Det mest uppenbara problemet kan man se om man tittar på vilka av Europas länder som har lyckats bäst med utbyggnaden av förnybar elproduktion, till exempel vindkraft och solceller. Det blir då uppenbart att de länder som har använt elcertifikat för att stödja uppbyggnaden har lyckats betydligt sämre än de länder som har använt fastprissystem. I ett fastprissystem bestämmer man hur mycket leverantörerna ska få betalt per kilowattimme av levererad el för olika typer av elproduktion, till exempel vindkraft och solkraft. Länder som Tyskland, Danmark och Spanien är världsledande när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion. De har samtliga använt fastprissystem. Av samma anledning ser vi nu också att fler och fler länder väljer att använda sig av fastprissystem i stället för certifikatsystem. Det senaste exemplet är Finland, som nyligen beslutade sig för att använda ett fastprissystem. Därigenom går de nog emot möjligheten att bygga ut ett nordiskt elcertifikatssystem. Ett annat problem med certifikaten är att det finns en stor risk för att den målnivå man sätter upp inom certifikatsystemet kommer att ha en tendens att bli ett tak som omöjliggör vidare utveckling av den förnybara energiproduktionen över denna nivå. Här kan man också göra en jämförelse. Tyskland har genom sitt stödsystem lyckats få fram mer än 35 terawattimmar vindkraftsproduktion på ungefär ett årtionde, medan regeringen i sina nya målsättningar bara föreslår 25 terawattimmar förnybar el till 2020, trots att Sverige har betydligt bättre vindförhållanden än Tyskland och också har ett betydligt mer glesbefolkat land, vilket ger bra förutsättningar för vindkraft. Trots detta kommer alltså certifikatsystemet att ge betydligt mindre ny el än vad som redan varit fallet i till exempel Tyskland. Vi kan också jämföra med Sveriges energimyndighets planeringsmål. Man säger att man bara för vindkraften kan få upp till 30 terawattimmar ny vindkraftsel till 2020. Det är alltså betydligt mer än regeringen har satt som mål för all förnybar elproduktion tillsammans. Slutsatsen blir att man med det certifikatmål regeringen nu föreslår inte kommer att kunna frigöra hela potentialen för förnybar elproduktion i Sverige. Det gör att många möjligheter till hållbar elproduktion inte kommer att utnyttjas i Sverige. Certifikatsystemet riskerar därför att hämma utvecklingen snarare än att gynna den när vi närmar oss slutet av den här planperioden. Det är någonting som vi ser med oro på från Miljöpartiets sida. Ytterligare ett problem är att certifikatsystemet inte är teknikdrivande. Hittills har vi sett att det svenska stödsystemet nästan bara har lett till ökad elproduktion från biomassa i befintliga anläggningar. Ökningen inom vindkraft är däremot än så länge mycket begränsad. Eftersom certifikatsystemet ger samma ersättning för elen oavsett hur den är producerad kommer det inte att ge någon teknikutveckling alls av lovande men än så länge något dyrare tekniker, till exempel havsplacerad vindkraft eller solceller. Det här gör att systemet överkompenserar billiga tekniker och inte stöder tekniker under utveckling tillräckligt mycket, vilket kommer att visa sig vara ett stort problem på sikt när vi behöver all den teknik som vi kan få för förnybar elproduktion. På senare tid har det också visat sig att när certifikattiden på 15 år för ett verk börjar närma sig slutet finns det en stor risk för att verket kommer att läggas ned i stället för att renoveras, på grund av det sätt som certifikatsystemet är uppbyggt på. Certifikatsystemet stöder nämligen bara nyproducerade kraftverk, inte upprustning av befintliga verk, till skillnad från ett fastprissystem, som stöder all nyproduktion av el. Den proposition vi har att ta ställning till i dag försöker att rätta till det här mindre problemet, men inte ens det här problemet lyckas man rätta till fullt ut, anser vi. I propositionen föreslår man att en produktionsanläggning ska få nya certifikat om en ombyggnad anses uppnå nybyggnadsstandard på verket. Först om ombyggnaden blir så kraftig att det i princip är en ny anläggning kan man alltså kvalificera sig för en ny 15-årsperiod med elcertifikat. Vi tycker att det här kravet måste mildras, så att även delvisa renoveringar ska kunna ge rätt till tilldelning av nya elcertifikat. Exempelvis ser vi ett behov av att en renovering som motsvarar ungefär halva nybyggnadskostnaden för verket skulle ge hälften av de elcertifikat man fick rätt till när man byggde verket. Det kan till exempel handla om ett vindkraftverk där man behöver byta ut en växellåda, men som i övrigt är fullt fungerande och skulle kunna leverera el under lång tid framöver. Utan en sådan ändring som vi föreslår riskerar hela verket att läggas ned och rivas i stället för att köras vidare. Därigenom förlorar vi värdefull elproduktionskapacitet, när vi i stället skulle behöva öka kapaciteten. Vi anser också, med tanke på att länder med fastpris har lyckats betydligt bättre med att öka den förnybara elproduktionen, att det finns ett behov av att komplettera elcertifikatssystemet som det ser ut i dag med ett garanterat minimipris för elcertifikaten. Det har nu visat sig att det speciellt i ekonomiska orostider inte finns tillräckligt intresse hos banker och privata finansiärer av att investera i förnybar energiproduktion för att det råder en osäkerhet om hur det framtida priset på elcertifikat kommer att utveckla sig. För att motverka detta och främja investeringar i nya anläggningar för förnybar energiproduktion skulle det behöva införas ett garantipris för nya leverantörer av energi från sol och vind och bio- och vågenergi, till exempel. Ett garanterat minimipris skulle kunna utgöra basen för att på sikt gå över till ett rent fastprissystem för förnybar elproduktion i Sverige. För att utnyttja den svenska potentialen för vind- och biomasseel behöver vi också en höjd ambitionsnivå i elcertifikatssystemet - högre än regeringen har föreslagit. Vi tycker att en rimlig ambitionsnivå är att produktionen av el från förnybara energikällor ska öka till minst 30 terawattimmar till år 2020 i förhållande till 2002 års nivå. Helst vill vi se en ännu större ökning. Vi tycker också att vattenkraften är färdigutbyggd i vårt land. Sverige är redan i dag ett av de länder i världen som har mest genomgripande exploatering av vattenkraft. Ungefär 80 procent av våra vattendrag är redan exploaterade. De kvarvarande strömmande vattendragen måste därför skyddas för att undvika att miljöer utarmas och att den biologiska mångfalden hotas. Därför anser vi att nybyggd vattenkraft bör tas bort ur elcertifikatssystemet. Även torven bör uteslutas, eftersom torv inte kan ses som ett förnybart bränsle och därför inte bör tilldelas elcertifikat. Herr ålderspresident! Jag ställer mig bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall bara till reservation 2.

Anf. 119 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till näringsutskottets förslag och avslag på reservationerna. Lagen om elcertifikat kom till för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Sedan lagen såg dagens ljus den 1 maj 2003 har den ändrats vid ett flertal tillfällen. Orsaken till ändringarna är att man har velat se till att lagen erbjuder bästa möjliga förutsättningar för att främja sin målsättning: höjd produktion av miljövänlig energi. Så är det också denna gång. Lagändringen syftar till att ge anläggningar som varaktigt höjer sin produktion av miljövänlig el genom investeringar möjlighet att tilldelas elcertifikat för den ökade produktionen av förnybar el. Denna lagändring hittar vi i lagens 2 kap. 1 §. En annan viktig ändring i lagen är att man skapar möjlighet att få ytterligare en 15-årsperiod med rätt till elcertifikat. Detta möjliggörs när en befintlig anläggning med rätt till elcertifikat gör så omfattande renoveringar att anläggningen är att uppfatta som ny. Enligt dagens lagstiftning kan man inte ansöka om nya elcertifikat förrän den nuvarande perioden har gått ut. Med dagens förslag kan en ägare till en anläggning som innehar elcertifikat få en förnyad 15-årsperiod redan innan den befintliga perioden har löpt ut. Lagändringen i lagens 2 kap. 3 § skulle öka viljan att investera i och modernisera befintliga anläggningar, och det är också det som är elcertifikatens syfte: att öka investeringsviljan. En tredje förbättring som föreslås är att den som vill utöka elproduktionen genom en nyinvestering eller vill investera i anläggningen så att den blir att uppfatta som ny kan få förhandsbesked om rätten till elcertifikat. Denna ändring i lagens 2 kap. 3 § skulle underlätta för den enskilde att hitta investerare för sin energiprodukt. I dagsläget måste anläggningen vara färdigbyggd innan en ansökan om elcertifikat kan behandlas. Det är en brist i dagens hårda finansiella klimat. Herr ålderspresident! Elcertifikatssystemet är skapat för att stimulera investeringar i miljövänlig produktion. Det är just en ökad investeringsvolym som Sverige behöver för att nå sina högt satta mål. I går gick vår miljöminister Andreas Carlgren tillsammans med näringsminister Maud Olofsson ut med ett nytt förslag om klimat- och energipaket. Det mål som sätts för andelen miljövänlig el till 2020 är att åstadkomma en ökning till en nivå som ligger runt 25 terawattimmar. Jag vill gärna påpeka för Per Bolund och Miljöpartiet att detta är att anse som ett golv, inte som ett tak. 25 terawattimmar är alltså inte maximum utan minimum. Det säger sig självt att detta mål inte nås utan stora insatser. Elcertifikatssystemet är ett viktigt verktyg för att klara av den utveckling som behövs. Vindkraften måste byggas ut. Det är vi helt överens med Miljöpartiet om. Detsamma gäller effektivisering av vattenkraft, där vi tror på en fortsatt investering och en fortsatt delaktighet av små, mellanstora och stora vattenkraftverk inom elcertifikatssystemet. Nya innovationer inom vågkraft måste åstadkommas samt - tror vi, för att klara av den framtida energiförsörjningen - omodern kärnkraft måste förnyas. Totalt utgör dessa investeringar de tre ben som vi behöver stå på för att säkra den framtida elförsörjningen och bygga ut den miljövänliga elproduktionen. Hur elcertifikatssystemet kan användas för att genomföra de ändringar som behövs kommer Energimyndigheten att få i uppdrag att se över. Ökad elproduktion genom ökade investeringar är grunden som elcertifikatssystemet vilar på. Det ingår därför inte i elcertifikatssystemet att belöna åtgärder som inte kan ses som just investeringar. Det är därför som byten från fossila till förnybara bränslen inte kvalificerar för elcertifikat. De som gör sådana byten ska självklart belönas, men till det finns andra styrmedel, till exempel olika nivåer i energibeskattningen. Herr ålderspresident! Vattenkraft är i dag en av Sveriges viktigaste energikällor och ett energislag som är bland de klimatvänligaste vi kan åstadkomma. Det är därför märkligt att vissa partier verkar vilja förskjuta denna produktion ut i kylan vad gäller elcertifikat. Vi ser det som mycket angeläget att vattenkraftsproducenterna också i fortsättningen känner att det lönar sig att effektivisera och nyinvestera. Speciellt den småskaliga vattenkraften, som i dag definieras som en installerad effekt om högst 1 500 kilowatt, ses av några som extra onödig. Detta är en syn som vi inte delar. Såväl den storskaliga som den småskaliga vattenkraften behövs, men det är också en självklarhet att alla nyinvesteringar och utökningar ska undergå sträng miljöprövning och följa de lagar som miljöbalken kräver. En annan viktig fortsättning av elcertifikatssystemets utveckling är att pröva möjligheterna till ett utökat internationellt samarbete. Regeringen arbetar redan med frågan, och vi kan nu berätta att på Nordiska rådets förra sammanträde var just frågan om ett gemensamt elcertifikatssystem med Norge uppe till diskussion. Kanske är det speciellt gledelig för mig, för ett gemensamt svensk-norskt system kommer nu att genomföras. Att ta vidare steg ut i Europa är då en rätt logisk fortsättning, och vi vet att energifrågorna kommer att ligga högt på dagordningen när Sverige inom kort tar över ordförandeskapet i EU. Herr ålderspresident! Dagens förslag till lagändringar kommer att gynna framväxten av miljövänlig energi och är ett naturligt steg mot majoritetens högt satta klimatmål. Det finns en del i förslaget som vi i näringsutskottet vill ändra. Det är ikraftträdandetidpunkten, som vi vill flytta fram från den 1 april 2009 till den 1 maj 2009. Detta är för att nödvändiga beslut ska hinna fattas. I detta anförande instämde Hans Rothenberg (m).

Anf. 120 Per Bolund (Mp)
Herr ålderspresident! Jag sade i mitt anförande att det riskerar att uppfattas som ett tak eller fungera som ett tak. Det är klart att det inte innebär en lagstiftning mot att bygga ut ökad förnybar el även utöver 25 terawattimmar, däremot är det uppenbart att man inte kommer att få något stöd för den kapacitet som ligger därutöver. Då är det självklart heller inte någon som kommer att bygga det, och därmed riskerar vi att det får just en takfunktion. Det blir snarare ett tillbakahållande i slutet av perioden. Om det till exempel visar sig att det är lättare än regeringen nu tror att bygga ut förnybar el och att det alltså kommer att gå snabbare än man nu tror - till exempel så att man redan 2015 börjar närma sig 25 terawattimmar förnybar elproduktion - kommer man inte att få nya resurser för att bygga vidare utöver den gränsen, såvida regeringen inte fattar ett nytt beslut, river upp det målet och antar en ny målsättning. Då går man ju ifrån principen att det ska vara långsiktiga, stabila regler för energimarknaden. Det blir kortsiktighet och nya ryckiga beslut hela tiden. Det är precis det som är det negativa och det som är risken med att ha ett sådant här certifikatsystem till skillnad från ett system med fast pris där man garanterar ett visst pris som gäller oavsett hur mycket som byggs ut. Då frigör man kapaciteten hos marknaden att hitta all produktionskapacitet som finns, och man har inte en målsättning som är politiskt satt och som riskerar att snarare begränsa utbyggnaden i slutet av perioden. Det ser jag som ett stort problem. Jag tycker att det är synd att ni inte kan se att det problemet riskerar att uppstå. Vi delar självklart inte heller synen på vattenkraften. Vi ser ju att den vattenkraft vi har i dag har ett väldigt stort värde, men att gå in i nya vattendrag och bygga ut dem, vilket medför svåra miljöeffekter, skulle vara oacceptabelt ur vår synvinkel. Vi tycker inte att de svåra miljöeffekterna på det lokala planet motsvarar den lilla ökning av produktionen av förnybar el som en utbyggnad av en småskalig vattenkraft skulle kunna ge.

Anf. 121 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr ålderspresident! Höga ambitioner är bra. Vi ska självklart ha höga ambitioner. Jag delar Per Bolunds åsikt att 25 terawattimmar kan vara för lågt ställt, men när vi pratar om långsiktiga spelregler för vår näringsverksamhet i Sverige tror jag inte att de kommer att motsätta sig att vi utökar andelen elcertifikat om vi ser att golvet är på väg att nås. Om vi ser att utbyggnaden av miljövänlig energi går snabbare än vi förutser i dag är jag hundraprocentigt säker på att vi kommer att stå här i kammaren igen och ändra i lagstiftningen om elcertifikaten. Dessutom har Energimyndigheten fått i uppdrag att se över hur elcertifikatssystemet på bästa möjliga sätt kan åstadkomma de ändringar som behövs för att nå det första golvet, 25 terawattimmar. Når vi målet, jättebra, då återkommer vi med nya och även högre ambitioner. När det gäller den småskaliga vattenkraften, som Miljöpartiet har så mycket emot, ska en utbyggnad av vattenkraft, oavsett småskalig eller storskalig, självklart undergå en mycket sträng miljöprövning. Det gör den redan i dag. Vi behöver all den gröna el som vi kan få för att kunna nå de mål som vi måste nå. Jag tror inte att det är någon här i kammaren som tycker att vi inte behöver sätta in alla de krafter som vi kan för att åstadkomma de ändringar som behövs för att rädda vårt klimat och rädda vår jord.

Anf. 122 Per Bolund (Mp)
Herr ålderspresident! Det problem som Cecilie Tenfjord-Toftby och hennes kamrater på den sidan har att slåss med är ju att det politiska systemet ofta är långsamt och tar för lång tid på sig att reagera när marknaden genomgår en förändring. Det har vi sett redan nu. Det har varit uppenbart ganska länge att det mål som fanns tidigare var för lågt satt och att det inte motsvarade de möjligheter som finns att bygga ut förnybar el och inte heller de krav som vi kan ställa på att snabbt bygga ut den klimatvänliga elproduktionen. Det har gjort att man från till exempel vindkraftens sida har suttit och väntat och hoppats: Kommer inget beslut? Det har tyvärr dröjt två år för den här regeringen att komma till skott och komma fram med en ny proposition om förändringar och ett förslag om att höja ambitionsnivån för certifikatsystemet. Det visar ju på att det är svårt att få de politiska besluten att gå i takt med marknadens behov. Just av den anledningen ser jag att ett system med fast pris har värdet att det hela tiden, oavsett hur marknaden utvecklas, har samma stödsystem. Det gör att varje ny kilowattimme förnybar el som produceras alltid kommer att få stöd. Det kan marknaden räkna med på väldigt lång sikt. Därigenom är det också mycket lättare att i ett sådant system få stöd från investerare och banker för att bygga ut kapaciteten. Sedan skulle jag gärna också vilja ha en kommentar till förslaget om att ha ett garanterat minimipris på certifikaten. Speciellt i en ekonomisk kristid som den vi är inne i nu visar det sig ju att investerare börjar dra sig ur projekt för förnybar el på grund av att det finns en osäkerhet kring hur certifikatsmarknaden kommer att utveckla sig framöver. Kommer priset att gå upp? Kommer priset att gå ned? Man vet inte hur mycket ersättning man kommer att få för elen och därigenom inte om man kommer att få täckning för sina kostnader. Ett sådant minimipris som vi föreslår skulle faktiskt ge en bas att stå på som gör att man alltid kan räkna med en viss intäkt från certifikaten och därigenom en stabilitet i investeringarna.

Anf. 123 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr ålderspresident! Just när det gäller systemet med minimipriser, som Miljöpartiet här förespråkar, kan jag säga att det en gång fanns ett sådant system. Vi har valt att gå bort från det. Och det har visat sig att systemet med elcertifikat faktiskt har klarat av att stå på egna ben. Vi har inte sett den prissänkning på elcertifikat som Miljöpartiet här går ut och varnar för. Jag är helt övertygad om att skulle vi se ett prisras på elcertifikaten kommer vi att stå här i kammaren återigen och diskutera lagändringar. Per Bolund påpekar att lagstiftningsprocessen i några avseenden går väldigt sakta. Det kan vara ett problem, men just när det gäller lagen om elcertifikat har vi ju bara på de senaste månaderna faktiskt varit i kammaren två gånger och diskuterat de ändringar som vi anser behövs. Just på grund av att Energimyndigheten nu har fått i uppdrag att se över hur systemet med elcertifikatssystem fungerar tror jag nog att det, efter Energimyndighetens översyn, kommer att komma förslag på hur vi ytterligare kan förbättra elcertifikatssystemet för att gynna investeringsviljan i förnybar energi. Jag vill lägga till en annan sak. Du säger att det inte finns någon investeringsvilja från vindkraftsproducenternas sida. Det är inte riktigt sant. För ett tag sedan gick de ut i en gemensam debattartikel där de sade att vindkraftsproducenterna faktiskt är beredda att satsa på en utökning av vindkraften till totalt 40 terawattimmar.

Anf. 124 Renée Jeryd (S)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med ett förtydligande av en sak som kom bort lite i mitt anförande. Till skillnad från Moderaterna innebär vårt stöd till den småskaliga vattenkraften inte att vi vill släppa skyddet för våra nationalälvar eller andra skyddade vattenområden. Vi ska stödja den genom effektivisering av de små vattenkraftverken och genom att starta kraftverk som tidigare har stängts. Trots tidigare replikskifte förstår jag fortfarande inte resonemanget om ambitionsnivån för certifikaten när det gäller max- och mininivåer. Kan du förklara bättre hur ni tänker?

Anf. 125 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr ålderspresident! Hur vi tänker? Sätter man ett mål på 25 terawattimmar till 2020 är ju det ett mål som vi utifrån dagens produktion och dagens målsättning tror att vi kan nå. Men ett mål får ju aldrig vara ett tak. Ett mål måste ju vara att så här långt måste vi minst nå. Skulle vi se att produktionen av miljövänlig energi går snabbare än vad vi i dag tror och hoppas på anser jag det som självklart att vi kommer att skriva in också höjda ambitionsnivåer. Jag vill också påpeka att golvet på 25 terawattimmar, som vi hänvisar till i dag, var ett förslag som Maud Olofsson och Andreas Carlgren uttalade på gårdagens presskonferens. Det är inget maxmål. Det är inget tak. Det vill jag understryka väldigt noggrant. Sedan vill jag också återkomma till det som du sade om den småskaliga vattenkraften och våra skyddade älvar. Vi i alliansen har absolut ingen ambition att gå in och reglera våra fyra stora skyddade älvar. Det är ett arv som vi ska vårda. Men det finns väldigt mycket att vinna på att den småskaliga vattenkraften fortfarande finns kvar inom elcertifikatssystemet. Det finns mycket stora effektiviseringar att göra där, och vi behöver all miljövänlig el som vi kan åstadkomma för att nå våra mål.

Anf. 126 Renée Jeryd (S)
Herr ålderspresident! "Aldrig vara ett tak", sade Cecilie Tenfjord-Toftby. Jag har ett förflutet inom idrottsvärlden. Förklara för Stefan Holm att hans 2,42 bara var ett tak! Det var ingen målbild. Jag tycker att det är en väldigt dålig förklaring på ambitionsnivå. Ni måste ju ha visioner. Det måste väl även Moderaterna ha.

Anf. 127 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr ålderspresident! Självklart har vi visioner. I reservationen till dagens betänkande sätter Socialdemokraterna ett mål på 30 terawattimmar. Då blir min fråga tillbaka till Socialdemokraterna: Är det ert tak? Vi anser att 25 terawattimmar är ett minimikrav som vi måste nå för att klara av att stoppa den utveckling som vi ser när det gäller utsläpp och klimatförändringar. Jag blir väldigt skrämd om det är så att Socialdemokraterna i sin reservation anser att 30 terawattimmar är deras absoluta tak för hur mycket miljövänlig energi vi ska åstadkomma till 2020. Jag tycker att det är skrämmande.

Anf. 128 Kent Persson (V)
Herr talman! Jag kan meddela att herr ålderspresident har skött det här uppdraget med den äran. Det var en ära att få vara debattör under den ledningen. Jag ska säga något om elcertifikaten och den nordiska marknaden. Jag blir jätteglad över att höra att det finns en överenskommelse mellan Sverige och Norge. Det ligger alldeles i linje med vad Vänsterpartiet har motionerat om och föreslagit. Det visar sig att med lite påtryckningar och diskussioner går det att lösa det mesta här i världen. Jag tror att det är positivt. Det är också positivt att höra att diskussioner kommer att föras även på EU-nivå. Det tror jag är bra för en bättre fungerande elmarknad. När jag lyssnade på dig, Cecilie Tenfjord-Toftby, när du pratade om vattenkraften blev jag däremot inte lika glad. Det gäller inte så mycket den småskaliga vattenkraften. Den kommer inte att bidra till elförsörjningen mer än på ett marginellt sätt. Den står inte heller i någon rimlig proportion till den skada den kan medföra för miljön. Däremot måste jag säga att jag blev väldigt orolig när du också öppnade för en utbyggnad av övrig vattenkraft och investeringar där. Jag vill ha ett förtydligande. Vilka älvar är det som du menar ska byggas ut och satsas på här i Sverige?

Anf. 129 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag måste erinra om att mina kunskaper i svensk geografi och svenska älvar kanske inte är de allra bästa, men jag kan lugna Kent Persson med att om det blir aktuellt med utbyggnad av nya älvar som i dag inte är utbyggda kommer de att undergå en väldigt hård prövning enligt miljöbalken. Skulle det visa sig att det finns miljöhänsyn som väger tyngre än den höjda energiproduktionen kommer man inte att få tillstånd att bygga ut. I lagen om elcertifikat beskriver vi vilka områden som har rätt att ingå i och få ta del av elcertifikatssystemet. I den här propositionen säger vi inget annat än att småskalig vattenkraft också i fortsättningen ska ha rätt att ta del av elcertifikatssystemet i enlighet med den lagstiftning som finns. Vi säger inte vilka vattendrag som ska byggas ut. Vi säger inte att de ska byggas ut. Vi säger att om de ska byggas ut och om de klarar av miljöprövningen ska de också ha rätt att ta del av elcertifikatssystemet.

Anf. 130 Kent Persson (V)
Herr talman! Tack för svaret! Faktum är att du öppnar för ny utbyggnad, Cecilie Tenfjord-Toftby. Det är väldigt intressant. Jag undrar om det är övriga partier i alliansregeringens linje. Det finns givetvis en lagstiftning om detta, men själva poängen är ju att du i ditt anförande lyfte upp detta som en möjlig utveckling i Sverige i framtiden. Det är ganska intressant. Det står i väldigt stor kontrast till det som har sagts här i riksdagen tidigare om skydd för nationalälvarna och så vidare. Det finns en proposition om energi och klimat som inte har hamnat på vårt bord ännu, men den kommer. Det kommer att bli en debatt om väldigt mycket av detta senare under våren. Jag kan konstatera att du i ditt anförande sade att 25 terawattimmar är ett golv, vågkraften ska byggas ut, kärnkraften ska byggas ut, vattenkraften ska byggas ut och den förnybara energin ska byggas ut. Vad ska vi göra med all energi och det elöverskott som vi kommer att få? Redan nu med befintliga beslut ligger vi någonstans runt 25 terawattimmar 2020. Med de här ytterligare besluten, såsom det är tänkt och med det som det öppnas för, kommer vi att hamna på ett gigantiskt elöverskott. Vad ska vi använda det till om det inte är till att avveckla det som är dåligt här i Sverige i dag, till exempel kärnkraften?

Anf. 131 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Vad ska vi göra om vi får för mycket förnybar energi? Vilket skrämmande scenario. Jag anser att får vi en överproduktion av grön förnybar energi finns det en marknad för det. Det finns en marknad i Europa. Det finns länder som inte på långt när har kommit så långt i utvecklingen av miljövänlig energi som vi har. Då öppnar sig en möjlighet för svensk export av grön energi. Grön energi kan faktiskt i framtiden bli en av Sveriges viktigaste exportvaror. Det är någonting som gynnar Sverige, det är någonting som gynnar Europa och det är någonting som gynnar klimatet. Jag delar absolut inte dina farhågor om vad som skulle kunna hända om vi - förhoppningsvis har du rätt - får en överproduktion av grön energi. Det står i propositionen att våra fyra stora älvar inte kommer att byggas ut. Vi kommer inte att exploatera de fyra skyddade nationalälvarna i Sverige. Det står ingenting om det i propositionen. Om du uppfattade mitt anförande så ber jag om ursäkt om jag uttryckte mig otydligt. Det finns inte några planer på att göra det. I propositionen om elcertifikaten står det att den småskaliga vattenkraften ska ha rätt att ta del av elcertifikatssystemet om de uppfyller alla andra krav och om de klarar av den hårda prövning som lagstiftningen i miljöbalken innehåller.

Anf. 132 Jan Andersson (C)
Herr talman! I kväll har vi en debatt om ändringar i lagen om elcertifikat. Det handlar om tilldelningen och principerna för förhandsbesked. Det här är att betrakta som finjusteringar i elcertifikatssystemet. Jag tycker att det bra, för det ska minsann inte vara något annat än finjusteringar. Elcertifikatssystemet har varit ett riktigt framgångsrikt system för att skapa förnybar el i det svenska energisystemet. Jag tror att det finns en absolut framgångsfaktor som har gjort att det har fungerat så bra. Det handlar om marknaden och samhällets tilltro till systemet. Det är accepterat, och man ser att det är långsiktigt. Jag brukar säga här i talarstolen att energiinvesteringar är särskilt långsiktiga. Det stämmer även när vi pratar om förnybar energi. När det gäller en vanlig investering i ett företag, till exempel i lokaler, finns det faktiskt en alternativanvändning om man skulle behöva göra något annat. Har man byggt ett vindkraftverk är alternativanvändningen ganska begränsad. Det kan möjligen användas som utsiktstorn för fågelskådare. Det handlar om att producera energi, och det är därför det är så oerhört viktigt att det finns en tilltro till systemet när man sätter i gång de här investeringarna. När vi nu har ett system som har marknadens och samhällets förtroende gäller det också att förvalta systemet på ett ansvarsfullt sätt. Jag kan med glädje se att Socialdemokraternas ställningstagande i detta betänkande i förhållande till propositionen annonserar och signalerar ett sådant ansvarsfullt förhållande till certifikatsystemet. Betydligt mer bekymrad blir jag när jag ser era tänkta regeringskollegers agerande. Tittar vi på oppositionens sida spretar det rejält. Det gäller synen på vattenkraft; det gäller synen på torven; det gäller synen på utfasning ur certifikatsystemet; det gäller synen på tilldelning av certifikat till gamla anläggningar som reinvesterar; det gäller synen på om man ska ha ett fastprissystem eller inte. Jag tycker att det är lite synd att det spretar på det viset på oppositionssidan, för det riskerar faktiskt att undergräva förtroendet från samhällets och aktörernas sida. Tittar vi på energinivåerna och ambitionsnivån i elcertifikatssystemet spänner alliansen bågen rejält när vi säger 25 terawattimmar till år 2020. Vi tror att man kan nå det målet med stora men ändå rimliga insatser. Oppositionen säger 30 terawattimmar, eller möjligen ännu mer om jag förstod någon av debattörerna rätt. Varför 30? Varför inte 50 eller 70? Jag tror att jag har svaret på varför det inte är 50 eller 70, och då kommer vi tillbaka till det jag sade i inledningen. Det handlar om förtroendet och acceptansen för systemet. Höjer vi för mycket sticker priset på certifikaten. Det kostar för mycket, och acceptansen för systemet minskar. Då har vi gjort ett mycket stort misstag. Som sagt, vi spänner bågen rejält, men vi spänner den inte på ett sätt så att vi tvingas lyss till den sträng som brast. Om elcertifikatssystemet brister har vi avhänt oss ett mycket kraftigt verktyg för att skapa förnybar el i det svenska elsystemet. När det gäller fortsättningen efter 2020 säger alliansen också i sin överenskommelse att vi ska fortsätta ökningen av den förnybara elproduktionen i Sverige. Även det är en signal om vad som ska hända efter den målsättning som vi har satt på 25 terawattimmar. Nu är det ju inte heller så att det är gjort i en handvändning att fixa 25 terawattimmar förnybar el. Vi pratar om ett tidsperspektiv fram till 2020, alltså elva år. Ska man sätta i gång med en lite större vindkraftspark får vi nog, om det går riktigt bra, räkna med fyra fem år i ledtid innan den börjar leverera. Det är inte precis som att smäcka upp en ny postlåda utanför villan. Det ska man ha lite respekt inför, tycker jag, när vi pratar om målsättningen och storleken på den. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till majoritetens förslag och avslag på reservationerna.

Anf. 133 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jan Andersson tycker att regeringen spänner bågen hårt när man säger 25 terawattimmar till år 2020. Jag visade i mitt anförande några exempel på att vi inte anser att det är en tillräckligt spänd båge som man håller i. Exempelvis har man i Tyskland lyckats bygga 35 terawattimmar bara vindkraft på ungefär samma tid som den svenska regeringen siktar på 25 terawattimmar totalt. Om man tittar på de potentialer som finns har vi till exempel sett att Energimyndigheten säger att det finns möjlighet att bygga 30 terawattimmar vindkraft. Vi vet att det är investeringar på gång som kommer att kunna ge 10 terawattimmar biobaserad el, och det finns försöksverksamheter med vågkraft. Vi hoppas alla på att vågkraften kommer att vara kommersiellt gångbar före 2020. Det finns möjligheter att producera solel. Dessutom vill regeringen även ha in ny vattenkraft i systemet. Det är oklart hur mycket det kommer att bli, men tillsammans gör det åtminstone 40 eller kanske uppåt 50 terawattimmar potentiell ny el som skulle kunna komma in i systemet. Men regeringen väljer att lägga sig på en nivå på 25 terawattimmar. Jag kan inte se det som att man spänner bågen särskilt hårt. Problemet är att när man sätter gränsen på den nivån kommer man inte att utnyttja den fulla potentialen för att bygga ut förnybar el i Sverige. Det tycker vi är väldigt tråkigt. Därför tycker vi att detta system om det ska vara kvar måste kompletteras med andra styrmedel som kan ha en funktion, till exempel att man kompletterar det med ett fastprissystem eller att man har stödsystem för till exempel solel eller havsbaserad vindkraft eller vågkraft. Vi tycker inte att regeringens ambitioner når tillräckligt långt, helt enkelt.

Anf. 134 Jan Andersson (C)
Herr talman! Jämförelsen med Tyskland tycker jag är ganska magstark. Nu har jag inte alldeles färska siffror, och på den tiden jag gick i skolan var ju Tyskland dessutom delat i två delar, men jag har någonstans i bakhuvudet att det handlar om ungefär 80 miljoner invånare. Det måste ju sättas i relation till de 35 terawattimmarna som Per Bolund pratar om. I Sverige är vi runt 9 miljoner invånare. Tyskland är alltså ungefär tio gånger så stort som Sverige. När man jämför terawattimmar måste man också jämföra storleken på den volym som ska bära de investeringar som vi gör när det gäller förnybar el. Sedan kan jag också konstatera att när det gäller om man ska ha ett fastprissystem eller ej, herr talman, är Per Bolund ensam i denna kammare om att förespråka det systemet. Det finns ingen av Per Bolunds tänkta regeringskolleger som tycker att det är en klok väg att gå att införa ett fastprissystem. Vi har ett certifikatsystem därför att vi vill ha ett kostnadseffektivt system för att få fram förnybar el. Jag måste ändå, när det gäller nivån i certifikatsystemet, fråga Per Bolund om han delar min bedömning att det gäller att hantera detta på ett ansvarsfullt sätt så att man inte skruvar upp nivån så högt att priset stiger och vi därmed minskar förtroendet och acceptansen för elcertifikatssystemet som helhet.

Anf. 135 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag kan lugna Jan Andersson och säga att självklart kan man inte ha hur höga målnivåer som helst just i ett certifikatsystem, men däremot kan man genom att komplettera systemet med andra styrmedel faktiskt se till att man uppnår en större del av potentialen som finns för att bygga ut till exempel vindkraft och annan förnybar el. Jag tycker att Jan Andersson fokuserar väldigt mycket på hur stor befolkningen är som kan ta del av kostnaden och inte på potentialen. Vilka vindlägen finns? Vilka möjligheter finns? Jag skulle snarare säga att Sverige har mycket bättre möjligheter än Tyskland. På grund av att vi har en mindre befolkning och är mindre tätbefolkat har vi stora möjligheter att bygga ut vindkraften. Egentligen borde det alltså vara lättare att bygga ut vindkraften i Sverige än i Tyskland. Jag skulle också vilja fråga Jan Andersson om den småskaliga vattenkraften. Det har hänvisats här i debatten till att miljöbalken skulle skydda oss från att bygga ut och exploatera sådana vattendrag som är av stort naturvärde. Nu vet vi ju att miljöbalken är en avvägningslagstiftning, vilket innebär att den miljöskada som uppstår vid en exploatering vägs mot värdet av den exploatering som sker, till exempel i form av försåld el från ett nytt vattenkraftverk. När man genom certifikatsystemet går in och stöder utbyggnaden av småskalig vattenkraft ökar man värdet av den försålda elen, vilket gör att fler exploateringar kommer att bli möjliga. Det vill säga att man accepterar större förluster av naturvärden genom att man då kan sälja elen till ett högre värde. Det finns inget annat sätt att se på detta än att man helt enkelt kommer att exploatera fler vattendrag när man för in vattenkraften i certifikatsystemet än om man inte gör det. Då vill jag fråga: Tycker Centerpartiet att det är en acceptabel utveckling att vi kommer att exploatera stora delar av våra vattendrag utöver de 80 procent som redan i dag är exploaterade och därmed förlora de stora naturvärden som finns i att ha rinnande vatten? Vi vet att många djur- och växtarter är beroende av rinnande vatten, och vi vet att ekosystemen är väldigt tätt sammanknutna och beroende av att miljön försvaras och finns kvar.

Anf. 136 Jan Andersson (C)
Herr talman! Frågan gäller huruvida småskalig och effektiviserad vattenkraft ska vara berättigad till elcertifikat. Ja, den ska vara berättigad till elcertifikat. Precis som jag sade i talarstolen här tidigare är det oerhört viktigt att vi inte håller på och mekar med certifikatsystemet för att inte minska tilltron och acceptansen. Precis som Per Bolund säger ska det självklart göras en hård miljöprövning i samband med att man ansöker om att få förändra någonting i vattenkraften. Det är dessutom så, vilket har ett viktigt signalvärde i det här och som också Socialdemokraterna har gett uttryck för i en av sina reservationer, att vattenkraften har en betydelse. Den har inte minst en stor betydelse i samklang med vindkraften som regleringskraft för att vara med och möta upp de gånger som det inte blåser särskilt bra. Vattenkraften har alltså betydelse som reglerkraft gentemot vindkraften. Vi skapar ingen osäkerhet kring detta när vi tittar på elcertifikatssystemet. Systemet ligger kvar som tidigare, precis som några av dina kolleger tycker.

Anf. 137 Kent Persson (V)
Herr talman! När Jan Andersson går upp och yrkar bifall till förslaget i sitt betänkande gör han det mot bakgrund av att det skulle vila på någon vetenskaplig grund, och det oppositionen föreslår vilar på något sätt inte på den vetenskapliga grund som Jan Andersson tycker att regeringens förslag och förslaget i utskottets betänkande vilar på. Det här är ett sätt att debattera som blir ganska fånigt, tycker jag. Jag kan inte förstå varför 25 terawattimmar skulle vara mera vetenskapligt än 30 terawattimmar. Att sedan fråga varför vi inte säger 50 eller 70 gör ju att hela den här diskussionen hamnar på en väldigt låg nivå. Låt oss konstatera att vi har större ambitioner. Vi har hört det tidigare. När vi har uppnått de här 25 terawattimmarna ska vi fortsätta bygga ut. Ni medger ju att det egentligen finns möjligheter att ytterligare höja det från början, men ni har valt att inte göra det. Och vi har, utifrån branschens beräkningar, gjort en annan bedömning, nämligen att vi kan gå längre med rimliga insatser och resurser. I övrigt är det som skiljer oss åt när det gäller den här propositionen egentligen tilldelningsprincipen. Vi står ju bakom delen om tilldelning men hade önskat att det fanns en utfasningsmodell i den för att man ska kunna undvika de effekter som Per Bolund faktiskt har talat om tidigare, nämligen risken för att anläggningar tas i bruk. Det borde ha funnits en bättre utfasningsperiod ur systemet för dem som inte kommer att få någon tilldelning.

Anf. 138 Jan Andersson (C)
Herr talman! När det gäller utfasningsbitarna är majoritetens ståndpunkt i detta att vi har 15 år som tilldelningstid. Det är en ganska lång tid, och man är dessutom redan från starten medveten om vilket tidsperspektiv det handlar om. Då gäller det ju faktiskt att som företagare i den här branschen se till att man under den tid som man har certifikaten sig tilldelade också reservera medel så att man klarar sig efter den tid då certifikaten har gått ut, om det handlar om en reparation, renoveringar eller liknande. Sedan har jag nog inte påstått att det finns någon vetenskaplig grund för vare sig det ena eller det andra. Det jag ville peka på i mitt anförande är att vi måste vara rädda om den tilltro till och den acceptans för elcertifikatssystemen som finns. Skruvar vi upp detta för högt är risken uppenbar att prisnivåerna på systemet gör att acceptansen minskar. Minskar acceptansen från dem som betalar för certifikaten kommer också osäkerheten att öka för dem som investerar i förnybar el. Jag vill peka på denna risk. Det gäller att lägga fast ett mål som är vettigt för att vi inte ska gå miste om den kanske värdefullaste tillgången i elcertifikatssystemet, nämligen den tilltro och acceptans som finns för systemet.

Anf. 139 Kent Persson (V)
Herr talman! När det gäller utfasningen har jag bara en kort kommentar. Jag står ju bakom tilldelningsprinciperna. Vad vi hade var ett yrkande som skulle ha gett lite grädde på moset. Det är ingen stor fråga över huvud taget. När vi kommer till tilldelningen, 25 terawattimmar eller 30 terawattimmar, kommer du ändå tillbaka till att 25 terawattimmar är ansvarsfullt, att det skapar acceptans och att det också skapar någon form av stabila spelregler för aktörerna. Däremot gör inte 30 terawattimmar det. Då säger du ändå på följande sätt: 25 terawattimmar är golvet. När vi har uppnått det ska vi givetvis fortsätta efter det. Ser du inte att det här inte hänger ihop i ditt resonemang? Branschen säger att det finns förutsättningar för att ta höjd. När vi går ut och talar om minst 30 terawattimmar gör vi det utifrån den tilltro som vi har till marknaden att klara av den delen och till att Energimyndigheten kan skapa ett system som gör det möjligt att introducera elcertifikat som motsvarar 30 terawattimmar. Det är att ge spelregler. Det är också att spänna bågen lite högre. Vi gör det inte för att vi vill vara bättre, utan vi är ganska övertygade om att de möjligheterna finns utifrån vad de olika branschorganisationerna säger om inte bara vad som är tekniskt möjligt utan också vad som är ekonomiskt möjligt att introducera och göra i den svenska förnybara elproduktionen.

Anf. 140 Jan Andersson (C)
Herr talman! Som jag sade i anförandet tidigare är det elva år fram till 2020, och vi pratar om 25 terawattimmar. Det är tveklöst stora energivolymer. Jämfört med kärnkraft och vattenkraft motsvarar 25 terawattimmar lite styvt en tredjedel av endera kärnkraft eller vattenkraft. Det är alltså inga små volymer vi pratar om här. Jag förstod inte riktigt sambandet i detta heller. Det är ju inte så att vi ska sluta bygga 2020, utan det kommer ju att vara en fortsättning på certifikatsystemet även efter 2020. Men allt går inte att göra samtidigt. Det gäller att ta det i en takt som gör att vi fortsatt har en stark acceptans för systemet. Vår bedömning är att vi kommer att ha det med 25 terawattimmar.

Anf. 141 Renée Jeryd (S)
Herr talman! Vi har inte vunnit valet än, men Centern talar som om vi hade gjort det. Jan Andersson betraktar detta enbart som finjusteringar, så då är frågan: Varför gjorde vi inte ett ordentligt förslag från början? Det är roligt att Jan Andersson anser att vi är ansvarsfulla, men det borde ju Centern redan veta efter alla gånger då vi har gjort upp. Energiinvesteringar är långsiktiga, och då är frågan: Varför kan vi inte komma överens över blocken utan att vara låsta i partiöverenskommelser? Herr talman! Jan Andersson säger också att vårt samarbete spretar, men som jag sade förut handlar det om partiförhandlingar. Förhandlingar innebär ett givande och ett tagande. Vissa gånger vinner man, och vissa gånger förlorar man, och det måste Jan Andersson vara väl medveten om. Jag säger bara: landsbygdspolitik, kärnkraft och så vidare.

Anf. 142 Jan Andersson (C)
Herr talman! Renée Jeryd frågar varför vi inte kan komma överens över blockgränserna. Min fråga till Renée Jeryd måste bli: Varför kan ni inte bli överens inom oppositionen? Vi ser ju det av antalet reservationer i det här betänkandet. Varför är inte ni överens?

Anf. 143 Renée Jeryd (S)
Herr talman! Vi har tyvärr inte makten ännu. Om vi hade haft makten skulle vi ha varit överens. Jag vill komma in på resonemanget om vindkraft och balanskraft. Visst, vindkraften behöver i dag balanskraft. Det beror på att vi inte har tillräckligt med vindkraft. Om vi hade haft tillräckligt med vindkraft genom att ha högre ambitionsnivåer i våra certifikatsystem skulle vi inte ha behövt så mycket vattenkraft för balans eftersom det alltid blåser någonstans i Sverige.

Anf. 144 Jan Andersson (C)
Herr talman! Vattenkraft som ska balansera vindkraften - jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta det. Vattenkraften är oerhört viktig för att balansera vindkraften. Jag trodde att det bland annat var därför Socialdemokraterna skilde sig från de båda andra oppositionspartierna i den reservation som handlar om hur man ser på vattenkraften. De inser vikten av vattenkraft som balanseringskraft för vindkraften. Om vi hade haft makten skulle vi ha varit överens, säger Renée Jeryd. Jag hoppas att Renée Jeryd inser att i ett sådant här betänkande läses även reservationerna av dem som investerar i förnybar elproduktion i Sverige. Det sprider naturligtvis oro när man ser att det spretar på det sättet inom oppositionen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-03-18
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 2, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändring i lagen om elcertifikat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat, dock med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 maj 2009.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2008/09:92.
  2. Ytterligare stöd till förnybar elproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:N3 yrkande 2, 2008/09:N11 yrkandena 2 och 3, 2008/09:N280 och 2008/09:N375 yrkande 5.
    • Reservation 1 (v)
    • Reservation 2 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1060123
    m820015
    c24005
    fp23005
    kd21003
    v00166
    mp01504
    Totalt256151761
    Ledamöternas röster
  3. Mål för elcertifikatssystemet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:N2 yrkande 3 och 2008/09:N375 yrkande 4.
    • Reservation 3 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m820015
    c24005
    fp23005
    kd21003
    v01606
    mp01504
    Totalt150138061
    Ledamöternas röster
  4. Certifikatberättigad elproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:MJ457 yrkande 2, 2008/09:MJ502 yrkande 27, 2008/09:N11 yrkande 1 och 2008/09:N385.
    • Reservation 4 (s)
    • Reservation 5 (v)
    • Reservation 6 (mp)
    Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m820015
    c24005
    fp23005
    kd21003
    v10066
    mp01144
    Totalt1601082061
    Ledamöternas röster
  5. En internationell elcertifikatsmarknad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:N375 yrkande 6.
    • Reservation 7 (v)