Angiven yrkesgrupp – åtgärder för en begriplig sjukförsäkring

Anf. 19 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Betänkandet innebär att bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Jag ser många utmaningar och svårigheter med detta.

Begreppet normalt förekommande arbete infördes i lagstiftningen redan 1997 som en del av den så kallade steg-för-steg-modellen. Modellen innebar att bedömningen av arbetsförmågan successivt vidgades från en bedömning av arbetsförmågan i relation till den försäkrades befintliga arbete till en bedömning mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

År 2008 ersattes steg-för-steg-modellen med den så kallade rehabiliteringskedjan med fasta tidpunkter för när arbetsförmågan ska bedömas mot olika arbetsmarknader. Begreppet normalt förekommande arbete ersattes samtidigt med begreppet arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta gav en grundläggande princip för den svenska sjukförsäkringen, att det är arbetsförmågan efter en tids sjukskrivning som ska bedömas mot någon form av vidare arbetsmarknadsbegrepp än det befintliga arbetet.

Herr talman! Jag är orolig för att den nya bedömning som vi debatterar här i dag riskerar att leda till att Försäkringskassan, vid handläggning av ett sjukförsäkringsärende, schablonartat skulle hänvisa till den yrkeskategori som har störst toleransnivå. Jag kan inte se i förslaget varför detta skulle vara önskvärt eller på vilket sätt det skulle förhindras genom betänkandet.

Det var många remissinstanser som var oerhört kritiska till denna förändring. Bland annat förvaltningsrätten i Växjö uttryckte farhågor om att det kommer att innebära svårigheter i tillämpningen för Försäkringskassan och medföra en rättsosäkerhet för den försäkrade.

Jag tycker inte att det går att utläsa av lagtexten vad arbetsförmågan ska bedömas mot, utan det kommer att bli handläggaren som tvingas bestämma vilka prövningsramar som ska gälla. Det innebär att besluten kommer att bli svåra att förutse då det är först när Försäkringskassan har avgjort som den försäkrade vet förutsättningarna för sin rätt till sjukpenning.

Det är också viktigt i detta sammanhang att komma ihåg att arbetsmarknaden är föränderlig. Sjukförsäkringen ska skydda inkomsten vid nedsatt arbetsförmåga, men den är inte en specifik försäkring för ett visst yrke.

Man måste också ha i åtanke att Försäkringskassans uppgift inte är att matcha arbetssökande och arbetsgivare. Det är Arbetsförmedlingen som har denna uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Ska vi klara av att undvika långa sjukskrivningar och se till att människor ges möjlighet att snabbt komma tillbaka i arbete efter sjukskrivning är det samlade stödet från både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen oerhört viktigt. Jag tror att det går att utveckla detta samarbete mellan myndigheterna, så att människor inte faller mellan stolarna.

Jag är övertygad om att tidiga insatser i kombination med ett väl fungerande samarbete för återgång i arbete mellan de olika aktörerna i rehabiliteringskedjan gör att vi klarar av att minska sjukfrånvaron.

Antalet sjukskrivningar har varierat väldigt kraftigt mellan åren, långt mer än vad skillnader i hälsa kan förklara. Forskningen har visat att regelverket spelar en roll för sjukfrånvarons utveckling, exempelvis ersättningsnivåer. Men också graden av kontroll och attityder till sjukfrånvaron bidrar till de variationer som vi ser över tid.

Jag tror att det är viktigt att i sammanhanget framhålla den utveckling med ett ökat antal avslag på ansökningar om sjukpenning som har skett sedan den nuvarande regeringen införde ett mål för minskat antal sjukpenningdagar. Det är klart att det mål som regeringen satte har påverkat Försäkringskassans handläggning av sjukpenningärenden, vilket också framgår av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Ansvaret för den senaste tidens ökade andel avslag vilar således mycket tungt på regeringens ledning och styrning.

Med denna nya lagstiftning är risken betydande att människor återigen lämnas utan tillräckligt stöd och tillräcklig hjälp. Risken för att sjukfrånvaron blir långvarig och för att det blir svårt att komma tillbaka i arbete ökar. Det varken hjälper den sjukskrivne eller bidrar till en väl fungerande och stabil sjukförsäkring framgent.

Anf. 20 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag, som sagt, socialförsäkringsutskottets betänkande 5 som handlar om regeringens proposition om angiven yrkesgrupp. Vi i Sverigedemokraterna ställer oss tillsammans med utskottet bakom regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Förslaget innebär kortfattat att bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Herr talman! Hur begreppet normalt förekommande arbete ska tolkas och hur det har tillämpats av Försäkringskassan har under flera år varit föremål för debatt och kritik. Besluten har av många upplevts som orimligt hårda och svåra att förstå. I praktiken har det inneburit att det gjorts en bedömning att en person kan ta ett hypotetiskt arbete, vilket som helst, trots att läkare och Arbetsförmedlingen säger att personen är för sjuk för att arbeta. Det har ibland också gjorts bedömningar att en person skulle kunna ta ett arbete där man kan vila mycket och som inte innebär någon stress och så vidare. På den grunden har personen sedan blivit utförsäkrad.

Herr talman! Låt mig ge några exempel.

I en dokumentär i Uppdrag granskning på SVT kunde vi exempelvis följa hur Marie-Louise fick bedömningen av både läkare och Arbetsförmedlingen att hon var för sjuk för att arbeta. Hon hade då allvarliga magproblem och kräktes upp nästan allt hon åt. Hon undrade vilken typ av jobb hon skulle söka och fick rådet av Försäkringskassan att hon kunde ta ett jobb där det var nära till toaletten där hon kunde kräkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr talman! I Aftonbladet har vi kunnat läsa om Cathrin som hade allvarlig epilepsi, och där både läkare och en utredning av företagshälsovården hade bedömt att det var uteslutet för henne att arbeta heltid. Anpassningar gjordes, och det fungerade bra för henne att jobba deltid. Trots det ansåg Försäkringskassan att det borde vara möjligt för henne att arbeta heltid. Stressen med heltid gjorde dock att Cathrin blev sämre. Ett nytt försök med läkarintyg gjordes för att hon skulle få gå ned på deltid. Men hon fick avslag. Stressen ökade igen, och tre månader efter avslaget fick hon ett allvarligt anfall och avled tragiskt nog. Det är något som jag djupt beklagar.

Vi har också kunnat läsa om Charlotte Ljungmark som hänvisades till Arbetsförmedlingen för ett normalt förekommande arbete samtidigt som hon låg i respirator. Eftersom Charlotte av förklarliga skäl inte hade möjlighet att skriva in sig på Arbetsförmedlingen blev hon utförsäkrad och förlorade också sin sjukpenninggrundande inkomst.

Vi har läst om flera fall av ME-sjuka, bland andra Claudia som bara kunde vara aktiv en timme om dagen men som hänvisades till normalt förekommande arbete och utförsäkrades.

Herr talman! Detta är bara några exempel i raden av beslut som är väldigt svåra att förstå och bortom all verklighetsförankring när det gäller vad som är rimligt för en person som är svårt sjuk.

Givetvis måste målsättningen alltid vara att människor ska få hjälp och rehabilitering och att de som kan ska återgå i arbete - självklart. Vi får inte lämna människor ensamma i en lång sjukskrivning utan åtgärder. Men problemet har varit att en alltför strikt styrning från regeringen med målet att få ned antalet personer med sjukpenning, i kombination med ett otydligt regelverk och en otydlig lagstiftning, lämnat utrymme för Försäkringskassan att göra sådana tolkningar där människor har kunnat hänvisas till arbete som inte finns, trots att både läkare och Arbetsförmedlingen intygat att dessa personer är för sjuka för att kunna arbeta.

Herr talman! I rapporter från Inspektionen för socialförsäkringen och Riksrevisionen har det riktats kritik mot den bristande kvaliteten i Försäkringskassans utredningar som ligger till grund för avslagsbesluten.

Den statliga utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum har också framfört relevant kritik kring hur utredningarna har genomförts. Utredningen lyfte bland annat fram att det av 150 ärenden framgår att Försäkringskassans beslutsmotiveringar när den försäkrade nekats sjukpenning efter 180 dagar inte är transparenta och att det saknas stöd för de slutsatser som dras om den försäkrades förmåga att försörja sig på normalt förekommande arbete. Ofta anges det att den försäkrade kan klara ett arbete som inte ställer krav på vissa förmågor. Exempelvis anges i besluten att den försäkrade ska kunna ta ett arbete som inte ställer höga krav på stresstålighet, inte är kognitivt krävande och där man kan vila mycket på arbetet. Något stöd för att det finns normalt förekommande arbeten som inte ställer dessa krav eller som ger dessa möjligheter finns dock inte i besluten.

Herr talman! Utredningen observerade också att Försäkringskassan inte i något av fallen inhämtat underlag från Arbetsförmedlingen. Endast i ett fall har aktivitetsförmågeutredning inhämtats. De granskade besluten har alltså varit väldigt bristfälligt underbyggda. Ett annat problem har också varit att Försäkringskassan tidigare inte behövt ange ett arbete eller ett yrkesområde inom vilket den försäkrade kan försörja sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr talman! Mot bakgrund av dessa stora brister i bedömningarna är det därför mycket välkommet att regeringen nu lägger fram förslag om att bedömningarna ska göras något mer verklighetsförankrade, konkreta och rättssäkra genom att hänvisa till en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Detta är ett förslag som vi har drivit länge sedan utredningen kom, och vi står bakom propositionen och kommer att rösta ja till den i dag.

Sedan finns det såklart mycket mer som kan behöva göras för att säkra kvaliteten i de bedömningar som görs och för att människor verkligen ska få den rehabilitering som de behöver.

Vi ser också med viss oro på att inriktningen i propositionen framför allt handlar om att göra bedömningarna mer begripliga. Jag tycker inte att propositionen i tillräcklig omfattning lyfter fram problematiken med att bedömningarna i många fall i sak har varit problematiska och alltför strikta, vilket orsakat stort lidande för svårt sjuka människor. Detta behöver förändras för att sjukförsäkringen ska bli mer förutsägbar, trygg och rättssäker. Jag hoppas att denna lagändring faktiskt kommer att leda till det.

Vi ser positivt på att regeringen har uppdragit åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att ta fram ett gemensamt kunskapsunderlag för att myndigheternas bedömningar ska närma sig varandra. Här har vi nämligen haft ett väldigt stort problem med att Arbetsförmedlingen säger "Den här personen är för sjuk för att kunna arbeta; vi har inget jobb att förmedla till den här personen" - samtidigt som Försäkringskassan säger att personen är fullt arbetsför.

Så här kan det inte fortsätta. Väldigt många människor har hamnat i kläm mellan två myndigheters bedömningar. Det är bra att det nu ska tas fram ett gemensamt kunskapsunderlag. Det är mycket viktigt för att säkerställa rättssäkerheten och förtroendet för hela socialförsäkringen.

Herr talman! På grund av den otydlighet som jag ändå tycker finns i propositionen kring om lagändringen verkligen kommer att leda till mer rättssäkra, mer verklighetsförankrade och rimligare bedömningar vill vi uppdra till regeringen att ett år efter implementeringen genomföra en uppföljning av lagändringens effekter, detta för att utvärdera om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att verkligen uppnå en mer human och trygg sjukförsäkring. Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation 3, som handlar om att vi vill se denna uppföljning.

Herr talman! Vi anser också, i likhet med Vänsterpartiet, att tidpunkten för implementeringen ligger för långt fram. Det är förståeligt att det kan komma att ta lite tid att få allt på plats, men jag anser att de gamla riktlinjerna och det gamla regelverket gör mer skada än att för snabbt möjliggöra hänvisning till en angiven yrkesgrupp. Det har också stått klart ganska länge att det finns en majoritet för det här förslaget, så ett visst förberedelsearbete borde ha kunnat påbörjas. Vi står därmed bakom även reservation 2, men för att inte förlänga voteringstiderna yrkar jag bifall enbart till reservation 3.

Anf. 21 Ida Gabrielsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr talman! Sjukförsäkringen och Försäkringskassans bedömningar fungerar inte och har inte gjort det på väldigt länge. Det vi pratar om i dag, hänvisningen till rena hittepåjobb, är ett av de tydligaste exemplen på hur dåligt dagens system fungerar - hur det förnedrar människor och berövar dem deras rätt.

Herr talman! Anna Bystedt, överläkare, arbetade på som vanligt tills hon hade så svåra smärtor i nacken och armen att hon grät mellan patientbehandlingarna. Till slut fick kollegorna säga åt henne att söka vård. Det visade sig att hon hade svårartat diskbråck och att det krävdes en operation, men trots flera intyg från en neurokirurg nekades hon gång på gång sjukpenning från Försäkringskassan. Hon hänvisades till att säga upp sig och ta ett så kallat normalt förekommande arbete.

Personer som varken kan sitta eller stå hör av sig till mig och berättar hur Försäkringskassan friskförklarat dem, som genom ett trollslag, och hänvisat dem till de mirakulösa jobb där varken kognition eller fysik krävs - alltså ett så kallat normalt förekommande arbete. Du kan jobba i din egen takt med många pauser, ingen stress och närhet till toalett, fick en multisjuk person veta. Därför var hon fullt frisk, trots både Arbetsförmedlingens och läkarens intyg om motsatsen. Det finns inte många sådana jobb på dagens arbetsmarknad, herr talman. Det finns inte ett enda sådant jobb på dagens arbetsmarknad, skulle jag säga.

Christine Udding jobbade i intensivvården med covidsjuka, smittades och blev långtidssjuk. Trots att hon klarade att arbeta 75 procent som undersköterska blev hon uppmanad att säga upp sig och söka ett annat, normalt förekommande, arbete. En undersköterska ska alltså hellre bli arbetslös än jobba deltid i dagens Sverige. Är det en sund arbetslinje?

Herr talman! Så här kan jag fortsätta i det oändliga. Människor har fått betala ett ohyggligt pris och gör det fortfarande. Folk får inte det de har rätt till. Därför är det för Vänsterpartiet fullständigt obegripligt varför regeringen vill vänta nästan ett helt år på att de nya reglerna ska börja gälla. De borde nämligen ha införts för länge sedan. LO håller med och anser att tidsplanen är fel. Hur många fler ska bli utförsäkrade medan man väntar på att byråkratin ska ha sin gång?

Arbetsförmedlingen hinner inte, säger regeringen - men går samtidigt vidare med de oseriösa kaosprivatiseringarna och neddragningarna av Arbetsförmedlingen, och detta trots att januariavtalet fallit. Det handlar om prioriteringar. Fackförbunden menar att underlagen går att ta fram snabbare, men regeringen bifaller inte Vänsterpartiets förslag i dag.

Herr talman! Snabbt och effektivt ska det däremot gå när det gäller annat. Bidragen med branschstöden till redan lönsamma restaurangkedjor är färdiga illa kvickt. Trots januariavtalets upplösning fortsätter regeringen att använda medel från våra arbetsgivaravgifter för att underlätta för hamburgerbranschen i Sverige. Runt 30 miljarder kostar kalaset - långt mycket mer än alla de satsningar på sjukförsäkringen som Vänsterpartiet tvingat in i årets budget. Det är inte rätt. Dessutom meddelar nu restaurangnäringen att de har arbetskraftsbrist, så inte ett enda nytt jobb kan skapas. Men vanliga löntagare ska vänta i ett helt år för att vi inte lyckas se till att få deras rättigheter på plats i rimlig tid. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr talman! En nollnivå för självmord har på olika vis uppmärksammats under hösten. Det handlar om människor som inte orkar längre och som till sist inte ser någon annan utväg än att ta sitt eget liv. I ord är vi alla överens om att det är fruktansvärt, men i handling finns det fortsatt mycket att önska från politiken om vi menar allvar med målet om noll självmord. I spåren av ett nedmonterat skyddsnät har nämligen medborgare kommit att fara väldigt illa. Sedan Alliansens omläggning av sjukförsäkringen, men även dessförinnan, har skyddsnätet brustit. Ibland skäms jag över att vara politiker. Vi borde be om ursäkt och göra om.

Herr talman! När över hundra tusen människor utförsäkrades i ett nafs med Alliansens, och senare Sverigedemokraternas, stupstock var konsekvenserna uppenbara. Man visste vad man gjorde. Det skulle löna sig att arbeta, sa man. Men uppenbarligen gällde det inte löntagarnas rätt att ta del av sina socialförsäkringar.

Utförsäkringarna rullade sedan vidare i den så kallade rehabiliteringskedjans spår. S och MP ville sänka kostnaderna och införde därför ett mål om endast nio sjukdagar per år i snitt - väl medvetna om att verkligheten var en annan. Därför har vi nu vid tidsgränserna dag 180 och dag 365 fått se tusentals som nekas sjukpenning trots att de har rätt till den. Under föregående år, med en pandemi härjande, var det rekordmånga som nekades. Rehabiliteringskedjan är inget annat än en utförsäkringskedja, och därför föreslår Vänsterpartiet i dag att den avskaffas. Tyvärr står vi ensamma i det.

Vi står också ensamma med förslaget om en mer generös försäkring om Försäkringskassan ska hänvisa till hittepåjobb. Utredningen som dagens proposition grundade sig i föreslår just det, men i regeringens lagförslag har man vänt på det. Man intygar att detta inte ska leda till en mer generös tillämpning utan endast en tydligare - som om det skulle vara en fråga om ordval och inte om människors rätt till sjukförsäkringen. Därför föreslår Vänsterpartiet att den proposition som i dag ligger på bordet ska förtydligas så att Anna och de andra i framtiden kan få den ersättning de har rätt till. Det är sorgligt att vi står så ensamma även där.

Herr talman! Det är föga förvånande att just Moderaterna som enda parti yrkar avslag på dagens förbättring. En importerad amerikansk arbetslinje är det som tagit över den svenska arbetslinjen. Tidigare har den svenska modellen med starka socialförsäkringar och full sysselsättning skapat jobb och gett löntagarna trygghet. Det är så vi har moderniserat Sverige: genom trygg omställning för dem som jobbar och för samhället.

Det har tidigare lönat sig att arbeta, såväl genom höjda löner som genom rimliga pensioner och starkare socialförsäkringar. Men nu har vi i stället en arbetslinje som håller nere lönerna och ställer folk som drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning på bar backe. Pensionerna är låga. Det finns inga jobb, och de som får ersättningar har väldigt låga nivåer. Det här är ingen arbetslinje, utan det är en fattigdomslinje. Den hör inte hemma i den svenska modellen.

Herr talman! Det är inte värdigt ett land som Sverige att människor stretar på, går till jobbet, bidrar till samhället och genom avstått löneutrymme betalar in till sin egen sjukförsäkring bara för att när den väl behövs - efter en olycka eller plötslig sjukdom - få veta att det som de jobbat och slitit för inte längre gäller. Med en familj att försörja, räkningar att betala och mat som behöver stå på bordet är slaget obeskrivligt hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr talman! Vi har länge sett hur saker och ting bara försämras, men det ska vi ändra på. Vi ska ta tillbaka kontrollen och bygga Sverige starkt igen, med en fungerande sjukförsäkring. De som utförsäkrats genom åren ska ha upprättelse. Sjuka personer har själva, tillsammans med fackförbund och Vänsterpartiet, drivit regeringen framför sig.

Vi har mycket kvar, men jag vill tacka alla er för det ni gjort. Utan er hade vi inte kommit någonstans. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 2.

Anf. 22 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Vi kristdemokrater välkomnar regeringens förslag att bedömningen av arbetsförmågan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta är någonting som vi kristdemokrater redan tidigare ställt oss positiva till.

Jag står vidare bakom de reservationer som vi har lämnat i hanteringen av den här propositionen. Vi menar att beslutet som fattas här i dag måste följas upp, dels för att säkra att det endast är medicinska skäl som beaktas i besluten, dels så att de beslut som Försäkringskassan kommer att fatta uppfattas som mer tydliga än tidigare. Jag yrkar därför bifall till reservation 4.

Herr talman! Återkommande har vi fått rapporter om att rehabiliteringsprocessen inte kommer igång i tid och att människor helt enkelt inte får det stöd som de behöver och ska ha. När vi kristdemokrater varit med och reformerat sjukförsäkringen har målet med vårt arbete alltid varit att få till en process som bättre stöder och hjälper personer att återkomma till sin tidigare vardag och att de efter en sjukskrivning ska få möjlighet att komma tillbaka i arbete.

Det kan vara värt att notera och peka på att den rehabiliteringskedja som vi har även bygger på ett ansvarsutkrävande av arbetsgivare, myndigheter och hälso- och sjukvård. Det är alltså inte bara den enskilde som bär på ansvaret för att bli återställd psykiskt eller fysiskt.

Den proposition som debatteras i dag vilar på utredningen En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering. Denna utredning är, för att uttrycka det milt, en mindre smickrande beskrivning av hur saker ser ut i Sverige i dag. Vi är vana vid att regeringen gärna går i opposition med sig själv, och när vi läser utredningen är det förvisso på alla sätt högst begripligt.

Låt oss ta detta med aktiviteter som ska sättas in när en person har rätt till sjukpenning. Att utreda behovet av rehabilitering har kommit att bli en teori snarare än en praktik under den här regeringen. År 2013 fick hälften av alla ta del av avstämningsmöten, rehabiliteringsplanering eller det som kallas Sassam, vilket står för strukturerad arbetsmetodik för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering. Det här ska ske när sjukfallet har varit längre än 60 dagar. År 2013 fick hälften tillgång till detta; år 2018 var det endast en av tio som fick det.

När det gäller siffrorna för avstämningsmöten, som också är en aktivitet som ska sättas in, var det 80 procent som år 2013 fått dessa insatser gjorda inom ett år. Jämför det med siffran för 2018 - då var den nere i 17 procent. Det är dramatiska försämringar som har skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Utredningen frågade Försäkringskassan vad denna utveckling beror på, och Försäkringskassan svarade att det handlar om tillgängliga resurser.

Att vi i dag fattar beslut om en ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att prövningen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan görs mot en angiven yrkesgrupp kan inte och får inte dölja de problem som fortfarande finns för oss att ta tag i. Claes Janssons utredning pekar exempelvis på behovet av ökad flexibilitet. Detta är någonting som vi kristdemokrater lyft upp varje år i denna kammare, inte minst när det gäller att slopa de fasta steg om 25, 50, 75 eller 100 procent som finns i sjukpenningen. De bör slopas helt.

Utredaren pekar också på brister i samordningen, vilket är något som vi kristdemokrater har uppmärksammat, och på att arbetsträning med bibehållen sjukpenning bör återinföras.

I den utredning som Claes Jansson lett görs dock en bedömning som är anledningen till att vi har anslutit oss till detta. Vi tror nämligen att det ligger en poäng i det här förslaget. Med den förändring som vi kommer att fatta beslut om här i dag kommer fler personer att ansöka om rehabiliteringsersättning, och fler kommer därför att få stöd i sin rehabilitering tidigare. Det blir en arbetslivsinriktad rehabilitering som kan pågå över tidsgränsen vid dag 180.

Detta är - om det nu verkligen blir fallet, vilket vi hoppas och tror - en mycket välkommen förbättring. Att beröva människor chansen att bli färdigrehabiliterade måste beskrivas som ett gigantiskt slöseri både för den enskilde och för samhället.

Herr talman! En angiven yrkesgrupp är ju en teknisk konstruktion; den finns ju inte. Detta är ett samlingsbegrepp för yrken med likartade arbetsuppgifter och med moment som är likartade i medicinskt hänseende. Det är ur detta medicinska perspektiv som Försäkringskassan nu ska göra en bedömning av den försäkrade.

Syftet med vårt beslut här i dag är bland annat att skapa en mer begriplig försäkring, inte minst för den försäkrade. Det är dock inte säkert att den försäkrade kommer att förstå skillnaden mellan det yrke som den försäkrade hade före sjukdomen och det arbete som Försäkringskassan bedömer att den försäkrade kan utföra efter sjukskrivningen.

Det ska samtidigt tilläggas att detta är en mycket klar förbättring jämfört med hur det är i dag. Kritik har ju funnits om rena hittepåjobb och orealistiska jobb som försäkrade hänvisas till. Detta är näppeligen något som ska existera om vi vill få fram en fungerande process.

Det vi kristdemokrater har en reservation om är att dagens beslut följs upp och att det faktiskt undersöks om de försäkrade har uppfattat att de beslut som Försäkringskassan fattat har blivit mer tydliga. Här vill dock regeringspartierna tyvärr inte gå oss till mötes.

Anf. 23 Björn Petersson (S)

Herr talman! I dag debatterar vi SfU5 Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begriplig sjukförsäkring. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Det är med stor glädje jag konstaterar att så många av oss i dag kunnat enas om denna förändring av sjukförsäkringen. Det är förvisso ingen enorm reform, men det är ett ack så viktigt steg i att reparera sjukförsäkringen.

Nu låter det på vissa här som att de alltid skulle ha velat göra denna förändring. I själva verket är det dock en lång väg vi gått sedan förra mandatperioden, när dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll tillsatte utredningen som legat till grund för det förslag vi kommer att besluta om här i dag.

Detta är ett av många förslag till förändring av sjukförsäkringen som kommit från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Vi har tagit oss an dem steg för steg och till exempel genomfört en första förändring av rehabiliteringskedjans 180-dagarsprövning. Det ges nu större möjlighet att göra färdigt sin rehabilitering i och med den ökade möjligheten till undantag. Det är en förändring av bedömningen i sak.

Steg för steg, vartefter vi får stöd i kammaren för att genomföra dessa förbättringar, filar vi ned de vassaste kanterna i systemet.

Jag gläds åt att det i regeringens budgetproposition tas större kliv med utredningens övriga förslag och mycket mer som kommer att göra sjukförsäkringen tryggare för dem av oss som har oturen att drabbas av sjukdom eller olycka. Jag ser fram emot att debattera alla dessa förslag lite senare i höst, liksom jag och övriga arbetarrörelsen också sett fram emot dagens förslag.

Herr talman! En grundläggande princip i vår sjukförsäkring är att arbetsförmågan efter en tids sjukskrivning bedöms utifrån någon form av vidare begrepp än det egna arbetet, att bedömningen successivt vidgas.

År 2008 ersattes den så kallade steg-för-sten-modellen med den nuvarande rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan skiljer sig bland annat genom att den har fasta tidsgränser. Den aktuella tidsgränsen i dagens förslag är en fast tidsgräns vid dag 180. Vid dag 180 görs bedömningen av arbetsförmåga i vad som kallas normalt förekommande arbete, alltså inte längre enbart i det egna arbetet eller hos den egna arbetsgivaren. Det är just begreppet normalt förekommande arbete och hur det har kommit att användas som detta förslag siktar in sig på.

Regeringsrätten har preciserat begreppet normalt förekommande arbete som vanliga arbeten på arbetsmarknaden där den försäkrades arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast full omfattning. Det är ett arbete med krav på normal prestation och där ringa eller ingen anpassning kan förväntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos arbetstagaren.

En allt striktare tillämpning av regelverket har gett upphov till en stor mängd avslag vid dag 180. Det har för många varit svårt att förstå Försäkringskassans beslut, hur de kan tro att man ska kunna arbeta fast man själv anser sig sjuk. Med dagens regler behöver Försäkringskassan inte förtydliga vilket arbete bedömningen gäller.

Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum har visat på att Försäkringskassan i beslutsmotiveringarna ofta anger att den försäkrade kan klara ett arbete som inte ställer krav på sådana medicinska förmågor som den försäkrade saknar, till exempel ett arbete som inte ställer höga krav på stresstålighet eller inte är kognitivt krävande. I beslutsmotiveringarna ges sedan inget vidare stöd för att sådana normalt förekommande arbeten alls finns. För mig är det orimligt med sådana schablonartade avslag. Det gör det oerhört svårt för den enskilde att förstå Försäkringskassans beslut. Även om handläggaren föreställt sig ett arbete förblir det höljt i dunkel och hopplöst svårt att bemöta. Inte sällan ger det upphov till frustration från behandlande läkare när denne gjort bedömningen att patienten inte kan utföra något arbete och inte får någon förklaring vad gäller det arbete som handläggaren bedömt att patienten skulle kunna utföra. Det upplevs som att Försäkringskassan sätter sig över läkarintygen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr talman! Det här förslaget går ut på att bedömningen av arbetsförmåga ska göras mot en angiven yrkesgrupp. Det kommer att göra att beslutsmotiveringarna blir mer transparenta och möjliga att bemöta. Förslaget förändrar inga bedömningsgrunder i sig. Det blir alltså inte med detta några förändringar i reglerna kring vem som har rätt till sjukpenning. Det syftar helt och hållet till att göra nuvarande regler och beslut mer begripliga.

Yrkesgrupp är ett begrepp från SCB:s yrkesgrupper i standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, vilket utredningen pekar på skulle kunna användas som grund. I propositionen föreslås däremot att ett kunskapsmaterial ska utvecklas utifrån vad Inspektionen för socialförsäkringarna, ISF, anfört i sitt remissvar. ISF framhåller vikten av att konstruktionen utgår från de medicinska kraven i arbetet och pekar på det referensmaterial som finns hos Försäkringskassan och som i dag används internt för att tolka resultaten av aktivitetsförmågeutredningarna. Referensmaterialet baseras på ett flertal olika källor, bland annat SSYK, och beskriver olika yrkesgruppers krav på medicinska förmågor.

Ett kunskapsmaterial behöver utvecklas. Omgående efter att regeringen i april överlämnade propositionen till oss här i riksdagen uppdrogs åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att utveckla ett kunskapsmaterial. Förutom att kunskapsmaterialet ska kunna användas som stöd för handläggarna på Försäkringskassan när de bedömer arbetsförmåga ska det även underlätta dialogen mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens handläggare. På så sätt minskar risken för att människor faller mellan stolarna.

För att uppnå en bred samsyn är arbetsmarknadens parter involverade i arbetet med utvecklingsarbetet. Kunskapsmaterialet ska vara klart den 31 maj nästa år. Att det måste hinna bli klart är anledningen till att denna förändring föreslås träda i kraft först om ett år.

Med det här förslaget tar vi ytterligare ett viktigt steg i repareringen av sjukförsäkringen. Det gläder mig oerhört, samtidigt som jag är väl medveten om att vi har en lång väg kvar att gå.

(Applåder)

Anf. 24 Martina Johansson (C)

Herr talman! Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring som visar på att alla människor behövs på arbetsmarknaden. Sjukförsäkringen är också till för att skydda den som behöver stöd på kort eller lång sikt under en sjukskrivning. Den syftar till att du ska kunna få en tidig rehabilitering och en tidig avstämning, och det ska vara tydligt vem som är ansvarig för att hjälpa dig tillbaka till arbete. Det är det som är tanken. Här tycker jag att det finns vissa brister. Av det skälet har vi i vår budget avsatt pengar för att tydliggöra de bitar som gäller tidig rehabilitering och tidig avstämning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Jag tycker att rehabiliteringskedjan är bra. Den är bra därför att det finns tydliga avstämningspunkter där man ser över vem som gör vad för att hjälpa en person att komma tillbaka till arbetet, vad som förväntas hända och om rehabiliteringen ska fortsätta, om den ska ta en ny väg eller om det börjar bli dags att fundera över om personen behöver omskola sig för ett annat arbete. Då krävs självklart att det finns en bra samverkan med Arbetsförmedlingen för att det ska fungera på ett bra sätt. Det är bra att det också finns ett uppdrag att jobba med de här delarna nu.

Försäkringskassan har ju fått mycket kritik för att vara otydlig i bedömningar. Då är angivet arbete ett förslag för att råda bot på en otydlighet. Vi tycker att det är bra, och min företrädare drev också detta redan för ett år sedan.

Det gäller som sagt att det funkar bra mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, att de hittar gemensamma koder och gör samma bedömning av vilket stöd en person behöver för att faktiskt kunna återgå till arbete.

Herr talman! Jag vill återgå till hur viktigt det är med rehabilitering tillbaka till arbete. Men det är också viktigt att sjukförsäkringen skyddar den person som behöver skydd på kort eller lång sikt och att man får hjälp till en omställning om det behövs.

Det som jag vill rikta fokus på framöver är att det måste vara tidiga avstämningar och tidiga rehabiliteringar, för om det inte är där arbetet börjar kommer det att vara alldeles för många människor som är sjukskrivna alldeles för länge, oavsett vilka tidsgränser vi sätter i olika regelsystem.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dagens betänkande.

Anf. 25 Bengt Eliasson (L)

Herr talman! Först vill jag slå fast att Liberalerna står bakom förslaget i dagens betänkande. Det är ett bra, nyttigt och tydligt beslut som vi kommer att fatta i dag för att leda den här saken framåt.

Herr talman! Det krävs ett löpande reformarbete för att socialförsäkringssystemet vid varje tid ska kunna leverera trygghet och lyhördhet till den enskilde, samtidigt som skattebetalarnas pengar används rättssäkert, begripligt och effektivt i linje med den arbetslinje som har tjänat vårt land väl under rätt många år nu.

Sjukskrivningen måste ses som en del av den sjukvårdande behandlingen och rehabiliteringen för den enskilde. Det är inte ett system vid sidan av som är frikopplat från den process som den enskilde är i.

När de statliga myndigheterna i vårt land gör egna rättsuttolkningar utifrån praxissättande domar och andra myndigheters dagliga agerande eller regeringssignaler som uppfattas på det ena eller andra sättet kan man fundera över om rättssäkerheten, begripligheten och tydligheten i vissa fall kan ifrågasättas. När lagstiftaren, rättighetsbäraren eller allmänheten inte känner igen sig och sviktar i förtroendet befinner sig hela välfärdssamhället och välfärdssystemet på ett sluttande plan och i risk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Myndigheter som i ett och samma står för förslag till regeringen, utformande av praxis utifrån lagstiftning och domar, beslutsfattande, uppföljning, granskning av sitt eget och andras förfarande, återkrav av felaktiga stöd och beivrande av antagen brottslighet och straffande i dessa ärenden ger ett uppenbart legitimitetsproblem.

Delning av befogenheter, makt och utförande är viktigt i en rättsstat. Det ska också vara tre helt av varandra oberoende instanser. Beslut som fattas och som rör enskilda måste alltid vara transparenta, begripliga, rättssäkra och långsiktiga, inte minst när det gäller sjukförsäkringen. Det måste också vara olika instanser som fattar gynnande respektive missgynnande beslut inom välfärdsområdet, just för legitimitetens skull.

Det är centralt att sjukförsäkringen ger de försäkrade ekonomisk trygghet om man blir sjuk. Samtidigt måste försäkringen ställa krav på omställning. Krav måste hela tiden ställas på att rehabiliteringen ska leda till ett tillfrisknande och en återgång. Krav på omställning behöver hela tiden bäras upp av sakliga skäl och individuellt skräddarsydda stödinsatser. Här har det brustit, för så sker inte i dag.

När Försäkringskassan 2013 tog fram ett kunskapsunderlag för att göra arbetsförmågeprövningen mer legitim och rättssäker konstaterades att handläggarna enligt rådande regelverk i princip är "hänvisade till sin egen privata bild av vilka yrkesgrupper arbetsmarknaden omfattar och vilka krav på medicinskt relaterade förmågor dessa yrkesgrupper ställer". Detta är graverande och ställer givetvis ohyggliga krav på en handläggare.

Så är det än i dag. Ens arbetsförmåga är kraftigt begränsad av sjukdom, men man är ändå regelmässigt hänvisad till fantasiarbeten eller fiktiva arbeten, vilket en del talare redan nämnt. Det är något som kanske finns i handläggarens huvud men som denne inte ens är skyldig att redovisa. Jag skyller förstås inte på enskilda handläggare, utan det är ett systemfel. Låt mig därför upprepa att sjukskrivningsprocessen är en del av den sjukvårdande behandlingen och rehabiliteringsprocessen. Den är en del av att man ska bli frisk och komma tillbaka dit där man var eller till det nya önskvärda läget utifrån ens sjukdomsbild.

Herr ålderspresident! Detta borde vara en självklarhet. I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten ska alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges stöd och vägledning genom processen och bästa möjliga rehabilitering vid varje givet tillfälle. Allt annat är ett samhällsekonomiskt slöseri och innebär onödigt lidande och stor ekonomisk skada för den enskilde.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 26 Mats Berglund (MP)

Herr ålderspresident! Den som är för sjuk för att arbeta ska ha rätt till ersättning, rätt till sjukpenning och rätt till rehabilitering och stöd för att så snabbt som möjligt komma tillbaka till friskhet, till god hälsa, till livskvalitet och till jobb, studier eller annan sysselsättning.

Den som är sjuk länge, har en nedsatt arbetsförmåga och bedöms inte kunna komma in i eller tillbaka till arbetsmarknaden och där alla rehabiliteringsinsatser är uttömda ska ha rätt till sjukersättning.

Den som behöver ha hjälp att hitta ett arbete ska få det från Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Det är så socialförsäkringssystemen ska fungera. Det ska inte finnas luckor, fallgropar eller stolar att falla emellan. Det ska inte heller finnas ett slut eller en bortre tidsgräns när systemen upphör och man får klara sig själv. Den som är sjuk, den som lever med funktionshinder eller den som vill men inte kan arbeta ska inte dömas till livslång fattigdom.

I dag kommer riksdagen att ta ett beslut som innebär ytterligare ett kliv mot målet om en fungerande och frisk sjukförsäkring. Beslutet kommer att innebära att den som är sjuk inte längre ska kunna hänvisas till arbeten som inte finns, fiktiva arbeten och hittepåjobb.

Försäkringskassans kommunikation med den sjuke, den försäkrade, måste bli begriplig. Man måste förstå vad Försäkringskassan säger, och det är det detta ärende handlar om.

Förslaget som vi nu debatterar och tar beslut om senare i eftermiddag innebär att Försäkringskassan när det har gått minst 180 dagar in i sjukdomen ska pröva den försäkrades arbetsförmåga mot ett förvärvsarbete i sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta är lagtext, och de nya orden är "angiven yrkesgrupp".

Det här är en undantagsregel i grunden. Finns det jobb som man kan klara av inom den angivna yrkesgruppen ska man söka de jobben för att komma in i arbete igen och komma bort från sjukpenningen. Men finns det inga sådana arbeten träder undantaget in och man får behålla sin sjukpenning.

Kommer det här att fungera då? Kommer vi bort från de fiktiva jobben? Kommer fler att kunna behålla sin sjukpenning efter dag 180? Det vet vi inte i dag, men mycket talar för det. Vi behöver givetvis följa upp beslutet och se till att myndigheten har de verktyg som behövs för att handläggarna ska kunna göra riktiga bedömningar.

Det är några få nya ord i lagtexten, men de innebär en stor förändring i försäkringssystemet. För att det inte ska bli schablonartat eller riskera att de angivna yrkesgrupperna blir för diffusa, stora och öppna och innehålla alla möjliga arbeten och hittepåjobb kommer Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att få i uppdrag att tillsammans med arbetsmarknadens parter utarbeta ett kunskapsmaterial som ska fungera som stöd för handläggarna.

Detta arbete kommer tyvärr att ta lite tid, men det är givetvis viktigt att det blir bra. Vi har tidigare sett vad som kan hända med ett väldigt stort sjukförsäkringssystem när det blir fel. Två partier, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vill stressa på, men jag tror att det vore riskabelt. Vi behöver detta kunskapsmaterial, och det behöver fungera.

Lagen ska träda i kraft den 1 september 2022, och därefter kommer regeringen givetvis att följa utvecklingen noga.

Herr ålderspresident! Jag inledde med att säga att vi nu tar ett kliv för att nå målet om en fungerande och frisk sjukförsäkring. Vi har en väg att gå för att nå detta mål.

När de borgerliga partierna 2008 införde den sjukförsäkring vi har i dag kom vi från en tidigare modell, och den vill vi inte tillbaka till. Alltför många förtidspensionerades, och det var för lite fokus på rehabilitering.

Det borgerliga systemet, den modell som kallades för rehabiliteringskedjan, innebar successivt hårdare krav och sjunkande ersättningsnivåer. Det innebar tumskruvar som skulle tvinga den sjuke in i arbete, och om det inte fungerade fanns ett slut, en bortre tidsgräns, där sjukförsäkringen upphörde - en stupstock.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Detta förslag var inte bra. Miljöpartiet röstade nej till det och nej till den borgerliga, destruktiva, definitionen av arbetslinjen. Vi lanserade i stället ett helt annat system som vi fortfarande, många år senare, tror på. Det bygger på tillit, individuella bedömningar och flexibilitet.

Vi vill bygga ihop sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna och även ta med försörjningsstödet in i modellen i ett helhetstänk där det inte finns några stolar att falla emellan. Rehabilitering ska ske på riktigt och behöver inte primärt syfta till direkt återgång i lönearbete. Det centrala här är hälsa och livskvalitet och i förlängningen ett hållbart och fungerande arbetsliv.

Vi vill genomföra det här och söker hela tiden stöd för det. Vi är naturligtvis beredda att skruva på detaljerna om det är fler som vill hänga på systemet. Men de centrala principerna om hållbara liv, hållbara arbetsliv, trygghet, individuella bedömningar och tillit snarare än misstro tänker vi inte tumma på.

Vi har än så länge tyvärr inte fått det stöd som behövs, och därför är Miljöpartiet konstruktiva i att reparera den sjukförsäkring vi har. En av de tidiga åtgärderna när Miljöpartiet och Socialdemokraterna vann valet 2014 var att slipa ned de allra mest drakoniska delarna av den borgerliga sjukförsäkringen. Den bortre tidsgränsen togs bort. Åtgärder för att minska sjuktalet vidtogs. Men det skedde också misstag, kanske just för att det gick lite för fort. Man ville skynda på. Misstaget var att införa 9,0-dagarsmålet. Det var inte bra. Trots att vi gjorde stora förbättringar blev ett dåligt system delvis värre, men det är det som vi är på god väg att reparera nu.

Vi hör ofta i debatten - vi har hört det tidigare också här i dag - att andra partier drar i frågan och driver regeringen framför sig. Men kom ihåg: Det var den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen som upptäckte att utförsäkringarna skenade! Det var MP-S-regeringen som vidtog åtgärder och tillsatte utredningar förra mandatperioden. Det är Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regering den här mandatperioden som har tagit emot utredningarna. Det är vi som har läst, begrundat och remitterat dem. Det är vi som har skrivit fram förslag och propositioner.

Visst har vi stött på en del motstånd i riksdagen. Men det är MP-S-regeringen som har drivit igenom förbättringarna. Det gäller till exempel dag 180 men också det uppdrag till myndigheten som vi genomförde i våras. Vi ser nu att de åtgärder vi vidtog i våras har fått effekt: Fler behåller sin sjukpenning, och färre utförsäkras. Vi är på rätt väg.

Det är den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen som lägger fram förslaget också till dagens beslut. Och vi har presenterat ytterligare förslag, framför allt i samband med budgetpropositionen. Vi vill genomföra Claes Janssons förslag i utredningen. När vi har gjort det kommer vi också att reparera sjukersättningen utifrån de förslag som har utretts.

Det finns ingen som driver regeringen framför sig. Regeringen går beslutsamt och målmedvetet före. Vi marscherar bort från den borgerliga destruktiva arbetslinjen, där samhället sviker och de sjuka straffas ut.

Nu ser vi fram emot eftermiddagens beslut i kammaren. Och på det här sättet fortsätter vi att reparera sjukförsäkringen steg för steg. Det är så vi gör när vi reparerar sjukförsäkringen, och det är det som är värdigt ett välfärdssamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Herr ålderspresident! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 27 Ida Gabrielsson (V)

Herr ålderspresident! Det verkar som att Mats Berglund och Miljöpartiet har ett annat förhållningssätt till att stressa på än många i den övriga befolkningen. Den utredning som är grunden till förslaget har funnits väldigt länge. Inte skulle man ju i något annat avseende säga att det är att stressa på när man flera år senare, efter en utredning, lägger fram ett lagförslag!

Fackförbunden och därmed stora delar av parterna menar att man kan göra det här snabbare och att det är ett levande material som man kommer att få uppdatera konstant.

Min fråga till Mats Berglund är därför: Är det att stressa på när vi samtidigt ser hur många som utförsäkras just genom att man hänvisar till hittepåjobb? Kan man inte göra som fackförbunden menar och uppdatera detta kontinuerligt och ge de resurser som krävs till Arbetsförmedlingen? Eller är det detta med neddragningar och kaosprivatiseringar som har satt käppar i hjulet?

Mats Berglund säger att det inte är någon som har drivit regeringen framför sig. Det är ett märkligt uttalande från Miljöpartiet. Förslaget om dag 180 i sjukförsäkringen lade inte regeringen fram i sin egen budget. Det var Vänsterpartiet som lade fram förslag om ett utskottsinitiativ, och regeringen fick komma med en extra ändringsbudget. Om regeringen hade haft för avsikt att göra detta hade Mats Berglund lagt fram det i sin egen budgetproposition.

Men jag ska vara storsint, och nu ser vi att ni har tagit in ännu fler av de krav som Vänsterpartiet har haft i samtalen med regeringen. Nu hoppas jag att det blir ännu fler framöver och att vi aldrig mer får se något sådant här niodagarsmål.

Frågan till Mats Berglund är alltså: Hur ser du på stress i förhållande till att människor utförsäkras i regelverkets spår?

Anf. 28 Mats Berglund (MP)

Herr ålderspresident! Tack, Ida Gabrielsson, för frågan och för att du begär replik! Jag tycker att det här är värt att debattera och att vi ska vrida och vända på frågorna.

Jag måste säga att Vänsterpartiet har varit behjälpligt i att lyfta frågan. Det tackar vi för. Vi behöver en debatt om sjukförsäkringen där flera partier ställer upp. Jag tycker att det är jättebra att också Vänsterpartiet ställer upp på det, och jag hoppas nu att Vänsterpartiet röstar ja till den budget vi har lagt fram så att vi kan reparera sjukförsäkringen. När jag hör Vänsterpartiet tycker jag att ni än så länge svävar lite på målet. Kan Ida Gabrielsson här och nu bekräfta att Vänsterpartiet röstar ja till budgeten och därmed också genomför de resterande förslagen i sjukförsäkringen? Det undrar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Självklart är det som Ida Gabrielsson säger: Det hade varit väldigt bra om regeringen hade kommit tidigare med de här förslagen. Vi har försökt. Vi har utrett. Men man ska inte stressa på, för då kan det bli fel. Det tar tid att göra utredningar, och det här har varit en ganska långdragen utredning. Förslagen har remitterats. Vi skulle nog ha velat lägga fram dem tidigare, men vi har en parlamentarisk situation som har försvårat det.

När Ida Gabrielsson säger att det var ett utskottsinitiativ som gjorde att vi genomförde förändringarna vid dag 180 är det kanske rätt i sak. Men det är också en annan historieuppfattning än vad jag har. Om vi tittar på vad som hände ser vi att regeringen hade aviserat att det här skulle komma. Det är en del av den utredning som regeringen tillsatte redan under den förra mandatperioden. Man kallade in ansvarigt statsråd till utskottet, som berättade att det här är på väg. Då passade Vänsterpartiet på att lägga fram ett förslag och säga att det är Vänsterpartiet som driver regeringen framför sig - trots att förslaget ändå hade kommit.

Vi har dock ett gemensamt mål: att reparera sjukförsäkringen.

Anf. 29 Ida Gabrielsson (V)

Herr ålderspresident och Mats Berglund! Förslaget lade vi fram efter att budgetpropositionen hade lagts fram, och därför fanns inte förslaget om dag 180 med.

Hur som helst - jag har en fundering. En regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet införde niodagars sjukmål, väl medvetna om att det var lite över elva dagar i snitt som det handlade om. Då började utförsäkringarna mångdubblas vid dag 180 och dag 365. Därför tycker Vänsterpartiet att det är fel att stå här och slå sig själv för bröstet. Vi i Vänsterpartiet är tacksamma för att regeringen är bättre i de här frågorna än Moderaterna, som är absolut sämst. Men det är ingen tävling.

Mycket tack vare att Vänsterpartiet har drivit de här frågorna i samtal med regeringen - samtal som jag själv har deltagit i - finns de med i er budget. Ett tips från mig och Vänsterpartiet är annars att rösta på Vänsterpartiets budget, för i den finns det jättemycket mer till sjukförsäkringen. Det är höjda ersättningsnivåer och utredning för utförsäkrade. Sjukersättningen är med och dras inte i långbänk.

Min uppmaning till alla socialdemokrater och miljöpartister är: Rösta på Vänsterpartiets budget, så kommer det att bli alldeles förträffligt i höst!

Anf. 30 Mats Berglund (MP)

Herr ålderspresident! Jag hör tyvärr inte att Ida Gabrielsson lovar att stödja regeringens budget så att vi verkligen får igenom den. Vi måste ju också ha en parlamentarisk majoritet för att driva igenom sjukförsäkringen. Jag hoppas på Vänsterpartiets stöd där. Jag har fortfarande inte fått det stödet, men jag hoppas på det.

Nu kan Ida Gabrielsson kanske inte svara, men jag hörde i Ida Gabrielssons anförande att Vänsterpartiet är det enda parti som vill avskaffa rehabiliteringskedjan. Det är ju inte riktigt sant. Jag uppfattar det som att Ida Gabrielsson har missat alla motioner som Miljöpartiet har väckt de senaste tio tolv åren där vi har presenterat vårt förslag. Jag har skrivit en sådan motion. Jag sa också i talarstolen alldeles nyss, och har sagt det under hela mandatperioden, att vi vill ha ett annat system där vi syr ihop de olika socialförsäkringssystemen så att man inte kan falla mellan stolarna. Det är ett system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Vänsterpartiet vill tillbaka till det gamla systemet där väldigt många blev förtidspensionärer, som det hette på den tiden. Jag tror inte att det är bra. De som vill och kan arbeta ska göra det; de som inte kan det ska självklart få ersättning. Vi har lite olika syn på vad vi vill, men om vi pratar ihop oss tror jag säkert att vi kan hitta någon form av gemensam lösning också på detta.

Anf. 31 Hans Eklind (KD)

Herr ålderspresident! Jag hade inte tänkt begära replik förrän alldeles mot slutet av ledamoten Berglunds anförande. Då säger ledamoten så här: Vi går bort från den destruktiva arbetslinjen.

Vad är det för destruktiv arbetslinje som ledamoten syftar på? Vi vet exempelvis att 675 000 personer i dag inte är självförsörjande, enligt riksdagens utredningstjänst. Alldeles nyligen, för bara ett par veckor sedan, kom en ny undersökning som visar att 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte är självförsörjande, inte kan försörja sig själva. Det är alltså var fjärde person i arbetsför ålder i Sverige som inte kan försörja sig. Och så säger ledamoten att vi ska gå bort från den destruktiva arbetslinjen!

Jag reagerar också över ledamotens försök att få Socialdemokraterna och Miljöpartiet att framstå som två partier som minsann ser till att det blir bra i Sverige. Jag gav precis i mitt anförande en redogörelse för hur det såg ut 2013 visavi 2018. Då hade de två nämnda partierna redan suttit i regeringsställning i fyra år. År 2013 hade vi en situation där avstämningsmöten - att dessa är viktiga tror jag att ledamoten och jag är överens om - skedde med 80 procent av de här personerna. År 2018 var det 17 procent. Det är en dramatisk försämring. Ändå låter ledamoten göra gällande att här är två partier som ser till att det är bra i Sverige. Efter fyra år hade detta sjunkit kraftigt från när man fick makten.

Jag reagerar alltså mot skönmålningen. Men framför allt vill jag gärna veta: Bort från den destruktiva arbetslinjen - är det regeringens nya devis?

Anf. 32 Mats Berglund (MP)

Herr ålderspresident! Jag tackar Hans Eklind för frågan.

Citatet var inte helt korrekt. Det var den destruktiva borgerliga arbetslinjen. En arbetslinje kan ju definieras på många olika sätt - att skapa arbete, att skapa möjligheter för människor att ställa om. Vi hade ett sådant förslag som vi kallade utvecklingstid. Det röstade Kristdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna tyvärr ned. Nu har vi ett nytt system på gång med exempelvis omställningsstudiestöd.

Det destruktiva handlar just om att det finns en misstro. Lönearbete är allt, och den som inte lönearbetar är på något sätt satt i utanförskap och blir marginaliserad. Detta går också igen i exempelvis sjukförsäkringen, där man successivt - genom tumskruvar och genom fasta tidpunkter där man ska bedömas allt hårdare och få sänkt ersättning - tvingas ut i arbete i stället för att rehabiliteras.

Jag håller med Hans Eklind om att rehabiliteringskedjan behöver bli en rehabiliteringskedja och inte en utförsäkringskedja eller en utslagningskedja, som den faktiskt har varit under lång tid - också under de borgerliga regeringarna. Det är ju det vi vill göra. Vi vill skapa möjligheter för människor. Det behöver inte alltid vara just lönearbete; det kan vara meningsfull sysselsättning. Det är livskvalitet, friskhet och hälsa som är det viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begrip-lig sjukförsäkring

Det destruktiva handlar om att man skickar ut sjuka människor i arbete därför att de inte har något annat val. Det är det, den arbetslinjen, som vi vill komma bort från. Det är en stor skillnad mellan två olika synsätt på vad som är arbete och arbetslinjen.

Anf. 33 Hans Eklind (KD)

Herr ålderspresident! Ledamoten säger att vi ska bort från det synsättet. Samma ledamot tillhör alltså ett av de två partier som har haft makten i Sverige sedan 2014 och som sitter i regeringsställning, där man för övrigt tillsätter utredningar och så vidare - något som ledamoten klappade sig själv på axeln för. Det är lite svårt att tillsätta utredningar som oppositionsparti, för övrigt.

År 2013 fick hälften, fem av tio, ta del av någon av de aktiviteter som ledamoten och jag är överens om måste till för att få en fungerande rehabilitering så att människor inte ska fastna i sjukpenning eller bli långtidssjukskrivna. År 2018 var samma siffra en av tio. Jag tog också upp avstämningsmötena: samma dramatiska försämring. Och så står ledamoten och försöker göra gällande att det är den borgerliga arbetslinjen som det är fel på!

Jag undrar hur det är möjligt att med detta material framför sig kritisera den borgerliga arbetslinjen så som ledamoten gör. Det borde ju vara den egna politiken som ledamoten går till storms mot. Ni har haft makten i drygt sju år. Att arbetslinjen inte fungerar har jag ju räknat upp siffror på här.

Jag får ändå återkomma till detta: Jag tycker att det är rimligt att värna arbetslinjen med tanke på den situation som har brett ut sig i Sverige, där så många människor inte får uppleva den förmån som jag och ledamoten har, nämligen att få gå till ett jobb och kunna försörja oss själva. Detta är också ett sluttande plan i Sverige: att allt fler människor inte har förmånen att få försörja sig själva. Vi borde därför värna arbetslinjen i Sveriges riksdag, tänker jag - inte stå och orera om att vi ska bort från en destruktiv arbetslinje.

Anf. 34 Mats Berglund (MP)

Herr ålderspresident! Jag får väl upprepa det jag sa, nämligen att det är den borgerliga arbetslinjen som jag ser som destruktiv eftersom den handlar om att tvinga folk som inte kan arbeta ut i arbete. När man är sjuk ska man i första hand ha möjlighet att bli frisk och komma tillbaka till livskvalitet och god hälsa. Därmed får vi också en hållbar arbetsmarknad. Det är ju den hållbara arbetsmarknaden som är det viktiga.

Angiven yrkesgrupp - åtgärder för en begriplig sjukförsäkring

Där handlar det också om omskolning, det livslånga lärandet, men också om att kanske tillåta pauser i arbetslivet, så som vi har föreslagit, om man behöver det så att man håller ut ett helt arbetsliv. Det är ju det som är det viktiga. Det blir ett ohållbart arbetsliv om man tvingas till lönearbete och blir satt i utanförskap om man inte lönearbetar.

Det handlar också om skam. När man pratar med människor som är sjuka och långtidssjukskrivna säger de att de inte vill något annat än att komma tillbaka i arbete. Där är vi överens. Men det blir också ett skambeläggande, och det har varit väldigt destruktivt. Jag tycker att det återkommer varenda gång man pratar med någon som är långtidssjukskriven och får sjukersättning eller sjukpenning - eller kanske tyvärr inte får det och inte får något annat stöd heller. Det är det vi vill komma bort från.

Nu har vi också kommit bort från ganska mycket av den borgerliga arbetslinjen under de här två mandatperioderna. Till exempel tog vi bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det ska inte finnas en bortre tidsgräns för när försäkringssystemen upphör att gälla och man ska klara sig själv och den som inte gör det blir dömd till något slags livslång fattigdom.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Justerad indragnings-bestämmelse inom underhållsstödet