Anläggningsbesked för biodrivmedel

Herr talman! Vi ska debattera regeringens proposition angående anläggningsbesked för biodrivmedel. Jag börjar med att yrka bifall till vår reservation, nr 1.

Regeringens förslag innebär att fortsatt avdrag för energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel villkoras av att det ska finnas ett så kallat anläggningsbesked.

För att få ett sådant anläggningsbesked krävs det framöver att man kan visa att det finns ett system som säkerställer att de biodrivmedel som ligger till grund för avdraget inte är livsmedelsbaserade eller om de är det i så fall har producerats i anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013. Anläggningen får inte heller vara helt avskriven.

Europeiska kommissionen har förlängt den svenska nedsättningen av energi- och koldioxidskatten för biodrivmedel till den 31 december 2015, och regeringen har ansökt om en förlängning. Remisstiden var dock så kort som en vecka, och det är verkligen inte att rekommendera.

Herr talman! Vi motsätter oss delar av innehållet i förslaget om att införa anläggningsbesked. Skattenedsättningen för biodrivmedel är dock avgörande och även att kunna behålla den framöver, vilket bedöms vara möjligt med detta förslag. Därför stöder vi propositionen men framför flera synpunkter och förslag i vår reservation.

Regeringen gör bedömningen att det krävs en anpassning till kommissionens meddelande om riktlinjer för stöd till miljöskydd och energi för 2014-2020 om att livsmedelsbaserade biodrivmedel endast får beviljas för anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013.

Denna bedömning delas dock inte av alla tre justitieråden i Lagrådet, vilket framgår av Lagrådets yttrande.

Det framgår också i utskottets betänkande att till skillnad från kommissionens förordning, som antogs 2014, innehåller ILUC-direktivet, som antogs i september 2015, inte någon direkt definition av uttrycket livsmedelsbaserade biodrivmedel.

Det är mycket viktigt att vi får långsiktiga styrmedel och styrmedel som inte exkluderar särskilda råvaror, vare sig importerade eller inhemska. Jag tänker till exempel på olika fångstgrödor och mellangrödor som kanske inte mognar färdigt men som kan utgöra råvara och som under växttiden binder både fosfor och kväve i marken. Jag tänker på skörd som torkat bort eller dränkts av översvämningar, det vill säga misskörd. Är dessa livsmedelsbaserade eller inte? Ja, från början var de förstås det. Men vad är alternativet? Jo, många gånger att plöja ned alltihop igen.

Herr talman! Det behövs verkligen en definition av vad livsmedelsbaserade biodrivmedel är. Det finns till exempel ingen konsekvensanalys av hur import av biodrivmedel kommer att påverkas. Hur ska till exempel ett besked kunna avkrävas om huruvida en anläggning i Brasilien är helt avskriven eller ej?

Med tanke på den korta remisstiden är det svårt att bli förvånad över en utebliven konsekvensanalys, men det är lätt att bli besviken över det.

En effekt kan vara att det blir ett handelshinder vid import av råvaror. Det skulle kunna innebära att andelen biodrivmedel på den svenska marknaden inte ökar utan minskar, vilket kan medföra att utsläppen från transportsektorn ökar.

Det är bra att vi får en förlängning, men regeringen måste verka för att få till långsiktiga styrmedel som styr åt rätt håll. Vi behöver långsiktiga och teknikneutrala styrmedel som premierar biodrivmedel med hög klimatnytta.

Regeringen bör således agera gentemot kommissionen och verka för en revidering av EU:s riktlinjer för avdrag för stöd till energi så att bland annat definitionen av livsmedelsbaserade biodrivmedel ändras och överensstämmer med definitionen i ILUC-direktivet. Den definitionen stämmer bättre överens med vår synpunkt att lagstiftningen inte ska hämma användning av råvaror från jordbruket.

Vi behöver ha långsiktiga teknikneutrala styrmedel som premierar biodrivmedel med hög klimatnytta. Stöd bör ges till dessa, och det ska inte vara avgörande när en anläggning togs i drift eller om den är helt avskriven eller inte.

Vi har mål om att öka andelen förnybar energi i transportsektorn, och vi är nog alla överens om att biodrivmedel är och kommer att fortsätta att vara ett bra verktyg i arbetet med att nå våra ambitiösa miljömål.

Men då behövs just långsiktiga och teknikneutrala styrmedel. Jag förutsätter att regeringen tar detta på allvar och verkar för en revidering av riktlinjerna för stöd och att regeringen återkommer till riksdagen med konkreta förslag som är kostnads- och klimateffektiva och kan minska utsläppen från transportsektorn.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens proposition rörande anläggningsbesked för biodrivmedel. Syftet är att förlänga de subventioner som finns för biodrivmedel ytterligare en tid.

Detta lagförslag har som vi sverigedemokrater ser det stora brister. Utgångspunkten när skattesubventionerna infördes var att de behövdes under en övergångsperiod. Mot bakgrund av hur marknaden ser ut och hur forskningen utvecklas samt att subventionerna förlängs kan man fråga sig huruvida det inte handlar om att permanenta subventionerna. Det ser faktiskt ut som att det kommer att bli så.

Skatt på vanlig bensin och diesel inbringar 40-50 miljarder årligen, men med denna politik eroderas skattebasen. Vi i Sverigedemokraterna prioriterar hellre välfärden - jobb och vård - än statligt subventionerade biodrivmedelsprojekt som inte på ett kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen.

Det är viktigt att understryka att satsningen på biodrivmedel kostar mycket pengar - åtskilliga miljarder varje år. Sedan reformens införande handlar det om säkert tiotals miljarder. Vi ställer oss frågande till huruvida detta är ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Av den anledningen har vi i vår följdmotion föreslagit en kostnads- och nyttoanalys.

Politiker, kanske framför allt borgerliga sådana, brukar framhålla att man ska vara försiktig med att försöka styra den tekniska utvecklingen, men när det gäller energipolitik och drivmedelsområdet verkar det inte gälla. På energiområdet kan vi se att vissa energislag subventioneras med över 100 procent. När det gäller biodrivmedel är risken att man bidragit till att föra in Sverige på ett dyrt och ineffektivt stickspår som aldrig kommer att bära frukt. Teknikneutralitet tycks inte vara speciellt viktigt på detta område.

Sverige har i dag mycket låga koldioxidutsläpp per capita, och de åtgärder som nu föreslås är egentligen helt obetydliga i ett större perspektiv. Om man dessutom dramatiskt ska expandera biodrivmedelssektorn, som vissa vill, kan följden faktiskt bli att koldioxidutsläppen ökar. Det har miljörörelsen i Europa uppmärksammat, och därför är deras stöd för biodrivmedel mycket svagt i dag.

Herr talman! Grundbulten i Sverigedemokraternas energipolitik är att behålla och utveckla vattenkraften och kärnkraften, vilket bidrar till vår låga import av fossila bränslen. Att plöja ned miljardbelopp i ytterst marginella minskningar av koldioxid genom till exempel etanolproduktion tror vi inte på.

När det gäller bioetanol har vi i Sverigedemokraterna redan satt ned foten. Precis som vi tydliggjort i våra två senaste budgetmotioner vill vi snarast fasa ut subventionerna av etanol. Vi är skeptiska till biobränslen i allmänhet, men när det kommer till etanolen kan vi redan nu konstatera att satsningen varit ett enda stort, kapitalt misslyckande.

Det har kostat skattebetalarna stora pengar till liten nytta, men det har även kostat bilägarna stora pengar till följd av havererade motorer. Det har gått så långt att bilägare med etanolbilar alltmer sällan vågar tanka sina bilar med etanol, och en uppsjö av serviceverkstäder över landet avråder i dag från att tanka detta bränsle.

Även om man de senaste åren har höjt kraven för etanolen - att den ska framställas hållbart och så vidare - har fortfarande såväl Kungliga Vetenskapsakademien som Förenta nationerna klargjort att det inte är rimligt att upplåta odlingsbar mark för detta ändamål.

Inte minst uppodling av ny mark, vilket är konsekvensen av ökat användande av dessa bränslen, förändrar markanvändningen på ett sätt som genererar en koldioxidskuld som det kommer att ta många årtionden att kompensera för. I rent klarspråk ökar alltså utsläppen av koldioxid för årtionden framåt.

Samtidigt riskerar ovärderlig orörd natur att försvinna, vilket drabbar världens biologiska mångfald. Vidare ökar alla de problem som är kopplade till jordbruk, såsom övergödning, vattenanvändning och användande av bekämpningsmedel.

Riksrevisionen skriver i sin rapport Klimat för pengarna att regeringen - den förra regeringen, men det gäller förmodligen den nuvarande också - inte har samordnat infrastrukturplaneringen med klimatmålen utan sätter förhoppningen till att stora, nu okända, tekniksprång ska kunna bidra till utsläppsminskningar.

Det är en oansvarig politik, i synnerhet eftersom regeringen inte på ett tydligt sätt har samordnat klimatforskningen med klimatmålen för att inrikta forskningen mot att åstadkomma de tekniksprång som skulle behövas.

Samtidigt har den senaste IPCC-rapporten lyft fram tydliga konflikter mellan första generationens biodrivmedel och global livsmedelsförsörjning. På flera håll i världen har man sett hur de allra fattigaste drabbas. Med anledning av detta måste regeringen göra en bredare analys av nyttan med biodrivmedel. Marken behövs för att producera mat, men denna produktion leder snarare till att fler tvingas gå hungriga runt om i vår omvärld.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 2.

I detta anförande instämde Anders Forsberg (SD).

Herr talman! Ledamoten pratar om etanol men inte så mycket om inhemska biodrivmedel. Vi har skogsavfall, fångstgrödor och slaktavfall. Om vi kan använda det till energi ökar vi vår inhemska produktion av energi och kan köra våra bilar och förhoppningsvis lastbilar på miljövänligt bränsle i framtiden. Att detta är något att gynna framöver tror jag att de flesta partier utom Sverigedemokraterna är överens om.

Att bli mer oberoende av import av till exempel olja och fossilgas ser jag bara som en fördel. Metoderna blir allt bättre. Jag var på en föredragning på Näringsdepartementet häromdagen, och där pratade man mycket om biodrivmedel. Energiministern var föredragande.

Det är en fördel om vi framöver både kan vara miljövänliga och göra oss mer oberoende av vår omvärld. Vi har vattenkraft - den ska vi vara väldigt tacksamma för. Kärnkraften vill jag behålla. Men vi kan inte bygga ut vattenkraften hur mycket som helst; det är också ett ingrepp i miljön om vi börjar göra det.

Sverigedemokraterna tror att vi ska rädda oss med kärnkraft, och vi ska absolut inte ha etanol. Min fråga är: Är Sverigedemokraterna emot biodrivmedel?

Herr talman! Jag håller med om mycket av det som Gunilla Nordgren framhåller.

Om vi kan möjliggöra en inhemsk produktion av nästa generation biodrivmedel som är kostnadseffektiv och bär sig är det positivt. Det är just av den anledningen vi inte avstyrker propositionen i dess helhet.

Det vi vill ha till stånd är en kostnads- och nyttoanalys av satsningarna. Kommer de att bära sig över tid? Finns den potential som man pratat om så länge och som alla lobbyister ägnar mycket energi åt att mjölka pengar ur statskassan för så att de kan fortsätta?

I dag ser vi att olika forskningsanläggningar lägger ned för att man inte tror på detta. Jag vill inte helt avfärda nästa generations biodrivmedel, men vi vill ha en genomlysning av verksamheten så att vi ser om detta verkligen är rätt saker att lägga pengarna på.

Herr talman! Då missförstod jag kanske, men det tror jag inte att jag var ensam om. Det lät väldigt negativt till allt.

När det gäller teknikneutralt är det precis vad vi skriver i vår reservation. Vi vill också ha en konsekvensanalys. Det är viktigt, och det är därför vi riktar kritik mot att man bara har en veckas remisstid.

Vi säger också ja, för att vi vill ha kvar avdraget, men vi kräver att regeringen framöver tar fram en konsekvensanalys och styrmedel som är kostnadseffektiva, gynnar miljön och är teknikneutrala. Där är vi ganska överens, men när jag läser er reservation, Martin Kinnunen, verkar det som att ni vill ta bort allting och att vi tydligen ska leva på vattenkraft och kärnkraft.

Jag tror att biodrivmedel är framtidens melodi. När jag var på Näringsdepartementet i måndags var det väldigt positiva tongångar om biodrivmedel. Det finns många olika tekniker, och det forskas mycket. De åkeriföretag som var där, Volvo Cars och alla möjliga, var väldigt positiva till att fortsätta utvecklingen av biodrivmedel.

Det finns flera olika metoder, och det finns sju olika bränslen som jag inte ska ta upp här. Vi säger biodrivmedel, men det är uppdelat - det är vätgas och allt möjligt. Det är framtiden. Därför ska vi jobba vidare och forska mer om biodrivmedel och se till att vi gynnar dem på alla möjliga sätt så att vi kan nå våra framtida miljömål. De är tuffa, men detta är ett sätt att nå dem.

Herr talman! När jag läser den borgerliga reservationen uppfattar jag den som att man vill satsa mer på detta och tycker regeringen är alldeles för passiv. Jag skönjer i alla fall att man vill ösa ännu mer skattepengar på detta.

Det talas om att det är många företag och många forskare som ser positivt på detta. Det är ju roligt. Men anledningen till att det sker mycket lobbyism på det här området är att företagare vill ha del av skattebetalarnas pengar. Det kanske de ska ha i viss omfattning. Men då måste vi också kunna klargöra att de skattepengarna går till något som är nyttigt.

Det stämmer att vi i vår följdmotion är skeptiska. Det är vi just därför att vi vill ha reda på om de här pengarna kommer att göra nytta och om vi kommer att minska utsläppen i förhållande till satsad krona på ett kostnadseffektivt sätt. Det har inte gjorts någon riktig genomlysning av verksamheten, som vi ser det.

Herr talman! Tänk er ett Sverige där fordonen på våra vägar går på RME från svensk raps, HVO från svensk tall, etanol från svenskt vete, el från svenska vindkraftverk och biogas från både grödor och avfall, ett Sverige där det är den gröna kolatomen från åker och skog som tillsammans med den förnybara elen är det som driver vår tillväxt, vår ekonomi och våra fordon framåt! Visionen är möjlig, och det är en vision som riksdagen har ställt sig bakom i och med att man tog beslut om en fossiloberoende fordonsflotta senast år 2030.

Under alliansregeringens tid vid makten tredubblades andelen förnybar energi i transportsektorn, och redan 2012 nådde Sverige det EU-gemensamma målet 10 procent förnybart i transportsektorn senast år 2020. I dag utgör den förnybara energin drygt 18 procent av energibehovet i den svenska transportsektorn. Det är bra, men det är långt ifrån nog, om vi menar allvar med den här visionen.

Vägen dit går enligt oss i Centerpartiet genom styrmedel som bonus-malus, där miljödåliga fordon beskattas högre och miljövänliga beskattas lägre, utbyggnad av laddinfrastrukturen och satsningar på supermiljölastbilspremie. Vi vill jaga utsläppen - inte bilarna.

Men en minst lika viktig pusselbit för att nå målet är den svenska synen på den gröna kolatomens del i koldioxidkretsloppet. Ända sedan 1991 har den svenska modellen med koldioxidskattebefrielse för förnybara drivmedel drivit på utvecklingen mot mer biodrivmedel i tanken. I Sverige vet vi att den gröna kolatomen till skillnad mot den svarta kolatomen är en del av ett kretslopp. Men det är alltså denna framgångsrika modell som EU nu vill sätta stopp för.

Sverige är relativt ensamt om att ha en marknad för höginblandade biodrivmedel. Det är något vi ska vara stolta över och som bör utvecklas, inte bromsas. Om Sveriges skattebefrielse förvinner kommer förnybara drivmedel att få svårt att konkurrera med den fossila energin.

Skulle EU-kommissionen landa i ett nej innebär det ett stort bakslag, dels för Sveriges klimatarbete i stort, dels för de näringar och företag vars verksamheter bygger på produktion och användning av biodrivmedel. Det är också ett bakslag för koldioxidskatten som sådan, som EU snarare borde stoltsera med gentemot andra aktörer i de globala klimatförhandlingar som nu pågår.

Det är därför oerhört viktigt att regeringen tar strid för den svenska modellen, inte bara inför 2016. Inför 2020 kommer EU att se över ett antal direktiv och förordningar som påverkar svensk biodrivmedelsproduktion och användning av biodrivmedel.

Sverige måste skapa allianser i Europa, vi måste ligga på och pressa i Bryssel och vi måste se till att ta strid för den svenska modellen i alla sammanhang. Beskattning måste ske utifrån klimatprestanda, inte i relation till vilken beskattning det är på fossila bränslen. Den fossila normen i EU måste brytas.

Den proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord lämnar onekligen en del övrigt att önska, vilket också har framförts av flera remissinstanser. Inte minst handlar det om synen på och definitionen av livsmedelsbaserade grödor, som onekligen kommer att ge upphov till en rad problem för svenska biodrivmedelsproducenter. Det finns också en hel del kritik att framföra kring hanteringen av remissprocessen, där remissinstanserna fick endast en vecka på sig för att svara. Detta har också kritiserats av Lagrådet.

Men då tiden nu är väldigt knapp vill vi inte riskera möjligheterna till fortsatta skattenedsättningar efter den 1 januari 2016, och därför tillstyrker vi den aktuella motionen.

Förutom att ta strid för den svenska modellen uppmanar vi regeringen att återkomma till riksdagen med förslag på långsiktiga styrmedel. Branschen skriker just nu efter långsiktiga spelregler för de investeringar som behövs. Sådana styrmedel måste vara ambitiösa, marknadsdrivande och teknikneutrala och premiera de mest klimateffektiva biodrivmedlen.

För att nå målet till 2030 vill Centerpartiet införa en teknikneutral och ambitiös kvotplikt för förnybara drivmedel, där drivmedelsbolagen åläggs att stegvis öka andelen förnybart. Denna kvotplikt ska baseras på bränslets klimatprestanda och bör årligen öka enligt en trappstegsmodell, för att vi ska driva på utvecklingen och ge långsiktiga förutsättningar.

Från regeringen är det fortfarande tyst i fråga om hur man tänker kring dessa långsiktiga spelregler. Men som bekant närmar sig 2030 med stormsteg. Regeringen måste växla upp arbetet med en fossiloberoende fordonsflotta. Det är dags att kraftsamla för att ta steg framåt.

Därför är det mycket beklagligt att den energikommission som regeringen har tillsatt över huvud taget inte har med transporter i de samtal som nu pågår. Jag och Centerpartiet befarar att regeringens brist på ledarskap i frågan kommer att leda till att utvecklingen stannar av ytterligare. Regeringen har aviserat att nya styrmedel kommer först 2018. Det innebär ytterligare förlorade år i omställningen till fossilfritt.

I måndags inleddes klimattoppmötet i Paris. Ett av Sveriges viktigaste bidrag till detta arbete är vårt framgångsrika arbete med transportsektorn. Vi kan inte låta denna chans för EU och Sverige att vara ett föredöme för resten av världen glida oss ur händerna. Det är dags att vi som delar visionen om en fossiloberoende fordonsflotta kraftsamlar. Det är dags att vi tar fossilfighten.

Jag yrkar bifall till Alliansens reservation 1.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).

Herr talman! Jag kommer upp som tredje person i Alliansen som står bakom samma reservation, så det finns kanske risk för att man upprepar sig lite.

Jag kan inleda med att anläggningsbesked för biodrivmedel i grunden handlar om långsiktiga ekonomiska styrmedel, som vi kanske alla ser framför oss är bra. Från Liberalernas sida ligger mycket av den skattepolitik som vi försöker ändra till, med grön skatteväxling, i linje med detta, när vi vill sänka skatten på arbete och företagande och höja skatten på bland annat miljöskadliga och klimatskadliga företeelser.

Men, herr talman, i dag handlar det som sagt om anläggningsbesked för biodrivmedel. Jag vill börja med att yrka bifall till den gemensamma reservation som Liberalerna har tillsammans med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna och avslag på utskottsmajoritetens förslag när det gäller just denna punkt, nr 2. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag och lagförslaget.

Från Liberalernas sida tillstyrker vi lagförslaget med egentligen samma motiv som ett stort antal remissinstanser uttrycker när de har tittat på detta. De säger mycket tydligt att ingen egentligen tycker att detta är en speciellt bra lösning. Men med tanke på den tidspress som det har blivit och att vi alla vill att stödordningen ska förlängas, att man i EU-kommissionen får möjlighet att fatta beslut, bör vi förlänga den svenska stödordning som gäller om nedsättning av energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel.

Remissinstanserna uttrycker - och det instämmer vi från Liberalernas sida i - att det är högst olyckligt att man drabbas av ytterligare regler och kortsiktiga styrmedel. Det är inte första gången som den här branschen drabbas av det, och det är naturligtvis hämmande för investeringsviljan inom området.

Utifrån detta måste man blicka framåt. Då är det helt centralt att regeringen återkommer med konkreta, långsiktiga styrmedel för att på ett kostnads- och klimateffektivt sätt minska utsläppen från transportsektorn utan att det - som vi skriver i reservationen - förhindrar import från tredjeland. Det är precis det som Liberalerna tillsammans med övriga allianspartier formulerar i reservation 1, vilken jag yrkar bifall till.

För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta krävs tydliga och långsiktiga styrmedel för att man ska kunna öka användningen av klimateffektiva biodrivmedel.

Jag kan återigen konstatera att det är en mycket olycklig situation att vi inte kan ta dessa beslut i så att säga rätt ordning utan fastnar i EU-regelverket.

En annan sak som tas upp av remissinstanserna, och som har tagits upp här av bland andra Kristina Yngwe och Gunilla Nordgren, är problematiken med definitionen av livsmedelsbaserade biodrivmedel och hur man ska tolka detta med grödor. Det finns grödor som odlas och som kan användas både till det ena och till det andra. Det viktiga är egentligen vad syftet är från början när man odlar det. Det blir en stor osäkerhet kring det.

I linje med detta lyfter vi i en reservation fram att vi inte tycker att man i regelverket ska exkludera vissa typer av råvaror för biodrivmedelsproduktion.

Som jag har nämnt här tidigare handlar detta mycket om EU-regelverket. En uppgift som regeringen därför omedelbart måste ta sig an är att agera inom EU och tillsammans med andra länder som har upptäckt samma sak försöka få till en revidering av EU:s riktlinjer för stöd till miljö och energi, så att de inte motverkar de positiva erfarenheter som vi har i Sverige av biodrivmedel.

Herr talman! Vidare kan jag konstatera att frågan är komplex och att det finns mycket osäkerhet i fråga om detta. När man läser propositionen ser man att det finns en detaljstyrning i fråga om när en anläggning ska anses ha tagits i drift och när den ska anses vara avskriven. Regeringen skriver inte exakt vad som gäller, utan det är ett antagande där man använder orden "bör" och "anses vara".

Med de kortsiktiga styrmedel som detta innebär och med denna osäkerhet är det alldeles uppenbart att investeringsviljan inom denna bransch riskerar att hämmas. Det tror jag att ingen av oss tycker är speciellt bra.

Även om regeringen nu är mer eller mindre tvungen att lägga fram propositionen i detta skick för att det ska bli en förlängning av stödordningarna från årsskiftet är uppmaningen i reservationen till regeringen att omedelbart ta sig an det långsiktiga och att lägga fram konkreta förslag. Det står i propositionen att man ska göra detta senast 2017. Men det känns som om man dröjer med detta väldigt länge. Jag tror att detta kan göras betydligt snabbare. Det är alltså denna uppmaning som vi i allianspartierna för fram till regeringen i reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Ämnet för dagens debatt berör den kanske viktigaste politiska fråga som vi står inför just nu, nämligen klimatpolitiken.

Vi kan konstatera att det som hittills har gjorts och det som planeras att göras för att förhindra den globala uppvärmningen inte är tillräckligt. Det behövs en ännu mer ambitiös klimatpolitik världen över för att mänskligheten ska ha en chans att begränsa ökningen av den globala uppvärmningen till mindre än två grader.

Världens länder har inför klimatmötet i Paris skickat in uppgifter om sina planerade utsläppsminskningar av koldioxid. Men man kan konstatera att det inte räcker. Det bryter inte ökningen av växthusgasutsläppen vare sig till 2025 eller till 2030.

Förutom de ambitiösa besluten på FN-nivå krävs det att det görs ett aktivt arbete på nationell, regional och lokal nivå.

Kalifornien är ett ofta omnämnt exempel på hur man på regional nivå har kunnat ställa om till mer klimatneutral energi och ställt krav på bilindustrin. Det finns också närmare exempel.

Örebro kommun, där jag råkar bo, är ett exempel som jag gärna vill lyfta fram. Där har man lyckats med ett lokalt klimatarbete och satt upp delmål för oljeförbrukning, transporter, elförbrukning, fjärrvärme etcetera. Ett kunskapscentrum för restaurering av våtmarker och en höjd ambition i klimatprogrammet är några av Örebros pågående projekt. Ändå är det nog miljöarbetet på den finansiella sidan som imponerar mest, skriver Miljöaktuellt med anledning av att Örebro har utsetts till 2015 års bästa miljökommun. Ansvarigt kommunalråd, kristdemokraten Lennart Bondeson, säger att upphandling är ett kraftfullt verktyg som varje kommun måste använda. Han säger också att en placeringspolicy inte är speciellt svår att formulera. Det bör alla kommuner göra.

Man har alltså jobbat ganska mycket med den finansiella sidan, vilket jag tror har bidragit till att man har blivit 2015 års miljökommun.

Målet att minska den kommunala organisationens egen klimatbelastning med 40 procent till år 2020 kommer man att klara med råge. Det nya förslaget är nu att kommunkoncernen ska bli helt klimatneutral till 2030, och när det gäller det geografiska området ska man göra en minskning med 70 procent.

Även i de länder som nu snabbt industrialiseras behöver en stor del av arbetet göras på lokal nivå. Här måste de rika länderna hjälpa till med tekniskt kunnande och finansiering. Varje land och privat aktör måste här ta sin del av ansvaret.

Vårt land, Sverige, har synnerligen goda förutsättningar för en hållbar och klimatneutral produktion av energi och drivmedel. Till detta bidrar inte minst vårt miljömedvetna jord- och skogsbruk. Förnybara drivmedel bidrar till ett klimatneutralt transportsystem. Det är därför viktigt att klimatneutrala bränslen inte belastas med en koldioxidskatt som om de vore fossila. Tyvärr har EU-kommissionen svårt att inse denna skillnad.

Herr talman! Enligt det regelverk som vi nu diskuterar betraktas det inom EU, vilket också framgår i betänkandet, som statsstöd när vi inte vill att klimatneutrala biobränslen ska belastas med koldioxidskatt - även efter den 31 december i år. Detta leder fel.

Jag välkomnar självklart att regeringen har skickat sitt brev till kommissionen med en vädjan om konstruktivt samarbete för att få en rimligare ordning för beskattning av fossila respektive förnybara bränslen.

Herr talman! Nu vill jag att riksdagen följer upp detta genom att bifalla Alliansens yrkande om att regeringen bör verka för en revidering av EU:s riktlinjer för stöd till miljöskydd och energi. Det är helt orimligt att den svenska modellen ska kunna förhindras av EU-kommissionen.

Det är viktigt att Sverige tillsammans med länder som har liknande erfarenheter och förutsättningar agerar gentemot kommissionen för att omgående förändra regelverket för miljö- och energistöd.

Herr talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till Alliansens reservation 1 i betänkandet och i övrigt till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 5, Anläggningsbesked för biodrivmedel, har sin bakgrund i det statsstödsgodkännande för skattebefrielse för biodrivmedel som Sverige har fram till den 31 december i år.

Arbetet med att ta fram generella styrmedel för bränslen inom transportsektorn på ett sätt som är långsiktigt hållbart utifrån EU:s statsstödsregelverk pågår just nu för fullt. Men tills ett sådant system är på plats behöver Sverige kunna fortsätta med det befintliga systemet även efter 2015. För att det ska vara möjligt måste vi justera systemet så att vi uppfyller kommissionens statsstödsregler. Det innebär att anläggningar som producerar biodrivmedel från grödor bara kan få stöd om de har tagits i drift före den 31 december 2013 och inte är helt avskrivna. Ändringarna i lagen om skatt på energi och lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen syftar till att säkerställa just detta.

Herr talman! Regeringen har en tydlig och framtidsinriktad agenda för klimat- och energiområdet. Ambitionen är 100 procent förnybar energi på sikt. Användningen av fossila bränslen ska minska och investeringarna i klimatomställningen öka. Arbetet med att nå detta inom transportsektorn är en utmaning. Just transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp, och de måste minska. Här har bland annat biodrivmedel en viktig roll att spela.

Arbetet med att ta fram långsiktiga styrmedel omges av ett antal restriktioner där EU:s regelverk kanske är det främsta. Den förra regeringens förslag om kvotplikt och till den hörande skatteförändringar för biodrivmedel stötte på problem och fick dras tillbaka. Det är viktigt inte minst av hänsyn till branschen att kommande förslag inte råkar ut för samma öde.

Herr talman! Jag är övertygad om att biodrivmedel har en viktig roll att spela, och i denna roll finns det även en potential i form av jobb och tillväxt lokalt liksom exportändamål. Bekymret är att det inte är enkelt. Hade det varit enkelt hade den förra regeringen förmodligen redan gjort det. Detta är komplicerat, och vi måste göra det ordentligt - gärna med samsyn. I grund och botten råder det egentligen ingen åsiktsskillnad oss emellan om vad vi borde åstadkomma, utan det gäller hur det ska göras. Det har visat sig mer komplicerat än man har trott.

Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Jag har egentligen bara några frågor till Maria Strömkvist.

Anser Socialdemokraterna att det är viktigt att få fram långsiktiga teknikneutrala styrmedel? Det gäller alltså det vi skriver i vår reservation om att regeringen bör arbeta fram dessa styrmedel, påverka EU-kommissionen och återkomma till riksdagen med regler i den här riktningen. Det är precis som Maria Strömkvist sa, nämligen att vi väl som så ofta inom politik har en stor samsyn men att det gäller hur-frågan. Vi har gemensamma mål, men i frågan om hur man ska nå dit skiljer vi oss lite åt.

Det är alltså bara en kort fråga. Är Socialdemokraterna villiga att låta regeringen verka för de slutsatser vi skriver i vår reservation?

Herr talman! På den första frågan du hade skulle jag svara ja, Gunilla Nordgren. Sedan lindar du in det i ert förslag, och då blir svaret nej. Så kan det vara ibland. Men det är klart att vi har en samsyn. Vi tycker att det ska vara långsiktigt och att spelregler måste gälla över tid. Tyvärr är vi inte där, och det har ju hållits på i några år - faktiskt sedan före nuvarande regering.

Herr talman! Min fråga var ju om ni vill verka för att regeringen ska jobba fram långsiktiga regler. Vi är inte där i dag, och vi är överens om att vi inte är där i dag. Men är ni beredda att verka för att regeringen ska arbeta fram detta och påverka EU så att vi kan komma tillbaka till riksdagen och få ett antal effektiva, långsiktiga spelregler och styrmedel? Det var det som var min fråga.

Herr talman! På den frågan är svaret att det arbetet ju pågår här och nu.

Herr talman! Under förmiddagen arrangerades ett riksdagsseminarium om vägen fram till en fossiloberoende fordonsflotta. Där kunde vi konstatera att det precis som du nämnde i ditt anförande, Maria Strömkvist, verkligen finns väldigt stora önskemål från branschen om att hitta de långsiktiga spelreglerna. Det finns en stor osäkerhet.

Detta arbete upplever många i branschen har avstannat. Det var svårt under vår tid, och det är definitivt komplicerade frågor. Det som upplevs nu, och som vi upplever, är dock att det inte riktigt finns något ledarskap i frågan. Det är ingen som riktigt håller i frågan om hur vi samlat kan ta oss fram. Då tycker jag och Centerpartiet att det är väldigt beklagligt att man från regeringens sida tillsätter en energikommission som ska ta ett samlat grepp kring energifrågorna men inte tar med transportfrågorna.

Min fråga är därför: Hur tänker Socialdemokraterna kring aspekten att man har plockat bort transportfrågorna från Energikommissionen när man faktiskt skulle behöva ha ett samlat grepp?

Herr talman! Min stilla undran är varför vi bråkar om någonting vi egentligen är överens om, men det kanske är så i det här huset.

Regeringen jobbar på så fort det bara går. Det ska dock inte bara gå fort, utan det måste bli rätt också. Flera departement berörs av den här frågan just nu, och de jobbar tillsammans för att lösa den. Även om Sverige är ledande är det inte nog, och vi kan bli ledande och få Europa med oss på det här. Det arbetet pågår alltså för fullt.

Det är dock EU-regelverk som gäller, och vi måste försöka finna en lösning på det. När det gäller Energikommissionen finns det en FFF-utredning som ligger till grund och där den förra regeringen tog fram ett underlag. Det är därför den frågan inte utreds igen. I slutsatserna kommer sedan all energianvändning att behöva vara med, och det är vi ju också överens om.

Herr talman! Jag upplever och hör även från branschen att det ändå finns ganska mycket som man kanske inte är helt överens om och som man skulle behöva ha en samling kring. Kvotplikt har varit en fråga man har varit överens om, men utifrån vad jag uppfattar från regeringssidan finns det nu lite osäkerhet i hur man faktiskt ställer sig till detta. Det kanske hade varit bra att ha en gemensam plattform kring hur man ska kunna arbeta framåt med de här frågorna.

Vi står absolut på samma sida när det gäller att komma framåt till en fossiloberoende fordonsflotta, men det måste också finnas ett ledarskap i frågan. Det saknas, som sagt. Centerpartiet har tagit beslut om att vi vill ha en långsiktig, klimatneutral och ambitiös kvotplikt, och min fråga är hur Socialdemokraterna ser på den frågan.

Herr talman! Det är och har varit komplicerat. Den förra regeringen, som ledamotens parti tillhörde, har ju försökt. Först försökte man i en proposition som man har försökt justera två gånger, och sedan kom det slutligen en fjärde proposition som man fick dra tillbaka. Det var just för att man inte klarade av detta utifrån EU:s regler. Då handlar det om kvotplikten.

Fyra propositioner har ni alltså tagit fram, allt för att främja biodrivmedel, men det har inte lyckats. Jag tror att det var ett gott syfte, och regeringen har ett gott syfte i att få fram det som kommer att hålla över tid och i längden. Just på grund av att man inte har lyckats hitta ett system som tekniskt håller är det väl viktigare nu att det faktiskt funkar än att det är bråttom och ska göras inom ett halvår.

(Applåder)

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera betänkandet om anläggningsbesked för biodrivmedel, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Just nu pågår ett av vår tids viktigaste möten, COP 21, nere i Paris. Klimatutmaningen är vår ödesfråga. Vi måste ställa om vårt samhälle och gå från fossila bränslen och drivmedel till förnybart. Jag tror inte att det har undgått någon att den här regeringen menar allvar med det. Vi vill nå dit fort och på ett bra sätt, och vi har sagt att vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

För att nå dit måste det vara lätt att göra rätt. Som ett led i det jobbar regeringen för att det ska finnas en prisskillnad. Det ska vara billigare och enklare att tanka förnybart och köra på el, och det ska vara dyrare att tanka på fossil bensin och diesel eftersom det är dåligt för klimatet. Detta är miljöskatternas styrande effekt, och det är det vi försöker verka för.

Tyvärr finns det en hel del hinder för att kunna genomföra detta, och det är därför vi står här i dag.

EU:s statsstödsregler ställer till det när det kommer till biodrivmedel. Det fick den före detta borgerliga regeringen uppleva, och det har nu den här regeringen fått ärva och håller på att tröska sig igenom.

Regeringen har försökt få till långsiktiga spelregler och jobbar väldigt hårt för detta. Redan i februari i år ansökte regeringen om att få förlängning av statsstödsgodkännandet av skattebefrielse för biodrivmedel. Då det dröjt med besked har regeringen kontinuerligt försökt föra diskussioner och skynda på processen. För att verkligen visa att vi menar allvar med det här och andra statsstödsregler som har att göra med biodrivmedlen och energiskatter på förnybart skickades ett brev till kommissionen i oktober underskrivet av tre ministrar. De skriver: Snälla, ni måste se till Sveriges situation och hur den är! Så arbetet pågår. Sedan går det tyvärr lite långsamt, men jag tror att det beror på mottagaren.

Jag hoppas att vi verkligen kommer till skott med detta och får de långsiktiga regler som jag tror att vi alla härinne efterfrågar. Men medan regeringen förhandlar med EU för att få till stånd de långsiktiga reglerna måste vi se till att det funkar för de företag som redan finns på marknaden. Dagens betänkande och propositionen är en del i detta. Det är inte den slutgiltiga lösningen, utan det är en del av arbetet för att få till långsiktiga lösningar.

Jag hoppas att vi lyckas. Fram till dess får vi laga efter läge, och då är det här en del av detta.

(Applåder)

Herr talman! Som flera har nämnt är klimattoppmötet COP 21 i Paris i full gång. Vi här inne förstår nog vikten av att det blir bra beslut där nere. Att förhindra att den globala uppvärmningen passerar en gräns där den blir okontrollerad och direkt farlig är en fråga som borde överskugga allt annat. Även om det låter uttjatat är klimatfrågan vår tids ödesfråga.

Ska vi komma någonvart kan vi inte bara förlita oss på bra möten eller beslut på toppmöten som det i Paris, utan till syvende och sist är det vad vi gör här på hemmaplan som avgör.

I dag debatterar vi transportsektorns utsläpp och hur vi med biodrivmedel kan se till att vi minskar utsläppen. Totalt sett måste vi minska våra transporter med bilar, lastbilar och så vidare. Men biodrivmedlen är helt avgörande för att vi ska få ned utsläppen från transportsektorn. Etanol minskar utsläppen med hälften, RME likaså. Svensk biogas minskar utsläppen med hela 75 procent, och kör vi våra fordon på el som är producerad på ett förnybart sätt blir utsläppen noll.

I förslaget från regeringen handlar det om att säkerställa att biodrivmedel inte konkurrerar med livsmedelsproduktion. Jag tycker att det är rimligt att vi ställer krav på biodrivmedel. Det är något som vi stimulerar genom politiska beslut som beslut om skattebefrielse. Då har vi också rätt att ställa krav. Men de krav som EU ställer nu är helt oproportionerliga.

EU påstår att vi inte längre ska få subventionera biodrivmedel genom skattebefrielse. EU påstår att det är att betrakta som ett statsstöd, och statsstöd är enligt byråkraterna på EU-kommissionen tydligen något av det värsta som finns. Att EU självt subventionerar kött, mjölk, fiske, fossila energikällor och en massa annat är tydligen något som är helt i sin ordning, i alla fall enligt byråkraterna i Bryssel.

I det här betänkandet vill de borgerliga partierna, om jag förstått saken rätt, att Sverige ska verka för ändringar på EU-nivå så att vi kan fortsätta att stödja biodrivmedel. Jag håller helt med. Men jag har inte riktigt förstått den stora skillnaden mellan de borgerliga partiernas reservation och det som regeringen redan driver.

Det finns även en annan sak som vi borde diskutera, och det är att vi borde göra om EU:s statsstödsregler i grunden. Vi borde ha tydliga kriterier för att medlemsstaterna alltid ska kunna gå före på miljöområdet - ja, även på andra viktiga politikområden för den delen, för det behövs verkligen.

Ena dagen säger EU att vi ska bekämpa klimatförändringen, att vi ska minska utsläppen och främja förnybar energi. Vad händer då när medlemsländer försöker att göra just detta? Jo, nästa dag beslutar EU-kommissionen om ännu en begränsning på miljöområdet. Det finns ett ord för detta. Det stavas marknadsfundamentalism.

Marknadsfundamentalism kan definieras som att den fria konkurrensen och företagens investeringar ska överordnas allt annat. Det är tyvärr denna dogm av marknadsfundamentalism som styr EU just nu.

Att vi i Sverige inte ska kunna stimulera biobränsle på det sätt som vi önskar är bara ett av många exempel på hur marknaden överordnas allt annat på EU-nivå. Jag kan ta några exempel:

EU förhindrar oss att införa ett system med nettodebitering för småskalig förnybar energi. Det är tydligen i strid med EU:s energiskattedirektiv.

Vi får inte premiera sol- och vindenergi genom att ta bort skatten på det. Nej, det är att särbehandla energiproducenter, säger EU.

När skolor vill köpa lokalproducerad mat stöter de nästan alltid på patrull på grund av EU:s bestämmelser.

Sänka momsen på ekomat - nej, glöm det! Det är tydligen i strid med EU:s momsdirektiv.

Eller som i det här fallet som vi pratar om just nu, där EU har satt upp en lång lista med svårbegripliga och motsägelsefulla kriterier för biobränslen utan hänsyn till lokala omständigheter.

Jag tycker att det här är helt orimligt och oproportionerligt. Vi borde ta strid för att medlemsländerna alltid ska kunna gå före på miljöområdet. I dagsläget stjälper EU mer än vad man hjälper på miljöområdet. Marknaden är överordnad allt annat.

Det här skulle jag som sagt önska att vi kunde bekämpa i bred enighet. Då kan vi börja med att se till att vi i Sverige ska kunna få stimulera biobränslen på det sätt vi vill. Planetens överlevnad är trots allt lite viktigare än att vi ska ha exakt samma konkurrensvillkor i EU:s 28 medlemsstater.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)