Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1994/95:100 bilaga 10
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
UbU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 1,4 miljarder kronor, och
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), 230 miljoner
kronor. Detta innebär att SLU åläggs en besparing på 104
miljoner kronor och SJFR en besparing på 54 miljoner kronor. I
en gemensam reservation föreslår Moderata samlingspartiet och
Centerpartiet att anslaget till SLU räknas upp med 30 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår
att närmare 1,7 miljarder kronor anvisas till SLU. När det
gäller SJFR föreslår Moderaterna att riksdagen skall anvisa 30
miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit.
Miljöpartiet vill att riksdagen skall anvisa totalt 449
miljoner kronor till SJFR.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att det
nuvarande statliga bidraget till Stiftelsen lantbruksforskning
på 42 miljoner kronor skall avvecklas. Mot detta reserverar sig
Centerpartiet, som anser att riksdagen bör öka det berörda
anslaget (Stöd till kollektiv forskning) med 20 miljoner kronor
och att ökningen skall avse bidrag till stiftelsen.

Förutom den del av budgetpropositionen som avser utbildning
och forskning inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde
behandlar utskottet 32 motionsyrkanden. I många av dessa
föreslås uttalanden av riksdagen om större spridning av SLU:s
verksamhet i landet, främst mer lokalisering i södra Sverige.
Ett enigt utskott avstyrker samtliga sådana yrkanden med
hänvisning till att det är SLU som bestämmer hur verksamheten
vid universitetet skall organiseras.

Sammanlagt har nio reservationer fogats till betänkandet.

Proposition 1994/95:100 bilaga 10

Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under anslaget H 1 (s. 104--106) föreslagit
att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

Regeringen har under anslaget H 2 (s. 106--108) föreslagit
att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 229 935 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Regeringen har under anslaget H 3 (s. 108) föreslagit att
riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 15 399 000 kr.

Stöd till kollektiv forskning

Regeringen har under anslaget H 4 (s. 108--110) föreslagit
att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 69 000 000 kr.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Regeringen har under anslaget H 5 (s. 110) föreslagit att
riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 287 000
kr.

Motionerna

1994/95:Ub605 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning
och forskning i södra Sverige.

1994/95:Ub606 av Bertil Persson och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att en större del av
Lantbruksuniversitetets resurser överförs till Alnarp.

1994/95:Ub609 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omfördelning av forskningsresurser inom
skogsbruket.

1994/95:Ub610 av Rune Rydén och Peter Weibull Bernström (m)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Lantbruksuniversitetets rätt att
besluta om besparingarnas genomförande.

1994/95:Ub618 av Pär-Axel Sahlberg och Ingegerd Sahlström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tvärvetenskaplig forskning för
att utreda grundorsaken till "Hallandssjukan" på gran.

1994/95:Ub631 av Birgit Henriksson och Tomas Högström (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt skoglig utbildning i
Skinnskatteberg.

1994/95:Ub632 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förläggning av ett sydsvenskt
skogligt forsknings- och utbildningscentrum till Växjö.

1994/95:Ub634 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya forskningsuppgifter för
Lantbruksuniversitetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av konkurrenskraft gentemot
utländska universitet.

1994/95:Ub661 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Skara som jordbruksutvecklingscentrum.

1994/95:Ub668 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den snäva tilldelningen för Västsverige vid
den regionala fördelningen av Sveriges lantbruksuniversitets
medel.

1994/95:Ub679 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om SLU:s verksamhet.

1994/95:Ub698 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om det angelägna i att pågående forskningsprogram inom SFL
skall kunna genomföras.

1994/95:Ub707 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsforskningen.

1994/95:Ub712 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett centrum vid den
skogsvetenskapliga fakulteten i Garpenberg för forsknings- och
utvecklingsarbete med inriktning på småskogsbruket.

1994/95:Ub719 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att SLU bör utvecklas i riktning mot
ett internationellt naturresursuniversitet med regional
närvaro,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att SLU bör skapa en stark replipunkt
i Dalarna genom breddning av sin etablering i regionen.

1994/95:Ub721 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskoleutbildning inom hippologi.

1994/95:Ub730 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen
har föreslagit, således sammanlagt 1 450 657 000 kr,
2. att riksdagen till Stiftelsen lantbruksforskning anvisar
20 000 000 kr för budgetåret 1995/96.

1994/95:So464 av Marianne Andersson och andre vice talman
Görel Thurdin (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningar för Tungmetallcentrum
i Uppsala att fortsätta sitt arbete.

1994/95:So486 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stöd bör ges till kunskapscentrum
på central och regional nivå, där toxikologer, tandläkare och
läkare samarbetar för att ta fram förbättrade diagnos- och
behandlingsmetoder, och att verksamheten vid Metallbiologiskt
centrum i Uppsala måste garanteras även framgent.

1994/95:Jo210 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
25. att riksdagen till konto H 1. Sveriges
lantbruksuniversitet anvisar 1 674 657 000 kr för
budgetperioden, varav 150 000 000 kr öronmärks för utbildning
och forskning rörande resurshushållande konventionellt och
ekologiskt lantbruk enligt förslag i motionen,
26. att riksdagen till konto H 2. Skogs- och jordbrukets
forskningsråd anvisar 449 000 000 kr för budgetperioden,
varav 150 000 000 kr öronmärks för utbildning och forskning
rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt
lantbruk enligt förslag i motionen.

1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den besparing som nu ålagts SLU
skall avse perioden fram t.o.m. 1998,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att SLU-verksamhet vid Bispgården
inte bör prioriteras på annat sätt än verksamhet på andra
orter.

1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen beslutar att under anslaget H 1. Sveriges
lantbruksuniversitet inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag ökat anslag med
30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget H 2. Skogs-
och jordbrukets forskningsråd inom Jordbruksdepartementet
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag
med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av bevarade resurser till
SLU:s verksamhet vid Alnarp.

1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR
för utveckling av ekologiskt lantbruk.

1994/95:Jo278 av Helena Nilsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av medel till
livsmedelsforskningen.

Utskottet

Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd

Den regionala fördelningen av resurserna, m.m.

I ett antal motioner begärs uttalanden av riksdagen om
ändrad regional fördelning av Lantbruksuniversitetets (SLU)
resurser för forskning och utbildning. Motionerna 1994/95:Ub605
(c), 1994/95:Ub609 (c), 1994/95:Ub618 (s) och 1994/95:Ub632 (m)
tar alla sikte på ökade resurser för skogsforskning och
skoglig utbildning i södra Sverige.  Motionärerna pekar på
att ifrågavarande utbildning nästan uteslutande är förlagd till
mellersta och norra Sverige och menar att det råder obalans när
det gäller fördelningen av resurser. Den sydsvenska skogen
skiljer sig i biologiskt avseende från skogen i norr, bl.a. när
det gäller produktionsförmåga och artrikedom. Mot bakgrund av
luftföroreningarna och en ny typ av allvarliga skogsskador i
södra Sverige, den s.k. Hallandsssjukan, krävs mer
koncentration av resurser till Sydsverige. Tvärvetenskaplig
forskning för att utreda grundorsaken till sjukan bör komma
till stånd. Enligt motion 1994/95:Ub632 bör ett centrum för
forskning kopplas till befintliga verksamheter i Växjö och
Alnarp.

Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att
behandla motionsledes framförda förslag vilka i huvudsak
överensstämmer med de nu aktuella motionerna. Senast och
tämligen utförligt togs frågan om lokalisering av
skogsforskning och skoglig utbildning i södra Sverige upp av
utskottet under föregående riksmöte (bet. 1993/94:UbU5).
Utskottet erinrade om de förslag som regeringen hade lagt fram
i den forskningspolitiska propositionen år 1993 och som
riksdagen biföll (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389).
Dessa avsåg bl.a. omprioriteringar till förmån för
skogsvetenskaplig forskning och särskilda resurser för
sydsvensk skogsforskning. Utskottet konstaterade också att det,
mot bakgrund av statsmakternas beslut, gjordes medvetna
satsningar på ifrågavarande forskning.

I likhet med vad utskottet har framhållit i andra sammanhang
vill utskottet även nu stryka under det sydsvenska skogsbrukets
och den sydsvenska skogsnäringens betydelse och instämmer
därmed i motionärernas uppfattning i den delen. Det är viktigt
att FoU-insatserna på skogsområdet görs i olika delar av
landet. Emellertid ankommer det på SLU att besluta om
forskningens organisation och lokalisering. Riksdagen bör kunna
utgå från att universitetet strävar efter att åstadkomma en så
ändamålsenlig verksamhet som möjligt och att universitetet inom
ramen för sina resurser beaktar bl.a. de synpunkter som
framförs i de nu aktuella motionerna. Utskottet vill erinra om
vad utskottet tidigare (bet. 1992/93:UbU13) har framhållit,
nämligen att SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt
universitet i landet för högre utbildning och forskning inom en
samhällssektor och att detta innebär ett särskilt ansvar när
det gäller organisation och lokalisering av verksamheten.

Med anledning av vad i ett par av motionerna sägs om
forskning med anledning av den s.k. Hallandssjukan har
utskottet inhämtat följande.

Hallandssjukan yppar sig som onormala kådflöden på gran.
Namnet har sin grund i att de första rapporterna om sjukan kom
från Hallands län. Ett bland forskare föreslaget namn är
kådflödessjukan. Främst genom riksskogstaxeringen har den
sedermera noterats även i övriga delar av Sverige. I början av
år 1994 togs ett gemensamt initiativ av den skogsvetenskapliga
fakulteten och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) att
göra en utredning i syfte att utröna orsaken till kådflöden
samt att föreslå fortsatt forskning och lämna
skogsskötselrekommendationer för skadade bestånd. I februari
1995 sammanställdes en slutrapport. Utredningen har genomförts
med medel från SJFR och SLU.

Med det anföra avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub605,
1994/95:Ub609, 1994/95:Ub618 och 1994/95:Ub632.

Frågan om fördelning av ytterligare resurser till södra
Sverige tas upp i ytterligare några motioner, men med hänsyn
främst tagen till verksamheten i Alnarp. I motion
1994/95:Ub606 (m) utgår motionärerna från Sydsveriges betydelse
när det gäller jordbruket och skogsproduktionen och anför att
det nu är angeläget att Alnarps unika möjligheter utnyttjas.
Alnarp bör knytas samman med de betydande resurser som redan
finns vid Lunds universitet och ha en koppling till såväl
skånsk förädlingsindustri som förpackningsindustri. Ett
tillkännagivande av riksdagen med likartad innebörd begärs i
motion 1994/95:Jo278 (c) yrkande 2. Mot bakgrund av den
forskning som bedrivs på livsmedelsområdet i Alnarp, vid Lunds
universitet och tekniska högskola föreslår motionären att
Alnarp får status av ett regionalt kompetenscentrum. Det
konstateras i motion 1994/95:Jo260 (c) yrkande 3 att SLU:s
verksamhet i Alnarp har stor betydelse för det skånska
lantbrukets utveckling. Motionären föreslår att riksdagen
uttalar sig om behovet av bevarade resurser för enheten i
Alnarp. Enligt motion 1994/95:Ub634 (m) yrkande 2 är SLU:s
framtida konkurrensförmåga inom EU gentemot andra universitet
en viktig fråga. Alnarp måste räkna med konkurrens om
studenternas gunst från danska och tyska universitet. Avgörande
för studenternas val av universitet kommer att vara de olika
alternativens rykte och kvalitet.

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad i det föregående
har anförts om betydelsen av skogsforskning i södra Sverige.
Vidare vill utskottet erinra om vad utskottet för ett år sedan
redovisade om satsningar på enheten i Alnarp och den till
enheten hörande försöksparken i Asa i Kronobergs län (bet.
1993/94:UbU5). Utskottet har sedermera erfarit att SLU har
inrättat en högskolelektorstjänst i Alnarp och att det finns
planer på att där placera en professur på det skogliga området.
Styrelsen för universitetet kommer under innevarande vår att ta
upp frågan om att bedriva forskarutbildning i Alnarp.

När det gäller samarbete mellan högskolor och näringsliv har
utskottet i olika sammanhang påpekat att ömsesidigt utbyte av
erfarenheter och forskningsresultat är angeläget för att öka
vårt lands konkurrenskraft. Inte minst framhölls detta i
samband med riksdagens senaste beslut om forskningspolitiken
(prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). I den del av
forskningspropositionen som avsåg SLU anförde regeringen att
den mer produktionsinriktade försöksverksamheten i allt högre
grad borde finansieras av näringen och på sikt finansieras av
resp. bransch. Utskottet hade inget att erinra häremot. Det
ankommer på högskolan själv, i detta fall SLU och universitetet
i Lund, att finna ändamålsenliga former för samarbete med
industrin. Utskottet avstyrker bifall till förslaget om ett
uttalande av riksdagen i frågan. Ej heller bör riksdagen uttala
sig om hur forskningsresurserna skall fördelas i landet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub606, 1994/95:Ub634
yrkande 2, 1994/95:Jo260 yrkande 3 och 1994/95:Jo278 yrkande 2.

I motionerna 1994/95:Ub661 (fp) och 1994/95:Ub668 (kds)
föreslås att riksdagen gör uttalanden om SLU:s resurser i
västra Sverige. Enligt den förra bör formerna för att stärka
FoU vid enheten i Skara utredas. Där är man långt framme,
hävdar motionären, i fråga om teknik och samlad kompetens,
vilket även gäller livsmedelsföretagen i regionen. Enligt den
senare motionen får Västsverige alltför litet resurser. Endast
3 % av SLU:s medel går till Västsverige, där en tredjedel av
jordbrukets produktion sker. Denna senare borde vara en
parameter för att stimulera och utveckla av motionärerna
exemplifierade expertfunktioner inom regionen.

Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående anfört om
samarbete mellan högskola och näringsliv. Det står alltså SLU
fritt att ta de initiativ som man anser lämpliga för att
tillsammans med företagen i regionen utveckla FoU vid enheten i
Skara. Utskottet ställer sig avvisande till motionärernas idé
om hur SLU:s resurser borde fördelas. Utskottet har redan haft
anledning att erinra om SLU:s särskilda ansvar som ensamt
ansvarigt för utbildning och forskning inom en samhällssektor
när det gäller organisation och lokalisering av sin verksamhet.
Mot regionala intressen bör emellertid SLU naturligtvis hävda
de särskilda inomdisciplinära krav som verksamheten ställer och
ta ansvar för att organisationen har en rimlig geografisk
täckning utan att resurserna för den skull splittras. Med det
anförda avstyrks de båda förevarande motionerna.

I motion 1994/95:Ub719 (s) yrkande 2 redovisas planer på att
skapa ett kretsloppscentrum i Vassboområdet genom samverkan
mellan landsting, kommuner och de högskolor som är verksamma i
regionen. Detta förutsätter att SLU:s verksamhet i Dalarna
breddas och att forskningskapaciteten i Garpenberg i huvudsak
bibehålls.

Utskottet har tidigare haft anledning att framhålla
Garpenbergsanläggningens betydelse som en enhet i det samarbete
som har utvecklats mellan högskolorna i Falun/Borlänge och
Gävle/Sandviken och att den är en resurs som bör kunna
utnyttjas även i fortsättningen (bet. 1992/93:UbU13). Utskottet
har självklart inget att erinra mot de planer som redovisas i
motionen, men anser inte att riksdagen bör uttala sig om utökad
verksamhet i Garpenberg eller om den framtida
forskningskapaciteten därstädes. Därför bör yrkandet avslås.

Riksdagen beslutade för ett år sedan att för innevarande
budgetår anvisa medel för högskoleutbildning inom
hästområdet (prop. 1993/94:157, bet. 1993/94:UbU9, rskr.
307). Utskottet ansåg inte att riksdagen skulle uttala sig i
frågan om lokaliseringen av den planerade utbildningen.
Ifrågavarande utbildning har sedermera startat i Flyinge. Mot
bakgrund av dessa förhållanden avstyrker utskottet bifall till
yrkandet i motion 1994/95:Ub721 (c) om ett uttalande av
riksdagen att -- som utskottet har uppfattat yrkandet --
Wångens Häst- och utbildningscentrum i Jämtlands län skall
medverka i utbildningen.

I ett par motioner anförs synpunkter på SLU:s övergripande
verksamhet. Ett uttalande av riksdagen om nya
forskningsuppgifter för SLU begärs i motion 1994/95:Ub634 (m)
yrkande 1. Från lantbruket och trädgårdsföretagen måste komma
kvalitetsprodukter, som både inhemska och utländska konsumenter
gärna köper. Många av miljöfrågorna berör landsbygden, det
gäller landskapet, tätortsmänniskornas behov av
rekreationsområden etc. Motionären anser att detta rör
forskningsområden som faller sig naturliga för SLU. Enligt
yrkande 1 i motion 1994/95:Ub719 (s) bör SLU utvecklas i
riktning mot ett internationellt naturresursuniversitet med
regional närvaro. SLU måste öppna sig mot andra sektorer och
branscher än de där man har sina traditionella kontakter, t.ex.
kommunsektorn med dess ansvar för fysisk planering, energi- och
vattenförsörjning m.m.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Riksdagen godkände våren 1993 vad regeringen hade anfört om
det övergripande målet för SLU:s verksamhet (prop. 1992/93:170,
bet. UbU13, rskr. 389). Det fastslogs bl.a. att SLU genom
forskning, utbildning och information skall öka kunskaperna och
förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk
produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas.
Verksamheten bör bli alltmer inriktad på naturresursernas
användning och forskning för en bättre miljö.
Forskningsinsatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i
vid bemärkelse. Det betonades att forskningsstrategin måste
vara tvärsektoriell för att det skall vara möjligt att lösa
olika miljöproblem. Det framtida odlingssystemet måste ge
förutsättningar för biologisk mångfald, ett öppet och varierat
landskap rikt på kulturvärden.

I nu förevarande proposition anför regeringen att det
överordnade målet för forskningen vid SLU bl.a. är att stödja
den gemensamma EU-politiken inom området och att svara för
samhällets behov av sunda livsmedel och andra bioråvaror som
producerats med minimal miljöpåverkan (s. 103).

Utskottet är inte berett att före nästa forskningspolitiska
beslut föreslå ett uttalande av riksdagen som ändrar de för två
år sedan fastlagda övergripande målen för SLU:s verksamhet.
Självklart står det universitetet fritt att inom ramen för
dessa samarbeta med organ och myndigheter i olika regioner av
landet på sådant sätt att det främjar verksamheten inom berörd
sektor.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95:Ub719 vill
utskottet peka på att det av årsredovisningen för SLU 1993/94
framgår att den lantbruksvetenskapliga fakulteten har satsat
resurser på bl.a. ett tema benämnt Landskapsplanering,
landskapsvård, betesdrift. Vidare framgår att fakulteten har
startat ett program om integrering av lantbruk och befintliga
bostadsområden.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1994/95:Ub634 yrkande 1 och 1994/95:Ub719 yrkande 1.

Metallbiologiskt Centrum i Uppsala bedriver ett
omfattande tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
med utgångspunkt i pågående forskning inom naturvetenskap,
medicin och miljö, heter det i motion 1994/95:So646 (c). Ett av
de viktigaste forskningsområdena är att diagnostisera
tungmetallbelastning hos människor och djur samt att utveckla
mätmetoder som kan användas i den öppna vården. Det är
angeläget, anser motionärerna, att Metallbiologiskt Centrum får
förutsättningar att fortsätta detta arbete (yrkande 4). Ett
likartat yrkande framförs i motion 1994/95:So486 (mp), där
motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om vad i motionen
anförs om att stöd bör ges till kunskapscentrum på central och
regional nivå, där toxikologer, tandläkare och läkare
samarbetar för att ta fram förbättrade diagnos- och
behandlingsmetoder (yrkande 7).

Utskottet har tidigare vid ett par tillfällen behandlat
förslag rörande Metallbiologiskt Centrum och då framhållit att
verksamheten där är viktig. Våren 1993 tillstyrkte utskottet
regeringens förslag i forskningspropositionen att särskilda
medel skulle tillföras SLU för att säkra basfinansieringen vid
centrum (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389). Centrum är
ett samverkansorgan för forskning och information om hur
spårelement påverkar hälsan hos människor och djur i vilket
medverkar flera myndigheter, bl.a. Uppsala universitet.
Utskottet utgick för ett år sedan och utgår fortfarande från
att berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra
erforderliga insatser för ifrågavarande forskning. Något
uttalande av riksdagen om vikten av fortsatt stöd anser
utskottet inte vara påkallat, varför de båda yrkandena bör
avslås.

Utskottet övergår till att behandla regeringens
anslagsberäkningar under SLU och SJFR.

Sveriges lantbruksuniversitet

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och
försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU.

Regeringen anför att anslaget till SLU bör räknas ner med
104 miljoner kronor (beräknat på tolv månader) med hänsyn till
de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten. Det
ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall
genomföras. Regeringen framhåller bl.a. att det är nödvändigt
att frågan om den kortare skogsutbildningen snarast blir löst.
Besparingarna måste i vissa fall leda till regionala
koncentrationer. SLU måste i dessa frågor ta ett
regionalpolitiskt ansvar, vilket kan ske på olika sätt. I
samband med att den kortare skogliga utbildningen omformas är
det t.ex. viktigt att garantera fortsatt verksamhet av något
slag i Bispgården, heter det i propositionen.

Under anslaget har, som en del av statens
arbetsmarknadsåtgärder, 8,4 miljoner kronor beräknats för
ytterligare 150 studieplatser under kommande läsår. Regeringen
föreslår att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet
anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr.

I motion 1994/95:Jo259 (m) motsätter sig motionärerna alltför
drastiska nedskärningar. Sådana kommer snabbt att rasera
forskningsverksamheten. Enligt yrkande 14 i motionen bör
riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
30 miljoner kronor ökat anslag. Lika stor ökning föreslås det i
motion 1994/95:Jo730 (c) yrkande 1. Det är enligt motionärerna
av största vikt att utbildningarna inom jord- och
skogsbrukssektorn bibehåller hög standard. SLU är viktigt för
utveckling av ekologisk odling, framhåller de. I motion
1994/95:Jo210 (mp) yrkande 25 föreslås att riksdagen anvisar
1 674 657 000 kr. Av ökningen (254 miljoner kronor) jämfört
med regeringens förslag bör 150 miljoner kronor avse utbildning
och forskning rörande resurshållande konventionellt och
ekologiskt lantbruk. En övergång till ekologisk odling och
djurhållning kräver stöd till rådgivning, utbildning och
forskning. Utan en rejäl ökning av insatserna blir det omöjligt
för många jordbrukare att ställa om driften.

Utskottet delar regeringens uppfattning att kraftiga
besparingar är nödvändiga mot bakgrund av det svåra
statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i och instämmer
i att det ankommer på SLU att avgöra hur dessa skall
genomföras. Utskottet erinrar om att även de högskolor och
universitet som lyder under Utbildningsdepartementet får
vidkännas besparingar såväl vad gäller grundutbildningen som
forskningen. Beräknat på det närmast följande budgetåret är
dessa procentuellt avsevärt mindre än de besparingar som nu
föreslås för SLU. Emellertid föreligger för
Utbildningsdepartementets område även en samlad beräkning av
besparingar fram t.o.m. budgetåret 1998.

Enligt utskottets mening skulle verksamheten vid SLU gagnas
av att regeringen redovisar en samlad syn på den högre
utbildningen och forskningen, gemensam för de båda
departementen. Utskottet erinrar om att regeringen den 23 mars
1995 har beslutat att se över strukturen för
forskningsfinansiering (dir. 1995:41) och utgår från att även
SLU och SJFR kommer att omfattas av denna översyn.

Utskottet, som i det följande behandlar motionsledes
framförda synpunkter på frågan om fortsatta besparingar och hur
besparingarna skall genomföras, föreslår att riksdagen bifaller
regeringens förslag att under förevarande anslag anvisa
1 420 657 000 kr. Därmed avstyrks motionerna 1994/95:Ub730
yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 25 och 1994/95:Jo259 yrkande
14.

Frågan om fortsatta besparingar på SLU tas upp i
motionerna 1994/95:Ub679 (s) och 1994/95:Jo238 (m) yrkande 21.
Motionärerna anser att det med hänsyn till konsekvenserna för
såväl personal som verksamhet är angeläget att den ålagda
besparingen uttryckligen anges gälla fram till och med år 1998.

Utskottet inser att den i det föregående tillstyrkta
besparingen kommer att medföra stora ingrepp i SLU:s
verksamhet. Detta framhåller även regeringen. Utskottet erinrar
om vad regeringen anfört beträffande samlad besparing fram
t.o.m. budgetåret 1998 inom grundutbildningen och
fakultetsanslagen för universitet och högskolor inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1994/95:100
bil. 9 s. 85). Någon motsvarande beräkning, vilket utskottet
redan har påpekat, föreligger inte för SLU. Utskottet har
uppfattat detta på sådant sätt att ytterligare sparbeting för
tiden till och med år 1998 inte avses komma i fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21.

Enligt motion 1994/95:Jo263 (kds) yrkande 12 bör en viss del
av anslagen till SLU och SJFR öronmärkas för utveckling av
ekologiskt lantbruk. En målsättning bör vara 10 %.

Utskottet har i det föregående erinrat om den övergripande
målsättningen för SLU:s verksamhet (s. 8 f.). Utskottet har
inhämtat att ca 20 miljoner kronor (exkl. lokalkostnader) av
den lantbruksvetenskapliga fakultetens resurser används för
verksamhet med ekologisk odling uttryckligen angivet som mål.
Därjämte förekommer en rad projekt med anknytning till samma
mål inom ämnen som växtförädling, mikrobiologi och kemi.
Anslaget för forskning vid den lantbruksvetenskapliga
fakulteten (exkl. lokalkostnader) omfattar ca 200 miljoner
kronor, vilka medel även avser trädgård och
landskapsarkitektur. Utskottet vill för egen del konstatera att
det inte är möjligt att dra en bestämd gräns mellan sådan
forskning som uttryckligen tar sikte på alternativ/ekologisk
odling och den forskning vars resultat kan främja sådan odling
utan att främst ha haft den som mål. Utskottet förutsätter att
SLU i linje med den målsättning som statsmakterna lagt fast för
verksamheten, innefattande bl.a. att forskningen skall klargöra
de grundläggande sambanden mellan produktivitet och de
biologiska systemens uthållighet och säkra miljövänlig
produktion, avsätter resurser för utveckling av ekologisk
odling i den omfattning som tillgången på medel och forskare på
området tillåter. Utskottet avstyrker med det anförda bifall
till motionärernas förslag om öronmärkning av medel för visst
utvecklingsarbete.

I några motioner anförs synpunkter på genomförandet av
besparingarna mot bakgrund av vad regeringen anför
härom i propositionen.

I motion 1994/95:Ub707 (s) framhåller motionärerna att det
ankommer på SLU att besluta om hur besparingarna skall
genomföras. Mot bakgrund av att skogsindustrin och skogsbruket
tillhör de viktigaste näringarna, anser de emellertid att
dessas betydelse bör återspeglas i andelen av SLU:s verksamhet.

Omnämnandet av Bispgården i propositionen har föranlett
förslag -- framförda i motionerna 1994/95:Ub610 (m) yrkande 2
och 1994/95:Jo238 (m) yrkande 22 -- att riksdagen skall uttala
sig för SLU:s rätt att besluta om besparingarnas genomförande.
Bispgården bör inte prioriteras på annat sätt än verksamhet på
andra orter. Även i motion 1994/95:Ub631 (m) åberopas vad
regeringen anför om Bispgården. Motionärerna anser att skoglig
utbildning i Skinnskatteberg (skogsmästarlinjen) under alla
förhållanden bör vara kvar.

Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på vad
regeringen anfört om att det ankommer på SLU att självt besluta
om hur besparingarna skall genomföras och därvid instämt i vad
regeringen säger. Utskottet har sålunda ingen annan uppfattning
än motionärerna i detta avseende. När det gäller avveckling av
verksamheter till följd av besparingskraven kommer detta med
all säkerhet att i vissa fall leda till regionala
koncentrationer. SLU har därvid att väga in sitt särskilda
ansvar såsom enda universitet i landet med utbildning inom en
samhällssektor och som sådant beakta de regionalpolitiska
aspekterna. SLU:s unika ställning i detta avseende har det
funnits anledning att erinra om i andra sammanhang, även i det
föregående i detta betänkande (s. 6). Någon särskild åtgärd
från riksdagens sida med anledning av vad som framförts i
motionerna eller av vad regeringen anfört i den nu aktuella
frågan anser utskottet att det inte finns skäl till, varför
riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 2,
1994/95:Ub631 och 1994/95:Jo238 yrkande 22.

Då utskottet anser att riksdagen med anledning av de nu
aktuella besparingskraven ej heller bör uttala sig till förmån
för viss forskning, så att den drabbas mindre än annan, bör
även motion 1994/95:Ub707 avslås.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

De övergripande målen för Skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR) är att främja och stödja i första hand
grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart
nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning
på de areella näringarna. Rådet skall verka för att
informationen om forskning och forskningsresultat sprids.

Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på
statsbudgeten föreslår regeringen att anslaget till SJFR skall
räknas ner med 54 miljoner kronor, beräknat på 12 månader. Av
anslaget finansieras 42,2 miljoner kronor med miljöavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. Denna summa bör enligt
regeringen tillgodoräknas statskassan, resterande besparingar
får göras på SJFR:s ordinarie forskningsmedel. Regeringen begär
att 229 935 000 kr anvisas under anslaget.

Enligt Moderaterna gör regeringen en omotiverat stor
neddragning och föreslår i motion 1994/95:Jo259 yrkande 15 att
förevarande anslag ökas med 30 miljoner kronor jämfört med
förslaget i propositionen. Miljöpartiet föreslår i motion
1994/95:Jo210 yrkande 26 att riksdagen under anslaget skall
anvisa 449 miljoner kronor, en ökning med 219 065 000 kr
jämfört med regeringens förslag. Av anslaget bör 150 miljoner
kronor öronmärkas för utbildning och forskning rörande
resurshållande konventionellt och ekologiskt lantbruk i
enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller krav
på besparingar även på SJFR och har därmed inget erinra mot
regeringens medelsberäkning för nästa budgetår. Riksdagen bör
därför anvisa de av regeringen begärda medlen och därjämte
avslå motionerna 1994/95:Jo210 och 1994/95:Jo259 i nu berörda
delar.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader. Under
anslaget har beräknats vissa kostnader för medverkan i EU:s
forskningsprogram.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 399 000 kr
under anslaget.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Stöd till kollektiv forskning

Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv
jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning.
Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och
utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena.

Under anslaget finns för innevarande budgetår uppfört
anslagsposterna jordbruksteknik (3,7 miljoner kronor),
skogsforskning (24,3 miljoner kronor), trädgårdsforskning (11
miljoner kronor), växtförädling (7 miljoner kronor) och
Stiftelsen Lantbruksforskning (42 miljoner kronor). Utom såvitt
avser den sistnämnda posten beräknar regeringen oförändrade
belopp för perioden juli 1995--juni 1996, sammanlagt 46
miljoner kronor, för hela 18-månadersperioden 69 miljoner
kronor. Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste
göras på statsbudgeten anser regeringen att bidraget till
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) bör avvecklas. Bidraget har
sitt ursprung i 1990 års livsmedelspolitiska beslut och har
utgjort en kompensation för de s.k. inomramsmedlen som då
avvecklades. Då Sverige nu ävergår till EU:s gemensamma
jordbrukspolitik CAP, gäller inte längre 1990 års beslut.

I motion 1994/95:Ub730 (c) yrkande 2 föreslås att riksdagen
till SLF anvisar 20 miljoner kronor för det kommande
budgetåret. Om regeringens förslag att helt dra in anslaget
till SLF genomförs, kommer flera, som motionärerna ser det,
angelägna forskningsprojekt inte att kunna fullföljas. Liknande
uppfattning beträffande det angelägna i att pågående projekt
inom SFL skall kunna genomföras framförs i motion 1994/95:Ub698
(fp). Regeringen bör återkomma med förslag om medel, totalt
40,7 miljoner kronor, för de två närmast följande budgetåren.

Utskottet vill med anledning av motionerna och regeringens
förslag anföra följande.

Stiftelsen Lantbruksforskning är Lantbrukarnas Riksförbunds
(LRF) och lantbrukskooperationens gemensamma organ för att
finansiera forskning och utveckling. SLF:s huvudmän är RLF,
Svenska Mejeriernas Riksförening, Slakteriförbundet, Svenska
Lantmännens Riksförbund, Föreningsbanken AB, Skogsägarnas
Riksförbund och Sveriges Stärkelseproducenter. SLF utför ingen
egen forskning utan ger bidrag till FoU-projekt som främst
utförs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut för
att få fram resultat och kunskap som stärker lantbrukets
konkurrenskraft och bidrar till att utveckla nya verksamheter.
Som redan framgått har SLF under ett antal år beviljats medel
från statsbudgeten, från budgetåret 1993/94 42 miljoner kronor
per år.

Regeringen anförde i den forskningspolitiska propositionen
våren 1993 att den mer produktionsinriktade försöksverksamheten
i allt högre grad borde finansieras av näringen, och på sikt
helt finansieras av respektive bransch (prop. 1992/93:170
avsnitt 9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde, s. 365).
Denna regeringens bedömning föranledde ingen erinran från
riksdagens sida. Utskottet framhöll vid behandlingen av
propositionen att det är angeläget att förändringarna sker på
sådant sätt och i sådan takt att värdefulla erfarenheter och
tillgångar tas till vara (bet. UbU13 s. 9). Utskottet har
erfarit att det sedermera och mot bakgrund av vad som sades i
det forskningspolitiska beslutet har gjorts en utredning inom
LRF och SLF (Finansiering av för lantbruksnäringen angelägen
forskning inom primärproduktionen, Lantbrukarnas Riksförbund,
Näringspolitiska sektorn 1995-02-02) där det ges förslag om hur
man inom lantbruksnäringen skall kunna finansiera för näringen
angelägen forskning. Man har därvid utgått från att statens
bidrag skulle vara kvar under de år som den nuvarande
forskningspolitiska propositionen gäller. Utredningen föreslår
bl.a. teknik och system för insamling av FoU-medel genom
frivilliga kollektiva produktavgifter.

Utskottet har ingen annan uppfattning än att det på
livsmedelsområdet är angeläget att kunskapsuppbyggnaden
fortsätter när det gäller den senare delen av livsmedelskedjan.
Mot bakgrund av det mycket ansträngda läget för statens
finanser är det samtidigt utskottets uppfattning att näringen
nu alltmer måste ta sitt ansvar beträffande Sveriges
möjligheter att hävda sina livsmedelsprodukter i en utländsk
konkurrens. Den av utskottet anförda utredningen och dess
förslag ligger, som utskottet har uppfattat det, helt i linje
därmed.

Med det anförda ansluter sig utskottet till regeringens
uppfattning att förevarande anslag bör räknas ner med 42
miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår
och att besparingen skall avse en avveckling av bidraget till
SLF. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna
1994/95:Ub698 och 1994/95:Ub730 yrkande 2 och föreslår att
riksdagen till Stöd för kollektiv forskning anvisar 69 miljoner
kronor.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1994/95:Ub712
(m) med förslag om ett tillkännagivande till regeringen om ett
centrum vid den skogsvetenskapliga fakulteten i Garpenberg för
forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på
småskogsbruket. Motionärerna menar att en mindre del av stödet
till den kollektiva skogsforskningen bör omfördelas för
ändamålet.

Av propositionen framgår att SJFR har träffat avtal med
Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om gemensam
finansiering av viss skogsforskning för tiden den 1 juli
1993--den 30 juni 1996. SJFR kommer under budgetåret 1995/96
att medverka i finansieringen genom att bidra med 24,3 miljoner
kronor, vilket motsvarar den anslagspost för skogsforskning som
utskottet i det föregående har redovisat. Motionen avstyrks
därmed.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av
vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja
jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från
anslaget betalas kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän,
ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt
vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska
forskarkontakter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett
förslagsanslag till akademien på 1 287 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skogsforskning och skoglig utbildning i
södra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub605, 1994/95:Ub609,
1994/95:Ub618 och 1994/95:Ub632,

2. beträffande verksamheten i Alnarp
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub606, 1994/95:Ub634
yrkande 2, 1994/95:Jo260 yrkande 3 och 1994/95:Jo278 yrkande 2,

3. beträffande Lantbruksuniversitetets resurser i västra
Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub661 och
1994/95:Ub668,

4. beträffande Lantbruksuniversitetets verksamhet i
Dalarna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub719 yrkande 2,

5. beträffande högskoleutbildningen inom hästområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub721,

6. beträffande Lantbruksuniversitetets övergripande
verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub634 yrkande 1 och
1994/95:Ub719 yrkande 1,

7. beträffande Metallbiologiskt Centrum
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So464 yrkande 4 och
1994/95:So486 yrkande 7,

res. 1 (mp)

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub730 yrkande 1, 1994/95:Jo210
yrkande 25 och 1994/95:Jo259 yrkande 14 till Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 under
nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
1 420 657 000 kr,

res. 2 (m, c)
res. 3 (mp)

9. beträffande fortsatta besparingar på
Lantbruksuniversitetet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub679 och
1994/95:Jo238 yrkande 21,

res. 4 (m, c, kds)
res. 5 (mp) - motiv. - villk. 3

10. beträffande öronmärkta anslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 12,

res. 6 (kds)

11. beträffande genomförandet av besparingarna
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 2,
1994/95:Ub631, 1994/95:Ub707 och 1994/95:Jo238 yrkande 22,

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 26 och 1994/95:Jo259
yrkande 15 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 229 935 000 kr,

res. 7 (m)
res. 8 (mp)

13. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 15 399 000 kr,

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv
forskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub698, 1994/95:Ub712 och
1994/95:Ub730 yrkande 2 till Stöd till kollektiv
forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 69 000 000 kr,

res. 9 (c)

15. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs-
och lantbruksakademien
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 287 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Margitta Edgren (fp),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds) och
Majléne Westerlund Panke (s).

Reservationer

1. Metallbiologiskt Centrum (mom. 7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Utskottet har" och på s. 10 slutar med "bör
avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om ett uttalande
av riksdagen som innebär att verksamheten vid Metallbiologiskt
Centrum måste garanteras även framgent. Utskottet hänvisar till
den mycket utförliga beskrivning av läget när det gäller
användningen av amalgam som tandfyllningsmaterial som ges i
motionerna. Situationen är utomordentligt allvarlig, och
utskottet finner det i dag mer påkallat än tidigare att
kraftfulla åtgärder vidtas för att lindra de miljö- och
hälsoproblem som vi kommer att leva med även efter ett stopp
för användningen av amalgam. Det ligger inte inom
utbildningsutskottets område att gå närmare in på de medicinska
problemen och Socialstyrelsens ansvar därvidlag. Utskottet
nöjer sig med att erinra om vad i motion 1994/95:So486 återges
om WHO:s uppfattning. Dentala amalgam uppges av WHO kunna
utgöra den största enskilda källan till kvicksilverexponering
för människor i allmänhet, t.o.m. större än övriga källor
sammantagna (luft, vatten, föda).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att centrala och
regionala kunskapscentra måste inrättas. Utgångspunkten skall
vara att förbättra kunskapsläget angående biverkningar av
tandvårdsmaterial. Metallbiologiskt Centrum i Uppsala är en
viktig resurs i det sammanhanget, och riksdagen bör sålunda
uttala sig för att verksamheten vid detta centrum måste
garanteras fortsatt stöd. Med det anförda tillstyrker utskottet
de båda förevarande motionerna i berörda delar.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

7. beträffande Metallbiologiskt Centrum
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So464
yrkande 4 och 1994/95:So486 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet
(mom. 8)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet delar" och på s. 11 slutar med "yrkande
14" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till besparing under
förevarande anslag är alltför drastiskt. Den vetenskapliga
verksamhet som gäller odlings- och växtförhållanden måste vara
spridd över hela landet med hänsyn till varierande
växtbetingelser. För utvecklingen av jord- och
skogsbruksforskningen är det därför mycket viktigt att SLU:s
regionala verksamhet inte äventyras genom alltför stor
resursminskning. Med hänvisning härtill bör riksdagen besluta
en ökning av anslaget till SLU med 30 miljoner kronor jämfört
med förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker sålunda
motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 14 och 1994/95:Jo730 yrkande
1. Motion 1994/95:Jo210 yrkande 25 bör avslås.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub730
yrkande 1 och 1994/95:Jo259 yrkande 14, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo210
yrkande 25 till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 1 450 657 000 kr,

3. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet
(mom. 8)

Gunnar Goude (mp)  anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet delar" och på s. 11 slutar med "yrkande
14" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att riksdagen bör ansluta sig till
regeringens uppfattning om besparingar på SLU.

Det svenska lantbruket är i dag inte långsiktigt hållbart.
Specialisering med stora spannmålsgårdar på slätten och
animaliegårdar i skogs- och mellanbygder omöjliggör ett
lantbruk med naturliga kretslopp. Jordbruket har gjort sig
alltmer beroende av ändliga resurser såsom fossila bränslen
både för transporter, lantbruksmaskiner och tillverkning av
konstgödsel. Sverige måste få ett lantbruk som är långsiktigt
uthålligt. Hela denna fråga har utvecklats utförligt i motion
1994/95:Jo210. Svårigheterna vid en omläggning från
konventionell odling till ekologisk skall inte underskattas. De
olika brukningsmetoderna kräver helt olika tänkesätt och det
krävs kunnande. Utskottet anser att en utökad rådgivning,
utbildning och forskning rörande resurshushållande
konventionellt och ekologiskt lantbruk är nödvändigt för att
omställningen till ett hållbart lantbruk skall underlättas.
Rådgivningsverksamheten är ytterst viktig.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet sålunda
att riksdagen avslår regeringens förslag om besparing på
anslaget till SLU och bifaller yrkande 25 i motion
1994/95:Jo210 med förslag att anvisa 1 674 657 000 kr. Av
dessa medel bör 150 miljoner kronor öronmärkas för utbildning
och forskning rörande resurshushållande konventionellt och
ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motionerna 1994/95:Jo259 och 1994/95:Ub730 avstyrks i
motsvarande delar.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges
lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 25
och med avslag på regeringens förslag och motionerna
1994/95:Ub730 yrkande 1 och 1994/95:Jo259 yrkande 14 dels
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96
under nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
1 674 657 000 kr, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om särskilda medel,

4. Fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet (mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson
(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet inser" och slutar med "yrkande 21" bort
ha följande lydelse:

De av utskottet i det föregående tillstyrkta besparingarna
kommer att medföra stora ingrepp i SLU:s verksamhet. Regeringen
har inte -- till skillnad från vad som gjorts i bilaga 9 till
budgetpropositionen såvitt avser grundutbildning och
fakultetsanslagen inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde --  redovisat någon samlad besparing fram
t.o.m. budgetåret 1998. Med hänsyn till konsekvenserna för
såväl personal som verksamhet och för att undanröja osäkerhet
beträffande de närmast följande budgetåren bör riksdagen med
bifall till motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande
21 som sin mening ge regeringen till känna att den nu ålagda
besparingen skall gälla t.o.m. budgetåret 1998.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

9. beträffande fortsatta besparingar på
Lantbruksuniversitetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub679 och
1994/95:Jo238 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

5. Fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet (mom. 9,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Gunnar Goude (mp) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med "Utskottet inser" och slutar med
"yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående motsatt sig besparingar på
Lantbruksuniversitetet. I stället har utskottet tillstyrkt
förslaget i motion 1994/95:Jo210 om en avsevärd höjning av
anslaget och har även ställt sig bakom den av motionärerna
anförda motiveringen när det gäller betydelsen av SLU:s
verksamhet. Mot bakgrund av utskottets ställningstagande äger
frågan om fortsatt besparing på ifrågavarande anslag ingen
aktualitet. Eventuell fråga om besparingar framdeles får prövas
av riksdagen i vanlig ordning. Motionerna 1994/95:Ub679 och
1994/95:Jo238 yrkande 21 bör sålunda avslås.

6. Öronmärkta anslag (mom. 10)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "visst
utvecklingsarbete" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en viss del av
anslagen till SLU och SJFR bör öronmärkas för utveckling av
ekologiskt lantbruk syftande till uthållighet och biologiskt
fullvärdiga livsmedel. En målsättning bör vara 10 %. Riksdagen
bör med bifall till motion 1994/95:Jo263 yrkande 12 som sin
mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

10. beträffande öronmärkta anslag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo263 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

7. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning (mom. 12)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det bör ske
en kraftig besparing även under anslaget till SJFR. Emellertid
anser utskottet att regeringen föreslår en alltför stor
neddragning av rådets resurser. Utskottet tillstyrker förslaget
i motion 1994/95:Jo259 om ett med 30 miljoner ökat anslag
jämfört med regeringens förslag. Därmed avstyrks yrkande 26 i
motion 1994/95:Jo210.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande
15, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motion 1994/95:Jo210 yrkande 26 till Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
259 935 000 kr,

8. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning (mom. 12)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motion 1994/95:Jo210 anförs om
SLU:s mycket viktiga verksamhet tillstyrker utskottet yrkande
26 i motionen om ett anslag till SJFR på sammanlagt 449
miljoner kronor. Av beloppet bör 150 miljoner kronor avse
särskilda medel för forskning rörande resurshushållande
konventionellt och ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som
anförs i motionen. Regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259
yrkande 15 bör avslås.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och
jordbrukets forskningsråd: Forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 26
och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259
yrkande 15 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 449 000 000 kr,

9. Anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning
(mom. 14)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet har" och slutar med "miljoner kronor"
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör en besparing göras under förevarande
anslag och avse anslagsposten Stiftelsen Lantbruksforskning.
Dock avstyrker utskottet regeringens förslag att hela bidraget
till stiftelsen skall avvecklas. Utskottet anser visserligen
att jordbruksnäringen alltmer bör ta sitt ansvar beträffande
Sveriges möjligheter att hävda sina livsmedelsprodukter i en
utländsk konkurrens. Dock bör -- med tanke på att flera
pågående projekt annars riskerar att inte kunna fullföljas --
en mer begränsad neddragning av anslaget göras än den som
regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker med hänvisning
härtill yrkande 2 i motion 1994/95:Ub730 med förslag att 20
miljoner kronor tillförs anslaget såsom bidrag till SLF för
budgetåret 1995/96. Därmed tillgodoses till en del syftet i
motion 1994/95:Ub698 om att pågående forskningsprojekt inom SFL
skall kunna genomföras.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv
forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub730 yrkande 2,
med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Ub698
samt med avslag på motion 1993/94:Ub712 till Stöd till
kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 89 000 000 kr,