Associationsrätt

Anf. 131 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 1. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det ska vara lätt att starta företag. Det ska vara lätt att driva företag. Detta mantra har sköljt över Sverige i en liberaliseringsvåg under många, många år. Regler har tagits bort. Plikter har strukits. Ansvarsutkrävandet har gjorts svårare. Sänkt aktiekapital, slopad revisionsplikt och världens mest liberala system för arbetskraftsinvandring är några exempel på detta.

Gång på gång har olika intressenter varnat och lyft problemen med detta. Riksrevisionen har kritiserat. Byggmarknadskommissionen har avlagt rapport. Fair Play Bygg har larmat. Många fler har lyft bristerna, pekat på problemen och önskat bättring.

Många saker har gjorts. Frågor om bolagsmålvakter har adresserats av myndigheter i samverkan. Regeringen har tillsatt en ytterligare utredning för att skärpa reglerna. Lagar om människo- och arbetskraftsexploatering har införts och skärpts. Så sent som i förra veckan föll den första domen gällande det senare fallet. Sekretessreglerna mellan myndigheter har lättats upp. Och vi fortsätter att se över om det kan göras mer. Myndighetssamverkan sker nu i en helt annan uträckning än tidigare och är mycket mer systematiserad, bland annat i min hemstad Helsingborg. Tillgångar för kriminella beslagtas, och möjligheter att utnyttja bostadsrätter och andra tillgångsslag för att tvätta pengar har stoppats.

Tiden har helt enkelt sprungit ifrån den tokliberala ordning som alliansregeringen införde, och det är mycket välkommet.

Fru talman! I ljuset av dessa erfarenheter blir jag faktiskt förvånad och rent ut sagt häpen över ett av de förslag som ligger på bordet i dag. Sverigedemokraterna föreslår att vi ska avskaffa kravet på att räkenskaper ska förvaras i landet.

I dag måste företag ha sina räkenskaper fysiskt i Sverige, om det inte finns särskilda skäl för undantag. Så är det eftersom det kan uppstå stora problem vid till exempel konkurser, en skatterevision eller en förundersökning vid misstänkt brottslighet om inte räkenskaperna finns tillgängliga i landet. Att Sverigedemokraterna vill avskaffa det kravet är häpnadsväckande, av två skäl.

Det första skälet är rent ideologiskt. Ett nationalistiskt parti som påstår sig sätta svenska intressen främst menar att företag ska få skicka räkenskaper till vilket land som helst, när det dessutom ligger i svenska intressen att räkenskaperna är i Sverige. Sverige först, men inte när det kommer i konflikt med företagens intressen - det är en paroll som jag bjuder Sverigedemokraterna på inför valrörelsen.

Den skulle rimma rätt bra också med övriga ställningstaganden som Sverigedemokraterna har gjort. När det gäller frågan om vinster i välfärden är det företagen som gynnas. Jag tänker på friskolor som mäter flickors kjolar. Riskkapitalister går runt med linjaler och kollar läget. Det är också något som Sverigedemokraterna gillar. Att skyddsombud inte ska få tillträde till arbetsplatserna är helt i företagens intresse. Det ligger i linje med detta, fru talman.

Associationsrätt

Detta leder mig in på det andra skälet till att Sverigedemokraternas förslag är märkligt. Vi har tidigare hört Sverigedemokraterna säga att de är ett parti som vill stoppa brottsligheten och stärka brottsbekämpningen. Här lägger de fram ett förslag som undergräver möjligheterna för polisen, Skatteverket, Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och många andra att faktiskt beivra och stoppa brottslighet.

Hela argumentationen kring lagstiftningen om att räkenskaperna ska finnas i Sverige bygger på att vi inte ska underlätta för kriminella att blåsa svenska folket eller för kriminella att begå illdåd mot individer, företag och vårt samhälle i stort.

Vi kunde nyligen läsa om ett växlingskontor här i Stockholm som hade tvättat pengar, uppemot en kvarts miljard, under tio år. 16 individer och kriminella nätverk hade varit inblandade. Att säga till dessa kriminella att det är helt okej att ta räkenskaperna till Ryssland eller Caymanöarna är som att ge räven nyckeln till hönsgården.

Som tur är har resten av kammaren fattat detta, och Sverigedemokraterna står ensamma i sina försök att hjälpa kriminella att äta sig in i vårt samhälle och sprida sitt gift. Jag tycker att vi ska komma ihåg det nästa gång Sverigedemokraterna står i den här talarstolen och säger att de är tuffa mot gängen och vill göra det bättre för vanligt folk. Nej - de vill göra det bättre för företagen.

Sverigedemokraternas paroll lyder: Sverige först men inte när det kommer i konflikt med företagens intressen! Man kan bara konstatera att den där bjudlunchen som Svenskt Näringsliv hade för ett antal år sedan verkligen har börjat löna sig.

För övrigt anser jag att den här tillkännandegivandebingon som framför allt fem partier, med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen, sysslar med i kammaren är trams. Vi hörde det i den förra debatten, och vi ser det återigen här. Regeringen jobbar med frågan om bolagsmålvakter och har till och med satt igång en utredning. Att då försöka visa på något slags politisk handlingskraft genom att sparka in fullständigt vidöppna dörrar är bara politisk teater och inget annat.

Anf. 132 David Josefsson (M)

Fru talman! När statsminister Magdalena Andersson den 30 november förra året läste upp sin regeringsförklaring från den här talarstolen sa hon att regeringen skulle vända på varje sten för att "bekämpa den hänsynslösa brottslighet som idag hotar hela samhällsgemenskapen".

Förutom att man stilla undrar varför det tog sju år att komma till den insikten är det svårt att inte känna sympati med ambitionen, fru talman. Den hänsynslösa brottsligheten som skakar vårt land hotar verkligen hela samhällsgemenskapen, för att använda statsministerns egna ord.

Den hotar tilliten mellan människor i våra utsatta områden, där kriminella strukturer försöker utöva inflytande och i mångt och mycket försöker att ersätta våra legitima samhällsstrukturer.

Den hotar det allmännas tilltro till rättsväsendets förmåga att upprätthålla lag och ordning när polisen inte kan komma och brottslingarna inte lagförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Den hotar den fria företagsamheten då kriminella organisationer stjäl och bedrar hederliga och laglydiga företag samtidigt som man genom avancerade brottsupplägg konkurrerar ut desamma.

Den hänsynslösa brottsligheten hotar verkligen hela samhällsgemenskapen, fru talman.

I undersökningen Brottslighetens kostnader 2022 från Svenskt Näringsliv undersöks brottslighetens påverkan på svenska företag och jobb. Mer än vartannat tillfrågat företag har drabbats av brottslighet under det senaste året, många upprepade gånger. 6 procent av företagen har valt att avstå från en planerad investering på grund av utsatthet eller oro för brott. Nästan lika många företag har övervägt att lägga ned hela eller delar av verksamheten till följd av brottslighet.

Totalt uppskattar rapportförfattarna att kostnaderna för otrygghet och brottslighet för det svenska näringslivet överstiger 100 miljarder kronor årligen. Drygt 40 miljarder är direkta kostnader för brott, och ytterligare 30 miljarder är kostnader för säkerhetshöjande åtgärder som kameror och väktare. De sista 30 miljarderna är uteblivna intäkter och kostnader för it-intrång och liknande.

För att återigen använda statsministerns ord: Den hänsynslösa brottsligheten hotar i dag hela samhällsgemenskapen.

Jag tycker att kammaren ska låta dessa siffror sjunka in, fru talman: 6 procent av alla tillfrågade företag avstår från en planerad investering på grund av otrygghet och brottslighet. Nästan lika många överväger att lägga ned verksamheten av samma orsak. Den fria företagsamheten i Sverige är bokstavligen hotad på grund av den hänsynslösa brottsligheten, inte bara på sikt utan här och nu, fru talman.

Brottsligheten mot företag är mångfasetterad. Ett stort problem är användningen av till synes lagliga bolag som fasader för kriminell verksamhet. Bolag och associationsrättsliga konstruktioner går från att vara viktiga verktyg för fritt företagande och transparent konkurrens till att bli brottsverktyg för grovt kriminella. I dag är kontrollen och informationsutbytet mellan myndigheter för svagt. Återigen, för att använda statsministerns uttryck: Här finns många stenar att vända på.

Förra året riktade riksdagen ett tillkännagivande om att Bolagsverket måste ges verktyg och möjligheter att i fler fall än i dag genomföra kontroller mot misstänkta bolagsmålvakter. I år föreslår civilutskottet att ytterligare ett tillkännagivande riktas om att bland annat ge ökade möjligheter för olika myndigheter att samverka för att stävja användandet av bolag som brottsverktyg. När regeringen inte orkar lyfta på stenar får riksdagen göra det i stället.

Fru talman! De yrkanden som ligger bakom dagens förslag till tillkännagivande lämnades in under den allmänna motionsperioden i höstas. Civilutskottets första beredning av betänkandet skedde den 16 december förra året. Några dagar senare, den 22 december, med andan i halsen och rosiga kinder - åtminstone bildligt - meddelar justitieministern att han nu tänker tillsätta en utredning med exakt samma innebörd som yrkandena.

Med den utredningen som främsta argument menar nu företrädare för Socialdemokraterna att det inte krävs något tillkännagivande. Vi gör ju redan detta, säger man upprört och kallar det hela för "trams".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Detta, fru talman, påminner faktiskt lite om när min sambo ringer mig och frågar om jag har kommit ihåg att fixa tvätten. "Absolut", svarar jag självsäkert samtidigt som jag rusar nedför trappan till tvättstugan för att sätta igång tvättmaskinen.

Hade ämnet inte varit så allvarligt hade regeringens och Socialdemokraternas agerande nästan varit komiskt.

Fru talman! Förutom den brännande frågan om att stävja bolag som brottsverktyg vill jag också lyfta frågan om att underlätta omvandlingen av enskild näringsverksamhet till aktiebolag.

Enskild näringsverksamhet, i dagligt tal enskild firma, är en smidig företagsform där man som ensam ägare är fullt personligt ansvarig. Företagsformen har stora fördelar eftersom den är enkel att registrera och administrera och passar väl för företagande i liten skala. Man kanske driver sitt företag på deltid eller är helt själv i verksamheten.

Men ju mer företaget växer, desto mindre ändamålsenlig är företagsformen, framför allt just för att man bär personligt ansvar för alla risker, inklusive betalningsansvar för lån och skulder men också därför att man inte kan ta in delägare. Man kan, grovt förenklat, säga att ju större och mer komplex en verksamhet är, desto mindre ändamålsenligt är det att driva den som enskild firma. Det här har skapat en paradox, för samtidigt är det så att ju större verksamheten är, desto mer komplicerat är det också att omvandla den från enskild firma till aktiebolag.

Det är många företag som har bildats som enskilda firmor men sedan växt ur kostymen. Det skulle nu vara mer ändamålsenligt att driva företaget i form av aktiebolag, men krångliga regelverk gör det svårt, om än inte omöjligt, att konvertera företaget till ett aktiebolag.

Det här vill vi moderater ändra på. Genom enklare regler för att omvandla enskilda näringsverksamheter till aktiebolag tror vi att fler företag skulle våga växa och utvecklas. Det här är i grunden också en jämställdhetsfråga, eftersom vi vet att kvinnor i högre utsträckning än män driver sina företag som enskilda näringsidkare i stället för i aktiebolag. Ett onödigt regelkrångel håller alltså kvar företagandet i mindre skala än det hade behövt vara. Dagens regelverk är just vad jag tror att många skulle kalla för en patriarkal struktur.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 5 och till utskottets förslag i övrigt.

Anf. 133 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Det är en intressant och mycket märklig bild av verkligheten som Ola Möller nyss målade upp.

Jag företräder ett parti som förespråkar ett regelverk som ska vara lättöverskådligt för företag. Jag har dock aldrig förstått poängen med att ställa företagare mot arbetare så som regeringens företrädare gärna gör. Nu är jag i och för sig uppvuxen i en familj som var företagare men också arbetare. För min del finns det därför ingen klar gräns mellan företag och arbetare.

Det stämmer bra att mitt parti har en lång rad förslag för att underlätta för företag. Det är bara en bråkdel av dem som finns med i betänkandet. Företagarföreningar säger ofta att det är många regler och för mycket administrativt krångel. Jag kan bara hålla med. Själv är jag vad man brukar kalla F-skattare, så jag vet en hel del om krånglet genom egen erfarenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Jag blir lite orolig över nonchalansen som regeringen har visat när det gäller att tillföra mer regelkrångel, vilket den har gjort vid ett flertal tillfällen de senaste åren.

Man verkar se på företagen i allmänhet eller företagare i synnerhet som några som bara ska anpassa sig efter regeringens nycker och infall. Regeringens syn på företag är snarast som en ko som kan mjölkas och piskas hur mycket som helst. Regeringen har helt missat att verkligheten är att arbetare och företagare lever i symbios. Utan varandra fungerar de inte. Arbetarna behöver företagen, och företagen behöver arbetarna. Det finns egentligen inget motsatsförhållande.

Under senare år har vi sett hur regelverket för företag på flera områden faktiskt har blivit krångligare. Mycket ligger utanför associationsrätten, till exempel tillstånd, miljöprövningar och certifieringar. Men de är likväl belastande, och extra illa blir det när de kombineras med andra pålagor. Till synes helt onödiga regler som försvårar bör givetvis tas bort. Jag menar att regeln om att förvara räkenskapsinformation i Sverige är en onödig regel. Den blir otidsenlig när informationen finns på en server som man kan nå från hela världen. Det rimliga vore att ställa krav på att informationen ska vara tillgänglig. Det finns liksom inget motsatsförhållande mellan att informationen finns i ett annat land och att den är tillgänglig.

Ola Möller förstår inte skillnaden mellan tillgänglighet och fysisk förvaring. När det gäller digital information finns det ingen anledning att kräva att servern ska stå just i Sverige, så länge man kan visa upp informationen. Om man menar att det underlättar för kriminella företag kan ett kriminellt företag placera sin information på en hårddisk hemma på kontoret. Den dag som företaget inte vill visa upp informationen är det bara att slå sönder eller bränna upp hårddisken, och då är informationen borta. Att undanhålla information från myndigheterna så att de inte kommer åt den stoppas inte alls av att informationen ska finnas i Sverige.

Om man läser underlaget - vilket Ola Möller inte verkar ha lagt någon större tid på - framgår det att det i dag finns problem hos företag där de tvingas ha lösningar med en server som kopierar information så att den finns i Sverige, samtidigt som den egentligen lagras i ett annat land. Detta är en onödig och krånglig lösning när problemen går att lösa på ett så mycket bättre sätt. Man måste förstå ny teknik, men jag förstår att Ola Möller har bekymmer med frågan om ny teknik. Vi har tidigare diskuterat programmeringsspråk, och då verkar han inte alls ha förstått att de inte är något som revisorer normalt sysslar med.

Fru talman! När vi ändå är inne på att underlätta för företagande är det självklart att vi även vill göra det lättare att omvandla enskilda firmor till aktiebolag. Om det blir lättare är jag också övertygad om att fler vågar ta nästa steg och expandera sina företag.

Fru talman! Sedan finns företag som vi inte ska underlätta för, de så kallade blufföretagen. Jag kommer nu in på det tillkännagivande som utskottet föreslår ska skickas till regeringen.

Tyvärr används företag för att komma åt människors pengar. Det är effektivt, och straffet blir näst intill obefintligt när man rör sig i gränslandet mellan vad som är ett företag och vad som är rent bedrägeri.

Genom att gömma sig bakom ett företag kan personer som är beredda att begå dessa tvivelaktiga gärningar komma undan helt. När någon annan har använts som målvakt för företaget går de kriminella fria från ansvar. Polisen ser det ofta som företagande och vill sällan hantera bedrägerierna. Den som har blivit lurad kan inte göra något då den som på papperet är personen bakom företaget bara är en galjonsfigur som i bästa fall fått betalt för att skriva under och i värsta fall fått sina personuppgifter stulna. Banksekretessen gör det också omöjligt för den utsatta att följa vart pengarna har tagit vägen, vilka givetvis hamnar hos någon helt annan än den som på papperet äger företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Problemet är långt ifrån nytt. Här är det märkligt att Ola Möller och hans partivänner inte har gjort mer med tanke på det retoriskt höga tonläge han har använt i talarstolen. Det behövs konkreta åtgärder för att sätta stopp på de kriminella företagen, och några konkreta åtgärder har vi inte sett röken av de första sju åren.

Men det är i alla fall glädjande att vi har samlat en majoritet för ett tillkännagivande. Med det vill jag yrka bifall till reservation 3.

Anf. 134 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är intressant att Mikael Eskilandersson menar att det inte skulle finnas en konflikt mellan arbete och kapital, alltså mellan företagande och arbetare. Det är klart att det finns en konflikt. Det syns tydligt till exempel när ett välfärdsbolag plockar ut skattepengar och skickar dem till skatteparadis och undersköterskorna får springa snabbare för att klara av de extremt tuffa arbetsvillkor som uppstår då. Det förklarar också Sverigedemokraternas svängning, där de inte värnar arbetarna utan i stället värnar riskkapitalisternas vinster. Det var bra att Mikael Eskilandersson ändå klargjorde att det helt enkelt är så att Sverigedemokraterna inte prioriterar arbetarna.

Jag skulle vilja be Mikael Eskilandersson förklara hur en husrannsakan går till mot en molntjänst. Hela poängen med att ha informationen när det gäller räkenskaper fysiskt i Sverige handlar om att i en gryningsräd kunna säkra informationen som finns på en fysisk server. Med Mikael Eskilanderssons förslag hamnar informationen i utlandet och man måste få tillgång till den via till exempel någon form av inloggning eller liknande. Hur, Mikael Eskilandersson, som är en stor och god vetare av ny digital teknik, ska myndigheterna kunna göra en digital husrannsakan mot molntjänsten?

Anf. 135 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Det är inte svårare än att man ställer krav på att informationen ska vara tillgänglig. Om man ställer krav på att informationen ska vara tillgänglig blir det i så fall ett straffansvar om det inte går att ta fram informationen. Då ser jag inte riktigt varför det skulle vara ett problem. Ett kriminellt företag som inte vill visa upp sin bokföring döms i så fall för bokföringsbrott. Ett företag som kan visa upp sin bokföring slipper dömas för bokföringsbrott.

Det är samma problem med fysisk bokföring. Om bokföringen finns fysiskt i pappersform och den bränns upp i samband med att någon kommer in i företagets verksamhetslokaler är det samma sak som att göra bokföringen otillgänglig. Kravet måste ligga på att informationen finns tillgänglig. Kravet kan inte vara hur informationen ska lagras. Det är inte svårare än att slå en yxa i hårddisken så är informationen ändå borta. Det kan du göra samtidigt som någon genomför en gryningsräd. Jag anser inte att man kommer åt kriminella med just denna åtgärd. Min uppfattning är inte att företagare i allmänhet är kriminella människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Det är kanske det som skiljer mellan oss, så sett. Men det är klart att man får sätta ett ordentligt straff för bokföringsstraff. Det är i och för sig ganska väl tilltagna straff redan i dag, så jag förstår faktiskt inte problemet.

Anf. 136 Ola Möller (S)

Fru talman! Nej, Mikael Eskilandersson, jag förstår att du inte förstår problemet om du tror att informationen på en hårddisk försvinner för att du slår en yxa i den. Rättsforensisk teknik gör det i dag ganska lätt att hämta information från både det ena och det andra skadade i den digitala infrastrukturen, så det tror jag inte är något större problem.

Mikael Eskilandersson är inte medveten om hur det fungerar när man gör en husrannsakan. Det är inte så att den som är misstänkt för brott har tid att elda upp några papper i en papperskorg och stå och vissla medan polisen går igenom lägenheten, utan det är snabba ryck. Man går in och säkrar de fysiska bevis man behöver, och det är där hela poängen ligger.

Om det är i en molntjänst och man gör en husrannsakan och ska ha tag i inloggningsuppgifter eller liknande måste man först knäcka en kryptering, och om den misstänkte har en kollega eller liknande som är inblandad kan den snabbt gå in och radera uppgifter. Det är därför man häktar folk och de inte får lov att kontakta omvärlden och sådana saker. Men jag förstår att Mikael Eskilandersson inte har koll på de här sakerna.

Jag har en annan fråga, fru talman. I Sverigedemokraternas skrivning står det att informationen ska begäras ut om revisor begär det. Men i majoriteten av alla företag finns det ingen revisor eftersom revisionsplikten är slopad. Vi vill återinföra den nu. Men vilken revisor ska begära ut informationen om det inte finns någon revisor? I de flesta fall rimmar det väldigt illa.

När det gäller brott mot bokföringslagen är det dessutom så att det är en individ som blir dömd för att inte ha lämnat över bokföringen medan alla de bakom det som står i räkenskaperna - för även ett kriminellt växlingskontor har koll på sina pengar; det kan jag lova Mikael Eskilandersson - kommer undan. Man skickar fram en som tar smällen, och sedan kommer resten undan. Det är därför vi behöver säkra de fysiska räkenskaperna.

Anf. 137 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Ola Möller får det att låta som om man vet var räkenskaperna befinner sig bara för att de finns inom landet. Men om de placeras i en molntjänst tillsammans med en server vet man absolut inte på vilken adress den servern står. Den kan man dessutom flytta från dag till dag, så egentligen är det ändå helt omöjligt att hitta informationen på en server på det sätt som Ola Möller menar att man ska göra. Det finns ju ingen skyldighet att ha den här servern på en viss adress. Hade det funnits det hade varit en lite annan sak.

Jag tror faktiskt att om man hade tillsatt en utredning om det här hade man kunnat få fram ett förslag på en digital lösning så att företag slipper ha särskilda servrar för att kopiera sina räkenskaper. De allra flesta företagare är trots allt seriösa och inte kriminella, så som Ola Möller vill göra gällande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Att majoriteten av alla företag skulle sakna revisor känner inte jag riktigt igen. Det är bara de riktigt små företagen som saknar revisor. Så fort man kommer över 3 miljoner ska man ha en revisor, och de allra flesta företag omsätter faktiskt ganska mycket pengar. Men, visst, det finns i och för sig ganska många småföretag. Å andra sidan är det väldigt många småföretag som är enskilda firmor, och då har de absolut ingen revisor, så jag hänger inte riktigt med i resonemanget där.

Anf. 138 Larry Söder (KD)

Fru talman! Företagsregistret innehåller ungefär 1,6 miljoner företag. 42 procent av företagen bedrivs som enskild näringsverksamhet och 37 procent som aktiebolag.

Enskild näringsverksamhet är en företagsform där du som privatperson och ensam ägare driver och ansvarar för företaget. Det finns inte någon tydlig gräns mellan dig som ägare och företaget. Därmed är du även personligt ansvarig för allt som händer i bolaget.

Att det ska vara enkelt att starta företag är vi nog alla överens om. Men att välja företagsform är ibland ett huvudbry som slutar i att alla inte kan starta ett aktiebolag från starten utan väljer enskild näringsverksamhet. Många fastnar under väldigt lång tid i den företagsform de började med även om den efter några år inte är den optimala för den verksamhet de bedriver.

Jag menar att vi kan betrakta företagande som ett seriespel. Som ny företagare börjar man kanske med enskild näringsverksamhet. Det är ganska vanligt att man gör det. Men man borde sträva efter att när företaget växer även låta bolagsformen växa. Aktiebolagsformen kan då betraktas som företagandets nästa steg, som är naturligt att ta när bolaget har växt ur kostymen som enskild näringsverksamhet.

När en enskild firma nått en viss omsättning borde företagaren kontaktas av en myndighet som stöder företagaren i övergången från enskild näringsverksamhet till aktiebolag.

Enskild näringsverksamhet är en företagsform där du som privatperson och ensam ägare driver och ansvarar för företaget. En enskild näringsidkare är ingen juridisk person. Det betyder att du personligen ansvarar för alla företagets förpliktelser. Därmed är det den företagsform som ger dig högst risk om det inte går den väg som du önskade dig.

I en tid då behovet av entreprenörer och företagare ökar är vi kristdemokrater tveksamma till om den företagsform som innebär störst risk för den enskilde är en bra företagsform. Jag menar att detta är den mest sårbara formen av företagande. Skulle det inte gå som du önskar hamnar allt på dig som företagare, och du slutar säkerligen som företagare efter en krasch.

Jag menar att det måste bli lättare att starta och driva företag. Det är vi säkert alla överens om. Byråkratiskt krångel måste minska, säger vi alla - utom Ola Möller, som i talarstolen ondgjorde sig över alliansregeringens regelminskning under 2006-2014. Det är konstigt att Ola Möller har uppfattningen att regelminskning är av ondo med tanke på att regeringen den 22 september 2021 gick ut med att man ska minska regelkrånglet för företagare. Man har fem mål, bland annat att stärka konkurrenskraften och minska regelkostnaden. Under de senaste tio åren har regelkostnaden för företagen ökat med ungefär 1 miljard varje år, enligt Tillväxtverket. Men Ola Möller står i talarstolen och ondgör sig över att vi minskade regelkrånglet. Jag kan inte riktigt förstå. Jag tror att Ola Möller måste förklara vad det är för regelkrångel som är en liberalisering för företagaren som vi minskade under allianstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Jag tror att Socialdemokraterna faktiskt tycker precis som Alliansen, det vill säga att regelkrånglet ska minska. Man ska också försöka göra så att svenska företag är konkurrenskraftiga i Europa. Men Ola Möller har uppenbarligen inte samma uppfattning som sitt eget parti. Det vore intressant att höra varför Ola Möller går emot sin egen näringsminister.

Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 5.

Anf. 139 Ola Möller (S)

Fru talman! Larry Söder kan vara lugn - jag tycker att rätt regler ska gälla för företagandet. Och det är klart att vi ska främja seriöst företagande. Det är klart att vi ska ha en bra exportindustri.

Men att vi har regler som möjliggör människoexploatering, att byggarbetare sover i containrar på smutsiga madrasser på grund av den lagstiftning som Larry Söders parti införde tillsammans med sina allianskollegor, att man kan exploatera människor så att de jobbar 20 timmar per dygn som diskplockare i restaurangkök på Möllevångstorget i Malmö eller plockar skit i avloppen - den typen av liberalisering vänder jag mig starkt emot.

Givetvis ska svensk exportindustri frodas, och då gäller det att vi har rätt och bra regler. Men, Larry Söder, kom inte och säg till mig att den arbetskraftsinvandring som ni har infört - den som bland andra min partikollega Leif Nysmed ser när han är ute bland sina kollegor i byggbranschen - skulle vara av godo! Det är det värsta av det värsta när det gäller hur arbetskraft i Sverige används.

Anf. 140 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag skulle önska att Ola Möller tar sig en liten tur i Stockholm och tittar på näringslivets regelverk. Det kan förklara ganska tydligt för Ola Möller hur nya regler slår mot företag och slår ut företag. Det betyder också att svenska företag får mindre konkurrenskraft gentemot andra europeiska företag. De räknar med att pålagorna på svenska företag kommer att uppgå till 1 miljard om året.

När det gäller en del saker kan man fundera på om de är bra eller dåliga. Ta personalliggare, till exempel, som ökar regelbördan rätt mycket för företag. I vissa fall är det väldigt bra, inom byggbranschen, till exempel. Men man vill också gå vidare och införa detta för andra typer av verksamheter, som kanske inte har samma behov som byggbranschen.

Detta är regelverk som tynger våra företagare. Man måste vara aktsam. Vilka regler är det som faktiskt hjälper oss att ta bort de värsta utan att göra så att vi skuldbelägger eller lägger mer kostnader på dem som sköter sig? Jag menar att vi ska ha bra svenska företag. De företag som sköter sig ska också ha möjlighet att konkurrera med de andra företagen i Europa.

Jag kan inte se att det pågår någon liberaliseringsvåg, som Ola Möller säger i talarstolen, eller att det är av ondo att kanske ta bort två regler när man inför en ny, för att minska regelbördan för svenska företag.

Sedan har vi problem i en del svenska företag, och dem ska vi hjälpas åt med. Men jag tror att Ola Möller gör sig själv en otjänst om han tror att alla svenska företag är fiender, i stället för att ta tag i dem som faktiskt gör något som vi inte vill ha i Sverige.

Anf. 141 Ola Möller (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Fru talman! Det är intressant att före detta alliansföreträdare alltid säger att det är så svårt för svenska företag. De står sig inte i konkurrensen i Europa. Hur kommer det sig att vi har ett handelsöverskott som världen tittar på, år efter år, och tänker "så vill vi ha det"? Sådan industri, sådant näringsliv, skulle vi vilja ha. Det är väl fullständigt glasklart att svensk industri står sig i den internationella konkurrensen när vi har de handelsöverskott vi har. Vår bytesbalans är ju i paritet med Tysklands. Och så står Larry Söder här och säger: Svenska företag klarar sig inte internationellt. Det är inte sant.

Förklara återigen för mig, Larry Söder: Vad är av godo med den liberalisering som Larry Söders regering införde under allianstiden när det gäller arbetskraftsinvandringen, där människor blir exploaterade?

Och personalliggare - det fuskas ju med dem. Människor som inte ens står under rätt samordningsnummer går in och jobbar på andra människors samordningsnummer. Detta har Stefan Attefall, Larry Söders egen partikollega, så sent som för två veckor sedan, tror jag det var, presenterat i byggmarknadskommissionen. De säger: Personalliggare, ID06, räcker inte - vi måste ha mycket tuffare regler.

Det är alltså inte så, Larry Söder, att man kan plocka bort en regel och lägga till en annan eller ta bort en regel för att det ska bli bra. Vi ska ha rätt regler för rätt grejer; där är vi överens.

Men stå inte och säg att svenska företag inte står sig i den internationella konkurrensen! Och förklara för mig vad som är så lysande med den arbetskraftsinvandringslagstiftning som alliansregeringen införde.

Anf. 142 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag kan än en gång säga att Ola Möller borde ta en diskussion med Näringslivets Regelnämnd. Där finns statistik som visar att kostnaden för de nya reglerna minskade under alliansregeringen. Men under er regering har den ökat med 1 miljard om året.

De kostnaderna läggs ju någonstans. Det är den sista kunden som måste betala alla kostnader för varan. I dagens läge, när e-handeln är så pass stor, betyder det att Ola Möller och jag, som kunder, kan handla från en ehandel i Tyskland i stället för i Sverige. Det betyder att vi driver svenska företag i botten och utomlands om vi inte försöker få dem konkurrenskraftiga.

Jag ska ta ett exempel som Ola Möller kan ta med sig. Kemikalieskatten som Ola Möllers parti införde gör att svenska företag som bedriver ehandel är tvungna att antingen skapa ett lager någonstans i övriga Europa eller lägga ned sin verksamhet. Över 1 000 sysselsättningstillfällen har försvunnit från Sverige på grund av kemikalieskatten, som inte har räddat miljön ett enda dyft eftersom vi faktiskt köper varorna från Tyskland, Italien eller England i dag.

Jag menar att vi måste se på helheten men också ha för ögonen att om vi sätter in en regel, som kan vara av godo, måste vi ta bort två för att minska regelbördan för svenska företag. Vi måste vara konkurrenskraftiga. Målsättningen måste vara att regelbördan och kostnaden för den ska minska för svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Vår svenska regering, med näringsministern i spetsen, sa den 22 september precis samma sak som jag, men Ola Möller har uppenbarligen en annan uppfattning än sitt eget parti.

Anf. 143 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Detta är första gången jag har äran att debattera här i civilutskottet. Man kan väl säga att med teater, bingo och piskade kor i riksdagens kammare är det inte illa för en torsdagskväll!

Man kan också börja med att säga att Centerpartiet är Sveriges företagarparti. Det har det varit, det är det och det kommer det att förbli. Det är inget konstigt. Nu sitter vi här sent en torsdagskväll och jobbar. Det är detta som är vardagen för Sveriges småföretagare. Det är verkligheten, och det är den som Socialdemokraterna kanske inte alltid helt förstår.

Det ska vara enkelt att starta företag, och det ska vara enkelt att driva dem. De allra flesta som driver företag gör det med en ambition att erbjuda sina kunder ett mervärde, följa lagar och regler, ge anställda den lön de förtjänar, som ska vara enligt avtal, och sjysta arbetsvillkor, såklart, samt betala sina skatter.

Vad Centerpartiet vill är inte att göra något åt detta. Vi vill bara underlätta och förbättra företagens villkor.

Men det finns också de som använder företaget som täckmantel för kriminell verksamhet. Man startar ett bolag och sätter bolagsmålvakter som styrelseordförande, ledamöter och vd. Att göra så är straffbart och ger fängelse eller böter. Detta känns igen inte minst från min hemstad Malmö, tyvärr.

Bolagsmålvakterna saknar utmätbara tillgångar och åtar sig att vara bulvaner åt dem som tjänar pengar genom kriminalitet och bedrägerier. Dessa personer är oftast oförmögna att betala några böter - det är själva idén med det hela.

Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har utvecklat arbetssätt för att göra något åt detta, men det behövs också lagändringar. Precis som när det gäller att mäta ut kriminellas tillgångar handlar det om att myndigheter ska öppna sina register för informationsutbyte.

Att skydda personuppgifter och värna den personliga integriteten är också viktigt för Centerpartiet, och det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man ska gå fram med denna typ av lagstiftning. Man kan ha lite respekt för att det kan ta lite tid ibland. Men man kan inte alltid vänta för evigt. Apropå bingo är det inte helt sällan man får fem i rad i försenade leveranser från regeringen.

Centerpartiet står därför bakom tillkännagivandet och vill att regeringen ska skynda på lite i detta arbete.

Fru talman! Att agera nu mot kriminaliteten är jätteviktigt, och att agera nu för klimatet är också viktigt. Vi vill nämna detta. Det har varit mycket fokus på näringslivet, vilket vi är vi glada för, men det finns också andra grejer i världen.

Företagen är en stark drivkraft i klimatomställningsarbetet. För de flesta svenska företag ses inte högt ställda krav som ett hot, utan snarare som en utmaning. Man ser det som en konkurrensfördel att vara resurseffektiv, spara energi och välja klimatneutrala och förnybara alternativ.

Associationsrätt

Centerpartiet vill vara drivande i detta. Men vid sidan om högt ställda krav ska det också finnas ekonomiska incitament. Att ställa om ska vara lönsamt. Att göra rätt ska vara lätt. Det är inget nytt för Centerpartiet, men tyvärr har alla partier ännu inte insett värdet av detta.

Därför vill Centerpartiet göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. Vi vill bland annat införa ett liknande styrmedel som i Irland och Nederländerna, där företag som gör miljö- och klimatsmarta investeringar tillåts skriva av värdet på dessa investeringar snabbare.

Jag yrkar därför bifall till Centerpartiets reservation nummer 4 och yrkandet om att överväga en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 februari.)

Riksrevisionens rap-port om systemet med energideklarationer