Åtgärder för att stärka kundernas ställning på energimarknaden

Betänkande 2005/06:NU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 juni 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Elkunder får en starkare ställning på energimarknaden (NU18)

Elkunderna får en starkare ställning på energimarknaden från den 1 januari 2007. Det ska bland annat bli lättare att byta elleverantör. Elkunderna ska dessutom få bättre information om när deras elavtal går ut, och det ska bli lättare att hitta information om priser och villkor på elmarknaden. Riksdagen sade ja till dessa delar av regeringens förslag. Riksdagen sade däremot nej till regeringens förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig. Om regeringens förslag genomfördes i sin nuvarande form skulle det kunna innebära att en elleverantör förlorar sina kunder till en annan elleverantör om det balansansvariga företaget inte fullgör sina skyldigheter. Riksdagen anser inte att det är rimligt och vill därför att regeringen kommer tillbaka med ett förslag som tar hänsyn till problemet. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen med anledning av ett EU-direktiv.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 23
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-25
Justering: 2006-05-11
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-22
Trycklov: 2006-05-22
Trycklov: 2006-05-23
Reservationer: 15
Betänkande 2005/06:NU18

Alla beredningar i utskottet

2006-04-25

Elkunder får en starkare ställning på energimarknaden (NU18)

Elkunderna får en starkare ställning på energimarknaden från den 1 januari 2007. Det ska bland annat bli lättare att byta elleverantör. Elkunderna ska dessutom få bättre information om när deras elavtal går ut, och det ska bli lättare att hitta information om priser och villkor på elmarknaden. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till dessa delar av regeringens förslag. Utskottet föreslår däremot att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att upphäva skyldigheten för Svenska kraftnät att se till att elleverantörer har en balansansvarig. Om regeringens förslag genomfördes i sin nuvarande form skulle det kunna innebära att en elleverantör förlorar sina kunder till en annan elleverantör om det balansansvariga företaget inte fullgör sina skyldigheter. Utskottet anser inte att det är rimligt och vill därför att regeringen kommer tillbaka med ett förslag som tar hänsyn till problemet. Utskottet föreslår vidare att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen med anledning av ett EU-direktiv.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-06-01

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 170 Ulla Löfgren (M)
Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi regeringens förslag i propositionen 2005/06:158 om åtgärder för att stärka kundernas ställning på energimarknaden. Våren 2001 anmodade utskottet regeringen att skyndsamt utreda och komma med förslag på ett sanktionssystem gentemot de nätägare som inte uppfyller regelverkets krav när en konsument vill byta elleverantör. När nu regeringen äntligen, efter fem år, återkommer till riksdagen deklarerar man att inget sanktionssystem behövs. Jag kan bara konstatera att den borgerliga alliansen vidhåller att ett sådant system skulle stärka kundernas ställning och att regeringen har svikit kunderna på den här punkten. Även när det gäller frågan om ett centralt anläggningsregister sviker majoriteten kunderna. Ett register skulle, enligt vår uppfattning, förbättra marknadens funktion och snabba upp leverantörsbyten. Fru talman! När det gäller den borgerliga alliansens krav på att preliminärdebiteringar ska försvinna har regeringen inte heller föreslagit någon lösning. Regeringen hävdar att det kommande kravet på månadsvis avläsning kan leda till att preliminärdebiteringarna blir sällsynta. Vi delar inte den optimismen utan vill att regeringen anmodas att återkomma med ett förslag som löser problemet med preliminärdebiteringarna helt. Då skulle vi också få mer läsbara räkningar från vårt elbolag. Fru talman! Vi moderater tillsammans med Kristdemokraterna anser slutligen att det är viktigt att tydliggöra statens syn på naturgasen. Naturgas är ett fossilt bränsle med tillhörande miljöstörande utsläpp. Därför bör den varken ersätta kärnkraft eller vattenkraft. Däremot kan den ha en roll att fylla när det gäller att ersätta andra fossila bränslen med ännu värre miljöegenskaper. Vi tycker dock inte att staten ska engagera sig i ekonomiskt stöd till en utbyggnad av infrastrukturen för naturgas. Naturgasen ska få växa på egna meriter. Det är upp till energibolagen att avgöra vad de vill satsa på. Samtidigt är det också viktigt att konstatera att naturgasen, givet sina miljömässiga och energimässiga förutsättningar, inte ska ges andra villkor än övriga energiformer på den svenska marknaden. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

Anf. 171 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Äntligen är det vår tur. Vi har stundtals ganska hårda debatter i vårt utskott. Det kan gälla kärnkraftens vara eller icke vara, kriminaliseringen av våra karteller, regionalpolitikens utformning och så vidare. Och det är som det ska vara. Regeringspartiet med sina stödtrupper försöker driva igenom regeringens politik, och vi i oppositionen har ofta ganska kritiska synpunkter på dessa förslag och egna idéer om hur saker och ting ska göras. Men ibland tycker jag att det rullar på lite väl enkelt, som i detta fall med den viktiga frågan om att stärka energikundernas ställning på marknaden. Här måste vi slå larm. Vi har vid upprepade tillfällen under ett antal år fattat beslut om att regeringen ska återkomma med ett förslag om ett sanktionssystem för de företag som inte låter sina kunder bryta upp från sin leverantör i tid. Det ska helt enkelt bli böter för de elföretag som inte släpper sina kunder i tid. Det övergår mitt enkla förstånd att Socialdemokraterna både i regeringen och här i riksdagen så tjurskalligt vägrar att efterkomma riksdagens fattade beslut och beställning. För att förbättra konkurrensen inom elmarknaden är det absolut viktigt att vi ökar rörligheten och konkurrensen för att därmed kunna pressa priserna nedåt. Ett centralt anläggningsregister underlättar också detta förfarande. Men majoriteten i denna kammare stretar emot. Ni i majoriteten är naturligtvis fria att fatta detta beslut, vilket ni nu är på väg att göra, men hävda inte mer i debatten att ni står på konsumenternas sida, för det gör ni inte. Lägg härtill den proposition som drevs igenom i vintras om leveranssäkra elnät. Där kan man förledas att tro att det blev bättre för kunderna, men så är inte fallet i praktiken. Summan av den kardemumman är att bolagen i slutändan avgör om de vill ge ersättning eller ej, och den enskilda kunden får då gå till domstol för att få sin sak prövad. Det är mer och mer tydligt att Socialdemokraterna inte prioriterar denna fråga alls så som den förtjänar, tyvärr. Vi har genom åren motionerat ett antal gånger, så också nu, om att vi måste ge Konkurrensverket effektivare verktyg och en mer aktiv roll när det gäller konkurrensövervakningen av energimarknaden. När vi byter regering till hösten är detta enligt min mening en av de allra viktigaste frågorna att ta itu med direkt. Fru talman! Vi står bakom alla mycket välskrivna reservationer från Folkpartiet men yrkar bifall endast till reservation 1.

Anf. 172 Mikael Oscarsson (Kd)
Fru talman! Tyvärr visar det föreliggande betänkandet att Socialdemokraterna knappast har någon större respekt för Sveriges folkvalda församling, det vill säga riksdagen. Vi kristdemokrater menar att elmarknaden inte fungerar fullt ut därför att konsumenterna inte på ett tillfredsställande sätt kan byta elleverantör. Det är kanske den enskilt viktigaste uppgiften för politikerna att lösa för att upprätthålla förtroendet för elmarknaden. Av dessa skäl har riksdagen inte en gång utan två gånger begärt att regeringen ska återkomma med ett förslag rörande sanktionssystem gentemot de nätägare som inte uppfyller regelverkets krav vid byte av elleverantör. Nu har det gått fem år sedan utskottet våren 2001 anmodade regeringen att skyndsamt utreda förutsättningarna för ett effektivt sanktionssystem och lägga fram de förslag till lagändringar som krävs för ett snabbt införande. När regeringen nu slutligen återkommer till riksdagen i frågan gör man bedömningen att ett sanktionssystem i nuläget inte behövs. Fru talman! Den redovisning som regeringen lämnar i propositionen ger inte oss kristdemokrater någon anledning att ändra vår uppfattning i denna fråga. Enligt vår uppfattning är det viktigt både utifrån principiella grunder och för att stärka elkundernas ställning på marknaden att regelbrott kan resultera i sanktioner. Regeringen måste förstås respektera denna åsikt när den också delas av en majoritet av riksdagens ledamöter. Fru talman! Sedan mitten av 1990-talet har en rad uppköp och sammanslagningar ägt rum som har bidragit till att begränsa konkurrensen på energimarknaden. Vi kristdemokrater anser att konkurrensmyndigheten måste bli hårdare i sin granskning av elmarknaden. Det är vår uppfattning att det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som gör detta möjligt. Dessutom begränsas konkurrensen av att överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna inte är tillräckligt utbyggd. En bättre integrerad nordisk marknad skulle gynna konkurrensen genom att de största bolagens dominans skulle bli mindre på den större marknaden. Regeringen måste därför enligt vår uppfattning prioritera frågan om överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna. Fru talman! Slutligen anser Kristdemokraterna att naturgasnätet bör byggas ut i den utsträckning som naturgasen är kommersiellt gångbar och kan bära sina egna investeringar. Naturgasen kan spela en viktig roll under en period då andra mer skadliga fossila energikällor kan ersättas med naturgas. Regeringen måste dock säkerställa att investeringarna inte försenas av onödigt långa handläggningstider på Energimyndigheten. Fru talman! Jag står självklart bakom alla kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Anf. 173 Håkan Larsson (C)
Fru talman! Nu går det lite snabbare. Tidigare i dag gick det långsammare. Åsa Torstensson kunde därför inte stanna kvar, och därför får jag ta den här debatten också. Är det någonstans på något område där man ofta hör att kunden suckar, är irriterad eller tvivlar på sina egna möjligheter att förstå hur marknaden fungerar eller hur man kan påverka priser och så vidare så är det på energimarknadsområdet. För att kunden bättre ska kunna göra medvetna val och ha möjlighet att påverka hur man väljer behövs det bättre redskap. Det är delvis det som behandlas i detta betänkande. Det finns tre reservationer som Centerpartiet ställer sig bakom i detta betänkande, och de har just till syfte att ge kunden bättre redskap och förbättra konkurrensen. Det handlar om att snabbt kunna byta leverantör. Och då tror vi att det är viktigt att det inrättas ett sanktionssystem mot de nätägare som inte uppfyller kraven i regelverket vid byte av elleverantör. Då borde det vara på tiden att detta sker eftersom riksdagen begärde det redan för fem år sedan som vi hörde här. För att också kunna ge kunden snabb information och skapa bättre konkurrens på elmarknaden och möjliggöra snabbare leverantörsbyten kan ett nationellt anläggningsregister vara en väg att gå som vi vill pröva. Den tredje åtgärden är att komma åt de svårförståeliga preliminärdebiteringarna eftersom det ibland kan dröja månader från avläsning och tills den slutliga avstämningsfakturan levereras. Det är knappast rimligt att ha det på det sättet. Det bästa och mest rimliga är att preliminärdebiteringen avskaffas och att elleverantörerna debiterar den faktiska förbrukningen. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 174 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Häromdagen diskuterade näringsutskottet konkurrensfrågor. Vi var då överens om att god konkurrens är nödvändig för att konsumenterna ska få varor och tjänster av god kvalitet och till ett bra pris. Vi var också överens om att det är viktigt hur reglerna ser ut på om- och avreglerade marknader, att detta är viktigt för att nya företag ska kunna utvecklas och att inträdesproblemen på marknaden blir så små som möjligt för nya och små företag. Hur är det med elmarknaden? Länge har de övriga partiernas attityd till elmarknaden varit att den fungerar i huvudsak bra, trots att elmarknaden närmar sig oligopol och att det omfattande kors-och-tvärs-ägandet i hög grad måste försvåra konkurrensmyndighetens kontroll. Hur ska vi till exempel kunna få klarhet i om bolagen har manipulerat priserna, apropå dagens debatt? Björn Karlsson menar att han har belägg för det. De flesta nya hus byggs med eluppvärmning trots att det redan 1980 gavs löfte om att detta skulle förbjudas. Man kan få intrycket att Vattenfall och därmed också övriga elproducenter bestämmer över regeringen och inte tvärtom. Det är viktigt att stärka kundernas ställning på energimarknaderna. Men de förslag som läggs fram i den här propositionen angriper inte de stora problemen på elmarknaden utan är bara spridda försök att lappa och laga i ett dåligt fungerande system. Jag anser att en oberoende utredning bör tillsättas med syfte att lämna förslag om en riktig reformering av elmarknaden. Dagens svenska elmarknad domineras av ett fåtal aktörer, och prissignalerna till hushållskunderna under höglasttid är svaga. Ett grundläggande problem med dagens elmarknad är att konsumenterna kan teckna avtal med fast pris på leverans av el, oavsett vad effektpriset är vid ett visst tillfälle. Detta innebär i praktiken att konsumenterna har möjlighet att handla effekt gratis. En följd av detta är att elvärmen vid höglasttid slukar hälften av den el som konsumeras. Detta medför i sin tur att priserna på spotmarknaden blir mycket höga och att priset på el höjs generellt och för alla konsumenter, inklusive den elintensiva industrin. Denna struktur har alltså gjort att många elkunder betalar ett överpris för den el som de förbrukar men att miljöstyrningen på elmarknaden ändå blir svag och att styrningen mot en effektiv elanvändning blir i det närmaste obefintlig. Jag anser att det är nödvändigt att elmarknaden omformas till en effektmarknad. Behovet av en effektreserv kan kopplas till det faktum att elmarknaden inte fungerar tillfredsställande. Dagens elmarknad bidrar till att elproducenterna trots ett högt pris får svårt att finansiera en kapacitetsutbyggnad. Genom att reformera elmarknaden i den riktning som jag har föreslagit skulle behovet av att hålla en stor effektreserv bortfalla. Det finns problem kring nätanslutningar för småskaliga anläggningar i elproduktion. Det gäller för både solceller och vindkraft. Det har bland annat uppmärksammats i en rapport från Elforsk. I rapporten visas att det inte finns några tekniska hinder för att bygga solcellsanläggningar som levererar all producerad el direkt till nätägaren. Däremot är kostnaden för inmatningsabonnemanget i förhållande till intäkterna så hög att små installationer där man levererar all producerad solel till en nätägare i dag skulle gå med förlust, oavsett vad kostnaden är för uppförandet av solcellsanläggningen. Det är viktigt att komma till rätta med det här. Vi vill ju att ny, modern teknik ska få genomslag. Då måste det också finnas reella möjligheter att leverera el till nätet. Därför tycker jag att regeringen borde tillsätta en utredning med uppgift att se över de här problemen och föreslå åtgärder för att lösa dem. Införandet av en obligatorisk månadsvis mätning av el är enligt min mening ett steg i rätt riktning. Det borde dock genomföras snabbare och ha en tydlig inriktning mot realtidsmätning. Genom att ställa krav på att de mätare som installeras även klarar minst timvis mätning eller att de på ett enkelt sätt kan uppgraderas till att klara detta kan man minimera risken för att under en lång tid framöver binda sig vid ett system för månadsvis mätning. Till sist, fru talman: Naturgas - eller fossilgas, som det ju är - är en icke uthållig energikälla som förr eller senare måste avvecklas. Därför är det enligt min uppfattning inte acceptabelt med omfattande investeringar i dyr infrastruktur för naturgasdistribution, fossilgasdistribution. En stor utbyggnad av fossilgasnätet är inte förenlig med de av riksdagen beslutade klimatmålen. En sådan utbyggnad skulle nämligen innebära att de svenska klimatgasutsläppen drastiskt ökade. Enligt min mening bör regeringen även mer aktivt än tidigare väga in klimataspekter, särskilt förenligheten med uppsatta klimatmål, vid tillståndsprövning av naturgasprojekt enligt miljöbalkens och naturgaslagens bestämmelser.

Anf. 175 Nils-Göran Holmqvist (S)
Fru talman! Vi behandlar nu NU18 om åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden med mera. Utskottets majoritet delar regeringens bedömning att kunderna ska ha både nät- och elhandelsavtal för att förenkla leverantörsbyten. Dessutom föreslås förkortad tid för leverantörsbyten. Då det gäller leverantörsbyten och sanktionssystem har Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen nyligen gjort en analys av elleverantörsbyten - hur försenade de blir och om de görs i tid. Enligt uppgifter som jag har fått sker 93 % av alla leverantörsbyten inom avtalad tid. Samma analys visade främst på två orsaker till att byten inte genomförs i tid: dels att anläggningens ID saknas eller är felaktig, dels att kundens identitet saknas eller är helt felaktig. Det är olika kund i nät- respektive elavtal i företagets register. Detta är orsaken till att leverantörsbyten inte görs i tid. Därför tycker vi att vi inte behöver införa något sanktionssystem just nu. Vi anser att den möjligheten redan i dag finns i lagstiftningen när det gäller sanktionssystemet. Man kan också utdöma ersättning för att det inte görs i tid. Frågan om ett nationellt anläggningsregister har vi i utskottet diskuterat ett antal gånger. Vi har kommit fram till att vi inte ska ha ett anläggningsregister. Däremot är det känt för alla att Svensk Energi har påbörjat ett arbete i denna riktning med en energimarknadens informationsväxel. Detta register är mer omfattande än vad den statliga utredningen om detta föreslagit. Det här har upphandlats under våren 2006, så just nu har Svensk Energi upphandlat detta system. Avsikten är att aktörerna kan börja ansluta sig i slutet av år 2007. Från och med den 1 juli 2008 beräknas hela systemet vara i drift. Med detta anser vi att det inte är staten som ska äga det här registret utan Svensk Energi och leverantörerna. Vi tror att vi med detta kommer att få ett bra anläggningsregister och att detta kommer att fungera bra. En annan viktig fråga som också tas upp i propositionen och som har tagits upp av tidigare debattörer är den om månadsvis avläsning. Våren 2003 meddelade regeringen sin avsikt att från och med juli 2009 införa krav på månadsvisa elmätningar för samtliga elkunder. Utskottet framhöll sin uppfattning, att detta skulle innebära en betydande satsning för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Att gå från krav på årliga elmätningar till krav på månadsvisa elmätningar kan dels bidra till pressade elpriser, dels lösa effektbalansproblemen. Månadsvisa mätningar är enligt utskottets uppfattning bra för de flesta kunder och ett viktigt led i effektiviseringen. Med månadsvisa avläsare kommer man även bort från det stora orosmomentet preliminär debitering. Vi i utskottsmajoriteten anser att det vi nu genomfört är tillräckligt, och det som vi beslutat ska vara genomfört senast år 2009. Fru talman! Om elprissättningen vill utskottet anföra följande: Sedan avregleringen år 1996 sätts elpriset på en konkurrensutsatt marknad. Priset för elenergi utgörs i huvudsak av en rörlig del samt i vissa fall av en mindre fast kostnad. Nätavgiften å andra sidan är reglerad enligt ellagen, och Energimarknadsinspektionen utövar tillsyn över skäligheten i avgiften. Som utskottet tidigare anfört innebär det att bolagen har höga fasta kostnader som inte påverkas av mindre variationer i eldistributionen. Av detta skäl har utskottet tidigare framhållit att det faller sig naturligt att en stor del av nätavgifterna är fasta. Utskottet anser att det nuvarande systemet har fungerat på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt är utskottet medvetet om att detta traditionella elprissättningssystem inte helt uppmuntrar till eleffektivisering, eftersom en stor del av nätavgiften utgörs av en fast avgift. Utskottet ser därför gärna att regeringen vidtar lämpliga åtgärder för att få i gång en process mot ett system med enbart rörligt elpris. Fru talman! I flera motioner tas frågan upp om en utbyggnad av naturgasnätet i Sverige. Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Riksdagen och utskottet har vid flera tillfällen tagit upp att naturgas ska byggas på sina egna meriter samt att statsmakten inte ska bidra med stöd. Utskottets majoritet har samma ståndpunkt nu som tidigare. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till näringsutskottets förslag i betänkande 2005/06:18 samt avslag på samtliga reservationer.

Anf. 176 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Som småbarnsförälder vet man hur det är att ha ett bråkigt, grinigt, trotsigt barn hemma, en treåring eller en femåring. Jag tror att Nils-Göran känner till det också. Jag trodde dock inte att samma sak skulle gälla här i Sveriges riksdag som hemma. Men så förefaller det vara när det gäller att göra som riksdagen har bestämt två gånger under ett antal år, fem år, och återkomma med ett bötessystem för elleverantörer som inte sköter sig. Jag har en mycket enkel fråga och en följdfråga, för jag är rädd för vad svaret blir: Vilken politisk instans står över riksdagen?

Anf. 177 Nils-Göran Holmqvist (S)
Fru talman! Om Eva Flyborg hade lyssnat på vad jag sade skulle hon ha hört att det redan i dag finns möjligheter att utnyttja sanktionsbestämmelser. Den möjligheten finns redan i dag enligt lag. Vi behöver inte några fler sanktionssystem för att bötfälla nätägare som inte gör det de ska göra. Jag sade också att 93 % av alla byten sker i dag vid rätt tillfälle. Det är ungefär 7 % som inte görs rätt. Det beror många gånger på att det är fel identitet. Man har alltså ingen anläggnings-ID. Man har inte fått det, och man uppger felaktiga uppgifter. Vi tycker inte att man då behöver införa något ytterligare sanktionssystem än det vi har i dag.

Anf. 178 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Nu känner jag igen mig hemifrån på morgnarna på den tid då min son var tre år och trotsig - det är en känd tidsperiod. Det var inte detta jag frågade om. Jag får inte svar på min fråga över huvud taget. Jag frågade vilken politisk instans står över riksdagen. Jag får svara själv eftersom Nils-Göran Holmqvist inte kan sin samhällskunskap från skolan. Det är lite synd, men vi får påminna honom. Det är riskdagen, det finns ingen över riksdagen. Då är följdfrågan: Varför gör ni inte som riksdagen har bestämt? Dessutom kan jag tillägga något i sakfrågan. Nils-Göran Holmqvist nämner 93 %. Vi får kolla upp om det stämmer. Det är väldigt få som över huvud taget byter. Av det lilla antalet - det är tyvärr väldigt få som gör det - kan det vara en hög procentandel. Det kan det mycket väl vara, men det säger absolut ingenting. Återigen, fru talman, min fråga: Vilken politisk instans står över riksdagen? Följdfrågan: Varför gör ni inte som det högsta politiska organet, det vill säga riksdagen, har bestämt? Är ni i trotsåldern?

Anf. 179 Nils-Göran Holmqvist (S)
Fru talman! Det är kanske Eva Flyborg som är i trotsåldern. Jag tänker inte svara på det sätt som Eva Flyborg vill att jag ska göra. Självklart är riksdagen det högsta beslutande organet. Riksdagens majoritet har icke gett regeringen det här uppdraget, utan det är en minoritet som har gjort det. Men det är riksdagen som ger regeringen i uppdrag att göra det här. Så det faller på sin orimlighet. Det är ungefär 30-35 % som i dag gör leverantörsbyten. De andra, som inte gör det, är rätt nöjda med sin leverantör i dag.

Anf. 180 Lennart Beijer (V)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. För tids vinnande kan jag säga att jag ställer mig bakom vad Nils-Göran Holmqvist sade i sitt anförande. Men jag har två punkter som jag vill ta upp särskilt. Den ena gäller avläsningsfrekvens och elräkningar. Där är vi alla intresserade av att få månadsvis mätning. Vi vill förebereda för timvis mätning. Allt detta gör vi naturligtvis för att öka kundens möjligheter att påverka sin elräkning och kanske också få en effektivare elanvändning. Men det finns grupper i samhället som inte alls gillar det som vi håller på med. Den grupp som vi kallar för elöverkänsliga drabbas även av detta därför att fjärravläsning av mätare inte var inte någonting så enkelt som vi kanske trodde. Det finns alltför många som drivs från hemmet därför att avläsningstekniken gör att man får in magnetiska fält i bostäder. Det hade vi inte tänkt oss. Därför tycker jag att det är bra att vi i betänkandet tar upp frågan och att vi helt enkelt ser till att nätbolagen möjliggör att de elöverkänsliga personer som inte klarar av det här mätsystemet får undantas ifrån den sortens mätning. Det innebär att man skriver avtal om att ändå få in uppgifterna till nätföretaget. Jag vet om att efter mycket diskussioner har vi kommit framåt i denna fråga. Jag tror att samtliga elbolag är medvetna om situationen. Jag tror att Vattenfall är först ute. Det har rätt så många kunder som de ska utföra mätning på. Det är bra att vi i betänkandet gör regeringen uppmärksam på att man ska se till att elbolagen kan undanta de elkunder som är utsatta i det här fallet. Den andra frågan gäller elprissättningen. Nils-Göran tog upp frågan lite grann. Jag var på någon sorts debatt och information häromdagen. Det var många industrier och olika elbolag representerade där. Det handlade väldigt mycket om eleffektivisering. Det finns en grupp företag i det här landet som går under namnet eleffektivitetsföretag. De visar väldigt tydligt att det finns möjligheter att effektivisera - upp till 25 terawattimmar el handlar det om - genom att använda elen effektivare och genom att spara el. Frågan är hur det ska gå till. De själva vill naturligtvis ha åtgärder som gör att vi konsumenter, företagare eller vem det nu är ökar vårt intresse och engagemang för att minska elanvändningen och öka effektiviteten. Dagens elpriser gör ju att vi alla är ganska intresserade av att vara effektivare när vi använder el. Däremot har vi naturligtvis en väldigt stor grupp som är små konsumenter av el och som har jämförelsevis ganska höga nätavgifter för den el de använder. Att få dem med på att vara effektivare med elanvändningen är svårt. Därför har frågan kommit upp om man trots allt skulle börja titta på möjligheten att göra om dagens system med fasta och rörliga avgifter till ett system med enbart ett rörligt elpris gånger antalet kilowattimmar. Dels skulle elspecifikationerna bli bra mycket enklare, dels skulle konkurrensen öka på olika håll i elbranschen. Men framför allt skulle många fler människor helt plötsligt bli väldigt motiverade att inte använda mer el än man behöver och se till att ha den mest effektiva utrustningen. Det här kan naturligtvis vara en stor förändring. Vi är ju vana vid att betala fasta avgifter för att klara kapitalkostnader. Det här är ett system som används på många olika områden. Men kanske vore det bra att få ett sådant här system i ett läge där vi vill prioritera elsparande. Det innebär naturligtvis att elleverantören får betala till nätägaren och att vi som konsumenter vet och bryr oss om hur mycket av priset som utgörs av nätkostnad, kostnad för själva eltillförseln, och så vidare. Det skulle också innebära fler byten av elleverantörer och naturligtvis också en ökad konkurrens. Fru talman! Vi är väldigt nöjda med detta betänkande och vill alltså yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 181 Ingegerd Saarinen (Mp)
Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 9 och 15, vilket jag glömde i mitt förra anförande. Sedan kan jag inte låta bli att kommentera Nils-Göran Holmqvist, som tänker sig att de som inte byter elbolag inte gör det därför att de är rätt nöjda med sin leverantör. Den undersökningen skulle jag vilja se. Det kan ju också vara så att det inte är så stor skillnad på de erbjudanden som elleverantörerna ger, så att det inte lönar sig att göra så mycket mer än att kontakta sin elleverantör för att omförhandla sitt avtal men att det inte lönar sig att byta.

Anf. 182 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Jag tänker inte använda mina hela två minuter, kan jag trösta församlingen med. Jag måste dock korrigera Nils-Göran Holmqvist, som jag tror redan har insett sanningen när han har tittat i kansliets papper. Självklart är det så att tillkännagivanden kan man bara göra när man har en majoritet av riksdagen bakom sig, vilket vi alltså hade vid de här två tillfällena i riksdagen. Men det kanske var en liten freudiansk felsägning, som vi är ganska vana vid här i riksdagen. Socialdemokraterna har uppfattningen att om inte Socialdemokraterna själva är med på något gäller det liksom inte riktigt. Det är möjligt att riksdagen fattar beslut men att det egentligen inte är något som man måste genomföra. Så det var nog en freudiansk felsägning tror jag, fru talman. Men rätt ska vara rätt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-06-02
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 10, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Sanktionssystem mot nätkoncessionshavare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N19 yrkande 1, 2005/06:N441 yrkande 6 och 2005/06:N476 yrkande 7.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    • Reservation 2 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1190025
    m042013
    fp04008
    kd022011
    v21007
    c01705
    mp0098
    -1001
    Totalt141121978
    Ledamöternas röster
  2. Nationellt anläggningsregister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N19 yrkande 3 och 2005/06:N436 yrkande 14.
    • Reservation 3 (m, c, fp, kd)
    • Reservation 4 (mp)
  3. Byte av elleverantör i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) såvitt avser 8 kap. 4 d och 6 §§.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:158 punkt 1 i denna del.
  4. Balansansvar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) såvitt avser 8 kap. 8 och 11 a §§, dock med den ändringen att 8 kap. 8 § skall ha lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 3,
    b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) såvitt avser 8 kap. 4 c §,
    c) tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2005/06:158 punkt 1 i denna del.
  5. Förslaget i övrigt rörande ellagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) i den mån det inte omfattas av utskottets förslag till riksdagsbeslut i det föregående.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:158 i denna del.
  6. Nätavgifter för småskalig elproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:N332.
    • Reservation 5 (mp)
  7. Avläsningsfrekvens och elräkningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N19 yrkande 2, 2005/06:N410 och 2005/06:N436 yrkande 15.
    • Reservation 6 (m, c, fp, kd)
    • Reservation 7 (mp)
  8. En integrerad elmarknad och marknadsövervakning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N422, 2005/06:N436 yrkandena 12, 13 och 16 samt 2005/06:N452 yrkandena 1 och 2, båda i denna del.
    • Reservation 8 (m, fp, kd)
  9. Reformerad elmarknad

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ38 yrkande 96, 2005/06:N289 yrkandena 6 och 7, 2005/06:N338 yrkande 22 och 2005/06:N402.
    • Reservation 9 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1180026
    m420013
    fp40008
    kd220011
    v21007
    c17005
    mp0908
    -1001
    Totalt2619079
    Ledamöternas röster
  10. Vissa frågor rörande effektbalansen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:N221 och 2005/06:N357 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 10 (fp, kd)
    • Reservation 11 (mp)
  11. Elprissättningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2005/06:N293.
    • Reservation 12 (m, c, fp, kd)
  12. Naturgasmarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:T493 yrkande 2, 2005/06:N256, 2005/06:N257, 2005/06:N284, 2005/06:N307 yrkande 5, 2005/06:N338 yrkandena 1-3, 2005/06:N350, 2005/06:N426, 2005/06:N435 yrkande 1, 2005/06:N441 yrkande 9 och 2005/06:N476 yrkandena 8 och 15.
    • Reservation 13 (m, kd)
    • Reservation 14 (fp)
    • Reservation 15 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1190025
    m004213
    fp30378
    kd002211
    v21007
    c17005
    mp0908
    -1001
    Totalt161910178
    Ledamöternas röster
  13. Ändringar i naturgaslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:158 punkt 2.