Anf. 60 Gunilla Nordgren (M)
Fru talman! Som Sara sa har vi i dag att behandla ett motionsbetänkande från den allmänna motionstiden, och det handlar om avfall, kretslopp och cirkulär ekonomi.
Det är ca 90 motioner som huvudsakligen rör resurseffektivitet, hållbar produktion, materialåtervinning, plaster med mera. De flesta motioner avstyrks, dock med några undantag, vilket medför att betänkandet innehåller ett tillkännagivande. Jag återkommer till det.
Avslag föreslås på övriga motioner, i många fall med hänvisning till att arbete pågår i frågorna. Motionerna berör flera viktiga områden som med rätta står högt på den globala dagordningen, som Sara påpekade.
En ökande befolkning kommer att innebära en ökad konsumtion som sätter ännu hårdare tryck på våra naturresurser. Dessa är inte oändliga, så det återstår mycket miljöarbete.
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1 och till reservation nr 3.
Reservation nr 1 handlar om att vi anser att resurssnålhet och energieffektivitet bör stå i centrum under omställningen till en cirkulär ekonomi. Sverige bör verka för att det fortsatta arbetet med EU-kommissionens åtgärdspaket bidrar till att minska mängderna och deponierna i hela Europa. Det ser nämligen väldigt olika ut i de olika EU-länderna. Sverige ligger i framkant, vilket är jättebra, men det är viktigt att riktlinjerna anpassas till de olika ländernas förutsättningar.
Sverige är på många sätt ett föredöme för övriga Europa, där avfallshierarkin ofta åsidosätts och en stor andel avfall läggs i deponier eller ligger kvar på soptipparna, med läckage som följd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avfall och kretslopp
Det ser mycket olika ut i EU-länderna i hur långt man har kommit i arbetet, och vi har påpekat att det är viktigt att Sverige och regeringen driver på för att EU-kommissionens förslag om en cirkulär ekonomi utformas på ett sådant sätt att det blir ett starkt verktyg i arbetet med att minska avfallsmängderna.
Nu har EU-parlamentet nyligen röstat ja till en ny avfallslagstiftning och därmed en omläggning av politiken mot en cirkulär ekonomi inom EU. Målet är nu att andelen av det kommunala avfallet som ska återvinnas till nytt material höjs till 55 procent år 2025 och slutligen till 65 procent år 2035. För förpackningsmaterial höjs målen till 65 procent respektive 70 procent.
Deponering ska minska till max 10 procent år 2035. Vissa länder får anstånd till år 2040. I Sverige uppgår deponeringen till mellan 1 och 2 procent, så vi berörs inte av detta beslut. Men det här visar hur olika det ser ut i övriga Europa, och det är därför som man är tvungen att ge anstånd.
Fru talman! Reservation nr 3 gäller den moderata motionen angående att vi vill att möjligheterna att förändra kraven på reningsverken ska utredas för att möjliggöra ökad återföring av näringsämnen i avloppsslam. Det behövs både investeringar i ny teknik och fortsatt forskning på området, till exempel hur man ska återföra fosfor från avloppsslam.
Även läkemedelsrester är skadliga och det är ytterst viktigt att vi kan få bort dessa rester vid reningen så att läkemedelsrester inte åker ut i våra vattendrag. Detta kräver stora investeringar och därför föreslår Moderaterna att det ska satsas 500 miljoner på fem år för att täcka en del av dessa investeringskostnader.
Något som verkligen bidrar till en cirkulär ekonomi är biogasen. I den nyligen antagna livsmedelsstrategin står det att det är viktigt att vi i ökad omfattning tar vara på restprodukter från livsmedelsindustrin.
Ökad användning av biogasproduktion ger dubbel miljönytta då den både minskar avfall och ersätter fossila drivmedel. Avloppsslammet kan dessutom användas som gödsel och innebär alltså ett minskat användande av andra gödningsmedel.
Men den svenska biogasproduktionen befinner sig i en akut kris. Anläggningar läggs ned, läggs i malpåse eller säljs till utlandet. Anledningen är att stöden för produktion är olika i olika länder. I till exempel Danmark sker subventionen i produktionsledet medan subventionen i Sverige sker i konsumentledet.
Men EU:s regler är sådana att en importerad produkt ska ha samma regler som i Sverige, det vill säga Danmark får dubbla subventioner eftersom man får ta del av samma subvention i konsumentledet som i Sverige.
Detta är allvarligt, och jag vet att regeringen är medveten om det. Jag har bland annat haft en debatt med energiministern om detta. Vi är helt överens, men det börjar nu bli väldigt bråttom att lösa frågan. I dag läggs anläggningar ned. Vi måste alltså reformera vårt system så att det harmonierar med övriga länder i EU.
Likformiga regler och framför allt långsiktiga regler är viktigt. Tillgången till egen tillverkning av biogas är dessutom viktigt från beredskapssynpunkt - inte att förglömma.
Fru talman! Jag är glad att en majoritet i utskottet är för att en utökning av producentansvar för fler produkter ska utredas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avfall och kretslopp
Producentansvar innebär att producenten ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter under produktens hela livscykel. Producentansvaret syftar även till att motivera producenterna att ta fram mer resurssnåla produkter som är mer lätta att återvinna och som inte innehåller giftiga ämnen. Det är mycket möjligt att det ska vara fler produkter där det ska gälla producentansvar, som Sara var inne på. Textilier är ett exempel, men där är det problem med materialströmmarna.
I dag gäller producentansvaret för åtta produkter: bilar, däck, batterier, elutrustningar, förpackningar och returpapper med mera. Senast som producentansvar utreddes var 2001 och sedan dess har det skett en stor kunskapsutveckling. Vi - alltså en majoritet i utskottet - vill nu att fler produkter ska omfattas och att man börjar med att utreda ett inrättande av producentansvar även för möbler och byggmaterial.
Även textiler är viktigt att kunna återvinna, och det är bra med en satsning på hållbara textilier. Men då väldigt stor produktion sker långt ifrån oss så är det viktigt med ett internationellt samarbete.
Men det är bra om vi kan öka återvinningen av textilier och det behövs en förbättring av insamlandet av textilier. Tillverkningen av nya textilier borde kunna ske hållbart och utan giftiga ämnen.
Det sker en snabb produktutveckling, vilket är glädjande. Man kan nu till exempel köpa nya dammsugare som helt och hållet är tillverkade av återvunnen plast.
Plast är ju ett annat stort problem, inte minst då plast bryts ned väldigt långsamt och vi har problem med plast i haven och med mikroplaster. I går kunde man höra om konstgräsplaner som snart finns i varenda kommun - de är ett jätteproblem.
Det har förts många samtal om insamling av förpackningar och returpapper, som Sara var inne på. Diskussionen har rört vem som ska ansvara för insamlingen.
Än så länge är vi inte överens i denna fråga. Jag antar att den kanske kommer upp i riksdagen en dag, för ska ansvaret flyttas ska beslutet fattas här i kammaren och inte via en förordning. Nu är det en förordning där man skärper kraven ute på remiss.
Det finns en politisk samsyn om att det ska vara lätt att göra rätt. Det ska vara lätt för medborgarna att källsortera och öka mängden sopor som kan återvinnas.
Remissen avser att öka den fastighetsnära insamlingen. Målet är att det ska finnas fastighetsnära insamling från 60 procent av alla bostadsfastigheter. Det är ett tufft mål och det kommer att behövas undantag där det inte kan anses skäligt med hänsyn till fastighetens utformning. I många kommuner är man dock på god väg och har i dag åtta fraktioner för hushållsnära sortering och insamling.
Fru talman! Politikens uppgift är att skapa bra förutsättningar för aktörer att ta ansvar samt värna om principen att förorenaren ska betala.
Generationsmålet beskriver att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där många av miljöproblemen ska vara lösta. Det kommer att krävas hårt miljöarbete i många länder och i många år framöver.
Miljön är det mest globala som finns. Vi delar ett jordklot, vi delar samma luft och vi delar samma vatten som cirkulerar runt vår jord.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avfall och kretslopp
I miljöarbetet måste hänsyn tas till var effekterna av olika åtgärder blir som störst, det vill säga var miljövinsterna blir som störst för den globala ekonomin.
(Applåder)