Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada
Betänkande 2017/18:UU19
|
|
Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen, och dess medlemsstater, å andra sidan. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.
I betänkandet finns två reservationer (V) och ett särskilt yttrande (M, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada.
Fyra yrkanden i följdmotioner.
Ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
CETA-avtalet och det strategiska partnerskapsavtalet
1.Godkännande av CETA-avtalet, punkt 1 (V)
2.Utredning av konsekvenserna av CETA, punkt 3 (V)
Godkännande av CETA-avtalet, punkt 1 (M, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Näringsutskottets yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Godkännande av CETA-avtalet |
Riksdagen godkänner det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen, och dess medlemsstater, å andra sidan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:60 punkt 1 och avslår motionerna
2017/18:3008 av Karin Enström m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 12,
2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och
2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 2.
Reservation 1 (V)
|
2. |
Godkännande av det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och dess medlemsstater och Kanada |
Riksdagen godkänner det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:60 punkt 2.
|
3. |
Utredning av konsekvenserna av CETA |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och
2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 1.
Reservation 2 (V)
Stockholm den 8 mars 2018
På utrikesutskottets vägnar
Kenneth G Forslund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Olle Thorell (S), Sofia Arkelsten (M), Markus Wiechel (SD), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Valter Mutt (MP), Krister Örnfjäder (S), Björn Söder (SD), Fredrik Malm (L), Sofia Damm (KD), Maria Andersson Willner (S), Sotiris Delis (M), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Marie-Louise Rönnmark (S).
Ärendet och dess beredning
I detta ärende behandlas regeringens proposition 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada. Propositionen inkom till riksdagen den 30 november 2017. Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas även en motion från allmänna motionstiden 2017. Näringsutskottet har yttrat sig över propositionen och följdmotioner (2017/18:NU4y).
Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska internationella avtal av större vikt godkännas av riksdagen. Regeringen gör bedömningen att de aktuella avtalen är av sådan vikt.
EU- och handelsminister Ann Linde presenterade propositionen för utrikesutskottet den 1 februari 2018 och svarade på frågor. Vid föredragningen deltog även ledamöter från näringsutskottet.
Bakgrund
Europeiska unionens råd beslutade i april 2009 att bemyndiga Europeiska kommissionen att inleda förhandlingar om ett avtal om ekonomisk integration mellan Kanada och EU och EU:s medlemsstater. Förhandlingarna inleddes i juni 2009 och avslutades den 26 september 2014. Därefter fortsatte förhandlingar om investeringskapitlet i avtalet. Den slutliga avtalstexten offentliggjordes den 29 februari 2016. Den 30 oktober 2016 undertecknades frihandelsavtalet CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement). I samband med undertecknandet antogs ett gemensamt tolkningsinstrument för avtalet. Europaparlamentet godkände avtalet den 15 februari 2017. Avtalet började, med vissa undantag, att tillämpas provisoriskt den 21 september 2017.
Regeringen beslutade i december 2016 att ge Kommerskollegium i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter, göra en fördjupad analys av vissa delar av CETA-avtalet. Uppdraget redovisades i april 2017.
Frihandelsavtalet är ett s.k. blandat avtal, dvs. både EU och medlemsstaterna är parter i avtalet, tillsammans med Kanada. Parterna ska godkänna avtalet i enlighet med sina respektive interna krav och förfaranden. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då parterna utbyter skriftliga anmälningar som intygar att de har uppfyllt sina respektive inre krav och slutfört sina inre förfaranden, eller den dag som parterna enats om.
Europeiska unionens råd beslutade den 8 december 2010 att bemyndiga Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att parallellt med förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Kanada inleda omförhandlingar av 1976 års ramavtal om kommersiellt och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Kanada. Förhandlingarna inleddes i september 2011 och avslutades i september 2014. Ett avtal om strategiskt partnerskap undertecknades den 30 oktober 2016 och godkändes av Europaparlamentet den 15 februari 2017. Vissa delar av avtalet började tillämpas provisoriskt den 1 april 2017.
Även partnerskapsavtalet är ett blandat avtal, dvs. både EU och medlemsstaterna är avtalsparter, tillsammans med Kanada. Parterna ska meddela varandra när de har avslutat de interna förfaranden som krävs för att avtalet ska kunna träda i kraft. Det träder i kraft den första dagen i månaden efter dagen för det sista meddelandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen, och dess medlemsstater, å andra sidan. Förhandlingarna om ett frihandelsavtal inleddes i juni 2009 och avtalet undertecknades i oktober 2016. I februari 2017 godkände Europaparlamentet avtalet. Kanada ratificerade avtalet den 16 maj 2017.
I propositionen föreslås även att riksdagen godkänner det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan. Avtalet undertecknades den 30 oktober 2016 och godkändes av Europaparlamentet den 15 februari 2017. Det fastställer formerna för samarbetet och dialogen med Kanada och slår fast att förbindelserna bygger på gemensamma värderingar. Det upprättar även samarbeten på en rad områden, bl.a. i fråga om internationell fred och säkerhet, främjande av mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, rättsliga frågor och politisk dialog. Partnerskapsavtalet inbegriper bl.a. allmänna åtaganden om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och respekt för rättsstatsprincipen, förhindrande av spridning av massförstörelsevapen samt bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet. Avtalet kompletterar och hänvisar i vissa delar till CETA-avtalet.
CETA-avtalet och det strategiska partnerskapsavtalet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller proposition 2017/18:60 punkterna 1 och 2 och avslår motionerna. Därmed godkänner riksdagen det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen, och dess medlemsstater, å andra sidan. Riksdagen godkänner även det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan. Samtliga motioner avslås.
Jämför reservation 1 och 2 (båda V).
Propositionen
Avtalen
CETA-avtalet och det strategiska partnerskapsavtalet utgör ett nytt kapitel i de bilaterala förbindelserna mellan EU, EU:s medlemsstater och Kanada. Avtalen sänder en viktig politisk signal om den stora vikt EU:s medlemsstater och EU fäster vid öppenhet, frihandel och relationen till Kanada. Regeringen gör sammantaget bedömningen att avtalen bör anses vara av större vikt och att de därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen.
CETA-avtalet är ett modernt och progressivt avtal som omfattar ett brett spektrum av handelspolitiska frågor. Det kommer att skapa förbättrade möjligheter för bl.a. handel och investeringar. Avtalet innehåller åtaganden för att främja arbetstagares rättigheter, miljöskydd och hållbar utveckling och integrerar EU:s och Kanadas internationella åtaganden på dessa områden. Avtalet förväntas leda till välfärdsvinster för konsumenter i form av lägre priser och ett större utbud av varor och tjänster i såväl EU som Kanada. Genom avtalet skapas även en ram för ett fördjupat samarbete med Kanada inom ett flertal handelsrelaterade områden.
Det strategiska partnerskapsavtalet ger goda förutsättningar för att intensifiera och uppgradera det befintliga samarbetet mellan EU och Kanada på en rad områden, såsom demokrati och grundläggande friheter, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, miljö, migration och kultur. Det utvecklade samarbetet gäller såväl i den bilaterala relationen mellan EU och Kanada som i parternas arbete inom internationella organisationer. Genom avtalen kommer de politiska och ekonomiska banden att stärkas och relationen att fördjupas.
Konsekvenser av avtalen
Regeringen beslutade i december 2016 att ge Kommerskollegium i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter, inklusive relevanta akademiska institutioner, göra en fördjupad analys av CETA-avtalet. Inom ramen för uppdraget samrådde kollegiet med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket och Livsmedelsverket. Ytterligare nio myndigheter gavs tillfälle att yttra sig i frågan om regleringssamarbete: Elsäkerhetsverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Konsumentverket, Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg samt Transportstyrelsen. Justitiekanslern och universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala ombads särskilt att yttra sig i frågan om investeringsskydd. Kollegiet genomförde även ett dialogmöte med representanter för civilsamhället, arbetsmarknadens parter och näringslivet.
Kollegiets analys av avtalet innefattade bestämmelserna om investeringsskydd, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor, tjänstehandel och forumet för regleringssamarbete. Uppdraget redovisades i april 2017.
I sin fördjupade analys av investeringsskyddet kom Kommerskollegium fram till att CETA-avtalets bestämmelser om rätt till ersättning vid indirekt expropriation i allt väsentligt inte medför något skydd som går utöver det skydd för investerare som redan i dag garanteras i Sverige. Investeringsskyddet påverkar inte Sveriges möjligheter att bevara monopol och allmännyttiga företag. Om Sverige har tillåtit en investering och sedan inför eller återinför ett monopol kan detta, under särskilda förutsättningar, ligga till grund för ersättningsskyldighet för staten, på samma sätt som enligt svensk rätt i dag. Om motivet bakom monopolet kan rättfärdigas utifrån det allmännas bästa är dock riskerna att behöva betala ersättning väsentligt mindre. Kollegiet ansåg att investeringsskyddet inte hade någon effekt på Sveriges rätt att reglera inom de områden som analyserades.
Kollegiets analys pekade vidare på att tribunalsystemet ICS innehåller vissa svagheter och även vissa komponenter som behöver vidareutvecklas. Svagheterna handlar bl.a. om att ICS riskerar att bli dyrare och mer tidskrävande än det tidigare föreslagna tvistlösningssystemet ISDS (Investor-State Dispute Settlement). Det är vidare oklart var sätet för tribunalsystemet kan placeras eftersom parterna styr denna process.
Regeringen anser att den nivå av skydd för investeringar och investerare som följer av CETA-avtalets bestämmelser om investeringsskydd inte går längre än den nivå av skydd som redan i dag följer av svensk rätt. När det gäller ICS innebär detta en modernisering och reformering av systemet för lösning av tvister mellan investerare och stat som syftar till att öka transparensen, förutsägbarheten och rättssäkerheten. Sverige kommer som part till avtalet och inom ramen för EU-samarbetet att aktivt verka för att ICS blir kostnadseffektivt och fungerar ändamålsenligt. Sverige kommer att använda sitt inflytande i gemensamma CETA-kommittén när det gäller bl.a. procedurfrågor, inklusive hur tribunalens medlemmar ska utses, och verka för att kommittén vid behov tillvaratar de möjligheter som finns att tolka bestämmelserna om investeringsskydd. Det gäller också eventuella problem som kan behöva lösas när det gäller placering av säte för tvister under tribunalen. För EU:s del återstår bl.a. att klarlägga de interna beslutsprocedurerna. Detta gäller bl.a. vilken roll som rådets egna beslutandestrukturer ska ha i förhållande till den tillkommande CETA-kommittén för tjänster och investeringar.
Regeringen kommer även att följa upp avtalets påverkan och effekter när det gäller parternas möjligheter att kunna ställa högre miljökrav än i dag och kunna höja ambitionsnivån i klimatpolitiken. Regeringen ser det som positivt att Europeiska kommissionen i sitt nyligen lanserade handelspaket har aviserat att man kommer att verka för ökad transparens i kommande frihandelsavtalsförhandlingar. Regeringen kommer att agera för att civilsamhället involveras både i framtida förhandlingar och vad gäller genomförandet m.m. av avtal som trätt i kraft.
Regeringen bedömer att avtalen inte medför några negativa statsfinansiella konsekvenser. Avtalen bedöms heller inte föranleda någon genomförandeåtgärd i fråga om nationella domstolsförfaranden.
Vissa frågor om sekretess
Parterna ska enligt CETA-avtalet samarbeta i enlighet med avtalet mellan Kanada och Europeiska gemenskapen om samarbete och ömsesidigt bistånd i tullfrågor, utfärdat i Ottawa den 4 december 1997. I tullsamarbetsavtalet står det bl.a. att parternas tullmyndigheter ska bistå varandra antingen efter framställan eller på eget initiativ genom att lämna relevanta uppgifter som bidrar till att säkerställa en korrekt tillämpning av parternas tullagstiftning och till förebyggande, utredning och bekämpande av alla slags brott mot tullagstiftningen (artikel 7). Det kan t.ex. handla om att en tullmyndighet uppmanas lämna uppgifter om – och särskilt kontrollera – personer som den begärande myndigheten vet har brutit mot eller som misstänks ha brutit mot tullagstiftningen (artikel 9). Nationella regler ska tillämpas på den information som svenska myndigheter får del av inom ramen för samarbetet (artikel 16).
På uppgifter överlämnade enligt avtalet kan alltså bl.a. sekretessbestämmelserna i 27 kap. 1–3 samt 5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, bli tillämpliga. När det gäller utlämnande av information finns med utgångspunkt i bestämmelsen om sekretess mot utländska myndigheter i 8 kap. 3 § OSL och bestämmelsen i 2 kap. 6 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete inte några hinder att ur sekretessynpunkt uppfylla tullsamarbetsavtalets regler om överlämnande av information till utländska myndigheter (se motsvarande bedömning i prop. 2015/16:112 s. 14). En ratificering av CETA-avtalet kräver följaktligen inte någon lagändring för svensk del. Riksdagens godkännande av avtalet förutsätts för en tillämpning av de sekretessbestämmelser i OSL som föreskriver sekretess för informationsutbyten till följd av internationella avtal som har godkänts av riksdagen. Ett sådant godkännande innebär bl.a. att 27 kap. 5 § OSL görs tillämplig i Tullverkets verksamhet på uppgifter som överlämnas enligt tullsamarbetsavtalet i ett ärende.
Motionerna
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna anför i motion 2017/18:3008 av Karin Enström m.fl. yrkande 12 att Sverige bör ratificera handels- och investeringsavtalet (CETA) mellan EU och Kanada så snart som möjligt.
Vänsterpartiet anser i kommittémotion 2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. att regeringen bör utreda de statsfinansiella konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen (yrkande 1). Partiet anser att CETA-avtalet innebär demokratiska inskränkningar, försämrade sociala rättigheter, svårigheter att reglera välfärden och hinder för miljö- och klimatåtgärder, och det bör därför inte godkännas av riksdagen (yrkande 2).
I motion 2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 1 anförs att regeringen bör utreda konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen. Motionärerna anser, bl.a. mot bakgrund av behovet att göra kompletterande utredningar, att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att godkänna avtalet (yrkande 2).
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet framhåller inledningsvis att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för ståndpunkten att frihandel i grunden är något positivt som kan leda till ökat välstånd och därmed är en viktig princip att värna. Näringsutskottets uppfattning är att frihandel kan vara en starkt välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.
CETA syftar till att uppnå en ömsesidig liberalisering av handeln med varor och tjänster och att skapa förutsägbara regler för investeringar och andra handelsrelaterade frågor. CETA är det mest omfattande frihandelsavtal som EU hittills har förhandlat fram och omfattar ett brett spektrum av handels-politiska frågor. Utskottet konstaterar att parterna genom CETA åtar sig en omfattande sänkning och avveckling av tullavgifter på import av ursprungs-varor. Kanada är den sjunde största handelsnationen i världen och en viktig handelspartner för EU och Sverige. Utskottet noterar också att den bilaterala handeln mellan Sverige och Kanada har ökat under flera år. Utskottet konstaterar att avtalet kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar och att det förväntas leda till välfärdsvinster för konsumenter i form av lägre priser och ett större utbud av varor och tjänster i såväl EU som Kanada.
Näringsutskottet framhåller sin sedan tidigare uttalade uppfattning att frihandelsavtal får inte leda till sänkta nivåer när det gäller hälsa, miljö, djur-skydd och säkerhet. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att CETA inte får hindra parterna från att i framtiden kunna verka för än högre miljökrav eller från att kunna verka för att höja ambitionsnivån i klimatpolitiken. Mot den bakgrunden är det viktigt att framhålla att CETA innehåller kapitel om hållbarhet, arbete och miljö där parterna bl.a. erkänner värdet av och respekten för internationellt samarbete och internationella avtal på arbetsmarknads- och miljöområdet samt framhåller att handel och investeringar inte får främjas på bekostnad av sänkta skyddsnivåer i arbetslagstiftning och miljölagstiftning eller i fråga om arbetsnormer. Näringsutskottet noterar vidare att ett av målen med samarbetet om regleringar i CETA ska vara att skydda människor, djur och växter samt miljön i övrigt genom att utnyttja internationella resurser inom områden som forskning och riskanalys. En särskild kommitté för handel och hållbar utveckling som har till uppgift att övervaka genomförandet av kapitlen om hållbar utveckling, arbete och miljö kommer också att inrättas genom avtalet. Näringsutskottet noterar även i sammanhanget att Kommerskollegium gör bedömningen att rätten till ersättning vid indirekt expropriation i CETA i allt väsentligt inte medför något skydd utöver det skydd för investerare som redan i dag garanteras i Sverige.
Näringsutskottet är vidare positivt till att kommissionen i sitt nyligen lanserade handelspaket har aviserat att man kommer att verka för ökad transparens i kommande frihandelsavtalsförhandlingar. Näringsutskottet välkomnar således en ökad transparens och ser även positivt på att regeringen avser att agera för att civilsamhället ska involveras både i framtida förhandlingar och när det gäller genomförandet av avtal som trätt i kraft.
Med anledning av vad som anförs i motionerna om konsekvensanalyser anför näringsutskottet följande. Näringsutskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att riksdagen har ett tillräckligt underlag inför sitt beslut. Näringsutskottet konstaterar att regeringen uppdragit åt Kommerskollegium att genomföra konsekvensanalyser av avtalet i samverkan med berörda myndigheter. Näringsutskottet noterar också att regeringens bedömning är att avtalen inte kommer att medföra några negativa statsfinansiella konsekvenser. Näringsutskottet anser att det är positivt att regeringen avser att följa upp avtalets påverkan och effekter på miljö- och klimatpolitiken. Näringsutskottet anser att det även vore önskvärt att regeringen följer upp andra konsekvenser av CETA, t.ex. de ekonomiska. Resultatet av de uppföljningar regeringen gör av CETA skulle sedan med fördel kunna redovisas för riksdagen i ett lämpligt sammanhang.
Därmed förordar näringsutskottet att utrikesutskottet tillstyrker proposition 2017/18:60 punkten 1 och avstyrker motionerna.
Utskottets ställningstagande
CETA-avtalet
Enligt riksdagsordningen ska utrikesutskottet bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, om ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområde. Näringsutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om handel och har i sitt yttrande därför begränsat sig till den del i propositionen som rör avtalet om ekonomi och handel (CETA) och yrkandena i följdmotionerna som berör detta avtal.
Utrikesutskottet instämmer med näringsutskottet att frihandel i grunden är något positivt som kan leda till ökat välstånd och därmed är en viktig princip att värna. Frihandel kan vara en starkt välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.
Utrikesutskottet delar näringsutskottets uppfattning att CETA-avtalet kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar och att det förväntas leda till välfärdsvinster för konsumenter i form av lägre priser och ett större utbud av varor och tjänster i såväl EU som Kanada.
Utskottet vill liksom näringsutskottet understryka vikten av att riksdagen har ett tillräckligt underlag inför sitt beslut. Som näringsutskottet konstaterar har regeringen uppdragit åt Kommerskollegium att genomföra konsekvensanalyser av avtalet i samverkan med berörda myndigheter. Regeringen ger i propositionen en utförlig beskrivning av resultatet av dessa analyser. Det framgår också av propositionen att regeringens bedömning är att avtalen inte kommer att medföra några negativa statsfinansiella konsekvenser.
Utskottet anser liksom näringsutskottet att det är positivt att regeringen avser att följa upp avtalets påverkan och effekter på miljö- och klimatpolitiken. Utskottet delar också uppfattningen att det även vore önskvärt att regeringen följer upp andra konsekvenser av CETA, t.ex. de ekonomiska. Utskottet utgår från att resultatet av de uppföljningar regeringen gör av CETA redovisas för riksdagen i ett lämpligt sammanhang.
Utskottet delar även i övrigt de synpunkter som förs fram i näringsutskottets yttrande. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet proposition 2017/18:60 punkten 1 och avstyrker motionerna 2017/18:3008 yrkande 12, 2017/18:3950 yrkandena 1 och 2 och 2017/18:3957 yrkandena 1 och 2.
Det strategiska partnerskapsavtalet
Utrikesutskottet välkomnar det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada som syftar till att stärka de politiska banden mellan EU och dess medlemsstater och Kanada. Enligt utskottets uppfattning bidrar avtalet till att förbättra och bredda det tidigare samarbetet, som bygger på EU:s och Kanadas gemensamma värderingar, exempelvis respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen och internationell fred och säkerhet.
Utskottet välkomnar att det strategiska partnerskapsavtalet innehåller tydliga skrivningar om att parterna är överens om att respektera, upprätthålla och utveckla demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parterna ska även uppmuntra andra stater att ansluta sig till internationella fördrag om mänskliga rättigheter och rättsligt bindande instrument. Varje part ska också informera den andra parten om sina respektive valobservatörsuppdrag och bjuda in den andra parten att delta när så är lämpligt.
Utskottet välkomnar också att partnerskapsavtalet innehåller konkreta skrivningar om samarbete när det gäller internationell fred och säkerhet, bl.a. när det gäller kampen mot spridning av massförstörelsevapen. Avtalet slår också fast att parterna gemensamt ska främja en universell ratificering av, eller anslutning till, Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen.
Kampen mot terrorism är också en gemensam prioritering för parterna, och utskottet noterar att det i avtalet betonas att kampen måste föras med respekt för rättsstatsprincipen, internationell rätt, inklusive FN-stadgan och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, mänskliga rättigheter, internationell flyktinglagstiftning, humanitär rätt och de grundläggande friheterna.
Utskottet ser det också som positivt att partnerskapsavtalet innehåller skrivningar om samarbete i olika multilaterala forum; bl.a. ska permanenta samrådsmekanismer inrättas vid FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och FN:s kontor i Wien.
Utskottet välkomnar också att avtalet innehåller avsnitt om samarbete när det gäller ekonomisk och hållbar utveckling och rättsligt samarbete. Det senare omfattar bl.a. samarbete om ömsesidig och utlämning på grundval av relevanta internationella avtal.
Mot bakgrund av vad som här anförts tillstyrker utskottet proposition 2017/18:60 punkten 2.
|
1. |
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och
2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 2 och
avslår proposition 2017/18:60 punkt 1 och motion
2017/18:3008 av Karin Enström m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 12.
Ställningstagande
Handelspolitiken måste vara rättvis och får inte innebära försämringar för medborgarna i de länder som omfattas av den. Handelspolitiken ska ta till vara sociala och fackliga rättigheter och värna demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter och bygga på långsiktighet. Den ska sätta människor, djur och miljö främst och fokusera på ökade samhällsvinster och inte bara vinster för storföretagen. CETA är inte i linje med en sådan politik. De som är positiva till CETA har stora ekonomiska förväntningar på avtalet. Även om det är högst oklart är det förvisso inte osannolikt att CETA medför viss ekonomisk vinning för parterna. Frågan är dock hur stor den blir, vilka som får ta del av den och inte minst om den står i proportion till de risker som avtalet medför? Många viktiga frågor är obesvarade.
CETA innehåller ett kapitel om regleringssamarbete vars syfte bl.a. är att undvika befintliga och framtida onödiga hinder för handel och investeringar, att främja förutsägbarhet i utvecklingen och införandet av nya regleringar samt att undvika onödiga regleringsskillnader. Till detta knyts det ett forum för regelsamarbete som bl.a. ska utvärdera lagstiftningsalternativ. I praktiken betyder detta att en icke politiskt vald församling ska granska förslagen ur bl.a. ett handelsperspektiv. Det finns en överhängande risk att regleringssamarbetet, trots att avtalet innehåller skyddsklausuler som ska garantera parternas förmåga att genomföra sina regleringar, kommer att fungera som en blockerande instans för progressiv lagstiftning t.ex. inom miljöområdet.
Mekanismerna för lösning av investeringstvister mellan investerare och stat i CETA (ICS) är också problematiska. Systemet med investerarskydd inrättades efter andra världskriget i syfte att skydda investerare i handelsavtal med nationer som saknade stabila och fungerande rättssystem. På det sättet skyddades företagen mot direkt expropriering. I dag har tvisterna alltmer kommit att utgöra ett skydd mot s.k. indirekt expropriering och ett skydd av företagens beräknade vinster snarare än deras tillgångar. Därmed kan företag stämma stater om de anser att nationell lagstiftning hindrar dem och deras möjlighet att göra vinst, något som i sin tur förhindrar progressiv lagstiftning och i förlängningen utgör ett direkt hot mot demokratin i de länder som berörs. Eftersom både EU:s medlemsländer och Kanada har stabila och fungerande rättssystem finns det heller inte någon synbar anledning att ta upp tvister av den här typen i nya domstolar. Det finns inte heller några tydliga bevis för att mängden investeringsflöden skulle gynnas tack vare ICS eller liknande mekanismer. Att politiska beslut flyttas från nationella parlament till en samling jurister är allvarligt inte minst ur demokratiska aspekter. För svensk politik kan det få konsekvenser för möjligheterna att införa bestämmelser om större miljöhänsyn i minerallagen och att reglera begränsningar av vinster i välfärden.
Ett annat problem är att liberalisering är normen för åtaganden inom tjänstehandeln i CETA. Till skillnad från tidigare avtal ska undantagen anges särskilt i respektive parts lista, en s.k. negativ förteckning. Än så länge är det svårt att utröna vad som kan komma att bli den faktiska skillnaden i praktiken jämfört med att använda en s.k. positiv förteckning. Klart är dock att CETA utgör ett trendbrott, och att utan vidare analys godkänna en sådan ordning kan visa sig olyckligt. Det kan t.ex. inte uteslutas att förändringen mellan en negativ och positiv förteckning kan påverka det politiska manöverutrymmet i fråga om svenska avregleringar. CETA innebär också att en avreglering på tjänsteområdet inte kommer att kunna gå att ta tillbaka, oaktat om en politisk majoritet skulle önska det.
CETA innehåller flera positiva skrivningar för att garantera fackliga rättigheter. Det poängteras bl.a. att parterna inte får avvika från arbetsrättsliga åtaganden eller försämra fackliga rättigheter i syfte att uppmuntra handel och investeringar. Det stora problemet är dock att det saknas en effektiv efter-levnadsmekanism i avtalet för att säkra att det inte händer.
Vidare innebär ett avtal som har ett så tydligt ensidigt handels- och konkurrensperspektiv som CETA att det kommer att bli mycket svårt för länder att utveckla sin miljö- och klimatlagstiftning. Utöver de problem jag redan pekat på inom ramen för ICS-mekanismen tillkommer problem som följer av bestämmelserna om offentlig upphandling. CETA riskerar därmed att bli en stor bromskloss i arbetet för att nå de klimatmål som fastställts i Parisavtalet. Den franska regeringen har begärt ett s.k. klimatveto i CETA, men något liknande krav från den svenska regeringen har inte hörts. CETA innebär även en del större konsekvenser på jordbruksområdet, och både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har uttryckt oro för att avtalet kan komma att påverka Sverige negativt.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan bör riksdagen avslå regeringens förslag om att godkänna CETA (prop. 2017/18:60, punkt 1).
|
2. |
av Lotta Johnsson Fornarve (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår motion
2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Det finns en mängd anledningar till oro över CETA och vad detta avtal kan komma att få för konsekvenser. I propositionen skriver regeringen att CETA inte medför några negativa statsfinansiella konsekvenser. Detta är ett märkligt antagande med tanke på att Sverige kan tänkas bli stämt på mångmiljardbelopp. Regeringen bör utreda de statsfinansiella konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen.
Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M), Fredrik Malm (L), Sofia Damm (KD) och Sotiris Delis (M) anför:
Världen behöver mer frihandel och färre murar. Fler människor kan då dra nytta av en öppen värld där flödet av varor, kapital och tjänster stiger i snabbare takt och välståndet ökar. Det är genom fler frihandelsavtal som vi ökar vår förmåga att sätta standarder för den globala ekonomin när det gäller handel, respekt för internationell rätt och avtal liksom för hälsa och miljö. Gemensam styrka att genom välståndets krafter värna fred och säkerhet liksom demokrati och mänskliga fri- och rättigheter är avgörande för den globala utvecklingen. Sverige ska därför vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet, inom EU och i världen. Om EU bygger barriärer mot omvärlden tappar vi i konkurrenskraft och skadar vår egen utveckling. EU:s frihandelsavtal ska vara så ambitiösa och heltäckande som möjligt. Detta gäller även CETA.
Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada tog mycket lång tid. De påbörjades 2009 och undertecknades i oktober 2016. EU-parlamentet ratificerade det färdiga handelsavtalet i februari 2017. Nästa steg i processen var sedan att samtliga enskilda medlemsstater skulle ratificera avtalet. Regeringen har alltså haft ett år på sig att överlämna en proposition till riksdagen. Det är anmärkningsvärt att Sverige, som är ett land som vanligen är för handel och handelsavtal, har tagit så lång tid på sig att godkänna handelsavtalet mellan EU och Kanada. Propositionen är nu behandlad, och beslut fattats i riksdagen den 31 mars och det är bra, men propositionen blev fördröjd och beslut kunde fattats betydligt tidigare. Ratificeringen av frihandelsavtalet med Kanada, CETA är också viktigt då det förhoppningsvis kan påskynda TTIP-avtalet mellan USA och EU som gått i stå.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada:
1.Riksdagen godkänner det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen, och dess medlemsstater, å andra sidan (avsnitt 7).
2.Riksdagen godkänner det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan (avsnitt 7).
2017/18:3950 av Håkan Svenneling m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda de statsfinansiella konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen samt tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.
2017/18:3957 av Carl Schlyter m.fl. (MP):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda konsekvenserna av CETA och återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen avslår regeringens förslag om att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.
Motion från allmänna motionstiden 2017/18
2017/18:3008 av Karin Enström m.fl. (M, C, L, KD):
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snarast bör ratificera handels- och investeringsavtal (CETA) mellan EU och Kanada och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2