Anf. 137 Marianne Berg (V)
Fru talman! I detta betänkande,
Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare
, finns en hel del bra saker och en hel del bra förbättringar. Men det betyder inte att alla, inklusive Vänsterpartiet, är helt nöjda. Det behövs mer för att det ska fungera bättre. 100 procent är svårt att nå. Men målet måste vara att ligga nära 100 procent.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.
Det är positivt att kontrollen av dem som utses till ställföreträdare skärps. Men det är också viktigt att god man eller förvaltare inte utses för fler uppdrag än personen klarar av. Många överförmyndare har mer att se över i den frågan.
När det gäller utbildning av ställföreträdare anser Vänsterpartiet att man ska genomgå en obligatorisk basutbildning, en utbildning som ser likadan ut i hela landet. Vi anser att överförmyndaren ska ansvara för att gode män och förvaltare i övrigt får den utbildning som behövs för att utföra sina uppdrag. Det vore en bra början.
Alla uppdrag ser inte likadana ut. Men ett första steg mot något som kan förbättra är enligt mig en basutbildning för alla ställföreträdare. Den person som har en god man eller förvaltare har rätt att förvänta sig bästa möjliga stöd och ett respektfullt och positivt bemötande. Man ska känna sig trygg. Stora delar av livet lämnas nämligen över till någon annan.
Vänsterpartiet tycker att det är oerhört viktigt att gode män och förvaltare erbjuds denna utbildning för att de ska kunna fullfölja sina uppdrag på bästa sätt. Alliansen, regeringen, anser inte att ställföreträdare ska vara skyldiga att genomgå en basutbildning som tar sikte på grundläggande frågor om ställföreträdarskap. Vänsterpartiet anser som sagt precis det motsatta.
En basutbildning bör till exempel klargöra ställföreträdarens innebörd, det vill säga den förordnade ställföreträdarens ställning i förhållande till huvudmannen. Utbildningen bör klargöra vad en god man eller förvaltare kan eller inte kan göra, vilka praktiska problem som kan uppkomma och hur dessa kan lösas och vidare hur ställföreträdarskapet ska redovisas.
Därutöver ska det erbjudas särskilda utbildningar, om så behövs, i andra frågor som uppdraget kräver. Det kan till exempel vara att någon är dement eller lider av någon form av svår psykisk eller fysisk ohälsa. Överförmyndaren bör ansvara för att så kallad särskild utbildning tillgodoses.
När det gäller att frånträda sitt uppdrag som god man eller förvaltare delar Vänsterpartiet regeringens uppfattning att det ska vara möjligt att lämna i förtid. Men i likhet med en hel del remissinstanser ifrågasätter vi att ett förvaltarskap ska kunna upphöra utan att den enskilde garanteras hjälp på något annat sätt. Det ska inte bli ett glapp däremellan. Därför upprepar jag, liksom i tidigare debatter, Vänsterpartiets förslag i denna fråga, nämligen att kommunerna bör ha sådan beredskap att det kan säkerställas att den enskilde får hjälp och stöd från kommunen till dess en ny ställföreträdare har utsetts. Det vore en fin backup. Den enskildes vardag skulle onekligen kännas tryggare, och det skulle underlätta på många sätt och vis.
Det är mycket positivt att huvudmannens eller kvinnans synpunkter och önskemål om vem som ska företräda henne eller honom tillmäts stor betydelse. Det är på samma sätt viktigt att den enskilde ges ökat inflytande vid valet av god man eller förvaltare. Men det är lika viktigt att den enskildes önskemål om att byta ställföreträdare verkligen respekteras. Jag vill säga att det är särskilt viktigt när en ställföreträdare är en förvaltare.
Fru talman! Under många år har en rad allvarliga fall uppmärksammats där en ställföreträdare har misskött huvudmannens eller kvinnas ekonomi eller rent ut sagt förskingrat hennes eller hans medel, och där överförmyndaren brustit i sin tillsyn.
Jag har förståelse för att det på många hå11 är svårt att rekrytera nya gode män och förvaltare, men det är aldrig den enskilde, som allaredan är i en utsatt situation, som ska få bära konsekvenserna av det inträffade. Det är definitivt inte på något sätt rimligt att en ställföreträdare som har misskött sitt uppdrag får fortsätta med detta.
Därför, fru talman, bör regeringen titta närmare på det här och återkomma till riksdagen med ett förslag som stärker huvudmannens eller kvinnans möjligheter att på ett enklare sätt byta god man eller förvaltare. Regeringen bör också titta närmare på Vänsterpartiets förslag gällande kommunernas beredskap när en sådan situation uppstår.
Fru talman! En förutsättning för att överförmyndare och överförmyndarnämnder ska kunna fullfölja sitt uppdrag på bästa sätt är att de har tillräckliga kunskaper och kompetens för det.
Det är en viktig fråga att överförmyndaren och nämndens ledamöter med ersättare får en bra utbildning, dels för att naturligtvis på bästa sätt klara de uppgifter som de har i dag, dels för att klara ut på samma bästa sätt de nya uppgifter som tillkommer enligt den senaste propositionen - som vi debatterar nu - och de uppgifter som kommer i framtiden.
De ansvariga tillsynsmyndigheterna är sju länsstyrelser. De bör bistå med råd om hur utbildningen ska läggas upp, men även hur ett samarbete mellan kommuner kan organiseras för att kunskapsnivån hos överförmyndare med flera ska bli mer tillfredsställande och mer lika över landet.
I dag har vi, som sagt, sju länsstyrelser i vårt land som har tillsynsansvaret. Det är ett steg i rätt riktning, men Vänsterpartiet anser att behovet kvarstår av en central tillsyn. Ordspråket ju fler kockar desto sämre soppa passar bra in här.
Verksamheternas mycket ojämna kvalitet som äventyrar huvudmännens eller kvinnornas likabehandling och rättssäkerhet riskerar annars att finnas kvar. Dessutom är det en bidragande orsak till att allmänhetens förtroende för systemet med ställföreträdande sjunker, när det uppstår allvarliga situationer.
Fru talman! Därför är det av största vikt att regeringen återkommer med förslag till hur en utbildning för överförmyndare och deras nämnder
ska organiseras för att man ska säkerställa att kompetensnivån höjs.
Det är också av största vikt att även regeringen tar initiativ till att samordna och följa upp länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare och så fort som möjligt återkommer till riksdagen med ett förslag på vilken myndighet som ska ha ansvaret.
Nu har jag några avslutande ord att säga, fru talman. Det här är med säkerhet min sista debatt i riksdagen. Jag vill uttrycka ett stort tack till alla ledamöter i utskottet. Det har varit givande att arbeta med er, och kansliets personal har varit kanonbra. Det skulle inte fungera att vara politiker om vi inte hade haft er.
Det gäller också talmännen, den personal som arbetar här i kammaren och alla kringresurser som finns. Allt har fungerat utmärkt.
Jag säger tack till er alla.
Fru talman! På min fina T-shirt finns det en väldigt bra bild på vår statsminister Fredrik Reinfeldt - en man som tillsammans med övriga i Alliansen snart har kämpat i åtta år.
Historiskt finns det ingen moderat eller någon annan från övriga allianspartier som har varit statsminister längre, och det finns ingen statsminister som har varit yngre än Fredrik Reinfeldt var när han tillträdde sin post 2006. Det säger jag grattis till. Det var bra jobbat!
Jag tycker om er alla, Fredrik Reinfeldt och de moderater som jag har lärt känna i civilutskottet - jag kan inte räkna upp er alla, men jag kan nämna några. Jag vill nämna Jessica, Eva, Thomas, Bino, Oskar och naturligtvis Hans Wallmark och alla andra från de övriga partierna som jag har lärt känna under mitt riksdagsuppdrag. Ni har gjort ett fantastiskt gott jobb, och det har alltid varit kul att jobba med er. Trots att jag rent politiskt inte är av samma åsikt som statsministern och hans kamrater finns det ett "vi" och några som kan göra skillnad på sak och person - en mycket viktig egenskap i livet.
Fru talman! Nu sitter kanske någon och tror eller frågar sig om Marianne Berg är vänsterpartist eller om hon har gått och blivit moderat. Eller är hon moderat innerst inne? Jag kan lugna er alla: Nej, det är jag inte, för jag är feminist!
(Applåder)