Biologisk mångfald

Anf. 84 Monica Haider (S)

Herr talman! I dag debatterar vi MJU9 Naturvård och områdesskydd och MJU10 Biologisk mångfald.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande MJU9. Vidare yrkar jag bifall till reservation 4 i MJU10 och under övriga punkter bifall till utskottets förslag.

Regeringen har under senare år gjort stora satsningar för skydd och skötsel av värdefull natur. Detta gör vi eftersom det är viktigt för den biologiska mångfalden men också för att leva upp till de åtaganden vi har förbundit oss till.

Regeringen har höjt anslagen med stora belopp. I anslaget för skydd av värdefull natur kan vi konstatera att 90 procent av anslaget 2016 har gått till ersättning till markägare för att värdefulla områden ska skyddas, vilket är välkommet. Vi som har varit med ett tag och jobbat på det lokala och regionala planet vet att det har varit kö till dessa pengar, och markägare har fått vänta flera år på att markersättningen ska bli klar.

Under 2016 hade 637 beslut fattats eller avtal ingåtts med markägare om markersättning. Dessa beslut och avtal omfattar 73 000 hektar, vilket kan jämföras med 542 ärenden och 13 000 hektar 2014. Det är alltså en ganska kraftig ökning som visar att regeringen tar saken på allvar och att det är orimligt att markägare ska få vänta flera år på ersättning. Vi är inte framme, men vi har kommit en bra bit på väg.

Regeringen har också föreslagit att inrätta en ny nationalpark - Åsnen - i Kronobergs län. Det är jag väldigt glad för, och det kommer att få stor betydelse för länet jag kommer ifrån. Många har väntat länge på detta ska bli verklighet, inte minst många företagare.

Mycket är på gång för att utveckla turismen och för att få fler besökare till området. Många har också jobbat väldigt länge för att det ska bli verklighet. Det är också viktigt för att bevara den biologiska mångfalden i området.

Jag kan inte låta bli att nämna att Huseby slott ligger i anslutning till nationalparken, och sedan Antikrundan gick på tv är det väl ingen som inte vet var Huseby slott ligger. Ni är hjärtligt välkomna att besöka både Huseby slott och nationalparken som invigs den 25 maj!

Herr talman! Centerpartiet har ett yrkande om dynamiskt naturskydd som innebär att tidigare beslut ska utvärderas och vid behov omprövas eller förändras för att se till att besluten även fortsättningsvis bidrar till att skydda värdefulla miljöer.

Vad menar Centerpartiet med dynamiskt naturskydd? Har man skyddat fel natur? Är skyddsvärd natur inte längre skyddsvärd? Vad är dynamiskt - att man efter eget tyckande kan ändra naturskyddet?

Det finns redan i dag regler för hur man kan ändra beslut om naturvårdsområden, och när man har fattat beslut om naturskydd är det per definition något som är skyddsvärt. Jag förstår inte riktigt vad Centerpartiet menar med denna motion.

Strandskydd har varit aktuellt lika länge som jag har varit politiskt aktiv. Många tycker att man ska ändra strandskyddsreglerna. Ja, strandskyddet är en viktig fråga, men jag tror inte att det löser landsbygdens problem. Det kan vara en liten del men inte den enda lösningen - som det ibland låter. Vi vet också att det inte alltid hjälper att ändra lagstiftningen. För att ändra myndigheters tolkning krävs en ny lagstiftning. Det vet alla som sitter i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Det pågår ett omfattande arbete att rusta upp det statliga ledsystemet i fjällen och på andra ställen. Det finansieras i anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Där har regeringen lagt närmare 1 miljard i nya pengar för att rusta upp våra leder. Man har byggt broar och spångar, man har röjt, förbättrat skyltning och byggt nya rastskydd. Detta har också gett många arbetstillfällen. Det är gröna jobb som är viktiga för dem som står längst från arbetsmarknaden. I denna fråga är också det ideella arbetet viktigt, och många ideella föreningar gör att det finns så många leder i Sverige.

Terrängkörningslagen behandlas också i betänkandet. Där avser regeringen att utreda närmare att det ska bli möjligt för människor med funktionsvariationer att delta i jakt och fiske. Vi vill att det ska ges ett generellt tillstånd, inte att man ska behöva söka tillstånd i varje kommun.

Herr talman! I betänkande MJU10 Biologisk mångfald behandlas många frågor, nämligen biologisk mångfald, invasiva arter, viltförvaltningsdelegationerna och förändring av art- och habitatdirektivet.

Det är viktigt att behålla den biologiska mångfalden. Åren 2012 och 2014 beslutades det om tio etappmål. Regeringen beslutade om en kontrollstation 2017 för att följa upp målen. Viktiga insatser har gjorts och pågår, men vi behöver göra mer för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Regeringen har en hög ambition, men vi behöver göra ännu mer.

Viltförvaltningsdelegationerna är också ett kärt ämne i kammaren, och de har debatterats flitigt. Utskottet tillstyrker att arbetet i viltförvaltningsdelegationerna ska utvärderas i syfte att säkerställa det regionala inflytandet. Man menar att regeringen har ändrat balansen.

Regeringen har redan gjort en utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna, men detta är tydligen inte tillräckligt. Utvärderingen visade att 61 procent av ledamöterna i delegationerna identifierade sig som jägare, vilket inte är så konstigt med tanke på uppdraget. Man väljer personer som har kunskap i frågan. Samtidigt handlar viltförvaltningsdelegationernas arbete inte bara om jakt, utan det handlar också om att våra skogar ska kunna växa och att våra bönder och lantbrukare ska kunna leva på landsbygden.

Jag sitter själv i Viltförvaltningsdelegationen i Kronobergs län, och jag konstaterar att där fungerar arbetet bra. Jag vet dock att det inte är så överallt. Men jag kan faktiskt inte se vad en ny utvärdering skulle tillföra för att säkerställa det regionala inflytandet. Det blir inte mindre regionalt inflytande för att det kommer in ytterligare två personer från regionen i delegationen. Sedan kan man tycka att de inte representerar vad man vill, men det påverkar inte det regionala inflytandet.

Några motioner handlar också om beslutsmandatet i delegationerna. Där kan jag hålla med om att det inte är alldeles solklart i alla delar. Men vi är överens om att det ska vara en regional förvaltning, och det tycker jag är viktigt. Beslut ska fattas nära de berörda.

Herr talman! I detta betänkande behandlas också frågan om våra rovdjur. Det är också en populär fråga i kammaren - en evig fråga. Vi är överens om att besluten ska fattas regionalt, och så görs i dag. Vi har också fått ordning och reda i denna fråga, det vill säga att beslut fattas i god tid så att överklagandeprocessen kan bli klar innan jakten ska börja. Det är också samma domstol som avgör frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Vad gäller antal patroner vid björnjakt har Näringsdepartementet presenterat en promemoria om ändringar i jaktförordningen. Där förordas att frågan ska prövas av samma myndighet, och man anser att länsstyrelsen är lämplig att pröva frågan. Promemorian har remitterats.

Frågan kommer att hanteras i vapendirektivet, där även frågan om ljuddämpare kommer att tas upp. Direktivet kommer att behandlas senare i höst, inte under detta riksdagsår. Förhoppningsvis finns enighet i dessa frågor, och de hanteras av justitieutskottet.

I motionen som rör frågan om länsvisa miniminivåer för minsta antal föryngringar av vissa rovdjur föreslås att dessa ska ersättas med gemensamma miniminivåer för varje förvaltningsområde. Regeringen bereder just nu en sådan skrivelse som föreslår precis det motionären vill.

(Applåder)

Anf. 85 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Sverige har en fantastisk natur med en rik biologisk mångfald. Det är en mångfald som är viktig att värna inte bara utifrån att det är viktigt ekologiskt utan också för att det spelar roll för ekonomi och sociala frågor. Förlust av biologisk mångfald leder just till stora förluster. Naturens fabrik - om man kan göra en sådan liknelse - är ständigt igång och levererar de mest grundläggande tjänsterna såsom luft och vattenrening, liksom produktion av grödor till det vi ska äta och virke som vi kan använda till det mesta.

Vår ekonomi, vårt välstånd och våra liv förutsätter också att tjänsterna som våra ekosystem producerar fungerar. Ett fungerande ekosystem måste innehålla alla kugghjul, det vill säga det krävs en biologisk mångfald.

Herr talman! Är det några som förstår den komplexa bilden är det svenska markägare. De, om några, förstår att det inte finns en ekonomisk verksamhet på en död planet. Därför brukar man också sin mark med stor omsorg. Man tar kortsiktiga kostnader för att investera i ett långsiktigt brukande. Det man äger vårdar man. Det tycker jag att Sveriges jord- och skogsägare verkligen visar. Många av dem gör också investeringar som de själva inte kommer att få realisera.

Avsaknaden av äganderätt leder ofta till rovdrift på naturens resurser och i det långa loppet ekologisk utarmning. Ett tydligt exempel på det är ett annat ämne som vårt utskott ofta debatterar, nämligen fiskeripolitiken. I dag är omkring 80 procent av världens fiskbestånd antingen överutnyttjade eller maximalt fiskade. Det är till stor del ett resultat av att ingen äger bestånden. Det är en så kallad allmänningens tragedi; gemensamma resurser tenderar att bli överutnyttjade. Om det inte finns till exempel överförbara fiskekvoter, finns ett incitament att själv försöka fiska upp resursen innan en konkurrent hinner göra det. Att värna äganderätten blir därför på sätt och vis att värna ett hållbart brukande.

Givet den insikten finns skäl att ifrågasätta, eller åtminstone problematisera, det som inom svensk politik är en ständig strävan, nämligen att undanta mer och mer mark från brukande och öka arealen för formellt skyddad mark. Det finns absolut skäl som motiverar att mark ska undantas från brukande, men ibland i debatten, särskilt när man lyssnar på miljöpartister och vänsterpartister, låter det lite som att det är av Gud givet att naturvården och den biologiska mångfalden alltid blir bättre om marken tas ifrån privata markägare och undantas brukande. Men så är alltså inte fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Nu, herr talman, debatterar vi, som ledamoten Monica Haider nämnde tidigare, samlat två betänkanden från miljö- och jordbruksutskottet, dels MJU9 Naturvård och områdesskydd, dels MJU10 Biologisk mångfald. Det är bra att vi har debatten gemensamt eftersom det är frågor som intimt hänger ihop.

Målet som vi är brett överens om i kammaren är att Sverige ska värna och aktivt arbeta för den biologiska mångfalden på hemmaplan och internationellt. Sedan är olika former av områdesskydd verktyg för att nå målen. Poängen med mitt tidigare resonemang är att inrättandet av exempelvis ett naturreservat inte är ett mål i sig utan ett verktyg för att nå mål. Min poäng är att det ibland är det rätta men långt ifrån alltid det rätta. Vissa arter och naturtyper behöver mark som får utvecklas fritt medan andra behöver brukande och skötsel. Låt mig ta jordbruksmarken som exempel.

För att klara miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är det inte mindre utan mer brukande som behövs.

I den senaste fördjupade utvärderingen av målet, som gjordes 2015, slås det fast att ett centralt problem är att behålla aktivt jordbruk i hela landet. Därför menar jag att kostnaderna för det svenska jordbruket behöver sänkas och konkurrenskraften stärkas. Därför behöver Sverige en ny moderatledd alliansregering som kan göra verkstad av livsmedelsstrategins vackra ord och ge svenskt jordbruk bättre förutsättningar att finnas i hela landet och på en internationell marknad.

Herr talman! De olika skyddsformer som finns måste vara väl utformade och användas klokt. Här ser vi i dag vissa problem. Inte minst strandskyddsreglerna måste i grunden reformeras. Jag tvingas konstatera att regeringen hittills inte har gjort riksdagsmajoriteten till viljes. Riksdagen har ju gjort tillkännagivanden om att det behövs ett mer flexibelt strandskydd, men regeringen har valt att inte göra någonting åt den frågan.

När det gäller annan formellt skyddad mark och då särskilt skogsmark, som ofta står i fokus när vi debatterar biologisk mångfald, är det för oss moderater centralt att sträva efter att till exempel biotopskyddsområden tillkommer på markägarens initiativ.

Alliansen införde på prov den så kallade Kometmodellen, som 2017 permanentades och infördes i hela landet. Redan nu kan vi se ganska goda resultat i form av ökat skydd av skog med höga naturvärden som kommer till utifrån markägarnas intresse och engagemang.

Det stora engagemang som Sveriges omkring 330 000 skogsägare visar för naturvård och ökad biologisk mångfald måste vi värna och bejaka. Detta engagemang är nämligen helt avgörande för att Sverige ska ha möjlighet att klara sina högt ställda miljömål.

Därför oroas jag och hela mitt parti Moderaterna mycket av att bland annat artskyddsförordningen och klassificeringen av nyckelbiotoper tillämpas på ett sätt som gör att markägare som bedrivit och bedriver ett skogsbruk som skapat eller skapar höga naturvärden på sätt och vis straffas genom inskränkningar i sin ägande och brukanderätt. Vi har länge drivit på för en översyn av både artskyddsförordningen och nyckelbiotopbegreppets tillämpning, och det kommer vi att fortsätta göra även efter valet i höst. För oss moderater är det självklart att vi måste ha förutsägbara, rättssäkra regelverk som också skapar incitament för fortsatt utveckling av naturvårdsarbetet inom skogsbruket. Det är mycket bekymmersamt att vi har en regering som verkar vara av en annan uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Jag står självklart bakom samtliga moderata reservationer i betänkandena, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation nr 5 i MJU10. Den reservationen handlar om att vi moderater vill stärka viltförvaltningsdelegationerna genom att förändra delegationernas mandat, beslutanderätt och sammansättning. Att ha viltstammar i balans och en rovdjurspolitik med lokal och regional förankring är viktigt i arbetet för biologisk mångfald. Därför behöver viltförvaltningsdelegationerna på egen hand kunna fatta beslut om bland annat skydds och licensjakt.

På Alliansens initiativ vill miljö och jordbruksutskottet att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet. En sådan utvärdering tror vi vore ett bra första steg för att göra det som Moderaterna vill i det långa loppet, nämligen stärka delegationernas viktiga arbete.

(Applåder)

Anf. 86 Monica Haider (S)

Herr talman! En hel del saker är vi överens om också inom detta område, till exempel att det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden och att man frivilligt men även i överenskommelse med staten gör avsättningar av skog och annan mark.

Om det nu är viktigt och bra att vi bevarar den biologiska mångfalden blir jag fundersam när jag tittar på Moderaternas budget. Det finns ju ganska lite pengar hos er för avsättningar till att bevara till exempel skog. Det var det vi såg när vi tillträdde denna mandatperiod - det var en gigantisk kö till pengarna för att sluta avtal med staten om till exempel naturreservat eller sådana områden som man själv vill bevara.

Min fråga till Jesper är: Hur tänker ni klara den biologiska mångfalden när ni har så väldigt lite pengar till det i er budget?

Anf. 87 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack till ledamoten Haider för den frågan! Det enkla svaret är att vi inte vill undanta lika mycket mark som regeringen vill. Den mångdubblade farten och de stora utlysningarna av naturskyddsområden är inte vår väg framåt.

Som jag sa i talarstolen är vi övertygade om att biologisk mångfald kräver inte bara att man har formellt skydd utan också att man på många ställen har ett aktivt brukande. För det behövs alltså inga pengar utan snarare en rimlig möjlighet för svenska jord och skogsbrukare att bedriva verksamhet.

Jag ser alltså inte att vägen framåt måste vara formellt skydd. Det kan vara en lösning i vissa fall. Då ska självklart ersättning utgå, och den ska vara skälig. Men det är inte så att den ökade takten är någonting som vi ser på med blida ögon och tycker är helt oproblematisk. Det kan jag inte påstå.

Anf. 88 Monica Haider (S)

Herr talman! Tack för svaret, Jesper Skalberg Karlsson! Det jag funderar på är hur ni tänker er att vi ska leva upp till de åtaganden som vi har gjort i den här frågan, både nationellt och internationellt. Vi har inte gjort det hittills. Vi är på god väg nu, men tycker inte ni i Alliansen eller ni i Moderaterna att vi ska leva upp till de åtaganden som vi har gjort internationellt?

Anf. 89 Jesper Skalberg Karlsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Nu blir det här lite av en budgetdebatt, och den har vi vanligtvis på hösten.

Jag är förvånad över att Socialdemokraterna slår sig för bröstet så mycket över hur mycket pengar de kan sprätta iväg på olika budgetområden. En gång i tiden fanns det socialdemokrater som brydde sig om finansiell stabilitet. Göran Persson var en sådan, och han kunde till och med sänka pensionerna för att säkra statskassan. Nu har vi en annan regering, som har sänkt överskottsmålet en gång och vill sänka det en gång till. Vi har en regering som slösar i högkonjunktur och tycker att det där med finansiell stabilitet inte är så viktigt.

Jag kommer från ett parti som tycker att det är desto viktigare. Därför har vi en budget där vi avsätter 10 miljarder mer till den tid som komma skall när konjunkturen vänder. Det gör den ganska snart, antagligen redan i slutet av det här året, när vi ser att unga och gamla blir fler och de som jobbar färre.

Jag tänker alltså inte stå här och försöka få det till att vi ska spela bingo om vem som kan satsa mest. Jag tror inte att det är det detta handlar om; jag tror att man behöver ha en samlad bild av den ekonomiska politiken, och då är inte leder i Norrland prioriterade över exempelvis arbetsmarknadsinsatser för unga, nyanlända, gamla, de som saknar utbildning och ensamstående. Det kommer att behövas pengar till det, och de pengarna finns i vår budget. De pengarna finns inte i Socialdemokraternas budget, och jag kan tycka att det är okej att det finns en sådan skillnad mellan våra förslag.

(Applåder)

Anf. 90 Runar Filper (SD)

Herr talman! Vi debatterar naturvård och biologisk mångfald. Vi i Sverigedemokraterna står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 8 om terrängkörning i MJU9 Naturvård och områdesskydd samt reservation 3 om art- och habitatdirektivet i MJU10 Biologisk mångfald.

Vi debatterar som sagt två betänkanden, som i många fall går in i varandra rent politiskt och beslutsmässigt. Frågor om naturvård och biologisk mångfald berör många områden, men jag kommer i mitt anförande främst att lägga fokus på frågan om hur äganderätten hotas av miljöaktivistiska myndigheters klåfingrighet och en absurd svensk tillämpning av art och habitatdirektivet.

Först vill jag dock nämna vår reservation om en utredning av terrängkörningslagen. Den har sin bakgrund i Naturvårdsverkets skrivelse Förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö, där man lyfter fram att den tekniska utvecklingen av snöskotrar och ett annat körsätt än tidigare har lett till att man numera kör i tidigare opåverkade områden.

Varje år ökar antalet fyrhjulingar och snöskotrar, vilket leder till ökade störningar och skador. Därför anser vi att regeringen behöver göra en översyn av terrängkörningslagen och terrängkörningsförordningen. Vi anser att en utredare bör ges i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer se över denna lagstiftning, vilket också Naturvårdsverket föreslagit i återrapporteringen om miljömålet Storslagen fjällmiljö 2014. Enligt uppgifter från Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet, har Naturvårdsverket inte som förut aviserats fått ett sådant uppdrag att se över terrängkörningslagstiftningen. Det vill vi se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Artskyddsdirektivet skulle, om det följdes strikt, innebära att skogsbruk i praktiken skulle vara förbjudet. Det innehåller nämligen ett förbud mot att störa fåglar eller skada deras häckningsplatser, oavsett var de befinner sig. Implementeringen av direktivet i svensk lagstiftning går främst genom artskyddsförordningen betydligt längre än vad direktivet kräver, särskilt vad gäller fåglarna.

Rapporteringen har främst hanterats av Artdatabanken och Sveriges lantbruksuniversitet, utan erforderlig insyn från andra som kan ha intresse av och vet mer om det naturvårdsarbete som bedrivs i skogen och om dess betydelse för hotade arter och livsmiljöer.

Mot bakgrund av dessa oklarheter i redovisningen och rapporteringen anser vi det inte lämpligt att använda detta underlag för att utvärdera vare sig miljömålet Levande skogar i stort eller huruvida vissa naturtyper har gynnsam status eller inte. Sverige bör i stället sätta upp mål för bevarandet utifrån egna definitioner av olika naturtyper och utvärdera naturvårdsarbetet mot dessa mål. De befintliga definitionerna av EU-habitaten bör man då bortse från.

I april 2017 meddelade miljöministern att regeringen inte kommer att genomföra någon översyn av artskyddsförordningen, trots att dagens tillämpning av förordningen uppenbarligen inte fungerar tillfredsställande, vilket bland annat domen från Mark- och miljööverdomstolen i det så kallade bombmurklefallet har visat.

Att tillämpningen inte fungerar har även uppmärksammats av ansvariga myndigheter. Generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen begärde redan förra sommaren i en gemensam skrivelse en översyn av förordningen i syfte att göra myndighetsutövningen förutsebar, rättssäker och effektiv.

Det är dags för regeringen att faktiskt skriva om artskyddsförordningen. Det finns flera skäl till detta. I förordningstexten anges inte att förbuden endast gäller när den gynnsamma bevarandestatusen påverkas. Den gynnsamma bevarandestatusen blir aktuell först vid dispensprövningen. Sveriges implementering av artskyddsförordningen kan därför ifrågasättas.

Det vore också högst önskvärt att förordningen klargjorde om bedömningen av den gynnsamma bevarandestatusen ska göras på lokal, regional eller nationell nivå samt hur markägaren ska få ersättning om denne hindras i pågående markanvändning.

Herr talman! Ett exempel från tidningen Land Skogsbruk belyser hur dagens situation ser ut. En markägare i byn Draven i Härjedalen stoppades av Skogsstyrelsen från att avverka 7,4 hektar granskog; området hade klassats som nyckelbiotop. En värdering visade att en kvarts miljon kronor i ersättning skulle utgå från staten, men efter ett års väntan utan att ha fått betalningen valde markägaren att gå till domstol för att få ut sina pengar. Från Kammarkollegiet kom då plötsligt nya besked: Staten sa helt nej till ersättning. Om det skulle utgå någon skulle den bara bli 12 014 kronor - ynka 5 procent av vad värderingen sa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Nyligen uttryckte miljöminister Karolina Skog i en interpellationsdebatt att det om "en markägare i alla de fall som en miljölagstiftning inskränker någon form av markanvändning skulle hävda en ersättningsrätt skulle innebära en markant och omvälvande förändring av den markpolitik som förts i Sverige under lång tid, oavsett regeringar". Frågan som ställdes till ministern var om det är stöld att ta något utan att betala för sig. Svaret från miljöministern låter fortfarande vänta på sig.

Jag vill därför påminna riksdagens ledamöter om att det när den nuvarande skogspolitiken utreddes och beslutades 1990-1992 gjordes en frivillig överenskommelse mellan staten och skogsbruket om att skogsägarna skulle avstå från skogsbruk på sina fastigheter på en nivå motsvarande 1 procent, samtidigt som man skulle ta så kallad generell hänsyn. Staten skulle ta sitt ansvar för större avsättningar.

Äganderätten är ett av det demokratiska samhällets viktigaste grundfundament. Det enskilda ägandet utgör och möjliggör frihet och självbestämmande som är nödvändiga i ett demokratiskt och fritt samhälle. Dessutom talar vi om mycket långsiktiga investeringar, där man exempelvis låtit plantera skog åt sina barn eller barnbarn och sedan skött marken under decennier och generationer. Detta är investeringar som alltså riskerar att gå om intet.

Vi ser nu att skogspolitiken går åt fel håll. Uppfinningsrikedomen hos miljöaktivister och myndigheter leder till att begrepp som nyckelbiotoper, talerätt, värdetrakter, grön infrastruktur och artskyddsförordning nyttjas som verktyg för att uppnå mer eller mindre relevanta miljömål.

Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss denna utveckling och anser att skogsägare ska hållas skadeslösa i de fall avverkning inte kan ske. Ur skogsägarnas perspektiv ser detta ut som ren kollektivisering av det enskilda skogsägandet och en underminering av brukanderätten.

Enligt regeringsformens 2 kap. 15 § ska den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Äganderätten med egendomsskyddet är inskriven i Sveriges grundlag, i Europakonventionen och i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Våra lagar har till både bokstav och anda som syfte att värna den enskilde mot övergrepp från myndigheternas sida.

Sverigedemokraterna anser att en väl fungerande skogspolitik är att ta ansvar för Sveriges naturresurser och ekonomi. Med en skogspolitik som gynnar brukande av skogen och respekterar äganderätten kan skogsbruket skapa utveckling och sysselsättning i hela Sverige.

Anf. 91 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Vi debatterar i dag naturvård, områdesskydd och biologisk mångfald. För Miljöpartiet handlar det om att värna alla de växter och djur som i dag finns i vår natur och om att skydda värdefull natur, samtidigt som naturen ska vara tillgänglig för oss alla att vistas i. Det handlar också om att på många andra sätt arbeta mot utrotningen av växter och djur.

Detta är också något som en stor majoritet av svenska folket tycker är viktigt. Det finns ett mycket starkt stöd för skydd av naturen. I en ny undersökning av Naturvårdsverket instämmer 80 procent av de tillfrågade helt i att det är viktigt att skydda natur. Och ännu fler, 85 procent av oss, vill vistas i naturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Men att naturen är viktig för svenska folket avspeglar sig dåligt i denna debatt och även i de motioner som företrädare för de borgerliga partierna lämnade in i höstas och som vi nu behandlar. Det är motioner som handlar väldigt mycket om att sluta skydda värdefull natur, om att fler utrotningshotade djur borde skjutas och om att svenska folkets möjligheter att vistas i naturen borde begränsas.

Herr talman! I dag är tillståndet för många arter akut. Vi befinner oss i ett massutdöende av arter. Det är den enda massutrotningen som ägt rum under människans tid på jorden och som orsakats av oss. Vår population och framför allt vår livsstil tar alltmer plats på jorden och minskar andra arters utrymme. Framför allt är ohållbart skogs- och jordbruk samt överfiske akuta hot, men vi förstör också andra arters livsmiljöer genom utsläpp av föroreningar och genom att sprida invasiva arter. Även klimatförändringarna blir en orsak till artutrotningen.

Nu kanske någon tänker: Vad spelar det för roll om det försvinner växt och djurarter? Vad är det för problem att lavar och mossor i skogen, hackspettar och lavskrikor och bin och humlor försvinner?

Ja, svaret är ju - förutom den etiska aspekten, att andra djur och växter också har rätt att leva på vår jord - att vi som människor är beroende av att ekosystemen fungerar. De ger oss mat, friskt vatten, luft etcetera, och vi vet egentligen inte vad som händer när en art försvinner.

Eftersom flygdebatten är het just nu kan jag ju dra liknelsen med ett flygplan. Det kan i för sig gå bra att plocka bort en skruv här, en mutter där och en annan del där, men om man fortsätter att plocka bort olika smådelar utan att veta vilken betydelse de har för helheten, så får det förr eller senare väldigt allvarliga följder.

En sådan mycket allvarlig följd som vi nu ser är förlusten av insekter i naturen och i jordbrukslandskapet. I höstas nåddes vi av en oroväckande rapport från Tyskland. Där har forskare studerat förekomsten av insekter i några områden. De har kommit fram till att mängden insekter har minskat med 80 procent på knappt 30 år. Det är skrämmande, för insekterna har en oumbärlig roll i naturen omkring oss. Till exempel utför de ett viktigt arbete med pollinering av många grödor som sedan blir vår mat.

Förlusten av biologisk mångfald är ett av de absolut allvarligaste och akuta miljöhoten. Det är något som Miljöpartiet tar på stort allvar.

Herr talman! Naturvård och områdesskydd har en lång historia i vårt land. Sverige var det första landet i Europa att inrätta nationalparker när riksdagen den 24 maj 1909 avsatte mark till nio parker. I dag har vi 29 nationalparker. Den senaste invigdes för tio år sedan, 2009, då Kosterhavet blev Sveriges första marina nationalpark. Och strax ska vi, som redan har nämnts i den här debatten, besluta om den 30:e nationalparken, Åsnen, i Alvesta och Tingsryds kommuner, som kommer att invigas den 25 maj.

Det är mer natur som skyddas nu, med denna regering, än med alliansregeringen. Vid årsskiftet 2016-2017 fanns det totalt 4 213 statliga naturreservat i Sverige. 272 av dem kom till under 2016. Det var nästan dubbelt så många som året innan.

Regeringen har kraftigt ökat anslagen för skydd av värdefull natur. I år ligger anslaget på 1,4 miljarder. Det är en ökning med 75 procent jämfört med 2014, då alliansregeringen styrde. Även anslagen för biotop och naturvårdsavtal och andra natur- och kulturmiljöåtgärder som ligger under Skogsstyrelsen har fördubblats under mandatperioden. Som tidigare har sagts här är det många markägare som under flera år har stått i kö för att få ersättning som nu får ersättning för att deras marker skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Eftersom 80 procent av svenska folket tycker att det är viktigt med skydd av värdefull natur, inte minst skogsskydd, så skulle man kunna tro att regeringens satsningar skulle få beröm av den borgerliga oppositionen, men icke, sa Nicke. Vi har hört det i debatten så här långt.

De borgerliga tidningarna runt om i landet fylls i dag av märkliga ledare och debattartiklar, alla med samma absurda påståenden: Miljöpartiet styr skogspolitiken, hotar äganderätten och vill konfiskera skog utan ersättning till skogsägarna. Artiklarna är ofta skrivna av företrädare för borgerliga partier, ofta centerpartister. En del av skribenterna deltar i dagens debatt.

Jag måste dock säga att ni verkar lida av dåligt minne, för ni verkar helt ha glömt bort att det var under alliansregeringen, under den centerpartistiska miljöministern Lena Ek, som man tog beslutet att 20 procent av Sveriges natur ska skyddas. Det var också alliansregeringen som 2014 för riksdagen lade fram de nya etappmålen för skydd av skog, som innebär att det formella skogsskyddet ska öka med 150 000 hektar nedom gränsen för fjällnära skog till år 2020. Då antogs även målet att de frivilliga avsättningarna skulle ökas med 200 000 hektar till 2020.

Det är 90 000 hektar av det formella skyddet som återstår. Det är bara två år kvar. Vår regering har därför, vilket jag nyss redogjorde för, ökat anslagen kraftigt, för att uppnå riksdagens mål, som beslutades under alliansregeringen. Samtliga allianspartier och SD stryker i sina skuggbudgetar kraftigt i dessa anslag. Hur de har tänkt sig att målen ska uppnås? Kanske genom att konfiskera skogen utan ersättning?

Herr talman! Något som också är viktigt när det gäller att gynna biologisk mångfald är att värna strandskyddet. Stränderna är många arters barnkammare, tillika livsviktiga vattenhål för många djur. Det finns även flera andra anledningar att freda stränderna - jag har förut vid flera tillfällen i den här kammaren redogjort för dem. Det handlar bland annat om jämlikhet, om allas rätt att vistas på stränderna, och också om klimatanpassning, att inte bygga där det finns risk för översvämningar och ras.

Även vårt strandskydd har en lång historia. Vi har sedan andra världskriget varit överens om att fredade stränder är bra för folkhälsan, friluftslivet, jämlikheten och den biologiska mångfalden. Vi var i alla fall överens fram till slutet av förra seklet, då parti efter parti började instämma i privatiseringskören även på detta område. Miljöpartiet sätter den biologiska mångfalden, allas människor rätt att vistas i naturen, friluftslivet och klimatanpassningen främst. Vi står upp för strandskyddet när andra partier sviker.

Herr talman! Jag ser att jag har dragit över tiden, men jag vill ändå avslutningsvis säga några ord om vargen. Min partikamrat Jan Lindholm tar i sin motion i det här betänkandet upp en viktig fråga: tjuvjakt på varg. Ska vi få en frisk vargstam är det viktigt att de vargar som kommer invandrade till vårt land får leva och fortplanta sig. Alltför många vargar med nytt friskt blod har fallit offer för tjuvjägarnas kulor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Så många som varannan av de vargar som dör, dör av illegal jakt, menar vargexperten Håkan Sand, som arbetar som projektledare inom vargforskningsprojektet Skandulv. Han menar att det troligen är fler vargar som blir skjutna nu än det var i början av 2000-talet.

Jag ser detta som ett stort misslyckande för rovdjurspolitiken och införandet av licensjakt på varg. Ett viktigt syfte med den var att vi i jägarkåren skulle få en ökad acceptans för vargen. Här har både politiken och jägarförbunden en läxa att göra.

Det är också viktigt att de regionala viltförvaltningsdelegationerna är demokratiskt sammansatta. Jag ska inte prata så mycket om det. Jag tyckte att Monica Haider tog upp det ordentligt i sitt anförande. Innan regeringen ändrade sammansättningen identifierade sig 61 procent av ledamöterna i delegationerna som jägare. Det kan jämföras med att samma grupp i befolkningen i allmänhet utgör 3 procent. Jag tycker att det är bra att vi har fått ytterligare två representanter i delegationerna, en för miljö- och naturvårdsorganisationer och en för de lokala natur- och ekoturistföretagen. Det är ju viktigt att vi får en balanserad och demokratisk representation i delegationerna.

Jag vill därför yrka bifall vår reservation om utvärdering av viltvårdsförvaltningarna, reservation 4. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 92 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, Stina Bergström, för ett roligt och intressant anförande! Ja, 80 procent vill ha mer naturskydd, men med statistik kan man ju säga lite vad som helst, till exempel att det är 4 procent av svenska folket som vill ha Miljöpartiet i riksdagen.

Centerpartiet skriver artiklar om äganderätt, och det tycker Stina Bergström är märkligt. Jag tycker att det är märkligt att Stina Bergström framhåller Jan Lindholm som en person som motionerar om klyftiga ämnen. Han är en ledamot från Miljöpartiet som har gett utredningsuppdrag till RUT om chemtrails, och han är skribent på alternativa sajter där man påstår lite allt möjligt, bland annat att man kan bota homosexualitet med god hygien. Det är mycket som är konstigt bakom kulisserna.

Men min fråga handlar om Östersjötorsken, eftersom vi talar om biologisk mångfald.

Östersjötorsken beter sig på många sätt som en egen art, eftersom den har anpassat sig till salthalten och temperaturen i det östra förvaltningsområdet. Just nu är vi på väg in i en period när torsken leker och då det därför ska finnas ett torskfiskestopp, vilket alla borde respektera. Tyvärr gör inte alla det. Till exempel Danmark fiskar en enorm kvot rödspätta och får därför upp en hel del torsk.

När man frågar regeringen om det inte är dags att lyfta på luren och prata med Danmark om att respektera torskfiskestoppet säger de: Nej, det blir så jobbigt, och det blir så svårt.

Därför är min fråga: När ska regeringen börja göra någonting åt den katastrofala situationen för Östersjötorsken? Det är en fisk som är viktig för den biologiska mångfalden, eftersom det är en stor rovfisk. Men det är också en oroande situation eftersom den är en indikator på hur Östersjön faktiskt mår.

Anf. 93 Stina Bergström (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Tack, Jesper Skalberg, för en jätteviktig fråga! Miljöpartiet har varit djupt engagerat i fiskepolitiken. Vi har också fått förändringar på EU-nivå, vilket är viktigt. Vi fiskar tillsammans i dessa vatten. Det är då viktigt att vi har ett regelverk som inte bara är skarpt utan som också följs. Precis som Jesper Skalberg säger följs det inte av alla.

Vad regeringen säger när man lyfter på luren och ringer till dem vet jag inte. Detta får stå för Jesper Skalberg. Jag vet att man har försökt prata med Danmark om dessa frågor och att vi inte har samma syn på hur detta regelverk följs. Jag ser att det är ett problem och är precis lika oroad som Jesper Skalberg. Jag ser också att det är ett problem att reglerna kring landningsskyldigheten inte heller följs.

Anf. 94 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Ja, men situationen är på många sätt alarmerande, kanske inte bara för att det skulle vara få fiskar, som ofta är problemet i andra bestånd. Men här är problemet verkligen att fiskarna inte mår bra. Det ser vi inte minst eftersom de inte växer. Stora torskar, gamla torskar, får vi inte ens upp när vi provfiskar. De som är mellangamla ser ut som unga torskar, och de unga torskarna ser ut som sill. Det är klart att det finns en stor obalans i detta bestånd.

Det enda som egentligen har hänt kring detta de senaste åren är att vi har reglerat tyskt fritidsfiske, vilket är en rimlig linje. Det stödde också Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet och i EU-nämnden. Men det kom inte heller till på ett svenskt initiativ, utan det kom från andra EUländer. Så frågan är: Vill inte regeringen göra åtminstone någonting?

Det är klart att vi kan sitta och försöka få andra medlemsländer att följa Ices rådgivning - det ska vi fortsätta att göra. Men finns det inte några andra samarbeten man kan inleda, utveckla eller fördjupa? Saken är ju den att vi inte fiskar jättemycket torsk i det östra förvaltningsområdet. Det är Polen som står för lejonparten. Det skulle vara intressant att höra om Miljöpartiet har några idéer om hur vi kan rädda denna art. Om alla fiskar är lika stora har de också samma kost, vilket gör att det blir enorma följdverkningar i hela näringsväven. Det leder i sin tur till andra problem. Torskens problem är alltså en stor del av Östersjöns problem.

Anf. 95 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Jag kan inte mer än instämma i att detta är ett problem. Det handlar om torskens överlevnad och om vad man ska göra åt detta. När det gäller fiskepolitiken och när det gäller att förhindra överfiskning av utrotningshotade arter tycker jag nog ändå att regeringen har försökt göra mycket. Det gäller inte minst ålen, som är en annan utrotningshotad art. Regeringen försökte få en mycket skarpare lagstiftning kring detta på EU-nivå. Det är vi i Sverige som fiskar mycket ål i södra Sverige. Där hade vi inte något stöd från Moderaterna. Det handlade bland annat om att jobba med ett stopp under i alla fall några år för att få den arten att må bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Men vi får väl försöka fortsätta att hjälpas åt i fiskefrågorna. Vi har haft en bra enighet, tycker jag, i de politiska partierna i riksdagen. Oavsett vilken regering som har suttit har vi kunnat jobba framåt i fråga om detta. Inte minst har vi haft EU-parlamentariker som har jobbat med frågorna och som har lyckats ta ett steg i taget. Men visst behöver det göras mycket mer.

Anf. 96 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Att skydda värdefull natur och att värna och utveckla den biologiska mångfalden är en central uppgift för miljöpolitiken. Kombinationen av olika livsformer och samspelet mellan dem ger upphov till tjänster som är helt grundläggande för att vårt samhälle, vår ekonomi och vår vardag ska fungera. Såväl människor som företag är direkt och indirekt beroende av ekosystemtjänster. Det handlar till exempel om tillgång till virke, om pollinering av grödor och om havens förmåga att producera fisk. På så sätt är också ekosystemtjänster nödvändiga för att långsiktigt trygga jobb och företagande i hela landet. Därför är dessa två betänkanden om naturvård och biologisk mångfald så viktiga.

För att naturvården ska vara långsiktigt hållbar behöver den bygga på legitimitet och delaktighet hos dem som berörs. Med äganderätten och brukanderätten kommer ett ansvar men också ett intresse av att långsiktigt förvalta den resurs som man äger. Centerpartiet tror väldigt starkt att engagerade markägare och engagerade brukare är det långsiktigt mest hållbara när det gäller att vårda vår natur. Det är ofta i den betade hagen, i den av generationer skötta skogen och på ängen där gräset betas som de största naturvärdena och den biologiska mångfalden finns.

Värdefull natur kan behöva utökat skydd, men det innebär samtidigt ofta att äganderätt och brukande begränsas. Det måste vara självklart att ägare eller brukare också ersätts för de inskränkningar som görs. Kostnaden för åtgärderna måste också stå i proportion till vilken miljönytta som de naturvårdande åtgärderna leder till, och det är viktigt att markägare och brukare involveras i processen. Detta måste vara grundläggande principer när vi diskuterar naturvård.

Herr talman! Ett väldigt konkret och framgångsrikt exempel på när naturvården bygger på legitimitet och delaktighet hos dem som berörs är Kosterhavets nationalpark. Nationalparken, som utskottet kommer att besöka under våren, har tillkommit genom lokala initiativ. Och nationalparkens utformning och regelverk har framarbetats med alla de olika aktörer som berörs av nationalparken och som på olika sätt är aktiva inom området.

Från Centerpartiets sida ser vi att det är en modell som förtjänar att lyftas fram som ett gott exempel. Det är ett arbetssätt som Centerpartiet vill se fler exempel på när man arbetar med att inrätta fler skyddsområden. Det är ett exempel där olika intressen kan samsas och där brukande och naturvård får samspela.

En annan fråga som rör naturskydd kopplat till vårt vatten är strandskyddet. Det finns över 400 000 kilometer strand i Sverige - det motsvarar mer än tio varv runt jorden. Dessa stränder är en fantastisk resurs och en miljö att både värna och utveckla. Även här ser vi ett starkt behov av större fokus på legitimitet och delaktighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Centerpartiet vill se ett decentraliserat och närodlat strandskydd, där kommunen ges mer makt att bestämma över vilka strandområden som ska skyddas och bevaras och vilka som ska kunna bebyggas. Regelkrånglet behöver minska. De verkligt viktiga områdena behöver skyddas. Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande till regeringen om ett förändrat strandskydd. Tyvärr kan vi konstatera att regeringen inte heller på det området levererar.

Herr talman! Även det vilda är en viktig del av den biologiska mångfalden. Det finns allt mer vilt i Sverige i dag. Det skapar både möjligheter och utmaningar. Det ger möjligheter till mer jakt och naturupplevelser. Det ger dessutom möjlighet att sälja mer klimatsmart viltkött till konsumenter, såväl till privatpersoner som till det offentliga. Men det ställer också krav på viltförvaltningen.

Att vi har starka stammar av vilt i Sverige är i grunden givetvis bra, men alltför stora stammar skapar också problem, både för människor och för ekosystemet. Att det finns ett brett förtroende för jakt och viltvård är en viktig förutsättning för att politiken ska ge effekt i praktiken, och det förutsätter att de som lever och verkar i områden med mycket vilt och stora rovdjur har inflytande över förvaltningen. Att politiken tar hänsyn till miljö, natur och människa är nyckeln för att vi ska lyckas med en hållbar förvaltning.

I detta är viltförvaltningsdelegationerna en central del. Genom viltförvaltningsdelegationerna decentraliseras beslutsmakten så att den är närmare dem som berörs. Genom att lokala representanter är med i processen ökar också transparensen. Hur viltförvaltningsdelegationerna fungerar är olika i landet. Men det är viktigt att säkerställa att det regionala inflytandet från dem som berörs praktiskt verkligen slår igenom. Detta står klart inte minst sedan regeringen ändrade balansen i delegationerna genom att tillsätta fler ledamöter från naturvård och naturturism.

Att se över viltförvaltningsdelegationernas arbete och sammansättning är viktigt för att vi ska få en långsiktigt fungerande regional förvaltning i hela landet. Därför är vi glada över att utskottet nu uppmanar regeringen att göra just detta.

Herr talman! Låt mig avsluta med det område som just nu upptar stor del av naturvårdsdebatten: skogen.

Skogsägare borde kunna känna stolthet över att skogen som de under generationer har förvaltat har fått värden i form av lavskrikor eller bombmurklor. Det är ju ett tecken på att de har gjort någonting rätt i sin naturvård. Men i stället går många skogsägare i dag omkring med en känsla av olust - tänk om de har skapat någonting värdefullt på sin mark och helt plötsligt förlorar makten över sin skog!

När brukare och markägare är rädda för att skapa biologisk mångfald är vi väldigt fel ute. Centerpartiet anser att skogsvårdslagstiftningen i fortsättningen ska bygga på jämbördiga mål om brukande och bevarande. Denna princip har varit framgångsrik både när det gäller att utveckla branschen och ett förbättrat miljöskydd.

Skog och skogsråvara är avgörande för den gröna omställningen. Vi behöver därför utveckla och utforma regelverken för att möjliggöra ett fortsatt ökat och långsiktigt hållbart uttag av skogsråvara, för ökad klimatnytta och minskat beroende av fossila resurser. Centerpartiet vill till exempel se över artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Det är också viktigt att naturskyddet är dynamiskt och inte statiskt. Naturen, liksom hot och därmed skyddsbehov, utvecklas och förändras. Naturskyddet måste ta höjd för sådana förändringar.

En mycket stor del av naturskyddet bygger i dag på frivilliga åtgärder och avsättningar. De initiativ från markägare för skydd av mark som till exempel fick stöd under Kometprogrammet har varit något positivt. Dessa erfarenheter bör vi ta till vara och utveckla.

Ett kostnadseffektivt sätt att skydda mark är att använda statlig produktiv skogsmark, till exempel från Sveaskog, som ersättningsmark vid bildande av naturskyddsområden.

Ett annat sätt att öka den biologiska mångfalden i skogen är att i större utsträckning använda ekologisk kompensation och system för att till exempel sälja krediter kopplade till åtgärder som minskar negativ påverkan på ekosystemet eller den biologiska mångfalden.

Det finns mycket att göra när det gäller att utveckla hur vi kan skydda vår skog. Skydd av skog är dock en fråga som i dag omgärdas av stor oro från skogsägarna. Vi ser också en tilltagande polarisering i skogsdebatten.

Tyvärr underblåser regeringens spagat i skogsfrågor denna oro och polarisering. Medan den socialdemokratiske landsbygdsministern lovar guld och gröna skogar ifrågasätter den miljöpartistiska miljöministern om skogsägare ens ska kunna ha rätt att få ersättning för förlorad mark. Landsbygdministern utlovar en översyn av artskyddet, medan miljöministern menar att den dörren är stängd.

Under flera år har olika aktörer som har med skogsfrågor att göra deltagit i arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram, som när Centerpartiet sjösatte detta arbete i alliansregeringen syftade till att lösa de knutar som finns i skogsfrågorna, bland annat vad gäller naturvård och biologisk mångfald. Men efter att propositionen har skjutits fram från våren 2017 till hösten 2017 och sedan till våren 2018 är det nu osäkert om det över huvud taget kommer någon proposition. Det är inget annat än ett underbetyg.

Sverige måste ha en naturvård som uppmuntrar människor att vårda och förvalta och som hjälper och uppmuntrar dem att bevara värdefull natur och att skapa ny biologisk mångfald. Men dit har vi tyvärr ännu en bit att vandra.

Jag ställer mig såklart bakom alla Centerpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 2 i betänkande MJU9.

Anf. 97 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Detta är ingen budgetdebatt, men jag tog ändå med mig budgetbetänkandet från i höstas där vi diskuterade våra olika anslag. För skydd av värdefull natur anslår regeringen i år 1,4 miljarder. Centerpartiet vill skära bort hälften av detta anslag - 740 miljoner.

Precis som jag sa i mitt anförande tog riksdagen 2014, utifrån det arbete som hade gjorts i Miljömålsberedningen, beslut om ett etappmål för skydd av skog till 2020. Ytterligare 150 000 hektar skulle skyddas. För att nå detta mål återstår nu ungefär 90 000 hektar. Jag är därför lite nyfiken på hur Centerpartiet tänker sig att man ska uppnå detta mål, som partiet självt har ställt sig bakom.

Anf. 98 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Tack, Stina Bergström, för frågan!

Jag tycker att det är synd att vi hela tiden fastnar i tankegången att skydd av skog och arbete med biologisk mångfald i skogen är lika med att det ska avsättas pengar i en budget. Som jag försökte att lyfta fram i mitt anförande tror jag att det finns stora möjligheter att kunna utveckla hur vi skyddar skogen. Allting måste inte innebära att vi ska avsätta skog för all framtid på ett och samma område.

Monica Haider frågade tidigare vad flexibelt och dynamiskt skogsskydd innebär. För mig och Centerpartiet innebär detta till exempel att det i ett skogsområde kan finnas ett värde under en viss tid av skogens livstid men att det sedan kanske är mer relevant att flytta skyddet någon annanstans, där skogen har ett värde under en annan tid. Det innebär att man kan se att de värden som vi vill bevara i Sverige finns skyddade, men de behöver inte vara på exakt samma plats hela tiden.

Centerpartiet sjösatte under alliansregeringens tid ett arbete med ersättningsmark som omfattade 100 000 hektar. Detta har av bland andra Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen lyfts fram som ett betydligt mer effektivt sätt att skydda skog än när man går in och köper eller finansiellt ersätter mark. Det är mer effektivt, och för skogsägarna upplever man det dessutom som mer positivt att få fortsätta att äga och bruka skogen och att kunna vara aktiva i skogsbruket. Detta är någonting som vi också ser att vi skulle kunna arbeta med framöver.

Jag tycker att det är synd om man fastnar i siffror och pengar. Jag tror nämligen att det finns otroligt mycket mer att göra för att utveckla skogsskyddet om vi kan ha en konstruktiv debatt om naturvården framöver.

Anf. 99 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Tack för svaret, Kristina Yngwe!

Det är självklart att det finns många sätt att skydda natur på. Vid sidan av det formella - alltså det lagliga - skyddet finns det frivilliga skyddet, som är jätteviktigt. Även för detta sattes ett mål 2014: Det frivilliga skyddet ska öka med 200 000 hektar till 2020.

Skogsstyrelsen säger tyvärr att detta mål inte kommer att nås, men vi ser ändå att certifieringen - FSC och PEFC - har betytt jättemycket för att skydda mer och för att få mer frivillig avsättning. Det är också en bit av den politik som kom fram under 90-talet, med frihet under ansvar, handslag och så vidare.

I dag är 63 procent av den produktiva skogen certifierad. Det innebär bland annat att skogsägarna förbinder sig att skydda minst 5 procent av skogen. De förbinder sig också att inte avverka nyckelbiotoper. Det är väldigt viktigt att skogsägare vet vilka nyckelbiotoper de har. Vi har sedan 90-talet haft en överenskommelse om att de stora bolagen själva kollar var de har sina nyckelbiotoper, medan de privata skogsägarna ska få hjälp med det. Detta sagt om vikten av att ha en rikstäckande nyckelbiotopsinventering.

Ersättningsmark är jättebra, men inte heller det blir gratis, även om också jag tycker att det är en effektiv form för staten att lagligt skydda skog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Jag vill återkomma till frågan. Vi har ett mål om att vi ska skydda ytterligare 90 000 hektar till 2020. Centern skär bort halva anslaget till ersättning för skogsägarna. Hur ska detta gå till?

Anf. 100 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Ni är så väldigt fast i att det ska vara i en viss form - i legal form. Det som inte är i legal form är frivillig avsättning, och då räknas det inte riktigt på samma sätt. Jag kan känna att det är väldigt synd att vi fastnar i denna diskussion.

Vi måste titta på vad vi vill göra. Vi vill öka den biologiska mångfalden i landet. Jag förutsätter att Miljöpartiet tycker att det är viktigt med den omställning som vi ska göra med att gå över till ett fossilfritt Sverige. Skogen är en otroligt viktig del i detta, och vi måste kunna öka uttaget i skogen för att kunna få till denna omställning.

Vi måste dock även kunna balansera det med ett hållbart skydd och en hållbar vård av skogen. Där finns det jättemycket att utveckla, men jag tror inte att allt måste ske via formella skydd där staten går in och tar mark. Detta kommer också att behövas, men då måste vi ha en diskussion på nationell nivå om vad det är som vi vill vårda långsiktigt, vilka värden vi ska ha och var dessa ska finnas.

Jag hade önskat att det nationella skogsprogrammet hade kunnat komma i mål, för där har man haft diskussioner kring hur vi vill att skogen ska se ut långsiktigt och hur vi löser de knutar som finns inom skogsskyddet och skogsarbetet. Tyvärr kan jag bara konstatera att där har man inte kommit i hamn. Men det gör att det finns mer för oss i alliansregeringen att ta tag i efter valet.

Anf. 101 Monica Haider (S)

Herr talman! Tack, Kristina, för ett bra anförande!

Efter det förra replikskiftet blev jag lite konfunderad över det som du sa, Kristina, att du tycker att det är bättre med ersättningsmarker och att man inte ska betala. Men i artikeln i tidningen var väl kravet att man skulle få betalt för avsättning av mark. Jag blir därför lite konfunderad över vad Centerpartiet egentligen vill, men det var väl också någon annan centerpartist som skrev under artikeln.

Det var inte därför som jag begärde replik, utan det var bland annat för detta med viltförvaltningsdelegationerna, som ni tycker ändrar balansen. Jag undrar om ni från Alliansen eller ni i Centerpartiet, Kristina Yngwe, har någon indikation på att det har stött på problem sedan vi ändrade sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna. Jag kan bara referera till min egen, och där har vi inte sett någon sådan ändring sedan vi fick två nya ledamöter.

Även vi socialdemokrater använder ju bytesmark när det behövs. Det är inget som är unikt för er.

Alliansen satte upp som mål att 150 000 hektar ska avsättas men att 200 000 hektar ska vara frivilligt. Vi har alltså två mål att förhålla oss till. Här står du och i princip bara talar om de frivilliga avsättningarna, inte de andra. Vi kommer att bli tvungna att betala för mark, och det tycker jag är självklart. Om någon ska avsätta mark och någon annan ska ta hand om den åt brukaren är det klart att staten ska betala för det. Det tycker jag är en självklarhet.

Anf. 102 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Tack så mycket för många frågor på en gång, Monica Haider! Det är härligt att vi har mycket att diskutera här.

Jag börjar med din första fråga om att jag talar om utbyte av skog medan det finns centerpartister som har skrivit att vi måste betala en ersättning. Det som du nog hänvisar till är det som har uppkommit med den fjällnära skogen. Kammarkollegiet har sagt att där ska man inte få någon ersättning. Vi höjde ersättningen till 1,25 gånger värdet. Tidigare har man alltså fått ersättning, men nu får man inte det längre. Jag tycker att det är synd att Socialdemokraterna, som i alla fall tidigare har varit positiva till skogen och stått på skogens sida, inte säger så himla mycket i frågan.

Vad vi har sagt, och som jag också sa i mitt anförande, är att det måste finnas en principiell linje från statens sida, att om man går in och tar mark måste det ersättas. Det är det som är grundproblemet i den här frågan. Givetvis är vi inte emot att skogsägarna ska ersättas med pengar. Det är det som vi säger att man måste göra. Men när regeringen går fram så hårt som den nu gör säger vi från Centerpartiets sida att det kanske inte är den här vägen vi ska gå.

I tidigare anföranden har det också talats om de finansiella frågorna och varifrån de här pengarna faktiskt tas. De tas ju från skattebetalare och företagare.

Vi är på inget sätt emot ersättning, men vi behöver komplettera skyddet för skogsägarna.

Anf. 103 Monica Haider (S)

Herr talman! Jag tackar för svaren.

Det jag funderar på, Kristina Yngwe, är hur ni tänker uppfylla de mål som alliansregeringen beslutade om när det gäller avsättning av skog både frivilligt och inte frivilligt.

Vad gäller ersättning eller inte ersättning pågår en rättsprocess om några av de här frågorna. Den är inte avslutad ännu, så det är svårt att uttala sig om var det här hamnar.

Jag vet vad jag tycker. Jag tycker att om man tar mark från en skogsägare ska man betala för den, och det tror jag också övriga socialdemokrater står för.

Vi är positiva till skogen. Vi tycker att vi kan använda skogen till ganska många saker, så det är klart att vi måste vårda skogen. Men vi måste också vårda den biologiska mångfalden.

Därför återkommer jag till frågan om dynamiskt naturskydd. Du sa att man skulle kunna skydda ett område en viss tid, kanske tio år, och sedan skydda ett annat. Men om vi nu ska ersätta skogsägarna för detta, innebär det då att man ska ha skogen i tio år och sedan byta skogen mot en annan skog de följande tio åren? Jag förstår inte riktigt det här med dynamiskt naturskydd.

Jag förstår att det kan bli olika värden i skogen vid olika tidpunkter i processen. Men jag förstår inte hur det ska gå till om vi nu ska betala skogsägarna och lösa in deras skog för att de avsätter skogen.

Anf. 104 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Man måste inte ta all mark i besittning för all framtid. Det finns till viss del i dag naturvårdsavtal. Men jag tror att det finns betydligt mer att utveckla i naturvårdsavtalet.

Under en viss tid får man ett arrende för att det här skyddet eller de här värdena finns. Om jag ska jämföra med jordbruket får man där ersättning för olika åtgärder som höjer den biologiska mångfalden i kombination med produktion. Den möjligheten ser vi inte riktigt finns i skogen i dag.

När det gäller nyckelbiotoper kanske det finns jättemöjligheter att använda hästar för att avverka skog på ett skonsamt sätt så att inte värdena som finns där försvinner. Det jag menar med flexibelt och dynamiskt skydd är att vi måste se att naturen är föränderlig, och då kan vi inte komma med ett statiskt skydd av värden på vissa områden för all framtid. För viss skogsmark kommer det att behöva vara så, men jag tror att det finns ett helt annat sätt att tänka när det gäller annan skogsmark och andra värden. Jag skulle verkligen önska att vi i den politiska diskussionen kunde lyfta upp det här i stället för att gräva ned oss i procentsatser, hektar och hur mycket pengar den ena och den andra lägger. Det tror jag inte att svensk naturvård och svensk skog vinner på i längden.

Anf. 105 Jens Holm (V)

Herr talman! Den här debatten handlar om de två betänkandena Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald. När det gäller den biologiska mångfalden får jag ibland frågorna: Varför är det så viktigt med mångfald? Varför är det viktigt med många olika arter? Räcker det inte att ha samma slags träd i skogen, att det finns gröna gräsmattor och åkrar med blott en eller ett par grödor? Nej, det räcker inte. Ju färre arter som finns, desto bräckligare blir vårt ekologiska system. Låt mig ta några exempel.

Om en skog angrips av en illasinnad insekt drabbas sannolikt endast ett fåtal av träden om variationen i skogen är stor, men risken är uppenbar att granskogen slås ut helt och hållet om granbarkborren får gå lös på en plantage med en monokultur.

Vilken skog klarar sig bäst vid ett extremväder, som en storm? Är det en plantage med samma slags träd i räta rader eller skogar med en stor mångfald av växter? Plantagerna står sig här slätt när träden faller som plockepinn om olyckan är framme - något som vi såg vid stormen Gudrun 2005.

Utan insekter som pollinerar, det vill säga möjliggör för växter att fortplanta sig, skulle en stor del av det som vi i dag tar för givet inte finnas: blommorna, frukten, bären, spannmålen och så vidare.

På och omkring en ek kan så många som tusen olika arter leva. Det kan handla om lavar, svampar, insekter och så vidare. Och eken och andra träd är helt avgörande för att underlätta markens vattenupptag när det regnar, för att sänka temperaturen och ge skugga i våra städer och inte minst binda koldioxid och även skapa bättre lokal luft.

Med andra ord: Den biologiska mångfalden är avgörande för våra liv och för vår välfärd.

Precis som Stina Bergström från Miljöpartiet anförde tidigare skulle ingen gå in i ett flygplan om var tionde komponent i motorn var borttagen. Men det är precis det vi gör med våra ekosystem i dag. Av de drygt 60 000 arter som finns i Sverige är ungefär 2 000 hotade, enligt Artdatabankens senaste genomgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Trots offentligt satta mål om ökad biologisk mångfald, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv har situationen inte förbättrats under tid. Även om arters förekomst naturligt förändras är det ohållbart med den utarmning som människan gör i dag.

Låt mig åter knyta an till Stina Bergström från Miljöpartiet. Jag instämmer i att den forskningsrapport som kom från Tyskland i fjol var riktigt skrämmande. Forskare har studerat insekter i ett sextiotal naturreservat i Tyskland under de senaste 25 åren. Deras slutsats är att 75 procent av insekterna hade försvunnit under denna tid. En av forskarna beskrev det som en ekologisk världskatastrof och menade att utvecklingen kan vara lika illa i andra delar av världen.

Världsnaturfondens Living Planet Index pekar åt samma håll och visar att andelen ryggradsdjur har minskat med 60 procent sedan 1970. Arter som lever i sötvatten har minskat ännu mer, med drygt 80 procent.

Detta kallar forskare ibland för den sjätte massutrotningen av arter. Tidigare har det varit mer naturgivna orsaker som har utplånat djur och växter, till exempel meteoriter som slog ut dinosaurierna, men i dag är det människan som bär det fulla ansvaret för utrotandet av arter. Situationen är minst sagt akut, och vi människor bär också det fulla ansvaret för att göra något åt den.

När jag hör landsbygdsministern, socialdemokraten Sven-Erik Bucht, och borgerliga företrädare hylla det svenska skogsbruket, som till stor del bygger på att skapa plantager av levande skogar, blir jag djupt oroad. Jag blir också djupt oroad av de företrädare som tycker att vi kan sprida mer kemiska bekämpningsmedel på våra åkrar. Jag blir även djupt oroad av att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kraftigt vill minska anslagen till biologisk mångfald i statsbudgeten.

Herr talman! Detta är inte att ta ansvar för mångfalden i vår natur. Tvärtom, det är att spä på den pågående utarmningen.

Herr talman! Det är svårt att inte fascineras av hur allt hänger samman i naturen, hur sambandet inte är starkare än kedjans svagaste länk.

Låt oss ta vårens blommor som exempel. De gör sig maximalt attraktiva för att biet och humlan ska besöka just dem och säkerställa fortplantningen genom pollinering. Rosens kronblad är färgrika och inbjudande, och blomman doftar oemotståndligt för pollinerarna. Det är en signal om att det finns en belöning att hämta för biet eller humlan, och pollineraren får också den i form av söt nektar och pollen.

Utan insekter som pollinerar skulle vi få betydligt mindre eller ingenting alls av det vi i dag tar för givet: päron, äpplen, jordgubbar, raps och inte minst den stora prakten av blommor varje vår och sommar.

Biologisk mångfald må vara en fråga om blommor och bin, men det handlar ytterst om grunden för vår existens på denna planet. Därför är det så viktigt att ta ett politiskt ansvar för att stoppa massutrotningen av arter och öka mångfalden i vår natur.

Det är precis vad vi i Vänsterpartiet vill göra. Vi sätter en levande planet med biologisk mångfald först. Exploatering och kortsiktig vinst får stå tillbaka. Utan biologisk mångfald, inget liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Förslagen på det som jag har tagit upp i mitt anförande finns i Vänsterpartiets motion Biologisk mångfald som behandlas i dessa båda betänkanden.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation, nr 4, som finns i betänkandet MJU9 och handlar om att öka skyddet av marina områden till minst 20 procent.

Anf. 106 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det har sagts mycket klokt hittills i dag. Jag hoppas att jag har något att tillföra.

Jag yrkar bifall till reservation nr 3 i betänkande MJU9. Det handlar om skydd av marina områden, med fokus på hur det ska gå till. Jag står givetvis bakom samtliga reservationer där Liberalerna finns med och även övriga tillämpliga delar av de båda betänkandena.

Att vi diskuterar de två frågorna naturvård och områdesskydd samt biologisk mångfald samtidigt är inte så konstigt. De går ju helt i varandra, så det känns naturligt. Förra veckan diskuterade vi vattenvård, och det hör också hit. När jag hör debatten och tänker efter inser jag att även i de kommande debatterna då vi diskuterar skog, jordbruk och fiske kommer den biologiska mångfalden att vara i fokus. Det är ju detta det kretsar kring, och det är naturens styrka.

Som tidigare har nämnts har den biologiska mångfalden ett stort egenvärde. Det är svårt att sätta fingret på vad den är värd i kronor och ören, så det är viktigt att ha med sig att den har ett egenvärde.

Den biologiska mångfalden har också ett påtagligt värde för att vi ska kunna utnyttja de så kallade ekosystemtjänsterna, och människans överlevnad här på jorden bygger på att de fungerar. Här finns många självklara exempel: fiske, jordbruk och skogsbruk. Annat, lite mer perifert, är ekoturism och jakt. Här bygger i princip allt på att vi har en fungerande biologisk mångfald.

Klimatfrågan diskuterar vi mest hela tiden. Här finns också en tydlig koppling till att ha en väl bevarad mångfald. Robustheten i naturen är en förutsättning för att den ska kunna anpassa sig till de oundvikliga klimatförändringar som ligger framför oss. Även om vi försöker att förhindra dem ser vi redan i dag att det finns de som är oundvikliga.

Herr talman! När vi diskuterar bevarande och skydd av biologisk mångfald handlar mycket om långsiktighet och hållbar förvaltning. Vi måste ha en balans mellan bevarande och brukande. Vi hamnar lätt i bevarandefacket, och där ställs bevarande och brukande mot varandra. Vi måste dock se att bevarande och brukande kan gå hand i hand och inte är i motsatsställning.

Till exempel har det tidigare i debatten nämnts att det krävs jordbruk och betande djur för ett öppet landskap, och när det gäller skogen talar vi om produktionsmål och miljömål som likvärdiga - och så vidare. Denna dimension är viktig att ha med sig.

Herr talman! Vi talar om värdefull natur, och Liberalerna tycker att naturreservat och nationalparker är ett bra verktyg i det sammanhanget. Det är tillfredsställande att vi nu får vår trettionde nationalpark genom Åsnens nationalpark. Den följer på den tjugonionde, Kosterhavets nationalpark - så fick jag sagt det också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Jag går vidare till processer kring skydd. Tillsammans med Centerpartiet har vi väckt en motion om marint skydd. Men det är väldigt allmängiltigt hur processen ska gå till, och vissa grundläggande arbetssätt är en förutsättning för att lyckas få ett bra resultat.

Om vi nu pratar specifikt om det marina skyddet, som lyfts upp i reservationen, kan vi konstatera att det finns många olika intressen när det gäller våra havsområden, såsom sjöfart, fiske, turism, energiproduktion, havs- och vattenbruk och andra saker. Dessa måste kunna vägas mot varandra. I en sådan process måste man hela tiden ha en dialog så att man tar med de människor som berörs av detta i sin vardag. När man skyddar saker och ting genom nationalparker och naturreservat får man aldrig glömma att det berör enskilda människor som har ett ägande och brukande av den natur de har omkring sig.

Som jag nämnt tidigare här i kammaren var jag med i processen med framtagandet av Kosterhavets marina nationalpark. Om det inte hade funnits en dialog där man såg att det fanns många win-win-koncept hade nog inte denna nationalpark funnits i dag. Det är ett grundläggande arbetssätt. Det är precis detta som vi lyfter upp i reservationen.

När det gäller artdatabankens viktiga arbete stöder Liberalerna det fullt ut och tycker att det är oerhört viktigt att det får fortsätta. När det gäller skyddet av värdefull natur har det diskuterats exakt vilken summa man ska ha. Detta kan vi diskutera i många sammanhang, men det är helt oomtvistligt att det är en fråga som Liberalerna prioriterar i sin budget, tillsammans med klimatinvesteringar och satsningar på hav och vatten. Detta vill jag ha sagt.

Herr talman! I betänkande MJU10 Biologisk mångfald finns ett förslag om ett tillkännagivande om utvärdering av Viltförvaltningsdelegationens arbete. Detta stöds av Liberalerna, men frågan har förklarats och stötts och blötts här tidigare. Jag ska inte säga så mycket mer om den, men jag kan säga att det handlar om att alla berörda intressen får komma till tals. Det gäller både enskilda och intresseorganisationer. Detta stärker legitimiteten för hela regelverket, för att vi ska få en väl fungerande rovdjursförvaltning.

Herr talman! En av Liberalernas hjärtefrågor är strandskyddet, som också tas upp i betänkandet, inte minst kopplingen till inrättandet av så kallade LIS-områden, det vill säga landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

Jag vill återigen poängtera att Liberalerna anser att det generella strandskyddet på 100 meter har gagnat Sverige. Det kan även vara motiverat med 300 meter på många ställen, men då ska det vara väl motiverat. Det är egentligen detta diskussionen gäller. När vi pratar om strandskyddet handlar det om både tillgänglighet och bevarande av den biologiska mångfalden, som inte får äventyras.

Inte heller här är det svart eller vitt, och vi vill vara tydliga med att det egentligen inte finns någon grundläggande motsatsställning. Man kan ha en flexibilitet i systemet bara man inte äventyrar det grundläggande syftet när det gäller biologisk mångfald och tillgänglighet. Den process som slutade med att vi reformerade strandskyddet 2009 syftade till just detta, men vi får ta till oss att det inte har fungerat som det ska. Därför finns en press på att vi ska förändra detta så att det syfte som riksdagen beslutat om kan uppfyllas, bland annat att utveckla landsbygdsområden.

Det finns ett tillkännagivande, och beredning pågår inom regeringen, men det känns som att det har gått i stå. Jag vet inte hur stor viljan att landa i denna fråga är, men jag kan misstänka att det finns lite olika intressen. Jag vill uppmana regeringen att verkligen jobba med frågan och ta med sig att detta inte är svart eller vitt. Man kan faktiskt ha ett flexibelt strandskydd som är starkt, bevarar biologisk mångfald och garanterar tillgänglighet till våra stränder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Det jag nu säger för Liberalernas räkning handlar inte om att försvaga strandskyddet, utan i grunden handlar det om att göra skyddet mer ändamålsenligt.

(Applåder)

Anf. 107 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag uppskattar Lars Tysklinds engagemang, inte minst för marina frågor. Lars Tysklind refererade till den reservation som Liberalerna och Centerpartiet har om skydd av marina områden. Där har jag två funderingar.

Efter att ha tittat på Liberalernas budgetalternativ kan jag se att Liberalerna, som alla borgerliga partier och Sverigedemokraterna, föreslår kraftiga nedskärningar på hela området biologisk mångfald, även det som rör skydd av marina områden. Jag vill därför fråga Lars Tysklind: Blir det mer eller mindre skydd av marina områden med de stora neddragningar som ni föreslår?

Min andra fråga, som jag tycker är minst lika viktig, är: Hur ska de marina skydden utformas? Detta var Lars Tysklind inne på. Han talade mycket om att man måste väga olika intressen mot varandra. Men man ska komma ihåg att i de flesta marina reservat som vi har i Sverige tillåts storskaligt fiske med bottentrål. Bottentrålning är den mest ingripande formen av fiskeslag när det gäller påverkan på den biologiska mångfalden. Stora trålar sveper längs bottnen och har sönder och tar upp allting i sin väg.

Jag vill fråga: Anser Liberalerna att det är rimligt att man ska få bedriva storskaligt fiske med bottentrålning i marina reservat? Vad är det då för slags reservat som vi talar om?

Anf. 108 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag får väl beta av frågorna, även om jag inte vet om jag klarar det på två minuter.

När det gäller den första frågan, som har blivit mycket populär att diskutera - att man skär ned på saker och ting - kan jag bara konstatera att det i Liberalernas budgetförslag finns en logik i att vi utgår från vårt tidigare förslag. Om vi gör det ökar vi vårt budgetanslag till detta område med 26 procent. Vi har tre tydliga prioriteringar. Det är hav och vatten, som får 1,6 miljarder, och det är skydd av värdefulla skogar, som får 1 miljard kronor.

Liberalerna beskriver det som Kristina Yngwe var inne på i sitt resonemang, nämligen att man måste kunna hitta andra vägar där man uppnår mål genom att hitta andra system. Så länge vi fastnar i att det bara hänger på att vi ska öka statsbudgeten kommer vi aldrig att nå våra mål om rimliga kostnader.

Vänsterpartiet gör det väldigt lätt för sig eftersom det bara är att höja skatterna och så kan man veva på på samma sätt som man har gjort tidigare. Liberalerna tar ut 26 miljarder mindre i skatt på arbete och företagande, även om vi visserligen tar ut 5 miljarder mer i miljöskatter än regeringen. Att vi inte är villiga att ta ut mer skatt på arbete och företagande bygger på att vi vill ha ett samhälle som kan fortsätta att långsiktigt försörja en statsbudget. Där skiljer vi oss åt. Jag tror att vi aldrig riktigt kan komma överens i den frågan, Jens Holm, utan vi får konstatera att vi har lite olika ideologiska ingångar i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Herr talman! Jag ska säga några meningar om fiske inom skyddade områden. Först och främst tycker jag att det är anmärkningsvärt att över huvud taget prata om storskaligt fiske. Det storskaliga fiske som Jens Holm beskriver finns inte i Sverige. Men jag ska gå vidare i denna fråga.

Anf. 109 Jens Holm (V)

Herr talman! Alla som har väckt en motion om en statsbudget vet att man förhåller sig till regeringens budgetmotion.

När Lars Tysklind nu försöker att framställa Liberalernas åtgärder som satsningar blir det, ärligt talat, lite av falska nyheter. Alla som lägger regeringens och Vänsterpartiets förslag bredvid Liberalernas ser att det i Liberalernas förslag är kraftiga nedskärningar på hela området för biologisk mångfald, inklusive området för skydd av marina områden.

Du får gärna förklara på vilket sätt Liberalerna tycker att bottentrålning är bra i marina områden, Lars Tysklind. Du får gärna berätta om du tycker att bottentrålning leder till ett ökat skydd i dessa områden. Det är det som är hela vitsen med ett marint reservat, nämligen att man ska skydda detta område.

Vi i Vänsterpartiet tycker inte det. Om det ska vara ett marint reservat ska det vara ett skydd mot storskaligt fiske, i synnerhet bottentrålning.

Anf. 110 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Det som är problemet främst för Vänsterpartiet och för Miljöpartiet är att de bara hamnar i bevarandeskålen. De kan inte se att det måste kunna finnas en balans mellan bevarande och brukande.

Jens Holm beskriver storskalig bottentrålning. Det är klart att storskalig bottentrålning som inte tar några hänsyn är skadlig och kan vara förödande. Men det är inte riktigt så det går till.

Miljö- och jordbruksutskottet ska besöka Kosterhavets nationalpark i maj. Då får vi kanske diskutera denna fråga.

Det är inte så att fisket är helt fritt med storskaliga trålar som hyvlar av bottnarna i Kosterhavets nationalpark. I Kosterfjorden har det trålats i över 100 år. Ändå har man utan regelverk haft mycket bevarandevärt. Under processen har fisket varit mycket delaktigt i att verkligen lyfta fram de områden som är värdefulla och där man inte längre trålar utan där det är ett mycket reglerat trålfiske. Att då beskriva detta som Jens Holm gör ger en helt felaktig bild av situationen.

Detta är mycket kopplat till den reservation som vi talar om. Den handlar inte så mycket om att skydda marina områden, utan den handlar om processen. Vi måste alltid ha med oss att det finns människor som lever och har en vardag här. Dessa människor måste också vara med i processen. Vi kan inte lägga en död hand över livet på landsbygden, kan man säga, utan vi måste kunna reglera detta. Som sagt: Allt är inte svart eller vitt, utan det går att ha en bra balans mellan bevarande och brukande om man bara vill och väcker den tanken.

Anf. 111 Lars-Axel Nordell (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Fru talman! Dagens båda betänkanden, Biologisk mångfald och Naturvård och områdesskydd, handlar om att hela Sverige ska leva.

Kristdemokraternas förste partiordförande, Birger Ekstedt, sa en gång på 1960-talet: Det är i kommunerna som vi bygger landet.

Det är sant att det är i kommunerna som vi bygger landet. Men det förutsätter att staten skapar förutsättningar för att vi ska kunna bygga landet ute i alla Sveriges 290 kommuner.

Sverige har över 500 000 kilometer vattendrag, och ungefär en tredjedel av landets yta ligger inom 100 meter från ett sådant vattendrag. Till detta kommer sjö- och kuststränderna.

Är det någon som tycker att det är rimligt att bebyggelse ska vara förbjuden inom samtliga dessa områden? Nej, det tror jag inte att någon tycker.

Det är framför allt i storstäderna som omfattande sjönära bebyggelse kan vara ett problem, medan det på landsbygden finns gott om plats för nybyggnation intill många sjöar och vattendrag. Andelen bebyggd mark utmed stränder ligger på 60-70 procent i Stockholmsområdet, medan andelen i de små kommunerna ligger på några få procent. Det är alltså mycket stora skillnader i landet.

Att bygga och utveckla fastigheter som inte ligger nära annan bebyggelse borde betraktas som landsbygdsutveckling. Därför bör det bli tillåtet att uppföra sjönära en- eller tvåbostadshus i lågt exploaterade områden. Det anser vi kristdemokrater.

Egentligen är det självklart att behovet av strandskydd skiljer sig åt mellan den kungliga huvudstaden och till exempel Laxå kommun, som ligger i mitt hemlän, Örebro län. Laxå är en av de kommuner som har mest sjöstrand per invånare av alla Sveriges inlandskommuner och är dessutom en av Sveriges fattigaste kommuner. Det är inte acceptabelt att denna kommun hindras i sina strävanden att utnyttja sin kanske främsta resurs för att skapa bättre villkor för sina invånare och för att få fler att flytta till kommunen.

Den tidigare alliansregeringen ändrade strandskyddsreglerna vid ett par tillfällen i syfte att underlätta strandnära landsbygdsutveckling, framför allt i områden med lågt exploateringstryck. Men tyvärr har dessa lagändringar inte fått genomslag i hela landet.

Fru talman! Efter ett tillkännagivande från riksdagen fick Naturvårdsverket för precis ett år sedan ett regeringsuppdrag att se över LIS-reglerna - landsbygdsutveckling i strandnära lägen - i syfte att föreslå författningsändringar och eventuellt andra åtgärder för att främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder utan att äventyra de värden som strandskyddet långsiktigt syftar till att skydda.

De förslag till författningsändringar som Naturvårdsverket har lämnat är visserligen ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Det redovisade uppdraget, liksom tillkännagivandet i sin helhet, är fortfarande under beredning i Regeringskansliet. Vi väntar fortfarande på leverans från regeringen vad gäller översynen av dessa strandskyddsregler.

I Kristdemokraternas kommittémotion efterfrågas en ökad flexibilitet i LIS-regelverket. Vi vill att en- och tvåbostadshus ska kunna uppföras i LIS-områden, även utan närhet till befintlig bebyggelse, och att detta borde betraktas som landsbygdsutveckling. Det skulle till exempel bidra till bättre underlag för små lanthandlare på landsbygden, så att de kan finnas kvar och vara viktiga serviceinrättningar för invånarna på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Fru talman! Jag vill också säga några ord om betänkandet Biologisk mångfald.

Vid ett flertal tillfällen har riksdagen gett regeringen tillkännagivanden om att regeringen bör fullfölja intentionerna bakom den rovdjurspolitik som riksdagen har beslutat om.

Vi kristdemokrater anser att det är viktigt att vi har livskraftiga stammar av vår inhemska svenska megafauna. I detta ingår som en självklar del de stora rovdjuren. Samtidigt är det viktigt att de vilda djuren kan samexistera med människan och med människans olika verksamheter.

Vi behöver också ha en förvaltningsjakt som kan ske i form av licensjakt. Kristdemokraterna anser att vi i Sverige ska ha en riktad selektiv jakt på varg.

Rovdjurspolitiken kompliceras av att EU-kommissionen ibland lägger sig i på ett olyckligt sätt med utgångspunkt i art- och habitatdirektivet. En svaghet med detta direktiv är att det inte uppdateras utifrån hur bevarandestatusen för olika arter utvecklas över tid. Därmed behöver art- och habitatdirektivet förändras, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige.

I Kristdemokraternas motion om biologisk mångfald påpekar vi att det krävs enhällighet i EU:s ministerråd för att man ska kunna förändra vilka djur- och växtarter som har strikt skydd enligt art- och habitatdirektivet. Vi kristdemokrater anser att Sverige ska verka för att det ska bli lättare att omklassa arter i takt med att populationerna växer eller krymper. Vi menar att vi i Sverige i högre grad själva ska besluta om jakt och viltvård. I nuläget har Bryssel för mycket makt över hur jakten ska bedrivas.

Fru talman! Jag står självfallet bakom Kristdemokraternas reservationer, men för att vinna tid här i kammaren väljer jag att yrka bifall bara till reservation 3 i betänkandet Biologisk mångfald och till reservation 6 i betänkandet Naturvård och områdesskydd.

(Applåder)

Anf. 112 Jens Holm (V)

Fru talman! Strandskyddet i Sverige har en lång tradition; den löper tillbaka till 1950-talet. Tanken när strandskyddet inrättades hade nog mer med sociala skäl att göra. Man såg ett stort problem med att rika människor privatiserade stränder och tillgången till sjönära områden. Man slog fast att alla i detta land ska ha tillgång till stränderna, och det tycker jag är en väldigt bra princip.

Till detta kan vi lägga naturvårdsargumentet, det vill säga att stränderna ofta är barnkammare för många arter. Det är väldigt fragila områden som behöver skydd. Det är alltså en god princip att värna strandskyddet, som är en viktig lagstiftning.

Från borgerligt håll gör man det mesta man kan för att skjuta sönder strandskyddet och perforera det så mycket som möjligt. Man har varit ganska framgångsrik och har ändrat strandskyddet, men Kristdemokraterna tycker uppenbarligen inte att det har blivit tillräckligt liberalt - trots att det finns frikostigt med exempelvis överklagandemöjligheter och dispenser och trots att man har infört reformen med så kallade LIS-områden, där man ska kunna utveckla och exploatera mer i strandnära lägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Jag skulle vilja ställa en mer principiell fråga. I dag är det 100 meter som gäller för strandskyddet, och det kan utsträckas till 300 meter. Vad anser egentligen Kristdemokraterna? Tycker Kristdemokraterna att 100 och ibland 300 meters skydd är bra, eller vill man ändra på även den regleringen?

Anf. 113 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Tack för frågan, Jens Holm!

Vi håller med om att det är viktigt att strandskyddet finns. Som jag påpekade i mitt anförande ser det väldigt olika ut i landet. Det finns områden som är väldigt exploaterade, och där är det naturligtvis ett problem med byggnation nära stränderna. Sedan finns det områden - till exempel Laxå, som jag nämnde - där det finns väldigt gott om utrymme för att kunna bygga nära stränderna.

När alliansregeringen gjorde om reglerna skulle det finnas möjlighet att utöka till 300 meter om det finns särskilda skäl, men 100 meter skulle gälla. Vi kom fram till att vi ville ha det så, vi lade fram förslag om det och det gick igenom i riksdagen. Men sedan visade det sig att länsstyrelserna ute i landet tolkade detta som att det är 300 meter som gäller om det inte finns särskilda skäl. Man vände alltså på det, och det var helt fel. Jag var själv med i en lokalradiodebatt där även det dåvarande länsrådet var med, och mitt under debatten sa han att han höll med om detta. Han sa: Ja, det har blivit så, och det är inte rätt. Vi måste ändra på det.

Jag tycker att det var väldigt bra att han sa det. Jag vet inte hur det ser ut i hela landet i övrigt - om man har vänt på detta så att man säger att det ska vara 300 meter om det inte finns särskilda skäl. Det är i så fall fel. Vi har sagt att det ska vara 100 meter om det inte finns särskilda skäl.

Anf. 114 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tycker att det är lite intressant att de borgerliga partierna, och kanske i synnerhet Kristdemokraterna, så till den milda grad underkänner sin egen lagstiftning - det vill säga det så kallade reformerade strandskydd man införde 2009 - att man försöker överträffa varandra i att göra uppluckringar i den. Det är alltså en lagstiftning som man själv har infört.

Jag hade en konkret fråga, och det gällde egentligen 100-metersgränsen. För två år sedan lämnade ju du själv in motionen Reformerat strandskydd, Lars-Axel Nordell. Där vill du att gränsen ska ändras till bara 50 meter. Då undrar jag: Vad är det egentligen för form av strandskydd som finns kvar ifall man inskränker det till att bara gälla 50 meter från strandkanten? Kan Lars-Axel Nordell klargöra detta? Och är detta Kristdemokraternas politik?

Anf. 115 Lars-Axel Nordell (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Fru talman! Det är alldeles riktigt att vi har diskuterat 50 meter och haft uppe att man ska pröva att utgå från 50 meter.

Där det finns skäl ska man dock naturligtvis inte använda 50 meter, men det ska inte vara så fyrkantigt som det lätt blir om man säger att det ska vara 300 meter om det inte finns särskilda skäl. Det är inte att uppluckra och underkänna lagstiftningen när man i länsstyrelserna har tolkat lagen på ett felaktigt sätt. Vi var mycket tydliga med att det vi kom överens om då var 100 meter och att det skulle vara 300 meter om det finns särskilda skäl. Vi vet att detta har misstolkats runt om i landet. Så ser det alltså ut.

I en senare motion har vi också sagt att man mycket väl skulle kunna pröva även 50 meters avstånd - det stämmer.

Anf. 116 Stina Bergström (MP)

Fru talman! Tack för ett intressant anförande, Lars-Axel Nordell! Det handlade väldigt mycket om att inskränka strandskyddet.

Du är från Laxå kommun, Lars-Axel Nordell, och jag saknade något i ditt anförande när du talade om detta med värdefulla tillgångar i kommunen och om möjligheten att bygga på stränderna. Jag har fått uppfattningen att en väldigt stor tillgång för Laxå kommun är Tivedens nationalpark, som kommunen också har utökat under mandatperioden. Jag var med på den invigningen och var vid en fantastisk sjö som heter Unden, som inte är bebyggd runt om. Jag tror också att det finns delar av Vättern och Skagern i denna nationalpark, och även runt dessa sjöar finns det stränder där det inte har byggts.

Jag tänker att den stora anledningen till detta ju är det starka strandskydd som vi har haft och varit överens om politiskt. Jag skulle alltså bara kunna fråga Lars-Axel Nordell: Hur tror du att det sett ut vid dessa sjöar om vi inte hade haft det strandskydd vi har haft utan i stället en sådan modell som Kristdemokraterna förespråkar?

Anf. 117 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Den modell Kristdemokraterna förespråkar är ju att vi ska följa lagstiftningen och inte, som en del länsstyrelser har gjort, utgå från 300-metersgränsen.

Om vi tar Laxå som exempel: Det gäller inte enbart Tivedens nationalpark, som jag också uppskattar jättemycket. Det finns privata företagare mitt inne i parken som gör ett fantastiskt jobb med att visa runt, guida och göra den levande på ett helt annat sätt än många andra nationalparker. Det finns extremt många sjöar i Laxå kommun, och det finns väldigt få invånare. Jag tror att de är svenska mästare i att ha strandtomt.

Självklart ska det dock se olika ut beroende på de förutsättningar och behov som finns. Man ska kunna bygga nära och även skydda. Jag vill därför vända mig mot Stinas sätt att presentera detta som att det är antingen eller. Allt är inte svart eller vitt, och allt är inte dåligt eller bra. Det handlar i stället om att anpassa detta efter de förhållanden som finns. Jag vill öppna upp så att fler ska kunna bosätta sig på landsbygden och så att detta blir en tillgång också för en kommun som Laxå.

Anf. 118 Stina Bergström (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald

Fru talman! Det är just så att Tivedens nationalpark har skapat många arbetstillfällen. Jag har glömt siffran, men det kommer oerhört många turister varje år till nationalparken, och många av dem kommer från Europa.

Ute i Europa har man inte haft en sådan strandskyddslagstiftning som vi har haft i Sverige. Där ser det inte ut som det gör kring sjöar som Unden och Skagern, utan där är det bebyggt privat. Precis som Jens Holm sa i sitt anförande köpte människor med pengar de här tomterna, privatiserade dem och byggde sina hus. Reser man i Europa märker man att det är svårt att komma ned till stränderna, för de är privata.

Min fråga var lite grann att det skulle ha varit intressant att höra vilket scenario Lars-Axel Nordell tänker sig att vi skulle ha haft i Sverige om vi inte länge hade haft den här lagstiftningen om 100 meter med utökat till 300 meter vid särskilda skäl.

Nu när vi pratar om Tivedens nationalpark och utökning är jag också lite nyfiken på en annan sak. Kristdemokraterna var ju också med på det nya sektorsmålet som togs 2014 gällande skydd av skog och hur många hektar som skulle få ett lagligt skydd till 2020. Jag ser att Kristdemokraterna också i sin budget stryker väldigt mycket. Ni är ett av de partier som stryker mest på ersättningen till markägare när det gäller skydd av värdefull natur.

Jag skulle vilja fråga Lars-Axel Nordell hur Kristdemokraterna tänker sig att det mål som man har ställt sig bakom i riksdagen ska uppfyllas till 2020.

Anf. 119 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Du och jag har debatterat det här förut, Stina Bergström. Vi har olika budgetar. Vi pratar om grön skatteväxling, och det gör inte ni. Vi pratar också om, som Kristina Yngwe visade på ett bra sätt, att det finns flera vägar till att skydda skog och att vi ska kunna använda skogen på ett bra sätt och inte förbruka den utan bruka den på ett ansvarsfullt sätt.

I det sammanhanget tror jag att vi också kan dra nytta av den skogsråvara som vi så väl behöver i vårt land för bioekonomin. Det är en otroligt viktig råvara som vi har och som vi ska ta till vara och bruka på ett ansvarsfullt sätt.

Än en gång: Det handlar inte om svart eller vitt eller att vi ska ha antingen eller, utan vi måste hitta nivån och göra det på ett sådant sätt att vi är rädda om den skog vi har. Där ingår naturligtvis Tivedens nationalpark som är en pärla. Det är roligt att Stina har besökt den, och jag hoppas att fler gör det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)