Brott mot förtroendevalda

Anf. 26 Joakim Sandell (S)

Fru talman! Vi ska nu behandla justitieutskottets betänkande om brott mot förtroendevalda. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman! En natt i september 2016 vaknar den dåvarande kommunstyrelseordföranden i Skurup, Pierre Esbjörnsson, av att hans bil brinner. Bilen står i anslutning till hemmet, och det finns en risk att branden ska spridas till huset. I huset befinner sig även Pierres två barn.

Branden spred sig lyckligtvis inte till huset, men på husväggen påträffades nazistiskt klotter.

Tiden efter branden får Pierre skyddat boende och får bära larm. I december 2016 meddelar Pierre att han lämnar sina uppdrag, trots att det var ett tungt beslut att fatta, trots att han trivdes med uppdraget och trots att han brann för sitt uppdrag. Pierre lämnade sina uppdrag på grund av hot mot honom och hans familj. Han valde att sätta familjen först.

Jag har full respekt och förståelse för Pierres beslut. Jag har dock ingen respekt eller förståelse för dem som låg bakom detta.

Händelserna bakom Pierres avgång får stå som exempel på de hot som kan drabba förtroendevalda, för Pierre är på intet sätt ensam. Bara i förra veckan kunde vi läsa om hot mot Uppsalapolitikern Ylva Stadell. Och hängda dockor påträffades utanför tre kommunhus i södra Sverige.

Fru talman! Av politikernas trygghetsundersökning 2017 framkom att var fjärde förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag under 2016.

Nästan var fjärde förtroendevald har påverkats i sitt uppdrag, antingen till överväganden eller till faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Den vanligaste konsekvensen är att den förtroendevalda har undvikit att engagera sig eller att uttala sig i en specifik fråga.

Från mitt perspektiv som ordförande för Socialdemokraterna i Malmö är det tydligt att vissa förtroendevalda drabbas hårdare än andra. Kvinnliga förtroendevalda drabbas oftare än deras manliga kollegor. Förtroendevalda med utländsk bakgrund drabbas oftare än de som inte har utländsk bakgrund. Och förtroendevalda med muslimsk trostillhörighet drabbas oftare än de som har annan trostillhörighet.

Brott mot förtroende-valda

Fru talman! Det förekommer nu brott mot förtroendevalda i en sådan omfattning att de får anses utgöra ett hot mot den representativa demokratin. Det är också oroväckande att utsattheten för förtroendevalda ökar. De generella åtgärder som har vidtagits är inte tillräckliga för att motverka denna utveckling. Det behövs därför ett förstärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda.

Mot denna bakgrund föreslås det nu att en särskild straffskärpningsgrund införs i brottsbalken för brott som har begåtts mot en person på grund av att han, hon eller någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, landsting, Sametinget eller Europaparlamentet.

Det gläder mig att vi i kammaren är överens i denna fråga och att vi gemensamt står upp för den representativa demokratin.

Fru talman! Utskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Utskottet anser att frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd även för andra för det demokratiska systemet särskilt betydelsefulla yrkesgrupper, exempelvis journalister, bör utredas.

I måndags kunde vi till exempel läsa i Kvällsposten om Spegeln, en lokaltidning i Staffanstorp. De uppger att personal utsätts för hot så fort de ställer kritiska frågor till kommunledningen. Enligt tidningens chefredaktör Stefan Svensson, som jobbat på orten i 22 år, har han aldrig tidigare upplevt något liknande.

Granskande journalistik är en förutsättning för en levande demokrati, men journalistiken är i dag hårt ansatt. Enligt en undersökning vid Göteborgs universitet har nästan sex av tio av landets journalister varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt yrkesutövande. Vidare uppger många hotade journalister att deras arbete har påverkats och att de har valt bort att bevaka känsliga ämnen, personer och frågor.

Fru talman! Mot bakgrund av detta är det en styrka att vi gemensamt ställer oss bakom utskottets tillkännagivande. Men, fru talman, jag tycker att vårt ställningstagande i dag förpliktar. Det brukar sägas att pennan är mäktigare än svärdet. Och vissa pennor är mäktigare än andra pennor. Då gäller det också att man tar ansvar för det som man skriver. För din penna kan mycket väl bli din hatsvans svärd. På detta område har vissa förtroendevalda en längre resa att göra än andra.

(Applåder)

Anf. 27 Magdalena Schröder (M)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I den proposition vi nu debatterar, Brott mot förtroendevalda, föreslås en ny särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begåtts mot förtroendevalda eller närstående till en förtroendevald. Brott som riktas mot förtroendevalda just för att de är förtroendevalda blir nämligen ett brott även mot demokratin.

Politikernas trygghetsundersökning, vilken görs av Brå, visar att var tredje politiker uppger att de utsattes för hot, våld eller trakasserier under förra året. Vårt parlamentariska styrelseskick bygger på att människor kandiderar - och vill kandidera - i allmänna val för att axla förtroendeuppdrag. Syftet med den här straffskärpningsgrunden är alltså att skydda demokratin och markera hur allvarligt samhället ser på brott som syftar till att tysta röster i det demokratiska systemet.

Det är dock mycket viktigt att betona att denna straffskärpningsgrund endast gäller när det är tydligt att brott har begåtts mot en person just för att denna har haft ett förtroendeuppdrag. Det kan vara att hota en förtroendevald till tystnad, till att lämna sitt uppdrag eller till att fatta ett annorlunda beslut. Straffskärpningsgrunden ska alltså inte ligga till grund om en förtroendevald fått sin cykel stulen eller blir utsatt för brott som inte har med förtroendeuppdraget att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Brott mot förtroende-valda

Fru talman! Utöver personkategorin förtroendevalda finns det andra personkategorier som är viktiga för vårt parlamentariska och demokratiska styrelseskick. Det kan handla om personer som inte är förtroendevalda i dag men som kandiderar för att bli det, exempelvis till riksdagen. Om en person förmår en kandidat att dra tillbaka sin kandidatur genom hot och våld har personen verkligen begått ett brott, inte bara mot den utsatta utan även mot demokratin.

En annan viktig grupp som utsätts för våld och hat är journalister och redaktioner. Som tidigare nämndes här i talarstolen visar en undersökning gjord vid Göteborgs universitet att nästan sex av tio av landets journalister har varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt yrkesutövande. För att markera hur allvarligt samhället ser på brott med motivet att tysta röster i det demokratiska systemet tillkännager riksdagen till regeringen i och med dagens omröstning att regeringen ska utreda förutsättningarna för skydd även för andra yrkesgrupper som är viktiga för det demokratiska systemet, såsom journalister.

(Applåder)

Anf. 28 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar egentligen inte det här betänkandet, för det finns en stor enighet i utskottet om att detta är viktiga frågor som bör belysas med bred enighet. Vi är många i den här församlingen som är eller har varit utsatta för hat och hot. Vi vet hur det känns när man som förtroendevald gör sin plikt och företräder sina väljare men som konsekvens blir utsatt för väldigt obehagliga hot och för hat.

Eftersom vi inte debatterar detta betänkande vill jag ta tillfället i akt att uppmana alla människor i det här landet som är politiskt intresserade att hålla sig borta från att hata och hota folkvalda politiker. Det är ovärdigt vårt land, som är en fin demokrati i grunden. Vi har alla möjligheter att påverka genom att ha en god ton i debatten. Ta den möjligheten! Det förtjänar vårt land.

I detta betänkande har vi medverkat till att bredda det straffrättsliga skyddet genom att föreslå ett tillkännagivande om att skyddet ska omfatta även till exempel journalister. Jag tror inte att det är okänt för någon i den här församlingen att även journalister utsätts för organiserat hat och för hot. Ibland kanske man till och med avstår från att göra ett viktigt granskande arbete därför att man vet vilka konsekvenser det får.

Många i den politiska debatten brukar säga att skärpta straff inte hjälper. Jag kan dock säga att bara inledningstexten i detta betänkande får till och med mig att andas ut lite extra, för genom att läsa den vet jag att jag har samhällets stöd i ryggen när jag som folkvald politiker utövar mitt ämbete. Det hjälper mig att känna mig lite mer trygg att veta just detta. I det här fallet vill jag därför säga att det från min personliga synvinkel hjälper med skärpta straff. Det hjälper de personer som utsätts.

Det kan exempelvis handla om att man på ett systematiskt sätt blir utsatt för brott med i grunden ganska låga straffvärden men där systematiken i det gör att det blir för jobbigt att fortsätta vara förtroendevald. Det kostar på att återkommande mötas av brev från Polismyndigheten där man får läsa att brott inte kan styrkas på grund av att det är svårt att bevisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Brott mot förtroende-valda

I dag riktar vi ett tillkännagivande om skärpt straffrättsligt skydd även för andra yrkesgrupper samt fattar beslut om att se brott mot förtroendevalda som en särskild straffskärpningsgrund, och det är min förhoppning att detta ger en signal till Polismyndigheten och rättsvårdande myndigheter om att de ska se allvarligare på varje enskilt hot och varje enskilt fall av hat mot folkvalda. De ska förhoppningsvis visa det stöd som krävs för att fler folkvalda ska orka fortsätta utöva sitt ämbete.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 29 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! När jag för ca 25 år sedan blev politiskt förtroendevald i Nora kommun trodde jag nog inte att jag skulle stå här i dag och debattera ett lagförslag med en sådan innebörd som det vi har framför oss i dag.

Jag trodde nog faktiskt inte heller att jag efter en debatt i tidningarna om våldtäkt skulle få brev tillsänt mig, med budskapet: Vill du ha dina flickor i fred, be dem då klä sig ordentligt och skyla sin kropp! Ja, ni förstår ju att lydelsen inte var exakt så, utan det var betydligt grövre ord som användes - och könsord. Brevet var underskrivet av en Peter. Jag tänker: Ska jag behöva ta det här? Ska man som förtroendevald politiker behöva ta det här? Jag vill bara säga till Peter att han inte ska bry sig om för fem öre hur mina flickor klär sig.

Liknande brev har tyvärr ställts till förtroendevalda landet över. Ibland innehåller de hot riktade mot familj och vänner, där innebörden är ungefär: Du är en skada för kommunen, och jag kommer att skada din familj om du fortsätter.

Tyvärr kan vi konstatera att kvinnor blir mer drabbade än män och att innebörden i hoten mot dem är en helt annan, liksom språket. Även anhöriga drabbas. Jag har varit med om att anhöriga till kvinnor i ledande positioner fått brev med så kallade sanningar om att den här duktiga kvinnan inte innehar sin ledande position för att hon har kvaliteter och har förtjänat den, utan hon innehar den för att hon har "legat runt".

Jag trodde heller inte att jag, efter att ha ätit lunch med mina politiska meningsmotståndare efter ett kommunstyrelsemöte, skulle få kommentarer som: Vad, äter ni lunch ihop? Oj, det trodde jag inte!

Fru talman! Detta speglar hur debattklimatet generellt har förändrats - och framför allt i sociala medier. Den politiska debatten ser annorlunda ut i dag än den gjorde när jag gick med för 25 år sedan. I dag pågår den dygnet runt i sociala medier. Den är tillgänglig. Tidigare var man - förutom när man diskuterade politik med sina vänner, då man absolut inte använde det här språket och den här tonen - tvungen att gå till fullmäktigesalen och kommunstyrelsemötet för att lyssna. Då fick man se att språket inte är riktigt så där i verkligheten.

Det är det som är skillnaden: I dag deltar man i debatten i långa trådar på sociala medier, och jag - vi - orkar, förmår och kan inte bemöta allt. Följden blir att folk tror att debatten ser ut så på riktigt och att vi inte kan skilja på sak och person.

Fru talman! Kan då detta avhjälpas med ett nytt lagförslag? Jag och Centerpartiet är helt övertygade om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Brott mot förtroende-valda

Ibland tippar ju debatten i sociala medier på nätet över och övergår till rena hot. "Ska vi sätta oss utanför tingshusets entré och vänta på politikerna när de kommer och göra upp?"

Ibland är hoten inte ens anonyma. Sådana hot är naturligtvis straffbara även i dag, men hade denna straffskärpningsgrund funnits hade det varit ännu lättare att fälla en person som yttrar sig så.

En av tre har utsatts - det är klart att denna straffskärpning behövs.

Centerpartiet är med och styr i över 200 kommuner sedan förra valet, och vi har tyvärr på ett år redan varit med om flera avhopp. Det handlar inte om att vi är oumbärliga - nya personer kan träda till - men om man ska sluta med politiken ska man inte sluta på grund av hot och trakasserier. Politisk stabilitet och demokrati kräver denna förändring.

Frågan om andra än politiker och deras anhöriga är också oerhört viktig. Här kan vi skänka en tanke åt förskolepersonal, skolpersonal och personal på socialtjänsten, som också utsätts för hot och trakasserier på grund av beslut som de fattar för att utföra det som vi politiker har beslutat.

Detta gäller även journalister. Vi har redan i dag en eftersatt mediebevakning på landsbygden. Om det är så att hot och trakasserier är ytterligare ett sätt att få journalister och tidningar att inte skriva om vissa saker är demokratin i fara.

Jag yrkar med dessa ord bifall till utskottets förslag och är mycket tillfreds med att man också tillkännager att regeringen bör återkomma med skärpningar som gäller andra kategorier än politiker och deras anhöriga.

(Applåder)

Anf. 30 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! "Jag hoppas att någon tar kål på dig och får ett väldigt kort straff. Det skulle vara underbart. Svagbegåvade idioter som du ska inte styra Sverige."

Det var första mejlet i min inkorg när jag efter helgens ledighet satte mig framför datorn i måndags. "Jag hoppas att någon tar kål på dig." Jag började att fundera - att ta kål på är väl ungefär detsamma som att döda. Men det är ju ändå inte ett hot riktat mot mig från mejlskrivaren, för det är ju någon annan som ska ta kål på mig. Så snurrade mina tankar.

Det handlade inte om rädsla över att få ett sådant mejl - det är snarare en vana - utan om tankar på om polisen kommer att uppfatta det som ett hot eller inte. Är mejlet tillräckligt grovt?

Så vanligt är det att få sådana här mejl. Jag är inte ensam; jag är övertygad om att alla i denna kammare har fått någonting liknande.

Sveriges demokrati bygger på hundratusentals fritidspolitiker som sitter i kommunala nämnder, regionfullmäktige och styrelser. Detta är folk med ett vanligt jobb, som på sin fritid ägnar sig åt politik och åt att ta svåra beslut, att ta ansvar och att driva sin politik.

Sverige har inte ett system där politiker är heltidsanställda och tjänar en massa pengar. Vissa av oss gör det visserligen - sänk gärna våra löner och ställ högre krav på oss. Men de allra flesta är brinnande hjältar som kämpar för socialism, liberalism eller konservatism. Det är just därför hat, hot och trakasserier mot politiker gör - och alltid har gjort - mig så upprörd och engagerad. Så har det varit från det att jag själv fick mitt första kommunala uppdrag 2007 i Linköpings kommun fram till i dag. Det som är konstant är alla kvällsmöten, kaffedrickandet och hatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Brott mot förtroende-valda

Jag är luttrad; jag har fått folk fällda i tingsrätt. Men det är dem i Ung Vänster jag tänker på, eller dem i Muf, Grön Ungdom eller Luf. Jag tänker på alla de unga personer som brinner, som tycker, som tänker, som vill forma ett annat samhälle och som möts av vuxna människors hat, hot, trakasserier eller ännu värre saker.

Detta är ett hot mot Sveriges demokratiska uppbyggnad och mot allt det som vi i den här kammaren kämpar för. Det är därför som denna fråga är så viktig. Vi måste få ett slut på hoten mot förtroendevalda, oavsett position. Jag är redo att ta denna fajt, tillsammans med alla andra. Låt oss göra det!

Det är därför som regeringens proposition är bra. Vänsterpartiet stöder förslaget om en ny straffskärpningsgrund. Jag stöder det dock inte främst för oss riksdagsledamöter - vi har trots allt ett relativt gott skydd - utan för alla Luf:are, Muf:are, Cuf:are, Ung Vänster-medlemmar och gröna radikaler som om några år själva ska stå i den här talarstolen.

(Applåder)

Anf. 31 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! I dagens samhälle finns det grupper som försöker att påverka demokratin genom hot och våld mot olika funktioner i samhället. Dagens debatt - eller snarare den partiöverskridande samsyn som finns - gäller regeringens förslag på lagskärpningar, som innebär ett förstärkt straffrättsligt skydd när det gäller brott mot förtroendevalda utifrån det uppdrag som de har.

Vårt samhälle bygger på att människor engagerar sig politiskt i olika uppdrag på olika nivåer. Det är viktigt att vårt samhälle ger en tydlig signal om att våld för att påverka demokratin inte är acceptabelt.

Det är allvarligt att det demokratiska och representativa systemet hotas genom att förtroendevalda utsätts för brott när de har ett politiskt uppdrag där de utifrån de värderingar och det engagemang som de har försöker att förändra och förbättra samhället.

Vi kristdemokrater delar uppfattningen att det finns ett behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd för att skydda demokratin och att ett sådant skydd bör åstadkommas genom en ny straffskärpningsgrund.

Vi delar uppfattningen att förtroendevalda, som folkets politiska företrädare, är skyddsvärda i en demokrati och att brott mot dem kan bli skadligt för demokratin. Våldsbejakande politiska grupper, och enskilda, kan utöva våld och hot för politiska vinster och för att försöka att påverka politiska beslut för egen vinning.

Det som är problematiskt är dock att det finns en mängd andra personkategorier som också är skyddsvärda. Kristdemokraterna håller med om remissinstansernas kritik om att propositionen pekar ut vissa grupper som mer skyddsvärda än andra. Propositionen nämner visserligen journalister och debattörer, men sjukvårdspersonal och andra personkategorier räknas inte in under skyddet mot våld och hot mot tjänsteman. Dessa grupper är också mycket viktiga och behöver i våra ögon ett utökat skydd.

Fru talman! Förtroendevalda är en mycket viktig del av den demokratiska och politiska processen, men det finns många andra som också är viktiga. Journalister och redaktioner har exempelvis utsatts för hot, våld och sabotage på senare år. Det är därför beklagligt att det kan framstå som att förtroendevalda bara stiftar lagar som lyfter ut just förtroendevalda som extra skyddsvärda med en särskild straffskärpningsgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Brott mot förtroende-valda

Vi stöder naturligtvis lagförslaget. Vi är också glada över att ett enigt utskott i ett tillkännagivande till regeringen delar vår åsikt att regeringen snarast bör återkomma med förslag som tar upp frågan på ett mer heltäckande sätt, där system- och demokratihotande brottslighet även mot andra samhällsviktiga funktioner omfattas i större utsträckning än i nuvarande proposition.

Mot denna bakgrund yrkar jag därför bifall till utskottets beslut om att tillstyrka regeringens lagförslag samt till utskottets tillkännagivande till regeringen.

Anf. 32 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Det är lätt för Liberalerna att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och inte minst till det viktiga tillägg som utskottet gjort om ett tillkännagivande till regeringen när det gäller att återkomma om skyddet för journalister.

Vår demokrati är vår kanske viktigaste infrastruktur att säkerställa. Vi kan debattera länge i den här kammaren om gränser åt alla håll vad gäller fördelning, vad vi ska satsa på för att skapa tillväxt och så vidare. Men ingenting är så viktigt för medborgarna i Sverige som en stabil och hållbar demokrati.

Vi vet att demokratin inte kan tas för given. Den har avskaffats förr. Hoten är betydande på den globala arenan. Det är en ganska sorglig utveckling med vänsterpopulismens eller högerpopulismens segertåg här och där och med diktaturer som har ambitionen att göra allt för att motverka den öppna liberala demokratin.

Vi har också det som är ämnet för den här debatten: det rena hatet mot människor, som mina kollegor i utskottet har lämnat fina vittnesbörd om. Jag går inte in mer på det, men det jagar var och en som blir utsatt och som därmed riskerar att tröttna och lämna sitt uppdrag. Men effekten blir också att det skrämmer bort andra. Demokratin fungerar lite som att människor ska göra värnplikt. Själva poängen är inte att vi ska bli invalda i riksdagen, i fullmäktige i Hällefors eller i Region Skåne. Det viktiga är att det är många som bidrar och att man kan växeldra. Hotet och hatet jagar bort och leder till en apati och en trötthet.

Det här förslaget är alltså välkommet för att ge oss styrka. Det är också en markering från samhället om att vi är medvetna om att demokratin är vår kanske viktigaste infrastruktur och att vi vill skydda den.

För Liberalerna har det alltid varit tydligt, och vi har drivit den frågan, att tjänstemän som i sin myndighetsutövning ska fatta svåra beslut också ska skyddas extra mycket. Inte minst lokala beslut om olika tillstånd och så vidare påverkar. Vi vet att det finns problem med växande hot där. Men där finns också ett ökat straffrättsligt skydd, som är viktigt. Nu är det vi som fattar beslut om själva lagarna som måste skyddas. Det finns en logik i att det ska kunna vara oantastligt.

I den senaste rapporten från Brå som Liberalerna har tagit del av är det tydligt att hoten ökar. Andelen mycket konstiga eller för den delen störda personer som ägnar sig åt att skriva eller skicka konstiga paket till förtroendevalda eller som kanske än värre dyker upp och rent fysiskt trakasserar ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Brott mot förtroende-valda

Vi vet också att anmälningsbenägenheten är väldigt låg, eftersom man inte har förtroende för att man ska komma framåt med det rent rättsligt. Det leder också till en risk för självcensur, till att förtroendevalda inte vågar ta upp känsliga och obekväma frågor eftersom man är rädd för att det kan leda till ökat hot eller hat.

Herr talman! Det är lätt att yrka bifall till förslaget i detta betänkande, inte minst tillägget att journalister också måste skyddas. De är också en del av vår demokratiska infrastruktur.

(Applåder)

Anf. 33 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Att inneha ett politiskt förtroendeuppdrag är en ynnest. Det ger möjlighet att påverka och förändra samhället i det lilla och i det stora. Ska man vara en smula filosofisk kan man säga att det är en viktig del av meningen med livet att påverka världen vi lever i. Det är också någonting som, för många av oss som är engagerade, ger något personligt tillbaka. Vi knyter kontakter, ibland för livet. Och vi lär oss saker. När jag möter unga människor som besöker Riksdagshuset eller på andra håll brukar jag alltid säga att om man är intresserad av samhällsfrågor ska man prova att gå med i ett ungdomsförbund. Det kostar ingenting, men det kan ge otroligt mycket tillbaka.

Herr talman! Miljöpartiet har en vision om att alla någon gång ska prova att inneha ett politiskt förtroendeuppdrag. Det är inte säkert att alla kommer att vara intresserade av det, men jag tycker att det är riktigt att ha en sådan vision, en sådan syn på deltagande i samhället. Vi ska göra vad vi kan för att tillgängliggöra politiken och möjliggöra för så många som möjligt att någon gång få ha ett sådant uppdrag. Om fler kan inneha förtroendeuppdrag kommer också fler att få kunskap om svårigheten med att göra politiska prioriteringar och se att det inte alltid är så enkelt att fatta beslut som det först kan framstå. Vi har svåra målkonflikter i den kommunala nämnden eller i riksdagen som vi måste ställa mot varandra. Det är komplext.

Herr talman! Vi har förtroendevalda som bär upp demokratin i 290 kommuner, i 20 regioner och i riksdagen. Det är i nämnder, i fullmäktige och i bolagsstyrelser. Några gör det på heltid eller på deltid. Men de allra flesta gör det på sin fritid.

Med alla de möjligheter det ger kommer också en kostnad. Det är en ynnest, men det kan också vara en ångest. Till viss del kommer det med en prislapp som man får ta; man lägger tid på kvällar och helger. Men det kan också komma med en kostnad som aldrig får accepteras och som jag är glad över att det finns en bred samsyn om att vi måste bekämpa. Det är när det kommer hot, hat eller till och med utövas våld mot förtroendevalda.

Att demokratin är nära är en styrka. Men det kan också leda till att hoten kommer närmare. Det förekommer särskilt ofta när det tas beslut som är impopulära, som är tråkiga men som ibland behöver tas. Det sker inte minst i fråga om nedskärningar eller nedläggningar av verksamheter. Och det är inte minst sjukvårdspolitiker, skolpolitiker eller förtroendevalda i socialnämnder runt om i landet som utsätts.

Brott mot förtroende-valda

Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljus-verksamhet och myndighetsutövning