Civila samhället inklusive trossamfund

Anf. 51 John Weinerhall (M)

Civila samhället inklusive trossamfund

Herr talman! För såväl samhället som den enskilde individen är ett starkt civilsamhälle av stor vikt. Det är i mångt och mycket det sammanhållande kittet i vårt samhälle. Det för människor samman och bär i många avseenden upp vårt land. Det civila samhället är den grund av frivilliga sammanslutningar som vårt samhälle vilar på och som inte täcks av det offentliga. För oss moderater är samhället alltid större än staten. Därav är ett starkt civilsamhälle av yttersta vikt.

Det civila samhället finns i alla hörn i vårt avlånga land, men det är kanske både viktigast och mest närvarande för människor på landsbygden, där det offentliga sällan är närvarande. Jag är uppvuxen på den östgötska landsbygden och vet vilken betydelse det civila samhället har både för bygden och för vardagslivet. Reijmyre IF, Skedevi kyrka och Hembygdsföreningen Gamla Reijmyre är exempel på sådant som för samman och håller samman människor i en viktig gemenskap.

Våra idrottsföreningar ger barn och unga en meningsfull fritid. De gör ett viktigt arbete för att invandrare ska bli en del av det svenska samhället och utgör en arena för samvaro som för samman väldigt många människor i vårt land.

Det finns också otaliga andra typer av föreningar och organisationer som gör stora och viktiga insatser i det civila samhället. Det handlar om bland annat välgörenhetsorganisationer, som på olika sätt hjälper behövande människor. Vid den här tiden av året är det nog många av oss som har köpt en majblomma för att särskilt stödja alla barns rätt till ett liv utan fattigdom. Det handlar även om andra slags organisationer såsom pensionärsföreningar eller studieförbund. Det svenska civilsamhället är verkligen en rik flora av ideella krafter.

Herr talman! En annan stor del av vårt civilsamhälle utgörs av trossamfunden. Kyrkan har ända sedan kristnandet av Sverige varit en väldigt viktig institution, om inte den viktigaste, i vårt samhälle. Till otaliga generationer har den bidragit till läskunnighet och utbildning, och den har givit sjukvård, social omsorg och inte minst en andlig hemvist.

Även om Svenska kyrkans roll inte är densamma som då har religionen och alla våra trossamfund i Sverige en väldigt viktig roll även i vår samtid. Över 8 miljoner människor i Sverige är medlemmar i något trossamfund, och det finns än i dag fler gudstjänstbesökare än besökare såväl på fotbollsmatcher som i biosalonger. Ibland känns det dock som om trossamfunden och deras betydelse för de flesta i vårt land glöms bort.

Religionsfriheten är helt central i ett demokratiskt land, och var och en har rätt att få tro vad man vill och utöva sin religion. Alla de trossamfund som finns och verkar i Sverige utgör alla, var för sig och tillsammans, en viktig gemenskap för väldigt många människor, och därmed för samhället i stort.

På 1600-talet fick Sverige sina första judiska församlingar. I mitten av 1800-talet då fler samfund än Svenska kyrkan fick lov att verka växte frikyrkorna kraftigt. Sedan dess har Sverige fått ett stort antal verksamma trossamfund inom olika religioner. De senaste decennierna har antalet religioner och samfund vuxit i snabb takt. Den gamla statskyrkan, frikyrkorna, invandrarsamfunden, judiska församlingar, moskéer och tempel utgör tillsammans det mångreligiösa landskap som många av oss, var och en och tillsammans med andra, har som andlig hemvist.

Trossamfunden är också mer än andliga hemvister. Det är där många av oss döps, gifter oss och slutligen också begravs och får vår sista vila. Även om man själv inte är troende är det en plats där vi möts för att fira livet och mötas i kärlek men också i sorg. För många människor är de just mötesplatser, ett socialt sammanhang och ett skyddsnät. Det är vård av kulturarv, konserter och språkkaféer för invandrare. Vi har helt enkelt väldigt mycket att tacka alla våra trossamfund och alla församlingar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Trots att religionen för de allra flesta är något positivt och ger glädje och mening finns det också krafter som utnyttjar religionen till att sprida skräck och terror och för att upprätthålla normer och värderingar som vi aldrig kan acceptera. Religiösa motsättningar och intolerans hos fåtalet människor sprider hat i vår samtid med vedervärdiga handlingar, som nu senast i Sri Lanka, där över 300 kristna fick sätta livet till för att de var just kristna, eller moskéattacken i Nya Zeeland, där minst 50 fick sätta livet till.

Vi ser det även hos alla de judar som här i Sverige inte känner sig trygga och som får möta antisemitismens fula tryne i dagens Sverige. Vi ser det hos de flickor, men även pojkar, som inte bara tvingas leva under utan också upprätthålla normer som begränsar dem i deras liv. Homosexuella nekas leva öppet med sin kärlek. Barn tvingas gifta sig. Flickor förs ut ur landet och blir könsstympade. Alla dessa hemska handlingar och destruktiva normer försvaras inte sällan i religionens namn.

Herr talman! Detta måste vi från politikens sida ta kraftfullt avstånd från och se till att inga organisationer eller trossamfund som upprätthåller värderingar och normer som dessa får medel från det offentliga.

Jag vill avsluta med att säga att Moderaterna givetvis står bakom alla sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 4 under punkt 4. Den berör just utbetalningar av offentliga medel till organisationer som upprätthåller dessa normer.

(Applåder)

Anf. 52 Jonas Andersson i Linköping (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att framhålla att jag ställer mig bakom samtliga reservationer från Sverigedemokraterna i det här betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Sverigedemokraternas reservation 1.

Civilsamhället, vilket också trossamfunden är en del av, måste vara ett mål i sig och inte endast ett medel för staten. Tvärtom ska staten vara en garant för ett livskraftigt och självständigt civilsamhälle som tillåts leva ett eget liv och som inte bara ges värde genom att det på olika sätt kan användas instrumentellt från politiskt håll. Ett instrumentellt handhavande av civilsamhället har vi sett för mycket av under den gångna mandatperioden då regeringen till exempel efter invandringskrisen 2015 försökte ställa om civilsamhället till en enda stor integrationsapparat.

I civilsamhället skapas stora värden, och identiteter formas genom mellanmänskliga relationer. Frivilliga sammanslutningar sker i civilsamhället på bas av vänskapliga relationer, gemenskaper samt gemensam strävan. För många människor är denna sociala tillvaro en grundbult i hela den sociala tillvaron. Staten kan inte ersätta det fantastiska som kan växa fram ur civilsamhället. Men ett starkt samhälle kan byggas genom ett starkt civilsamhälle, om staten låter det frodas. Åtminstone verkar det som att några partier här i kammaren vill ha det så. Det är ju alltid något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Herr talman! Synsättet om att civilsamhället ska ges förutsättningar att få spira utan att för mycket statlig hand är inblandad är viktigt för oss sverigedemokrater - därmed inte sagt att organisationer inom det civila samhället ska kunna motta offentliga stöd, som i förlängningen kommer från skattemedel, och sedan göra vad som helst med dessa, tvärtom. Vad gäller frågan om att kontrollera vart offentligt stöd går, och hur det används, behöver vi från statens sida i stället bli strängare. Det är otroligt viktigt för att legitimiteten i hela systemet med offentligt stöd till civilsamhället ska bestå, inte minst i allmänhetens ögon.

Ett problem som över tid vuxit fram i Sverige är att det har dykt upp organisationer som mottar statligt stöd och samtidigt inte vill vara en del av det svenska civilsamhället. Dessa vill i stället skapa ett slags parallellt civilsamhälle vid sidan av, där helt andra värderingar och normer ska råda i grunden än i Sverige i övrigt. Det kan till exempel handla om civilsamhälleliga organisationer som inte distanserar sig med trovärdighet från religiös extremism eller hederskultur. Dessa organisationer kan snarare verka för sådant, vilket är fullkomligt oacceptabelt. Så får det inte gå till i Sverige.

När kulturutskottet behandlade det betänkande vi nu debatterar valde vi sverigedemokrater att aktivt ställa oss bakom flera yrkanden ur en enskild motion från ett par sverigedemokratiska riksdagsledamöter. Den motionen handlar om Muslimska brödraskapet och dess etablering i Sverige. Det är en fråga som vi i Sverige skulle ha behövt arbeta mer proaktivt med.

Vi sverigedemokrater vill bland annat att offentligt stöd som går till organisationer som kan sägas representera Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer ska stoppas. För att göra detta måste vi naturligtvis utreda hur Muslimska brödraskapets etablering i Sverige ser ut och vilken koppling organisationen har till sådant som terrorism. Vi vill också utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som har betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk.

Genom att ställa oss bakom denna enskilda motion vill vi särskilt uppmärksamma och sätta fokus på detta problem, även om det naturligtvis också finns andra organisationer som vi behöver komma åt och som driver en skadlig agenda men som kan ha en annan typ av ideologisk hemvist.

Herr talman! Religiösa samfund kan givetvis ofta också vara en positiv kraft i Sverige och det svenska civilsamhället. Exempelvis kan det gälla frikyrkor som finns på landsbygd och i glesbygd, men också i större städer, som ofta bedriver ett fint arbete som bidrar till social sammanhållning i samhället över generationsgränser.

Hur viktigt sådant socialt arbete som förekommer i olika religiösa samfund är ska naturligtvis inte underskattas. Men det gäller att kunna hålla två bollar i luften samtidigt. Vi måste med kraft motverka att offentligt stöd utgår till organisationer som verkar i strid med svenska och västerländska värderingar, men samtidigt måste vi kunna se och verka för att religiösa samfund kan uppnå den stora potential de har till att vara en positiv kraft i vårt land.

Anf. 53 Per Lodenius (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Herr talman! Jag står bakom samtliga mina och Centerpartiets reservationer, men väljer för tids vinnande att yrka bifall endast till reservation 7. Jag vill också passa på att hänvisa till de två särskilda yttranden som jag och Centerpartiet står bakom.

Herr talman! För Centerpartiet är det väsentligt att varje människa ska kunna bidra till vårt gemensamma samhälle efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Civilsamhällets aktörer är ofta snabbast på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Det finns många exempel på att civilsamhället ofta lyckas väldigt bra med sådant som statliga myndigheter med många miljarder i anslag kanske misslyckas med. Därför vill vi förstärka den effekten och ge civilsamhället än bättre möjligheter att utveckla sitt arbete. Dessa aktörer gör ovärderliga insatser redan i dag genom att skapa framtidstro och sammanhållning och vara en kontaktskapande yta.

Det är också som sagt föreningarna, organisationerna och samfunden som ofta är snabbast på plats när akuta behov av stöd och samarbeten uppstår. Vi kunde se det när det under en kort men intensiv period var många människor som sökte skydd här i vårt land. Då fanns civilsamhällets organisationer först och snabbt på plats. Vi ser det nu också när det behövs stöd för att komma in i vårt samhälle. Då finns till exempel Röda Korset, kyrkan och trossamfunden på plats, liksom idrottsklubben och bygdegårdsföreningen. Där finns också folkbildningen och kulturföreningen. Civilsamhällets organisationer är otroligt viktiga aktörer när det gäller integration för nya personer i vårt samhälle. Men då är det också viktigt att man från det offentliga uppmärksammar civilsamhällets organisationers viktiga insatser och ger rätt och adekvat stöd.

Herr talman! Civilsamhället behöver ges en bättre möjlighet att bidra till ökad delaktighet i vårt samhälle, för det finns problem som behöver tas på allvar. Det kan till exempel handla om krångliga regelverk och försämrade ersättningar. Det behövs förenklingar i administrationen av stödet till föreningslivet. Det gäller inte minst de delar av civilsamhället som arbetar med insatser som leder till integration och gemenskap. Ansökningsprocessen måste vara enkel, effektiv och smidig, och vi måste se till att föreningslivets ideella engagemang och funktion verkligen värdesätts för det som de tillför till vårt samhälle.

Det finns som sagt problem med hur bidragssystemet för civilsamhället är uppbyggt. En stor del av stödet till civilsamhällets organisationer utgörs av projektbidrag på bekostnad av grundstödet. Detta gör att verksamheterna blir svårstyrda, vilket i sin tur kan innebära hinder för utvecklingen av verksamheten, tvärtemot syftet med projektbidrag. Projekt är bra när man vill utveckla verksamheten och kanske hitta nya vägar och prova nya idéer för sin verksamhet. Men det måste också finnas möjlighet att få jobba med sin verksamhet och utveckla sin grundverksamhet utan att hela tiden behöva komma på nya projektidéer för att kunna söka nya projektbidrag. För att stärka civilsamhällets möjlighet att vara än mer snabb och flexibel i att ta sig an samhällets utmaningar vill vi från Centerpartiets sida se en ökad andel grundstöd i bidragen från det offentliga.

Herr talman! Civilsamhällets och föreningslivets arbete spelar en mycket viktig roll för en positiv samhällsutveckling i stort, inte minst på landsbygden och på mindre orter där civilsamhället genom föreningar och samfund tar ett stort ansvar för bygdens utveckling. De mötesplatser som civilsamhällets organisationer skapar är viktiga i ett mycket bredare och samtidigt djupare perspektiv än bara det specifika uppdrag man tagit på sig. Att mötas och tillsammans organisera och engagera sig gynnar både individen och i förlängningen också samhället. Om än fler barn och unga, men också vuxna, får upp ögonen för föreningslivet kan vi fortsätta att utveckla vårt samhälle i en positiv riktning och motverka segregation för att i stället bygga broar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Jag vill dock vara väldigt tydlig med att vi aldrig kan tolerera att det finns organisationer, föreningar och religiösa samfund som på något sätt visar att de accepterar hedersrelaterad brottslighet. Sådana organisationer ska aldrig stödjas av staten med offentliga medel.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag citera några rader ur Centerpartiets idéprogram: "Demokratin, den demografiska utvecklingen och människors önskan om ökad makt över sin egen vardag kräver ökat utrymme för ideella insatser, föreningsarbete och socialt och kulturellt entreprenörskap. Idrott, frivilligt socialt arbete och amatörkultur är tydliga exempel på hur civilsamhället skapar sammanhållning, integration och engagemang. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft. Om det offentliga blir allt för ambitiöst, tar på sig allt fler uppgifter och garanterar allt fler delar av människors liv, riskerar detta motverka de frivilliga initiativ som skulle uppkommit i dess ställe."

Herr talman! Från Centerpartiets sida vet vi att politiken kan stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer, finansiera dess infrastruktur och beskatta det så lite som möjligt.

Anf. 54 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! Ibland talas det om att det ideella engagemanget minskar. Men vi har ett mycket starkt föreningsliv i vårt land. Människor lägger tid på att träna ungdomslag, baka kakor och koka kaffe hos hembygdsföreningen, arrangera konserter, stötta våldsutsatta kvinnor och samla in pengar till hemlösa. Kvällar och helger fylls av föreningsaktiviteter. Det kryllar faktiskt av folk som vill göra något för sin omgivning, för sitt lokalsamhälle och för framtiden. Det är mycket hoppfullt att det fortfarande ser ut på det här sättet i vårt samhälle.

Här i riksdagen och i skyltfönster i Gamla stan kan man se en utställning om framväxten av den svenska demokratin, som nu firar 100 år. I början av seklet lyckades rösträttsrörelsen, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen organisera hundratusentals människor utan internet och sociala medier till hjälp. Det var fattigdom och hunger som drev på, men också insikten om att det var möjligt med förändring när människor gick samman, att samhällsordningen inte var av Gud given utan att människor kan och har rätt att få en värdig framtid här på jorden.

Dagens föreningsliv ser till viss del annorlunda ut. Några av de stora folkrörelserna tappade medlemmar när samhället förändrades till det bättre. Många känner kanske att en stark välfärdsstat har minskat behovet av sociala rörelser. Men engagemanget har inte tagit slut utan sökt nya vägar. På många sätt har det blivit enklare att vara föreningsaktiv. Bidrag från det offentliga har gjort att många föreningar kan ha någon anställd som sköter en del av det administrativa arbetet och underlättar för de ideella. Lokaler, utrustning och annat stöd ges också.

Men med bidrag kan det komma en hel del önskemål från stat och kommun. Det blir krav på ansökningar, rapportering, uppföljning och ekonomiska redovisningar. En mycket lovvärd politisk iver att kunna redogöra för vart skattepengar går ligger ofta bakom de här besluten. Det är mycket viktigt att det finns en transparens även kring bidragen till ideella organisationer. Frågan är snarare på vilket sätt man förväntas rapportera, hur ofta och med vilken detaljgrad. När alltmer kan göras digitalt är det lätt att skapa utvärderingsblanketter, enkäter och rapporteringssystem. Allt finns på nätet, säger vi, och antalet föreningsrådgivare kan minska i kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

När allt större delar av bidragen är projektmedel beviljade för korta perioder behöver alltmer tid läggas på att fylla i ansökningar och rapportera resultat. Många föreningar signalerar också att det inte verkar spela någon roll hur lyckat ett projekt blivit - det är ändå väldigt svårt att få pengar för fortsatt verksamhet. I stället måste man hitta på nya saker. Det är tröttsamt och ett slöseri med både ekonomiska och mänskliga resurser, vill jag påstå.

Herr talman! Vi måste vara rädda om det ideella engagemanget. För något år sedan tillsattes en statlig utredning som resulterade i betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle. Här framkommer att det behövs större kunskap inom offentliga förvaltningar, beslutsorgan och myndigheter om civilsamhällets villkor. Från Vänsterpartiets sida hade vi gärna sett att denna gedigna utredning hade resulterat i en proposition. I höstas behandlade vi här i kammaren en skrivelse med en redovisning av vad regeringen gjort för att förbättra villkoren för föreningslivet, och där fanns många positiva inslag. Tyvärr kändes det inte som om regeringen tog det här helhetsgreppet som vi anser behövs, och i dag behandlar vi därför Vänsterpartiets omfattande motion på området.

Vi föreslår översyn för att förenkla administration samt översyn av konsumenträtt och konkurrensrätt för att säkerställa att föreningslivets särprägel får genomslag. Det är viktigt att ideellt arbete och ekonomiska föreningar inte jämställs med aktiebolag och att konsekvensanalyser görs vid ny lagstiftning för att upptäcka om skrivningarna är anpassade för ideella organisationers villkor.

Det är inte alls en lätt uppgift; det är jag den första att tillstå. Bara det faktum att vi här i debatten slänger oss med olika begrepp förvirrar. Vi pratar om föreningar, ideella organisationer och civilsamhället - det är förvirrande. Det är heller ingen homogen grupp vi talar om. Det handlar om olika storlek både vad gäller medlemsantal och ekonomi. En del har uppdrag att utföra service åt kommuner och regioner, medan andra har fullt sjå bara att få ihop en styrelse.

Detta ställer höga krav på oss som lagstiftare och på våra partikamrater på lokal och regional nivå. Det är omöjligt att skapa regelsystem och stödfunktioner som är anpassade till exakt varje enskild organisation, men vi behöver ändå ha ambitionen att fånga upp så många aspekter som möjligt när vi fattar beslut.

Herr talman! Nu har jag berört vikten av minskat administrativt krångel, anpassning av regelverk och större kunskap hos myndigheter och beslutsfattare om civilsamhällets villkor. Jag skulle också vilja beröra frågan om inflytande.

För Vänsterpartiet är det en central demokratifråga att lokala organisationer som verkar där människor faktiskt bor kommer till tals och får möjligheter att påverka utvecklingen. Det civila samhällets organisationer bidrar i sin roll som röstbärare till att en mångfald av idéer och uppfattningar synliggörs och till att intressen och uppfattningar hos olika grupper i befolkningen företräds i offentligheten. Sammanhållningen i samhället stärks också när fler involveras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Min erfarenhet av arbetet här i riksdagen är att det finns goda kontakter med civilsamhället. Makthavare och beslutsfattare på olika nivåer behöver enligt vår mening involvera och samverka med det civila samhällets organisationer. Om vi gör det här på ett tidigt stadium kan beslut som ligger till grund för en hållbar samhällsutveckling fattas.

För att civilsamhället ska kunna fullfölja den viktiga rollen som röstbärare måste det ha goda ekonomiska villkor. Det här är en balansgång: Hur mycket ska vi styra bidragen? Vill vi ha en mångfald av röster kan vi ju inte försöka stöpa alla föreningar i samma form.

Under förra mandatperioden gjorde Vänsterpartiet tillsammans med regeringen stora satsningar på till exempel idrottslivet, folkbildningen och det fria kulturlivet. Det var mycket viktiga och välbehövliga reformer. Tyvärr var det inte nog. Många statliga bidrag till civilsamhället har faktiskt legat stilla i ett decennium samtidigt som lönerna har ökat och lokalerna har blivit dyrare. Många föreningar tvingas kompensera detta bortfall med höjda avgifter.

För Vänsterpartiet, som menar allvar med att fler ska kunna vara föreningsaktiva, får de här avgifterna inte utgöra en tröskel. Vi kommer därför att fortsätta att jobba för att stärka de ideella organisationernas ekonomi framöver.

Herr talman! Jag väljer att yrka bifall endast till reservation 9 även om jag står bakom alla Vänsterpartiets förslag.

Anf. 55 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Jag ställer mig bakom samtliga reservationer från Kristdemokraterna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.

Isaac Neikter förhindrade en tragedi med några sekunders marginal. När en man föll ned på tunnelbanespåret och blev medvetslös agerade 19åringen instinktivt. "Jag tänkte inte alls utan förstod bara att han behövde min hjälp", säger Isaac.

Anne-Elisabeth, 63, krockade våldsamt på riksväg 70. När hon låg med svåra nackskador i en kvaddad bil ingrep Angelica Holm, 32. "Jag är enormt tacksam. Jag ska ge henne en blomsterbukett", säger Anne-Elisabeth.

Lilla Nora blir plötsligt helt livlös på flera tusen meters höjd. Någon läkare finns inte ombord på planet, men en BVC-sköterska ser att något händer. "Jag tar upp henne och smärtstimulerar med min knytnäve vid bröstbenet och då kommer hon ju igång igen", säger Malin Wallberg, 49.

Det här är tre exempel på personer som gjort frivilliga insatser. De är våra hjältar, och de är många i vårt land. Det handlar om civilkurage men är samtidigt en del av civilsamhället. Faktum är att vårt land inte klarar sig utan dessa stora ideella insatser. Det är personer som glömmer sitt eget jag för en annan människas skull och ger sig hän i tjänst för andra, ofta utan att kräva något tillbaka.

I det civila samhället finns allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och ideella föreningar till stiftelser, kooperativ och frivilliga insatser likt dem jag nyss beskrev.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Många insatser görs av kyrkor och trossamfund. Jag har själv vid flera tillfällen besökt S:ta Clara kyrka här i centrum av huvudstaden. Varje dag delar den kyrkan ut mat och annat på Sergels torg. Går man dit en torsdagsmorgon kan man vara med om en mässa. Jag var där för några veckor sedan. Prästen och diakonerna håller mässan, och sedan rullar det in ett antal vagnar med mat från restauranger, bagerier och livsmedelsbutiker till de 100 personer i kyrkan som har anmält sig och fått en nummerbricka eftersom de behöver mat. De tillhör de hemlösa - de fattigaste av de fattiga i vårt samhälle.

Trossamfund har genom långa tider gjort livet lättare för många personer som lever i utsatta situationer. Hur kan då politiken vara med och skapa möjligheter för dessa insatser? Vi jobbar med det civila samhällets villkor, bland annat möjligheter att bilda organisationer, att få statligt stöd, att bedriva ideell verksamhet och att göra människor delaktiga.

Stödet till trossamfunden är viktigt ur många aspekter. Om detta stöd skulle minska eller avvecklas skulle det få stora konsekvenser för trossamfundens verksamhet. Det skulle dessutom sätta trossamfunden i en sämre ställning i förhållande till Svenska kyrkan. Stödet har en stor betydelse därför att det också ger möjlighet att bedriva en religiös verksamhet på lika villkor.

När det gäller det statliga stödet till olika organisationer beslutade riksdagen våren 2018 att inte ge stöd till föreningar och organisationer som accepterar eller rent av legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner.

Hedersrelaterat våld och förtryck har tyvärr blivit vardag för många unga människor i Sverige. Man räknar med att över 100 000 flickor och pojkar begränsas på grund av hedersförtryck. Dessa normer och värderingar hör inte hemma i ett modernt rättssamhälle. Därför måste åtgärder vidtas för att säkerställa att inga offentliga medel utbetalas till föreningar eller religiösa samfund som genomför barnvigslar och sanktionerar annan hedersrelaterad brottslighet.

Herr talman! Utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle från 2016 tog upp ett antal förslag för att öka förutsättningarna för civilsamhället att arbeta. Men inte ett enda av utredningens förslag togs till vara och gjordes till verkstad av den förra regeringen. Det blev en skrivelse och inte en proposition med förslag, precis som Vasiliki Tsouplaki uttryckte det nyss här i talarstolen.

Några av förslagen handlade om kompetenshöjande insatser hos offentliga aktörer på statlig, regional och lokal nivå så att de bättre kan möta civilsamhällets behov. Utredningen föreslog också att det vid införandet av nya regler ska införas ett krav på myndigheten att kartlägga vilka ekonomiska och andra konsekvenser det får för organisationer inom det civila samhället. En övervägande majoritet av remissinstanserna var positiva till dessa förslag. Men den rödgröna regeringen valde att inte införa det.

Det fanns många fler genomförbara förslag i utredningen, som att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och minskat regelkrångel för civilsamhällets organisationer. I en motion efterlyser vi kristdemokrater just detta.

Herr talman! Avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer infördes av Alliansen på initiativ av Kristdemokraterna men togs bort av den förra regeringen. Nu får vi se vad som händer med detta framöver. Alla länder i Europa har gåvoskatteavdrag och uppmuntrar privatpersoner och företag att ge gåvor till den ideella sektorn - alla utom Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Kristdemokraternas systerparti Kristelig folkeparti i Norge drev igenom gåvoskatteavdraget år 2000. Då var maxsumman 900 kronor. År 2019 är det maximala beloppet 50 000 kronor per person och år. Givandet med skatteavdrag har mer än dubblerats sedan 2005. År 2015 donerades nästan 3,5 miljarder norska kronor inom gåvoskatteavdraget. Alla partier i Norge, från vänster till höger, står i dag bakom gåvoskatteavdraget.

Vi behöver införa samma system i Sverige. Det skulle sannolikt innebära ett enormt lyft för ideella organisationer och skapa nya möjligheter till sociala insatser och forskning och till människor i behov av hjälp och stöd.

Trots att Sverige hade ett i jämförelse litet gåvoavdrag var genomslaget stort och växande innan avdraget togs bort. Det första året, 2012, var det 195 000 personer som nyttjade tillfället. Det sista året, 2015, var det 333 000 personer som tog del av skattereduktionen till ett totalt belopp av 290 miljoner kronor. Organisationer som Plan Sverige och Stockholms Stadsmission har berättat att man fick in hela 15 miljoner kronor mer per år.

Ett par opinionsundersökningar har mätt svenska folkets vilja att ge och deras syn på skattelättnader för välgörande ändamål. Som alltid ska man ta opinionsmätningar med en nypa salt, men resultaten pekar i samma riktning: Förbättrad privatekonomi ökar givandet. De flesta tycker att en skattereduktion är bra. Det råder alltså ingen brist på vilja bland svenska folket. Det är dags att Sverige blir normalt i ett europeiskt perspektiv på det här området. För oss kristdemokrater är detta en viktig hörnsten i bygget av det goda samhället, där människors generositet tas till vara.

Jag vill avsluta med ett citat av Anders Arborelius, katolsk biskop och kardinal, som besökte oss här i riksdagen nu på morgonen. Han sa: "Det är viktigt att vi bygger broar mellan människor i stället för att bygga murar."

I detta anförande instämde Magnus Oscarsson (KD).

Anf. 56 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Herr talman! Det pågår en kamp om demokratin, delvis i det tysta. När nationalismen och extremismen iklädda olika skepnader breder ut sig som en mörk skugga över världen och över vår samtid måste vi fråga oss om och hur vi vill ta kampen.

När vi i dag debatterar civilsamhället är det just detta vi debatterar: kampen om demokratin. För nationalister och extremister, enkelt kallade antidemokrater, är civilsamhället ett hinder och ett hot. Civilsamhällets organisationer bidrar nämligen, oavsett vilka intressen de företräder, till en viktig komponent i demokratin: att stärka tilliten människor emellan.

När människor möts och vågar uttrycka sina tankar högt, vågar vara kritiska mot varandra och vågar kroka arm med varandra kring en specifik fråga uppstår en känsla av samhörighet och tillit. Vi lär oss av varandra, och vi inser att det går att tillsammans påverka och förändra. Vi lär oss att lita på varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

När antidemokrater verkar för att försvaga civilsamhället är det för att så tvivel och skapa en kultur av rädsla och misstänksamhet. De vill skapa en känsla av att det inte finns några gemensamma intressen; det finns bara vi mot dem. De vill bryta ned tilliten människor emellan så att vi inte ska våga tro på att de bästa besluten fattar vi gemensamt. Utan den övertygelsen kan inte demokratin överleva.

Herr talman! Civilsamhället är under attack globalt. Bara mellan 2012 och 2018 skrevs över 120 lagar i ca 50 länder runt om i världen som begränsar civilsamhällets möjlighet att påverka. Lagarna handlar i stort om en striktare statlig övervakning av organisationernas arbete och om att begränsa deras resurser. Och bara under 2017 mördades över 300 människorätts- och miljöförsvarare enbart för att de organiserat och engagerat sig mot orättvisor.

Hur berör detta civilsamhället i Sverige? Den trend som vi ser runt om i Europa och i världen har Sverige ingen given immunitet mot. Även här i Sverige finns antidemokratiska krafter och ett riksdagsparti som med beundran ser på utvecklingen i länder som Polen och Ungern, där den antidemokratiska trenden har fått fäste. De drömmer om regeringsmakten för att förverkliga sina politiska ambitioner.

Herr talman! Det svenska civilsamhället är dock unikt. Det utgörs av 244 000 organisationer. I dessa arbetar hälften av den svenska vuxna befolkningen ideellt, och de lägger i genomsnitt ned 15 timmar i månaden. Här får människor vara en del av en samvaro, känna meningsfullhet och få möjligheten att på olika sätt utvecklas. De gör allt från att leda hockeyträningar, anordna poesikvällar, arrangera högtidsfester och värna om sin bostadsrättsförening till att göra akuta räddningsinsatser, som när de svenska skogarna brann i somras. Här möts människor dagligen och bygger vidare på den tillit som är kittet i vårt demokratiska samhälle.

Herr talman! För att det svenska civilsamhället fortsatt ska vara starkt och utvecklas är goda och långsiktiga förutsättningar av stor vikt. Här är bidragsgivandet och formerna för detta avgörande. Det är viktigt att komma ifrån kortsiktigt bidragsgivande som endast är riktat till specifika projekt.

Däremot har politiken, liksom sektorn själv, ett viktigt ansvar att se till att skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande och stå i strid med demokrati och mänskliga rättigheter. För detta har regeringen tillsatt en särskild utredare för att göra en översyn. Översynen syftar till att säkerställa att offentliga medel går till organisationer vars verksamheter inte står i strid med samhällets grundläggande värderingar.

Det är dock lika viktigt att motverka all form av detaljstyrning av civilsamhällets organisationer. Det är endast på detta sätt som civilsamhällets självständighet och särart kan försvaras.

Herr talman! Vi har ett starkt civilsamhälle i Sverige. Det betyder att vi har desto större anledning att skydda det mot alla attacker. Styrkan i en demokrati avgörs av styrkan i dess civilsamhälle. När någon attackerar civilsamhället attackeras själva fundamentet i vår demokrati. Även här i Sverige ifrågasätts föreningsfriheten, yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna. För oss som är demokrater finns inget viktigare än att försvara dessa värden tillsammans med civilsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 57 Roland Utbult (KD)

Herr talman! Tack, Azadeh Rojhan Gustafsson, för ditt fina tal om civilsamhället! Jag uppskattade det.

Jag skulle ändå vilja ställa en fråga om avdragsrätt för gåvor. Vi har låtit RUT undersöka det här, och av samtliga 29 länder som de tittat på är det bara Sverige som inte har några som helst skatteincitament för privatpersoner att donera till ideell verksamhet. Kan vi inte vara överens om att det är behjärtansvärt att människor får inte bara möjlighet att ge utan också möjlighet till en skattereduktion?

När detta infördes var det maximala beloppet 6 000 kronor, och så fick man göra avdrag för 25 procent. Man fick alltså dra av 1 500 kronor. Då kunde man faktiskt ge också de pengarna, om man ville, till en organisation.

Eftersom jag tyckte att Azadeh Rojhan Gustafsson hade en väldigt fin ton i sitt anförande tänkte jag fråga: Kan vi inte vara överens om att vi skulle kunna stimulera den här generositeten, som har visat sig öka bland människor, med en avdragsrätt för gåvor?

Anf. 58 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Jag tackar Roland Utbult för frågan. Detta är en fråga som jag vet berör Roland Utbult väldigt mycket. Jag tycker att det är en viktig fråga, men som jag också har hävdat tidigare när vi haft den här debatten är det viktigaste fortfarande att se till att pengar som ska komma civilsamhället till del används på rätt sätt. Genom en sådan här skattereduktion försvinner det också en hel del pengar från staten, pengar som hade kunnat användas på ett mer långsiktigt och genomtänkt sätt för att satsa på civilsamhället.

Jag tror inte att vi behöver ha den här avdragsrätten för att människor ska bidra till civilsamhället. I Sverige har vi länge haft och har fortfarande en stark tradition och kultur av att bidra och ge till organisationer och föreningar som vi tycker är viktiga och som gör gott för samhället. Jag tror inte att det givandet påverkas av att det införs en sådan här avdragsrätt.

Anf. 59 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Azadeh Rojhan Gustafsson säger att pengarna, de förlorade skattemedlen, hade kunnat användas till någonting annat behjärtansvärt. Men egentligen har vi ju ingen aning om vart de pengarna skulle ha tagit vägen. De kan ju hamna i något helt annat, något vägbygge någonstans eller vad som helst.

Det som är så bra med den här avdragsrätten, vilken som sagt finns i alla länder i Europa utom i Sverige, är att den riktas till dessa organisationer. Jag upprepar: Det första året när detta skatteavdrag infördes, 2012, var det 195 000 personer som nyttjade det. År 2015 var det 333 000 personer som nyttjade det. Jag tror inte att det är av egoistiska skäl. Man ser att pengarna riktas, och sedan kan man, som jag sa, ge även de pengarna om man vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Civila samhället inklusive trossamfund

Faktum är att Plan Sverige och Stockholms Stadsmission, för att bara nämna ett par, beskriver att de fick in hela 15 miljoner kronor vardera varje år på grund av detta - alltså 15 miljoner i extra pengar till Stadsmissionen på grund av skattereduktionen. Den norska modellen är också en väldig succé. Där delades 3,5 miljarder norska kronor ut genom gåvoskatteavdraget.

Jag hade hoppats att vi skulle hitta något slags gemensam nämnare här, men det är lite svårt. Ni verkar ha fastnat i detta.

Anf. 60 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Fru talman! Roland Utbult säger att han är osäker på hur pengarna skulle ha använts. Pengarna hade använts för satsningar på kultur, på folkbildning och på att bygga upp den infrastruktur som behövs för att även civilsamhället ska kunna fortsätta att verka och bli starkare. De pengar som vi nu sett M-KD-budgeten ta bort från det här området hade till exempel inte behövt tas bort om inte heller skattemedel försvann. Pengarna hade kunnat användas för satsningar på regioner och kommuner, som då hade kunnat få starkare ekonomi och därmed också kunnat prioritera att satsa på föreningsliv, på folkbildning, på att ge kulturen en större plats i samhället och, återigen, på infrastrukturer som behövs för att även civilsamhället ska kunna fungera. Det vi i stället ser i kommun efter kommun med borgerlig majoritet runt om i Sverige är att det är just på dessa områden det görs nedskärningar.

Skattemedel är viktiga, och det är viktigt att de används på rätt sätt. Jag tror att det svenska folket är villigt att fortsätta bidra till civilsamhället oavsett om detta skatteavdrag finns eller inte. Jag tror snarare på att använda våra skattemedel med omsorg. Vi ska använda dem till att bygga ett starkare välfärdssamhälle där kulturen, folkbildningen och civilsamhället har en självklar plats.

(Applåder)

Anf. 61 Ann-Britt Åsebol (M)

Fru talman! De ideella insatserna är en stor tillgång för samhället. Det är krafter som inte kan eller ska styras av politiker och myndigheter. De ideella krafterna och insatserna ska däremot stödjas och uppmuntras.

Volontärskapet i Sverige är starkt. Vuxna och unga deltar i trygghetsvandringar på helgnätter - det är säkert många av oss i den här salen som har varit mammor och pappor eller möjligen mor- och farföräldrar på stan - hjälper hemlösa och engagerar sig mot hedersförtryck. Pensionärer tar sig tid för ideellt arbete i anslutning till skolor och fritidsverksamheter. Kyrkor, samfund och övriga ideella organisationer erbjuder mat och en säng att sova i. Listan på insatser kan göras lång.

Moderaterna vill uppmuntra till ökad samverkan och ökat samarbete mellan socialtjänsten, skolhälsovården, ungdomspsykiatrin och den ideella sektorn, till exempel idrottsföreningar och kultursektorn. Här finns stora möjligheter att använda sig av varandras kunskap och engagemang.

Här kan staten få i uppdrag att systematiskt sammanställa goda exempel på samarbeten som finns mellan idrottsföreningar eller kulturverksamheter och olika verksamheter inom socialtjänst och skola. Det kan bland annat handla om att fler socialsekreterare arbetar i yttre tjänst tillsammans med annan fältpersonal, till exempel i mobila team med polis på kvällar och helger.

Fru talman! Såväl barn och unga som deras föräldrar riskerar att komma i kläm mellan olika myndigheters ansvar och skyldigheter. Detta gäller inte minst i utanförskapsområden och vid hedersrelaterade problem.

Verksamheter som präglas av stress och underbemanning tenderar att inte orka samarbeta med andra verksamheter. För att mer av samarbete ska kunna ske mellan socialtjänst, skola, vård, psykiatri, polis och ideell sektor krävs det ett annat förhållningssätt än i dag. Det är centralt att analysera och använda de goda exempel som finns gällande ökad samverkan och ökat samarbete mellan mindre kommuner samt mellan landsting/region och kommun.

Statens stöd till det civila samhället är viktigt och bör fortsätta. För att stödet ska uppfattas som legitimt måste dock systemet vara transparent. Kriterierna för att erhålla stöd ska vara tydliga, och det ska finnas en grundlig granskning och uppföljning av hur stödet används. Skattepengar ska aldrig betalas ut till organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.

Fru talman! Det goda samhället skapar vi tillsammans. Moderaterna anser att en del av svaren på de utmaningar som vi ser i samhället finns just i ett systematiskt fördjupat och förbättrat samarbete mellan skola, sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, kultur och det civila samhället. Men det kräver tydliga politiska signaler om att detta är ett prioriterat och viktigt arbete.

Civilsamhällets olika organisationer är ofta de som först möter nyanlända. Om du är troende alternativt ägnat dig åt konstnärliga eller idrottsliga aktiviteter i ditt tidigare hemland blir det naturligt för dig att söka dig till exempelvis en kyrka eller moské, en kör eller ett fotbollslag för att i en miljö som känns hyggligt bekant bygga en bas för livet i det nya landet.

Jag kommer just från ett verksamhetsbesök på Svenska Fotbollförbundet, som är ett av de största idrottsförbunden i Sverige. De är väldigt duktiga på det här med hur den ideella sektorn och idrotten kan användas för barn som är nyanlända i Sverige. De fångar upp dem på ett väldigt fint sätt för integration i det svenska samhället.

Språket är själva grunden för att komma in i samhället. Det civila samhällets kontaktytor ger möjlighet inte bara till sociala kontakter och till att ägna sig åt personliga intressen utan också till att på ett mer systematiskt sätt få undervisning i svenska språket. Försök med detta har fallit väl ut, och regeringen bör återkomma med förslag för att öka frivilligorganisationernas möjlighet att bedriva undervisning i svenska.

Civila samhället inklusive trossamfund

Fru talman! Idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en partnerskapsrelation mellan den idéburna och den offentliga sektorn. När en offentlig instans och en idéburen organisation ingår ett partnerskap definierar de tillsammans en samhällsutmaning. Moderaterna anser att IOP är en väg mot ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och det ideella. IOP i sin nuvarande form har funnits i ett antal år, och regeringen bör därför utvärdera detta arbete och komma med förslag till ytterligare fördjupning av samarbetet.

Anf. 62 Tina Acketoft (L)

Civila samhället inklusive trossamfund

Fru talman! Jag ska inte uppehålla er någon lång stund. Ni kanske märker att Liberalerna har lite logistiska problem här i dag därför att Christer Nylander inte är här. I avsaknad av honom vill jag yrka bifall till reservation nr 8 om bidrag till det civila samhället.

Tack för att ni inte tog replik på anförandet!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Djurskydd