Covid-19-pandemin och därmed sammanhängande frågor

Anf. 1 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande som enbart handlar om covid-19-pandemin. Det är sammanlagt 120 yrkanden som vi riksdagsledamöter skrev under höstens allmänna motionstid i september förra året. Förslagen speglar de erfarenheter vi hade då.

Jag är exempelvis glad över att regeringen har lyssnat på vårt yrkande om att säkra en fungerande läkemedelsförsäkring för alla de vacciner som blir aktuella. Det är avgörande att den finns på plats som en del i att säkerställa en trygg och effektiv vaccinering. Det är också glädjande att regeringen har lyssnat till våra krav på förbättrad tillgång till skyddsutrustning inom omsorgen. Vi har också här i kammaren lyft att assistansanordnare ska omfattas av ersättningen för covid-19-relaterade kostnader, vilket nu är fallet.

Fru talman! Andra saker har inte genomförts än fast de är akuta och angelägna. Låt mig få återkomma till detta. Men först några ord om svårigheten att navigera när en hel värld drabbas av ett nytt virus.

Coronaviruset sars-cov-2 var okänt för de flesta av oss i januari 2020. I dag vet vi betydligt mer, men ständigt kommer ny kunskap om hur viruset beter sig och hur det muterar samt om hur sjukdomen covid-19 utvecklas och ska behandlas på bästa sätt. Kombinationen av att pandemin sätter sjukvården under hård press, att dödstalen är alldeles för höga och att kunskapsutvecklingen går snabbt ställer krav på att vi i realtid kan bestämma strategi och agera.

Transparens är då en avgörande beståndsdel i krishanteringsarbetet. Detta för att allmänheten, men också vi partier i opposition, ska få förtroende för de åtgärder som myndigheter och regeringen föreslår. Om vi inte får del av underlagen och skälen bakom de råd och rekommendationer som ges finns en risk för att följsamheten minskar och därmed en risk för att smittspridningen inte hindras i tillräcklig grad.

Under den första delen av pandemin var det inte offentligt hur många intensivvårdsplatser vi hade i landet. Detta berodde delvis på att det saknas nationell information om sådant i ett system med 21 självstyrande regioner. Men det sas också att den informationen var känslig av säkerhetsskäl och därför inte kunde bli offentlig.

Så småningom ändrades detta, och det gavs viktig daglig information om hur många platser som behövdes för att coviddrabbade skulle kunna behandlas tillsammans med andra intensivvårdspatienter, men också om hur många platser vi hade som buffert. Jag tror att det ökade förståelsen för konsekvensen av covid-19 när vi såg hur sjukvården upprepade gånger tvingades ställa om för att skapa fler intensivvårdsplatser och när vi såg hur stor andel av platserna som var belagda av covid-19-patienter. Min uppfattning är att det är relevant för oss alla att ha den sortens kunskaper och andra kunskaper för att förstå hälso- och sjukvårdens utmaningar under pandemin.

På samma sätt var det bra att regeringen hörsammade Kristdemokraternas och andra partiers krav i början av mars förra året om en bättre nationell kommunikation från Folkhälsomyndigheten till allmänheten. Vid den tidpunkten, i början av mars, fick man skrolla långt ned på myndighetens hemsida innan man hittade något om det nya viruset. Det hela gav ett intryck av att det inte var så viktigt.

Men regeringen lyssnade, och de dagliga presskonferenserna infördes genom ett regeringsbeslut. Det var ett ovanligt men klokt beslut eftersom en av de viktigaste delarna i hanteringen av en pandemi är att allmänheten får tillgång till information på ett tillförlitligt och lättillgängligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! Det har varit en återkommande dragkamp mellan de olika delarna när det gäller ansvarsfrågan. Det har varit oklart om flera olika avgörande insatser skulle hanteras av regionerna och kommunerna var för sig eller om staten skulle ansvara för en nationell samordning.

Vi kristdemokrater är glada att regeringen har hörsammat en del av de förslag när det gäller ökad nationell samordning som vi har lämnat i samband med de skrivelser vi lämnar till regeringen när partiledarna samlas för samtal med statsministern. Det gäller exempelvis att Socialstyrelsen fick ett nationellt ansvar för att säkerställa tillgång till skyddsutrustning och för att samordna behovet av intensivvårdsplatser över landet.

Men vi kristdemokrater anser att regeringen behöver fatta fler beslut för att öka det nationella ansvaret. Det är orimligt att 21 olika regioner och 290 olika kommuner ska behöva hitta egna lösningar när vi befinner oss mitt i en brinnande global kris. Vi har exempelvis saknat en nationell plan för testning och smittspårning. Det har alltför ofta blivit diskussioner mellan regeringen och regionerna om vad som beslutats. Ansvaret för detta ligger på båda parter, men ytterst är det ändå regeringen som styr riket och måste säkerställa att testning och smittspårning sker i tillräcklig omfattning.

I dag har vi, enligt uppgifter från regeringen, ungefär dubbelt så stor kapacitet för testning jämfört med den kapacitet som används. Vi behöver utnyttja den fulla nationella kapaciteten för att bryta såväl den allmänna samhällsspridningen som de klustersmittor vi ser uppstå just nu. Jag yrkar därför på att vår reservation nummer 1 om en nationell plan för testning och smittspårning prövas av kammaren. Detta är en mycket viktig del i det arbete som nu måste göras under hela året, inte minst med tanke på de olika mutationer av viruset som finns.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis lyfta ett annat område som kräver ett större engagemang från oss alla. Det handlar om alla dem som drabbats av det som kallas långtidscovid. Särskilda resurser har ställts till förfogande för detta, men det krävs betydligt mer och i närtid. Människor är drabbade nu och har svårt att få den vård och behandling de behöver. Många av dem pekar på behovet av tvärprofessionell vård, och professionen, vårdens medarbetare, efterfrågar nationella riktlinjer och resurser för att kunna ge rätt vård.

Socialstyrelsen har utlovat nationella riktlinjer senare i vår. Jag förstår problemen med att ta fram riktlinjer när det saknas fullskaliga studier som kan säkerställa evidens. Men andra länder har kommit längre, och vi borde kunna göra mer i närtid för att ge hjälp till dem som drabbats av långtidscovid. Det handlar framför allt om behandling men också om ekonomisk trygghet genom socialförsäkringssystemet.

Anf. 2 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Fler än 12 600 svenskar har hittills dött med covid-19. Det är en alldeles ohygglig siffra och ett alldeles ohyggligt misslyckade.

Vi är alltjämt mitt uppe i pandemin, och en tredje våg kan mycket väl vara nära förestående. I detta läge ska man naturligtvis vara försiktig med att dra långtgående slutsatser om vad som har gått fel. Samtidigt måste alla ansvariga lära av de misstag som har begåtts för att vi ska kunna åtgärda brister i den svenska coronastrategin och den svenska coronahanteringen. Detta är bokstavligt talat livsviktigt, men regeringens självkritik lyser tyvärr med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

En helt central del i regeringens coronastrategi har varit att skydda de äldre. Ambitionen att skydda de äldre är och har varit helt rätt. Äldre löper nämligen en kraftigt förhöjd risk att dö om de smittas av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Men strategin att skydda de äldre har misslyckats, som Coronakommissionen konstaterade.

Misslyckandet beror enligt kommissionen på en lång rad faktorer. Inte minst pekar man på strukturella brister inom äldreomsorgen i form av bland annat en fragmenterad organisation och behov av högre bemanning och ökad kompetens. Det är brister som regeringen ytterst bär ansvar för. Det är nämligen regeringen som enligt regeringsformen bär det yttersta ansvaret och styr riket, påminner kommissionen.

Vidare pekar Coronakommissionen på att det i våras tog alldeles för lång tid innan äldreomsorgens särskilda problem och brister uppmärksammades. Regeringen och dess myndigheter hade fokus på hälso- och sjukvården. Äldreomsorgen glömdes bort eller kom i bästa fall i andra hand. Stöd och insatser riktade mot äldreomsorgen kom för sent, och den stora bristen på skyddsutrustning i kombination med frånvaron av tydliga riktlinjer ledde till en ökad smittspridning, är bedömningen.

I detta sammanhang vill jag lyfta fram Moderaternas förslag i detta betänkande om att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att särskilt följa upp och utvärdera att rekommendationerna för skyddsutrustning efterlevs.

Fru talman! Den grundläggande orsaken till att strategin att skydde de äldre har misslyckats och till att så många svenskar har dött med covid-19 är den stora allmänna smittspridningen i vårt samhälle. Också för detta misslyckade vilar ansvaret tungt på regeringens axlar. Regeringen har under pandemin varit senfärdig och reaktiv i stället för snabbfotad och proaktiv. Detta får inte upprepas nu, inför en tredje våg.

Vi moderater kräver därför att regeringen bättre förbereder Sverige. En konkret handlingsplan inför en tredje våg behövs omedelbart. Vi vill bland annat se tydligare krav på munskydd och mer av regler i stället för rekommendationer. Absolut centralt är också att testa och smittspåra mer och bättre.

Från Moderaternas sida efterlyser vi ökad samordning och mer nationellt ledarskap. Sedan pandemins början har vi bland annat fört fram att Sverige behöver en nationell sammanhållen strategi för testning, smittspårning och isolering, alltså precis det som Acko Ankarberg Johansson just tog upp. Detta gäller fortsatt, trots att vi nu har levt med pandemin i över ett år. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 1.

Vi ser alltså fortsatt stora problem och allvarliga brister i det mest grundläggande smittskyddsarbetet. Regioner har exempelvis vid upprepade tillfällen larmat om bristande smittspårning, och Sverige saknar alltjämt en smittspårningsapp. Användningen av antigentester, snabbtester, är låg, trots att de har visat sig vara ett bra verktyg för att förhindra så kallad asymtomatisk smittspridning. Med snabbtester kan personer som är smittade men inte uppvisar symtom fångas upp innan de exempelvis påbörjar ett arbetspass i äldreomsorgen eller i hälso- och sjukvården.

Sverige borde också sekvensera betydligt fler positiva covid-19-provsvar för att få bättre koll på förekomsten av de olika nya virusmutationerna. Det är bara på detta sätt som vi kan få det beslutsunderlag som vi behöver för kunna vidta kraftfulla och riktiga åtgärder för att i tid förhindra en ökad spridning av mutationerna. Vårens misstag får inte upprepas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! Vi moderater har också kämpat för att smittskyddsåtgärder ska gå hand i hand med ekonomisk kompensation till drabbade. Moderaternas besked är klart och tydligt: Vi ska stoppa smittan men rädda jobb och företag.

När regeringen sent omsider lade fram sitt förslag till pandemilag till riksdagen villkorade vi vårt stöd med krav om att de företag och verksamheter som drabbas av åtgärder beslutade med stöd av den nya lagen skulle få ekonomisk kompensation. I förra veckan presenterade regeringen en nedstängningsförordning med stöd i pandemilagen för att vid behov kunna göra långtgående nedstängningar. Det är för det första anmärkningsvärt att regeringen först ett år in i pandemin har skaffat sig de befogenheter som man borde ha haft för länge sedan. För det andra är det anmärkningsvärt att regeringen när förordningen presenterades inte samtidigt gav besked om hur företag och andra som drabbas ekonomiskt ska få kompensation. Här vill jag därför påminna regeringen och regeringspartierna om riksdagens krav om att drabbade verksamheter ska ersättas.

Fru talman! Detta anförande är kanske ett av de allvarligaste jag har hållit i denna kammare. Men läget är allvarligt, och Moderaternas kritik mot regeringen är omfattande. Samtidigt finns ett ljus i tunneln: vaccin. En snabb och framgångsrik vaccination kan rädda liv, företag och jobb men förutsätter att regionerna får utlovade leveranser av vaccin liksom att befolkningen är välinformerad och villig att låta sig vaccineras. Därför behöver också en bred informationskampanj påbörjas nu.

Anf. 3 Per Ramhorn (SD)

Fru talman! I dag ska vi debattera covid-19-pandemin och frågor som hör till detta område. Därför vill jag först och främst tacka den personal inom sjukvården och äldreomsorgen som har gjort storartade insatser under denna svåra tid. Utan deras insatser hade vården inte fungerat. Tack ännu en gång!

Fru talman! Jag ska ta med er på en kort tillbakablick över det coronaår som har gått.

Den 28 februari förra året sa socialministern i radion att Sverige har en god beredskap inför ett eventuellt coronautbrott. Den 11 mars konstaterades det första dödsfallet av detta virus i Sverige. Nu, snart ett år efter socialministern uttalande, har närmare 13 000 människor avlidit av covid-19 i Sverige. Hur kunde det gå så fel?

Sverige har sedan starten av pandemin haft högre dödstal än övriga nordiska länder. Under förra våren förklarades de höga dödstalen med att smittan hade tagit sig in på äldreboenden. Nu, ett år senare, finns samma tendens.

Sverige fortsätter att sticka ut med höga dödstal jämfört med övriga nordiska länder. Tre av fyra döda av covid-19 i Norden är svenskar.

Regeringen och Folkhälsomyndighetens strategi var att till varje pris skydda riskgrupperna från att smittas. Särskilt viktigt var det att hindra smittan från att ta sig in på landets äldreboenden. Man kan nu konstatera att man har misslyckats med det på ett katastrofalt sätt och att både personalen och de äldre har fått betala ett högt pris. För många som arbetar eller har arbetat inom äldreomsorgen kom detta inte som en överraskning. Det var nog bara regeringen och eventuellt ansvariga myndigheter som inte såg detta komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Under årtionden har man skurit ned på antalet platser på äldreboenden, vilket har inneburit att bara de absoluta sköraste har fått möjlighet att flytta in på dessa boenden. Man ska också komma ihåg att äldreboenden inte är byggda för att hindra smittor. Vi vet till exempel hur svårt det är att hindra den årligen återkommande vinterkräksjukan och andra infektioner från att ta sig in och spridas mellan avdelningarna på boenden.

När regeringen tillät en högre smittspridning i samhället än man gjorde i våra nordiska grannländer kunde detta bara innebära en katastrof. Att detta kom som en överraskning för regeringen är för många helt obegripligt. Regeringens senfärdighet när det gällde fungerande åtgärder och myndigheternas otydlighet om vilken skyddsutrustning som skulle användas är en bidragande orsak till utvecklingen med höga dödstal inom äldreomsorgen.

Detta bekräftas också i Coronakommissionens första betänkande. Där riktar de svidande kritik mot regeringen och myndigheter när det gäller deras hantering av coronaviruset. Regeringens och myndigheternas åtgärder för att skydda de äldre kom för sent och var otillräckliga, enligt kommissionen.

Det nationella besöksförbudet infördes av regeringen den 1 april. Då hade redan 90 kommuner bekräftade eller misstänkta fall av smittade på sina boenden runt om i landet.

Andra nordiska länder införde besöksförbud betydligt tidigare. Danmark införde besöksförbud på äldreboenden redan den 18 mars.

Det är med stor sorg och med stor skam som man kan konstatera att de äldre fick betala priset och att det var högt. De som skulle skyddas mest värnade vi minst.

Det är faktiskt uppenbart att Sverige i många fall agerat för långsamt. Testningen kom igång alldeles för sent. Policyn kring smittspårning och isolering av smittade var alldeles för slapp. Arbetet med pandemilagen påbörjades alltför sent. Rekommendationer om munskydd i kollektivtrafiken började gälla först nu i januari.

Fru talman! Det är viktigt att fastställa vem som bär ansvaret för de fel som har gjorts. Det är inte minst viktigt för alla de tusentals anhöriga som har förlorat någon närstående, men också för att denna tragedi aldrig mer ska upprepas. Coronakommissionen är tydlig med vem som bär ansvaret. Regeringen styr riket. Därför vilar det yttersta ansvaret på denna regering och tidigare regeringar.

Fru talman! Nu står vi troligtvis inför en tredje våg. Smittspridningen ökar återigen i de flesta regioner. Dessutom måste vi hantera det muterade viruset, som uppenbarligen finns i de flesta regioner. Läget är mycket, mycket allvarligt, och vi får inte upprepa de misstag som gjordes i våras.

Det är nu viktigt att kommuner och regioner får de verktyg som krävs för att trycka tillbaka smittspridningen så mycket som möjligt men också att regeringen använder den nya pandemilagen, så att det inte blir som i våras med den tillfälliga ändringen av smittskyddslagen. Den gav regeringen möjlighet att vidta åtgärder, men man valde att inte agera trots att ca 500 personer i veckan avled mellan den 18 april och den 30 juni.

Men det handlar också, fru talman, om att förhindra att fler drabbas av långvarig sjukdom. Tusentals svenskar har redan drabbats av långvariga symtom efter en covid-19-infektion, och det kommer att bli en utmaning för svensk sjukvård att möta alla dessa patienter och att ge dem rätt hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Sverige behöver tydliga riktlinjer för utredning, behandling och rehabilitering vid långvarig covid-19. Det krävs även mer resurser till forskning om långtidseffekterna av sjukdomen.

Men, fru talman, vi måste också göra som i Danmark och Storbritannien: inrätta speciella mottagningar för dem - både barn och vuxna - som har drabbats av långvariga symtom. Det är oerhört viktigt att snabbt fånga upp dessa patienter. Då kan vi förhoppningsvis minimera effekterna av denna förödande sjukdom.

Fru talman! Sverigedemokraterna har väckt en särskild covid-19- motion med sammanlagt 56 yrkanden. Men för tids vinnande kommer jag att yrka bifall bara till vår reservation 23.

Anf. 4 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det vi debatterar i dag är alltså resultatet av ett antal motioner, som lämnades in under allmänna motionstiden, som handlar om just covid-19. När man läser betänkandet ser man att det var en helt annan tid när motionerna skrevs. Smittspridningen hade minskat efter den första vågen. Det var ganska få som smittades. Nu är läget ett helt annat.

Senaste siffran för antal döda med covid-19 är 12 649. Det är en siffra som faktiskt är rätt svår att förstå. Man brukar i stället använda sig av begreppet överdödlighet för att kunna jämföra över tid och framför allt med andra länder. Man kan titta på den siffran i Sverige. Man ska alltså tillbaka till åren när spanska sjukan grasserade för att hitta en lika allvarlig situation.

Vi har dessutom fått se ett antal människor som drabbats av kronisk covid-19. Det är alltså när man efter genomgången infektion får mycket, mycket långdragna symtom. Så många som upp till 10 procent av dem som har gått igenom en covid-19-infektion kan komma att drabbas av kronisk covid-19.

Därtill kommer förstås de ekonomiska konsekvenser som detta har fått för vårt land. Ett stort antal företag inom transportbranschen, besöksnäringen och inte minst restaurangbranschen har drabbats stenhårt.

Något som varit genomgående under detta första år tycker jag är att vi i Sverige, och framför allt regeringen, ständigt har legat steget efter. Ta en sådan viktig sak som testning! I förhållande till andra länder tog det lång tid innan vi i Sverige kom igång på allvar med testningen. Vi ser nu att man i andra länder använder snabbtester i väldigt stor omfattning. Även där ligger vi efter. Snabbtester har brister, men de skulle ändå kunna vara ett viktigt verktyg för att pressa tillbaka infektionen.

Smittspårningen kom inte igång som den skulle, och där har vi fortfarande problem. När man pratar med smittskyddsläkare och engagerade inom smittspårningen runt om i Sverige beskriver de på många sätt en ganska besvärlig situation. Det är ingen nationell samordning. En smittspårare sa: Det är ständigt de här regiongränserna. Så fort jag spårar smittan fram till en länsgräns måste jag likt sheriffen i vilda västern stanna och vänta på att de kommer från andra sidan och tar vid. Så här skulle det inte behöva vara i Sverige.

Vi har problem med lagstiftning. Redan under våren upptäckte vi att vi inte hade en fungerande lagstiftning i Sverige för att kunna bekämpa en pandemi. Smittskyddslagen räckte helt enkelt inte till. Den var avsedd att bekämpa enstaka fall av klamydia eller salmonella, inte tiotusentals smittade i en pandemi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Här har vi från Centerpartiet legat på ordentligt, och vi fick riksdagen med oss under hösten.

Först den 8 januari, nästan ett år efter att landet drabbades av pandemin, kunde vi här i riksdagen besluta om en pandemilag. Och det är först nu som regeringen har skaffat sig de riktigt effektiva verktygen för att kunna stänga delar av verksamheter och kunna pressa tillbaka pandemin - detta ska börja gälla i mars.

Vaccineringen har varit ytterligare ett bekymmer. Det är klart att man redan från början någonstans såg ljuset i tunneln i form av vaccination. Men trots att man såg det för länge sedan var det först på nyåret som vi i Sverige fick ett fungerande system för att rapportera vaccinationer. Det nationella vaccinationsregistret skulle förstås ha kunnat vara på plats betydligt tidigare.

Informationskampanjen har inte kommit igång som den ska. Prioriteringsordningen har lämnat mycket övrigt att önska - det finns snart 21 olika tolkningar av vad som är prioriterat och inte, fru talman.

Det som kanske är mest bekymmersamt är att det inte verkar finnas någon plan B. Vi har sett att det har blivit förseningar av vaccinleveranser. Det kan komma att bli ytterligare förseningar, och då måste det finnas en plan B. Hur ska vi, om det blir förseningar av leveranserna internationellt, kunna vaccinera väldigt många människor under maj och juni?

Det finns ett antal områden där vi tyvärr har legat steget efter.

Ytterligare en sak som jag har reagerat på är benägenheten att hela tiden skylla på andra. Vi hörde det senast i Ekots lördagsintervju nyligen. Där började ett statsråd med ett helt annat ansvarsområde peka ut vilka regioner som nog hade gjort fel.

Från Centerpartiets sida är vi beredda att ta ansvar. Vi sitter och styr i 200 av 290 kommuner. Vi är ansvariga för att få ordning på den svenska äldreomsorgen, så att man kan få vettig avancerad sjukvård på äldreboenden och inte ska behöva åka ambulans i en timme till en akutmottagning för att få ligga på en brits.

Vi styr i 19 av 21 regioner. Vi är beredda att ta ansvar där för att se till att vi kan hantera både pandemin och alla de operationer och åtgärder som har skjutits på framtiden.

Vi är beredda att ta ansvar för att vi ska ligga steget före, för nu, fru talman, är läget allvarligt. Vi har ytterligare mutationer på väg in. Vi står i vad som allt tydligare är början på en tredje våg. Vi har även bekymmer med vaccinationerna. Här gäller det, fru talman, att vi tillsammans tar ansvar på alla nivåer och framför allt att vi fortsättningsvis under den tid vi har innan vi kan pressa tillbaka pandemin äntligen kan se till att ligga steget före.

Jag står bakom de reservationer som Centerpartiet har gjort i betänkandet men väljer att yrka bifall endast till reservation 14.

Anf. 5 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Nästan 13 000 döda - och så många inom äldreomsorgen, en äldreomsorg som vi borde skämmas för med timanställda och brist på utbildning, brist på arbetsledning, brist på skyddsutrustning och brist på sjukvård och geriatriska mottagningar. Att skära i välfärden under flera mandatperioder och regeringar kostar, och under pandemin har det kostat liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! Det som är tydligt är att vi vid nästa kris måste ha en nationell styrning. Sveriges decentraliserade styrning har försvårat bekämpningen av pandemin. Det måste snabbt kunna tas fram provtagningssystem, smittspårningskapacitet och stöd till underbemannade verksamheter för att kunna ge svårt sjuka rätt vård. Allt måste bli bättre.

Regeringen, de 21 regionerna - varav 13 styrda av Moderaterna och Kristdemokraterna och 19 av Centerpartiet - 290 kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner med starka olika politiska incitament - hur blev det? Blev det bra? Jag är skeptisk.

Vid nästa kris måste regeringen skapa en politisk styrgrupp med samtliga partier, som i ett krig. Vi har haft en strategi som hela tiden har förändrats och har sett till hela folkhälsan. Om jag inte missminner mig kom inget parti med en egen strategi. Däremot har vi droppat in förslag längs vägen, och det är väl bra.

Allt är inte fel. Allt är inte rätt. De svartvita diskussioner som gått fram och tillbaka under pandemin har i viss mån varit helt kontraproduktiva och skapat en hotbild som vi nu kan se mot myndighetspersoner, forskare och journalister. Det är ganska illa, tycker jag.

Fru talman! Fungerande beredskapsplaner och rutiner måste finnas innan en kris bryter ut. För sent och för lite kan inte vara utgångspunkten. Nationella lager ska innehålla nödvändiga artiklar som har tillräcklig hållbarhet - omsättningslager, som det heter. Frågan kan inte vara om utan snarare hur vi ska bygga upp nationella lager för beredskap vid kris, för när pandemin drog igång fanns inget lager.

Socialstyrelsens riktlinjer om tillgång till förbrukningsmateriel inom vården vid kriser prioriterades bort av regionerna, vilket jag måste säga är helt sanslöst, fru talman. Läkare på Södersjukhuset i Stockholm gjorde visir av overheadpapper. Äldreomsorgen stod i minst en månad utan skyddsutrustning. Det är skamligt att de stora regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland som drabbades så hårt av pandemin stod utan lager och förlitade sig på tesen just-in-time som vilken bilfabrik som helst.

Enligt Ekot saknade Sveriges tre största regioner tillräckligt stora lager när pandemin bröt ut. Regionerna begärde i höstas 7,7 miljarder kronor i ersättning av regeringen, för det är ju den dealen man har med regionerna. 70 procent handlar om inköp av skyddsutrustning till personalen inom sjukvården. Att köpa in skyddsutrustning och andra nödvändiga artiklar mitt under pandemin är dyrt. Regionerna ska ha ett lagerkrav på sig att åtminstone ha pandemilager för tre månaders förbrukning. Det borde vi lagstifta om.

Fru talman! Krisberedskapen måste även innefatta möjligheter till nationell produktion av skyddsutrustning för personal inom vård och omsorg. Vi ska kunna vara helt oberoende i en stor pandemi. Offentligt finansierade privata vårdenheter ska omfattas av statens krisberedskap och ha samma krav på sig som kommunala verksamheter. Samtliga privata vårdföretag med avtal från regioner ska enligt lag ingå i regionernas och statens krisberedskap. Jag yrkar därmed bifall till reservation 10.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! Antalet vårdplatser per invånare har mer än halverats sedan 1994. Det är lägst inom EU. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till en nationell strategi för att titta på tillräckligt många vårdplatser utifrån demografiska behov, krisberedskap och långsiktiga kompetensbehov. Det krävs mer personal vid nästa kris. Utan luft i systemen har personalen fått slita ont, och det behövs en stor insats för att öka bemanningen inom offentlig vård.

Jag vill tacka all sjukvårdspersonal och omsorgspersonal. Vi kan applådera tills händerna blöder, men vad ni behöver är resurser för att få en bra arbetsmiljö och löner som avspeglar ert ansvar för liv och död, vilket man verkligen har kunnat se under den här pandemin.

Fru talman! Vi ser i dagsläget hur beroende vi är av läkemedelsindustrin och deras leverans av vacciner. Att det finns vaccin över huvud taget måste jag säga är fantastiskt, men beroendet av läkemedelsbolagen och vaccinproducenterna kan inte fortsätta på det här sättet. Vänstern vill utreda förutsättningarna för offentligt ägd tillverkningsindustri av vaccin.

Covid-19 och klass hänger ihop, som alltid när det gäller klass och hälsa. Det var ju taxichaufförerna som körde hem smittad medelklass från Alperna efter sportlovet. Vi behöver mer klassfokusering, göra testning och vård mer tillgängligt och erbjuda flexibla tider för testning. Ingen ska vara beroende av digitala lösningar för att testa sig.

Vi måste minska risken för infektioner på arbetsplatserna. Är du sjuk ska du stanna hemma med sjukkassa. Karensdagar sprider alltid smitta, kan man säga. Vi måste se till att de som har stora problem i flera månader efter covid-19 får den vård de behöver. Det är oerhört viktigt att vi bygger upp de systemen så snabbt som möjligt.

Vi måste också förbereda oss på att den psykiska hälsan blir sämre efter covid-19. Det handlar om ständig rädsla i över ett år, arbetslöshet, unga som har satt livet på vänt och äldre som inte har fått träffa sina anhöriga. Vi har allt att vinna på att öka resurserna mot psykisk ohälsa.

Nu måste vi arbeta för att göra vaccinationen tillgänglig för alla på kvällar och helger och med massvaccinering på stora ställen. Vi kan! Det är fantastiskt med vaccin. Vi ska också följa riktlinjerna. En del regioner har tyvärr inte gjort det. I Stockholmsregionen har 70 procent av dem som har vaccinerats varit under 70 år.

Jag yrkar som sagt var bifall till reservation 10.

Anf. 6 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! De motioner som vi har att behandla är skrivna när vi hade mycket mindre erfarenhet av den här pandemin än vad vi har i dag. Jag vill därför ta upp vad jag tycker att vi ska göra framöver med den kunskap som vi har fått.

Först vill jag lyfta fram de motioner som Liberalerna har väckt här, framför allt den om läkemedelsberedskapen som har visat sig brista väldigt, något som flera har påpekat. Jag har faktiskt själv varit ansvarig centralt för Sveriges läkemedelsberedskap, och det här är inte svårt att lösa om man har ett centralt lager, rutiner för hur man ska omsätta lagret och en lista på vilka läkemedel som ska finnas där, för det är alls icke alla som vi har godkända i Sverige som ska finnas där. Det ska också finnas rutiner för när man får låna ur lagret.

Jag yrkar bifall till reservation 17 under punkt 4 och övergår sedan till pandemin, där ju Coronakommissionen har kommit med väldigt viktiga påtalanden som vi ska lära av och ta med oss i kommande pandemier - för de kommer att komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

När det gäller besöksförbudet kom det i en situation då vi var lite grann gripna av panik. Men besöksförbudet ska ordnas på ett annat sätt. Man ska kunna få besök av sin närmast anhöriga, som vid besök också kan avlasta personalen på boendena med det sällskap och livskvalitet som kan förmedlas. Nu har det tagit mycket tid för personalen att försöka tillgodose de mest basala kontaktbehoven.

Det bistra är ju att besöksförbudet, som alltså är olagligt, fortsätter. Ett av de värsta exemplen jag fått i dag gäller ett boende där alla är vaccinerade, både boende och personal, men där besöksförbudet fortsätter. Anhöriga får inte komma och besöka boendet. Då undrar jag ju hur man har tänkt.

Det måste alltså vara tydligt inför kommande pandemier hur man ska ordna dessa besök. Detsamma gäller dem som vill flytta; i somras hade vi bekymmer med dem som ville isolera sig i sina fritidshus och hade behov av hemtjänst. Där måste man också klara ut hur det kan ordnas på ett bra sätt.

När det gäller läkemedelsindustrin har vi i ganska många år krävt att läkemedel ska prövas på den patientgrupp som ska använda dem. Först upptäckte vi att kvinnor inte var med i kliniska prövningar, och det var för att man inte ville riskera att pröva ett läkemedel på någon som var gravid. Nu är det en jämn fördelning när man prövar. Men kravet att pröva på årsrika har också funnits, och därför är det mig en gåta att Astra inte lade upp sin prövning så att tillräckligt med årsrika människor var med. I dag sitter vi därför med problem när det gäller användningen av vaccinet från Astra.

När det gäller regionernas vaccinstrategier är de mycket olika. Jag vet regioner där man nu har gått in i fas 2 och börjat vaccinera 70-plussare, men för oss i Stockholm är mitt stalltips april. Detta försämrar naturligtvis människors tillit till beslutsfattare och till dem som lägger upp det hela - i synnerhet när man får läsa att de som går på vårdgymnasium går före multisjuka 90-plussare. Det är liksom lite svårsmält. Vi måste alltså få fram en tydlig vaccinationsstrategi med prioriteringar som människor förstår och som man inte avviker ifrån lite hit och dit.

Vi måste hela tiden lära. Det blir mycket viktigt när Coronakommissionen lite längre fram kommer med nästa betänkande - vad kan vi lära, och vad kan vi göra bättre?

Under den förra debatten kände jag att jag hade varit nästan lite sur och grinig, så jag avslutade med vad jag trodde var en solskenshistoria om en kär, frisk och aktiv granne som firade sin 80-årsdag med covid-19 på Sankt Görans sjukhus. Jag berättade att han efter två veckor piggnade till och bad om en öl, och då log ni allihop. Han dog fyra dagar senare.

Den här generationen har förespeglats prioritering när det gäller vaccinationer och känner sig inte prioriterad. Det är inte roligt. Man börjar tala om att detta med att stupa på målsnöret är en realitet, och en diskussion vi för handlar om att vi döstädar. Det här är inte bra. Vi lever i Sverige, ett välfärdssamhälle som borde kunna kommunicera, förklara och organisera vården så att man känner sig trygg med att man finns med och inte behöver riskera att dö på målsnöret.

Anf. 7 Mikael Dahlqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! Vi befinner oss i en global kris, en coronapandemi, som har lett till omfattande konsekvenser för hela samhället - många sjuka, en kraftig belastning på sjukvården, en svår vårdskuld, höga dödstal, högre arbetslöshet och försämrad ekonomi. Många människor har förlorat nära och kära. Många lider av isolering och ensamhet. Viruset slår brutalt hårt mot vårt samhälle. Vissa drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka, och några som drabbas får kroniska symtom.

Kunskapen om viruset ökar varje dag, men fortfarande finns det mycket att forska om. Vi vet att hög ålder är en riskfaktor, och därför är strategin att skydda våra äldre. Konsekvenserna har dock blivit att många har drabbats av psykisk ohälsa till följd av isolering och ensamhet. Men psykisk ohälsa drabbar inte enbart äldre; elever och studenter har det tufft med bland annat distansutbildning, och även de som jobbar hemifrån tycker att det är jobbigt att få ihop rutinerna och känner sig ensamma. Det oroar mig vilka följder pandemin kommer att få för vår psykiska hälsa.

Fru talman! Ödmjukt konstaterar jag att varken Sverige eller övriga världen var tillräckligt förberedd på pandemin, trots kunskapen om att pandemier återkommer i olika tidsrum. Därför är det särskilt viktigt att vi vänder och vrider på varje sten. Olika åsikter och idéer berikar sakfrågan och gör att vi samtidigt hanterar krisen på ett effektivare sätt, nu och framöver. Men samtidigt måste vi ha flera bollar i luften och vara medvetna om att saker kunde ha gjorts annorlunda med nuvarande kunskap. Jag tycker ändå att regeringen, tillsammans med myndigheterna, har agerat kraftfullt utifrån kunskapsläget.

För cirka ett år sedan utlyste WHO en global pandemi. Kunskapen var då begränsad, men i dag är kunskapsläget betydligt bättre gällande hur viruset smittar och vilka komplikationer man kan få av sjukdomen. Nya rön tillämpas redan i sjukvården, vilket förkortar vårdtiden och minskar dödligheten. Vaccinering har redan inletts och sker i olika faser beroende på vilken riskgrupp du tillhör. Vi börjar med att skydda våra äldre och personal inom vård och omsorg.

Sveriges pandemistrategi bygger på att vi ska skydda våra äldre och våra riskgrupper. Vi vill också ha en så låg smittspridning som möjligt och därmed ge vår hälso- och sjukvård bra möjligheter att hantera situationen. Det bygger också mycket på den enskildes ansvar att, genom kunskapsspridning, veta hur man ska bete sig. Strategin måste vara långsiktig och hållbar. Besluten som tas grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet, och de tas i nära samarbete med våra myndigheter och experter. Det är ett klokt angreppssätt.

Även om vi inte var tillräckligt förberedda fanns frågan med på vår dagordning. Regeringen fattade redan 2018 beslut om att tillsätta en utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga vid kris.

Fru talman! Riksdag, regering, myndigheter med flera har vidtagit flera åtgärder med anledning av covid-19-pandemin. Flera propositioner har lagts fram som inneburit stora ekonomiska kompensationer till regioner, kommuner, företag och kultur- och föreningsliv. Förenklingar och förbättringar har gjorts i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen - beslut som har fattats med bred enighet i riksdagen. Smittbekämpningen ska inte hindras av bristande ekonomiska resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Redan 2020 tillsattes Coronakommissionen av regeringen, och den har i uppdrag att granska regeringens, myndigheters, regioners och kommuners åtgärder för att begränsa spridning av sjukdomen. Kommissionen ska också göra en internationell jämförelse av åtgärder och deras effekt. Kommissionen har ett stort arbete framför sig som berör många delar. Den kommer att utvärdera och analysera det mesta som har med pandemin att göra.

Ett första delbetänkande har lämnats om äldreomsorgen under pandemin. Det konstaterades där att svensk äldreomsorg var oförberedd och att de åtgärder som sattes in var sena och i vissa delar otillräckliga. Att redan nu i processen börja peka ut syndabockar är fel. Låt oss invänta hela underlaget för att kunna dra rätt slutsatser! Men självklart fanns det brister, vilket inte minst de höga dödstal vi ser på våra äldreboenden och inom hemtjänsten vittnar om.

Regeringen har också tillsatt en utredning om att föreslå en äldreomsorgslag. Målsättningen är bland annat att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvårdsinsatser inom äldreomsorgen.

Eftersom tidigare lagrum inte gav möjlighet till de beslut som var nödvändiga antog riksdagen en tillfällig covid-19-lag. Lagen ger möjligheter att motverka trängsel och på annat sätt förhindra smittspridning. Lagen har redan börjat tillämpas genom begränsningarna av hur många som får vistas i en lokal. Flera nya förordningar planeras beroende på hur smittläget ser ut framöver.

Fru talman! Vi är nog alla överens om att vår beredskap och förmåga inom hälso- och sjukvården i fredstid behöver stärkas och att vår försörjning av läkemedel och annan sjukvårdsmateriel måste förbättras. Vi måste se över samordning och samarbete mellan olika aktörer och stärka försörjningskedjorna av exempelvis läkemedel. Här behövs ett större statligt ansvar. Det kommer förhoppningsvis alla de olika utredningarna att peka på.

Regeringen var tidig med att ta fram en vaccinationsstrategi. Kort därefter utsågs en nationell vaccinationssamordnare. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en nationell operativ plan. Vaccinationerna ska i första hand ges till de personer som har störst risk att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-19.

Tidigt togs ett gemensamt beslut i EU om att teckna avtal och göra upphandlingar av vacciner. Flera avtal har tecknats, även för framtida bruk. Vår målsättning är att befolkningen i Sverige ska ha erbjudits vaccin vid halvårsskiftet.

Avslutningsvis vill jag särskilt lyfta fram all personal inom vården och omsorgen, som gör en otrolig insats i en svår tid. Varmt tack till er alla!

Jag yrkar bifall till förslaget.

Anf. 8 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för inlägget i denna jätteviktiga debatt!

Låt mig inledningsvis säga att jag verkligen delar den beskrivning som ledamoten Dahlqvist inledde med av hur hårt pandemin har slagit mot hela vårt samhälle men särskilt mot vissa grupper och att den har slagit på olika sätt. Vad jag blev bekymrad av att höra var det som jag kritiserade i mitt anförande, nämligen att man i regeringspartierna har rätt mycket av en tillbakalutad inställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Jag delar uppfattningen att Sverige inte var tillräckligt förberett inför pandemin, som ledamoten Dahlqvist sa i sitt anförande. Problemet är att regeringen inte lärde av den första vågen av pandemin och inte var mer förberedd och bättre rustad inför den andra vågen. Och det jag är bekymrad över nu, fru talman, är att regeringen begår samma misstag igen. Nu inför en förestående tredje våg är man inte tillräckligt proaktiv, utan man är alltjämt reaktiv och långsam.

Jag vill därför fråga ledamoten Dahlqvist: Varför inte lära av de misstag som har begåtts? Varför inte ta fram den handlingsplan som vi moderater efterlyser för att möta en tredje våg med bland annat en tydligare nationell krisledning, med tydligare krav på munskydd, med mer av regler i stället för rekommendationer, med tydliga ersättningar till drabbade företag och inte minst med en bättre fungerande smittspårning och testning?

Vi var sena i våras med att komma igång med den storskaliga testningen. Det gav oss ett väldigt dåligt utgångsläge i pandemin. Nu måste vi vara på tårna och förhindra smittspridningen av de nya mutationerna, använda snabbtester, sekvensera och vara mycket mer snabbfotade. Är ledamoten Dahlqvist och regeringen beredda att lära av sina misstag och vara proaktiva inför den tredje vågen?

Anf. 9 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack så mycket, Johan Hultberg, för dina frågor och dina synpunkter!

Det är alltid lätt att vara efterklok och se vad vi gjort och vad vi ska göra framöver. Som jag sa i mitt anförande, Johan Hultberg, bygger vår strategi oerhört mycket på samverkan med professionen och våra myndigheter. Vi tar alltså hjälp av beprövad erfarenhet och kunskap, fru talman, och det innebär att vi tillsammans med myndigheter tar del av deras kloka råd och kunskap.

Självklart lär vi av misstagen, fru talman. Självklart ska vi försöka göra saker annorlunda med dagens kunskap. Jag tycker ändå att regeringen har agerat i tidsspektrumet utifrån den kunskap och erfarenhet man har.

Fru talman! Vad gäller exempelvis munskydd är det ju fortfarande debatterat vilken nytta de gör. Tittar vi på jämförbara länder i Europa där man både har tillämpat lockdown, alltså helt har stängt samhällen, och infört munskydd ser vi att man ändå fortfarande har hög smittspridning.

Låt oss se vad som händer framöver, fru talman, och låt oss då försöka hantera det här utifrån det vi kan och vet.

Anf. 10 Johan Hultberg (M)

Fru talman! "Låt oss se vad som händer", var ledamoten Dahlqvists svar. Det gör mig inte mer trygg, direkt, utan tvärtom mer bekymrad. Just den här laissez-faire-inställningen är väldigt bekymmersam.

Vi har alltså en allvarlig pandemi. Till dags dato har fler än 12 600 svenskar dött med covid-19, och vi står inför en tredje våg. Poängen med mitt anförande och mina repliker här var inte att peka ut syndabockar, utan poängen var att vi måste göra mer för att göra oss redo att möta en tredje våg. Vi får inte vara så passiva och reaktiva som vi faktiskt har varit under både den första och den andra vågen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Regeringen lutade sig tillbaka efter den första vågen och trodde inte att det skulle bli så farligt, så när den andra vågen kom hade man inte den lagstiftning på plats som behövdes för att kunna vidta ordentliga åtgärder. Testningen och smittspårningen är alltjämt ett problem. Vi har fortfarande inte ett sådant konkret och enkelt redskap för att minska smittspridningen som en nationell spårningsapp. Strategin att skydda de äldre har misslyckats. Varför då inte använda antigentester, som är ett bra verktyg för att säkerställa att vi inte får mer av asymtomatisk smittspridning?

Varför skjuta över alla problem inom äldreomsorgen på den utredning som kommer att leverera svar om flera år? Vi behöver ju också adressera de problem som finns inom äldreomsorgen här och nu. Nästa vecka debatterar vi flera sådana förslag, som Moderaterna tillsammans med andra partier här i riksdagen har lyckats få majoritet för, till exempel att vi behöver ställa språkkrav inom äldreomsorgen så att alla medarbetare inom äldreomsorgen kan ta till sig de rutiner och riktlinjer som gäller.

Det behövs ledarskap, ledamoten Dahlqvist. Vi måste agera utifrån det misslyckande som Sverige hittills har haft under pandemin. Tre av fyra som dött i Norden är svenskar. Det måste vi lära av.

Anf. 11 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack så mycket, Johan Hultberg, för dina synpunkter!

Jag tycker att man ska vara ödmjuk i den här situationen, Johan Hultberg - ödmjuk inför hur Sverige ser ut och hur Sverige styrs. I princip sågar du och ditt parti den styrelseform vi har i dag med självbestämmande ute i våra regioner och kommuner.

Vad är statens ansvar kontra regioners och kommuners? Flera av de kommuner som du riktar kritik mot regeringen för styrs av borgerliga, och vi har sett hur det har gått. Men jag tycker att det är fel att föra det resonemanget nu.

Låt oss framöver se vad som var fel och vad som var rätt! Det var så jag menade i mitt anförande, fru talman - att tiden ger oss kunskap.

Sedan tycker jag att det är klokt av oss att inte leka fritidsepidemiologer. Det är klokt att vi i första hand låter våra experter komma med råd och kunskap och att vi sedan som förtroendevalda väger in kunskapen. Det finns ju många om och men kring de förslag som du tar upp, och jag är inte rätt person att bedöma om de är rätt nu eller inte. Men jag litar på våra medicinskt kunniga experter som tillsammans med regeringen ger en helhetsbild, och vi fattar beslut utifrån den.

Anf. 12 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Regeringens mantra är ofta "rätt åtgärd vid rätt tid". Det låter ju klokt, men den stora frågan är vad vi har för underlag för de beslut vi fattar. Det är viktigt att det är transparent, att vi vet vilka underlagen är och vad skälen är till att vi nu fattar det här beslutet.

Vi vet att Danmark i dagarna, kanske i morgon, kommer att fatta beslut om nya åtgärder eller lättnader. Det innebär att partierna - samtliga partier - samlas dagen innan, går igenom underlagen och diskuterar vad de ska ha för åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Mantrat "rätt åtgärd i rätt tid" förutsätter, tycker vi kristdemokrater, att man har varit transparent och öppen med vad skälen för bedömningen är. Det saknar vi väldigt ofta i dag - det är väldigt sällan som regeringen är transparent och berättar det. Man bara säger att "det är en samlad bedömning, och därför gör vi si eller så".

Min första fråga till ledamoten är: Hur ser ledamoten på den bristande transparensen? Skulle vi kunna göra mer, och hur värderar ledamoten behovet av transparens? Är det onödigt? Ställer jag en helt onödig fråga? Är det bättre att vi bara överlåter besluten till regeringen?

Jag har också en andra fråga. Jag vet att vi har varit överens i denna kammare om att pandemilagen kom för sent, så vi behöver inte orda mer om att vi gärna hade sett den tidigare. Pandemilagen var inte rätt åtgärd i rätt tid, utan den var rätt åtgärd för sent. Jag gissar dock att ledamoten har några exempel på åtgärder som har kommit just i rätt tid, så jag vill gärna fråga ledamoten: Vilka är de åtgärder som har vidtagits under pandemin som har varit just rätt åtgärder vid rätt tid?

Anf. 13 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för frågorna!

Svaret på Acko Ankarbergs första fråga är ja. Jag tycker att detta är oerhört viktigt. Speciellt då vi befinner oss i en global kris, vilket vi gör även i vårt land, är det viktigt med nationell samling och enighet. Jag tycker, fru talman, att vi i början - och kanske nästan hela första året - hade en ganska god enighet och samspråkade kring vilken strategi vi skulle välja framöver.

Fru talman! Jag är inte rätt person att svara på hur regeringen och sedermera statsministern gör i sitt förankringsarbete med de andra partierna och partiledarna, men det är väl klart att det är rimligt att man träffas kontinuerligt, stämmer av och lyssnar in. Jag ser personligen inget som helst problem med detta - tvärtom berikar det, som jag sa i mitt anförande, att ha en bred debatt. Jag tycker ändå att det är viktigt, fru talman, att vi styrs en hel del av våra experter, naturligtvis med avvägningar för helheten.

Den andra frågan Acko Ankarberg ställde till mig var vilka insatser regeringen har gjort vid rätt tid. Fram till i dag är det klart att vi har misslyckats i vissa delar, fru talman, men jag tycker ändå att det i många delar har funkat ganska bra. Vi har kunnat ha ett relativt öppet samhälle med de fördelar detta innebär för ekonomin och enskilda. Vi har visserligen höga dödstal, men i jämförelse med övriga EU ligger vi i mitten.

Jag tycker egentligen att regeringen har vidtagit åtgärder relativt snabbt. Ett misstag vi dock kanske har gjort, fru talman, är att förlita oss för mycket på regionerna och kommunerna till exempel när det gäller testning. Där kanske vi skulle ha gått in tidigare, men det har ju med vårt kommunala självstyre att göra.

Anf. 14 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag tror att det är precis det här vi behöver göra mycket mer. Politiken ska förstås ta in kunskaper från myndigheter, akademiker och forskarsamhället i övrigt; det är nödvändigt. Men det är vi som dömer av - utifrån det ena och det andra dömer vi av de politiska konsekvenserna.

Jag uppfattar att detta är precis vad ledamoten Dahlqvist gör nu. Vi har ändå kunnat värdera saker som har varit positiva för samhället, och då kanske vi får ta en del begränsningar och problem. Det skulle jag vilja se mycket mer av från regeringen. Det är väldigt sällan man faktiskt gör de avvägningarna, utan det låter mer som att regeringen har bestämt och som att det alltid är rätt åtgärd i rätt tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Det funkar inte; man får ingen följsamhet eller tillit till något om man inte berättar om underlagen och skälen för det. En större öppenhet och transparens kring vad man ser, vad man vet och hur man dömer av skapar respekt för den som fattar beslut, även när man fattar beslut om vilka man sedan - vilket man ofta får göra i en kris - får säga att det inte blev så bra som man hoppades därför att något annat hände.

Att vara öppen med underlagen är väldigt viktigt. Jag vill göra ett medskick om att förstärka underlagen och transparensen, för jag tror att det ökar följsamheten hos befolkningen. Att vi oppositionspartier kan vara jobbiga är någonting som varje regering får leva med, men att befolkningen känner trygghet och tillit är väldigt viktigt.

Nu måste vi öka följsamheten när det gäller de råd och begränsningar som finns. Lyckas vi inte med detta kommer vi att fortsätta att ha höga dödstal, så det är nödvändigt att vi lyckas med det.

Det är klokt att vi faktiskt värderar vad vi har gjort som har varit bra respektive dåliga åtgärder. En åtgärd som jag har grunnat väldigt mycket över är besöksförbudet på äldreboenden, som har inneburit mycket negativt för dem som i praktiken har blivit instängda på särskilda boenden. Vi vet i dag att det är den smitta som kanske är asymtomatisk - den man bär med sig utan att veta om det - som faktiskt har påverkat mest. Då hjälper ju inget besöksförbud i världen, för personalen kommer ändå in.

Våga värdera det som är svårt - det behöver vi göra framöver.

Anf. 15 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg, för synpunkterna!

Jag har ingen annan uppfattning än vad jag sa i mitt första replikskifte med dig, Acko Ankarberg. Självklart ska vi ha öppenhet och transparens så långt som möjligt. Det gäller speciellt när det handlar om stora, breda, viktiga och allvarliga frågor, och pandemin är ju en sådan.

Jag vill efterlysa något tillbaka, fru talman. Oppositionen ska naturligtvis vara kritisk, och jag välkomnar en sådan debatt. Jag skulle dock önska lite mer nyanserad kritik ibland. Det låter på en del här i talarstolen som att vi har misslyckats totalt med hela pandemistrategin, och så enkelt är inte svaret.

Jag för gärna vidare dina synpunkter till Socialdepartementet, Acko Ankarberg Johansson, för jag delar din uppfattning.

Fru talman! När det gäller helheten får vi ta till oss det som vi lär och det vi har gjort fel. Jag tolkar det som att vi just nu har en stor enighet i kammaren när det gäller på vilket sätt staten ska ta större ansvar framöver inom exempelvis sjukvården. Vi kommer att få en spännande diskussion - eller rättare sagt har vi redan en diskussion - om huvudmannaskapsfrågan. Som det är i dag är det dock utformat på ett lite svårstyrt sätt; det är vi nog ganska överens om. Där får vi fundera på vad som är klokt framöver.

Anf. 16 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Fru talman! Någonting som chockade mig när vi gick in i den här pandemin var bristen på skyddsutrustning. Den var verkligen slut. De stora regionerna - eller regionerna över huvud taget - hade underlåtit att bygga upp lager av skyddsutrustning. Stockholm hade exempelvis skyddsutrustning för fyra dagar, och det var panik. Just bristen på skyddsutrustning gjorde faktiskt att exempelvis äldreomsorgen inte hade skyddsutrustning under en månad, och det är katastrofläge.

Vi vill gärna ha en lagstiftning om detta. Skyddsutrustning i regionerna kan inte vara fri lek - man kan inte spela med en hel befolknings hälsa på det sätt som man har gjort, anser jag. Skulle det inte vara väldigt bra om vi hade en lagstiftning som sa att regionerna ska ha skyddsutrustning för minst tre månader? Detta skulle vara något slags pandemilager förutom det stora förbrukningslager vi ska ha. Lager är ju oerhört viktigt, och det var tack vare Socialstyrelsen som det faktiskt kom in skyddsutrustning i Sverige.

En annan fråga jag har funderat på, fru talman, handlar om vaccinationerna. Det finns uppenbarligen en bra plan som är uppgjord mellan Sveriges Kommuner och Regioner och regeringen, med väldigt tydliga prioriteringsordningar och så vidare. Nu följs inte detta ute i regionerna. Finns det några tankar om hur man kan se till att det funkar bättre? Om 70 procent av de vaccinerade i en region är under 70 år måste det ses som väldigt märkligt, fru talman. Är detta någonting som regeringen har funderat på?

Anf. 17 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågorna!

Jag börjar med den första frågan, fru talman, om hur vi ser på lagstiftning om förråd av skyddsutrustning - och läkemedel, vill jag tillägga.

Jag delar Vänsterpartiets och Karin Rågsjös uppfattning att vi måste ha ett system där vi säkrar skyddsutrustning. Helt uppenbart hade vi stora bekymmer. Det var inte hälso- och sjukvården som drabbades värst, fru talman, utan det var inom äldreomsorgen och inom omsorgen generellt vi såg de stora bristerna. Det var bedrövliga situationer.

Regeringen har en pågående utredning gällande just denna fråga. Vi väntar in den utredningen, sköter oss när det gäller beredningstvånget och kommer med ett beslut. Jag skulle dock inte bli förvånad, fru talman, om regeringen kommer tillbaka med en proposition där man på något sätt på nationell nivå vill säkra våra förråd av förbrukningsvaror och läkemedel.

Den andra frågan som Karin Rågsjö ställde, fru talman, gäller vaccinationer som inte följer prioriteringsordningen. Där vill jag bara understryka Karin Rågsjös uppfattning i talarstolen, för det är ju totalt demolerande för systemet. Därför är det viktigt, precis som du sa Karin Rågsjö, att här måste det bli konsekvenser.

Fru talman! Genom att vi har det styrningssätt vi har i Sverige med kommunalt självstyre och där det är regioner och kommuner som får hantera arbetsmiljöfrågor får det felaktigheter som följd. Men nationellt är det väldigt tydligt vilka som ska prioriteras. Det har också skrivits ett tydligt avtal mellan staten och SKR som beskriver hur vaccineringen ska ske.

Anf. 18 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det som varit uppenbart under hela pandemin för oss som har följt den i socialutskottet från dag ett fram till nu är styrningen i Sverige. Regeringen har inte haft hela makten, så att säga, och kunnat trycka på ett antal knappar så att det ska hända saker där ute, utan det har varit väldigt många kockar i soppan med olika kristallkulor som man har putsat på för att se vad man ska göra och inte göra - oftast efteråt, vill jag då påstå, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Jag tycker att det är ett jätteproblem att man i kris inte har en ordning som gör att staten kan styra på ett helt annat sätt och, som jag tog upp i talarstolen, att alla partier är med i en typ krisgrupp. Det här är ett krig vi för. Då kan vi inte sitta och diskutera på det sätt som vi har gjort, utan vi måste göra det mer tillsammans.

Låter inte ett styrsystem med en regering som kan trycka på några knappar, alltså en statlig krisstruktur med en grupp av ledamöter från samtliga partier i en krisgrupp tillsammans, som en framkomlig väg? Med en sådan tror jag att man hade kommit framåt på ett annat sätt som kollektiv.

Det politiska spelet spelar vi allihop, fru talman, när vi kan. Men just i en pandemi, ett krig på det sätt som det är nu, tror jag att det hade varit bra om man hade hittat en bättre funktion för partierna där vi hade känt oss mer committade. I framtiden hoppas jag på det, fru talman.

Anf. 19 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack så mycket, Karin Rågsjö, för dina synpunkter!

Frågan om styrning är otroligt intressant. Vi har ju ett system som flera av oss har beskrivit hur det ser ut i dag - att vi har kommunalt självstyre i våra kommuner och regioner. Det har medfört, fru talman, att inte regeringen och inte heller riksdagen, för den delen, har agerat så kraftfullt som vi har önskat. Dessutom har vi fortfarande brister i vår lagstiftning som gör att vi inte kan vidta de åtgärder som egentligen är mest adekvata i situationen, fru talman.

Ledamoten frågar mig hur man organiserar samarbetet. Det vore förmätet av mig att uttala mig om regeringens ansvar när det gäller samarbete. Men jag tycker att alla utredningar som nu är på gång får ge oss ett svar på hur Sverige ska styras framöver och kanske också funderingar kring hur en förankring eller samverkan ska se ut i den parlamentariska situation som är.

Fru talman! Vi har faktiskt en väldigt tydlig förvaltning i dag vid krig där vi utser en särskild styrning, som nämnder och så vidare.

Jag vill tro att det finns poänger med både det som du, Karin Rågsjö, och tidigare Acko Ankarberg framförde. Jag tycker att det är rimligt att man har en bred förvaltningsprocess.

Anf. 20 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Det här är mitt första anförande i den här kammaren, så jag tänker i all enkelhet göra några reflektioner över några av de reservationer i betänkandet som vi ska ta ställning till här i dag. Jag tänker hålla mitt anförande på temat eftertankens kranka blekhet.

Innan jag ger mig in på reservationerna vill jag som något av det första jag gör i den här talarstolen framföra mitt stora, innerliga och hjärtliga tack till all den personal som det senaste året har gjort heroiska insatser i Sveriges kommuner och Sveriges regioner. De har räddat fantastiskt många liv. Det ska vi vara väl medvetna om. Vi brukar tala om dem som har dött, och det ska vi såklart göra, men det är desto fler som svensk sjukvård faktiskt har räddat och som i dag andas och fortsätter med sina liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Svensk sjukvård har genom att ta sig an det här viruset på rekordtid ställt om. Man har hanterat pandemin och omhändertagit ett helt nytt vårdbehov som inte fanns för ett år sedan. Coronaöverlevare eller människor med långtidscorona har ju över huvud taget inte funnits tidigare inom svensk sjukvård. Om nu alla följer rekommendationerna den kommande tiden och Sverige får ut vaccin till regionerna och vår befolkning blir vaccinerad hoppas jag att alla ni som jobbar inom hälso- och sjukvården och omsorgen kan få möjlighet till en välförtjänt återhämtning, som ni faktiskt har avstått för oss alla.

Fru talman! Jag går nu tillbaka till temat eftertankens kranka blekhet. Jag har läst reservationerna, som väldigt mycket rör regionernas och statens olika tillkortakommanden när det gäller läkemedelsförsörjning, avsaknaden av diverse lager och så vidare. Jag vill då passa på att påminna ledamöterna i den här kammaren om att vi, det vill säga staten, alla invånare och medborgare i det här landet, för inte speciellt länge sedan hade en ganska bra organisation för detta. Jag tror att det till och med var ett aktiebolag. AB Apoteket tror jag att det hette. Vi styckade upp det och sålde det. Det var tidigare en organisation som fanns på plats i varje kommun. Den hade till uppgift att ha mediciner i lager. Den såg till att vårdgivare fick tillgång till de mediciner de behövde. De hade dessutom en föredömligt effektiv inköpsavdelning eller upphandlingsavdelning som gjorde att alla vi medborgare som behövde mediciner kunde få tillgång till mediciner till en lägre kostnad, dessutom i hela landet. Det var på det stora hela en läkemedelsförsörjning som fungerade klanderfritt för både vårdgivare och patienter.

I det lite större landet i väster som nyligen hade ett presidentval brukar de slänga sig med uttrycket: If it ain´t broke, don´t fix it. Lite fritt översatt betyder det att om det fungerar finns det ingen anledning att laga det, utan låt det fortsätta att fungera.

Frågan jag ställer mig i den här kammaren efter att ha läst reservationerna är vilken ledstjärna den borgerliga regeringen som sålde och styckade upp apoteket hade och vilka problem man ville lösa genom att göra det. Hade inga vårdgivare några invändningar mot att läkemedelsleveranserna inte fungerade, samlades det in protestlistor till förmån för en avreglerad apoteksmarknad och så vidare? Nu är det ju några år sedan, men jag har inte något minne av att detta var fallet.

Fru talman! Vi kan nu köpa Alvedon på Ica, och det är ju bra anser en del. Men vi är fruktansvärt dåligt rustade för att hantera en pandemi. Det är väl ett av resultaten av hanteringen av bolaget Apoteket.

Jag har inget problem med marknadslösningar. De är jättebra för mycket, till exempel olika sorters badsalt, hudkrämer, smaksatta tuggummin och så vidare. Men är de något att luta sig mot under en pandemi eller när vi ska bygga ett robust hälso- och sjukvårdssystem? Nja, det återstår väl att se. Det är väl lite det reservationerna handlar om.

Jag tänkte lite fritt, för det får man väl göra ibland som ledamot av denna kammare. Staten hade en perfekt organisation för läkemedelsförsörjning med full rådighet över logistik, inköp och distribution, med hundraprocentig nationell täckning och med egen personal och egen linjeorganisation. Om staten hade haft kvar denna rådighet över Apoteket AB hade man genom ett ägardirektiv till styrelsen för bolaget snabbt kunnat få till stånd nationell provtagning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Låt mig åter poängtera att regionerna har gjort heroiska insatser när det gäller provtagningen. Men deras kapacitet och ansvar handlar om mer än covidtester. De har också ansvar för den ordinarie hälso- och sjukvården, och den behöver också labb och provtester, vilket är en begränsande faktor.

Apoteket kan säkert inte lösa alla de problem jag radar upp, men det handlar om att vi har avhänt oss förmågan att ha ett robust samhälle. Miljöpartiet var starkt emot denna avreglering och att denna infrastruktur skulle slås sönder. Så nästa gång man funderar på om man ska avreglera och förse Sverige med badsalt eller livsviktiga mediciner kan man fundera på vad som är statens kärnuppgift.

Fru talman! Jag tackar övriga ledamöter för intressanta inlägg och ser fram emot fler spännande meningsutbyten i utskottet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 21 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Varmt välkommen till riksdagen, Nicklas Attefjord! Det känns spännande att du också kommer att ge dig i kast med socialutskottets frågor, och det var intressant att få lyssna till dig här.

Apoteksbranschen är en starkt reglerad bransch. Ledamoten kommer att upptäcka att det helt och hållet styrs av staten vilka priser som sätts på läkemedel. Dem sätter inte branschen själv. Det är helt reglerat av staten och full priskontroll. I omregleringen beslutades dessutom om allt som är väsentligt för politiken. Jag ser fram emot att ledamoten återkommer med förslag på hur eventuella justeringar ska ske.

Jag är glad över att vi har kunnat öka tillgängligheten på apoteksmarknaden. Det är klokt att vi i dag har fler apotek och fler möjligheter att köpa de läkemedel människor behöver som är förskrivna av läkare. Det finns också ett receptfritt sortiment. Men man kan faktiskt inte köpa Alvedon till vuxna på Ica eftersom det finns risker med det. Det här är alltså starkt reglerat.

Det är fritt fram att vara motståndare när beslut fattas. Men sedan, när man sitter på regeringsmakten, kan man ändra på besluten och reglera på andra sätt. Jag har dock inte sett några sådana förslag men ser fram emot att ledamoten återkommer med sådana under allmänna motionstiden.

Jag tror att ledamoten noterade att flera av oss återkom till att vi vill ha mer nationell ledning och styrning för att hantera pandemin. Jag vill därför fråga ledamoten, som ju har färsk erfarenhet av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen: Behövs det mer nationell styrning av hälso och sjukvården i en kris?

Anf. 22 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Jag tackar Acko Ankarberg Johansson för frågan.

Som ledamoten nämnde var jag till alldeles nyligen regionpolitiker i Västra Götaland. Min erfarenhet därifrån är att i en kris fungerar sjukvården som allra bäst. Det blir tydligt vad som ska göras, beslutsvägarna är korta och man kapar mycket byråkrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Jag har svårt att tro att något skulle bli bättre av att centralstyras från Stockholm. I ett tidigare replikskifte nämndes hur vaccinationsprioriteringarna frångåtts, vilket vi gjorde i Västra Götaland. När chefen för intensivvården på Sahlgrenska förklarade att akutsjukvården på Sahlgrenska skulle implodera vid ett covidutbrott bland personalen var det ett rimligt beslut att denna personal fick gå före för att undvika svåra konsekvenser för alla invånare i hela Göteborg. På andra håll i landet där man inte hade samma smittspridning hade man dock inga problem att följa de nationella riktlinjerna.

Att sitta i Stockholm och säga vad alla i landet ska göra på detaljnivå är kanske inte alltid jättebra.

Anf. 23 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Nej, det är absolut inte smart att sitta i Stockholm - denna förhatliga plats för stora delar av Sverige. Men Stockholm är ganska trevligt, kan jag berätta för dem som inte har möjlighet att vara här.

Nej, politiken bör lämna detaljstyrning därhän. Under pandemin har vi snarare sett hur professionerna själva ställde om. Det var inte politiker eller tjänstemän på högre nivå som gjorde omställningen, utan på några få veckor i våras ställde i huvudsak personalen om från andra avdelningar till intensivvårdsavdelningar.

Den kraft som finns i personalen behöver vi använda oss av mycket mer framöver. Mitt parti har motionerat om att alla de byråkratiska och administrativa funktioner som lades åt sidan under pandemin inte ska återföras förrän vi vet om de behövs. Det handlar om ett slags enkelt moratorium: Återför inte en massa administrativa rutiner förrän vi har prövat om vi verkligen behöver dem!

Jag håller med ledamoten om att vi behöver använda denna kraft mer inom hälso- och sjukvården. Men jag tror att det snarare handlar om det som utskottets ledamöter har lyft fram, nämligen de lager av styrning som finns inom sjukvården och som inte förenklar sjukvården. I en kris kan ingen, inte ens regeringen, besluta om att flytta läkemedel mellan två regioner, trots att det där läkemedlet för att söva patienter behövs.

Borde det inte finnas en nationell beslutsmakt att kunna göra nödvändiga åtgärder när det gäller läkemedel, patienter, personal eller annat i just en kris? Det är inte helt enkelt att vara socialminister när man inte ens kan, som ledamoten Karin Rågsjö sa, trycka på knappen och få en effekt utan får hoppas att 21 regioner gör det.

Jag lyssnar gärna mer på vad ledamoten tänker om eventuell nationell styrning och hur den skulle kunna fungera bättre.

Anf. 24 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Vad gäller detaljstyrning är jag en sådan politiker som jobbar med tillit och tilltro, och jag har extremt stor tillit och tilltro till att mina kollegor ute i regionerna inte kommer att återinföra administrativa pålagor. Det är en av mina erfarenheter.

Sett från den horisont jag kommer ifrån nu vill jag nog ändå hävda att vi tog ett politiskt ansvar. Vi gav ett delegerat mandat till dem som behövde det för att kunna leda och styra i en kris. I de dialoger vi har haft med professionen har de varit väldigt nöjda med det sätt på vilket vi ställde om vår politiska organisation. Detta är en erfarenhet som vi kan ta med oss, titta på, fundera över och jobba vidare med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Sedan var det medicinerna och samordningen mellan de olika regionerna. Jag tror att vi borde ha genomfört storregionreformen. Det hade varit betydligt enklare om vi hade haft stora och robusta regioner, som i det förslag som låg på riksdagens bord för ett antal år sedan, oklart när. Jag beklagar att den dåvarande riksdagen, vilken det nu var, inte genomförde detta beslut. Det hade varit bra i denna pandemi.

Anf. 25 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag vill också gärna ta tillfället i akt att hälsa Nicklas Attefjord varmt välkommen till denna kammare. Jag ser fram emot att jobba tillsammans. Ledamoten Attefjord ska veta att i socialutskottet är vi, trots vad denna debatt kan ha gett sken av, i grunden väldigt lösningsorienterade. Vi försöker hitta breda lösningar, inte minst under ordföranden Acko Ankarberg Johanssons utmärkta ledarskap i utskottet. Hon är duktig på att finna landningszoner där vi kan samlas och hitta gemensamma ståndpunkter.

När jag lyssnade på Attefjords jungfruanförande blev jag dock lite beklämd, fru talman, över att han använde åtta minuter till att prata om apoteksmonopolet och att det skulle ha varit lösningen på pandemin och de problem som har uppkommit. Detta tycker jag är en väldigt bekymmersam beskrivning. Han sa inte ett ord om vad som ska göras för att förhindra en tredje våg, vad regeringen kanske har misslyckats med eller de erfarenheter som jag är säker på att Attefjord har med sig från Västra Götalandsregionen till Riksdagshuset och arbetet i socialutskottet.

Vi ska veta att det före omregleringen inte var så att Apoteket hade fullständig kontroll över hela kedjan. Då, precis som i dag, var det trots allt leverantörerna som lagerhöll medicin, och beredskapslagren avskaffades långt innan vi skrotade apoteksmonopolet 2009. Det var dessutom en inkorrekt beskrivning av hur det såg ut innan reformeringen och hur det ser ut i dag.

Fru talman! Jag vill nu ta tillfället i akt att fråga ledamoten: Vilka åtgärder anser Nicklas Attefjord behöver vidtas nu för att förhindra att Sverige drabbas hårt av en tredje våg? Vilka åtgärder kommer han att driva framåt?

Anf. 26 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Ledamoten Hultberg frågar vilka åtgärder som jag skulle vilja se för att förhindra en tredje våg. Man kan värdera hur framgångsrik Sveriges strategi har varit. Jag pekade på att vi har räddat många tusen genom att vårt sjukvårdssystem inte någon gång har sviktat i den grad som varit fallet i andra länder. Att hålla det fungerande har varit en nyckelfaktor.

I övrigt tror jag inte på några mirakelkurer, utan det gäller att hålla avstånd, upprätthålla den sociala distanseringen, få människor att följa rutinerna och få upp vaccinationsgraden snabbt. Problemet här är inte vaccinatörer, utan det verkar vara leveranserna från de företag som EU har upphandlat från. Det finns inga genvägar att ta här, utan vi måste hålla i, hålla ut och få vaccinationen utrullad. Det är vad jag ser som viktigast.

Anf. 27 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Att hålla i och hålla ut ser vi allt större problem med. En växande andel av befolkningen efterlever helt enkelt inte rekommendationerna så som man gjorde under pandemins början. Det är bland annat därför som vi moderater efterlyser en handlingsplan, som vi menar behövs för att ha en bra beredskap för att tackla en tredje våg och undvika att smittspridningen blir stor och omfattande och att vi kommer i det läge som vi tidigare befunnit oss i, med en intensivvård som går på knäna och där personalen tvingas arbeta oerhört hårt.

Vi är helt överens, jag och ledamoten Attefjord, om att medarbetarna i hälso- och sjukvården liksom i omsorgen är fantastiska hjältar som har räddat otroligt många liv. Men min bestämda uppfattning är att vi politiskt inte har gett dessa hjältar tillräckligt goda förutsättningar. Vi hade kunnat hejda mer av smittspridningen. Vi hade kunnat ge äldreomsorgen och sjukvården bättre förutsättningar att tackla pandemin.

Jag menar att vi nu måste lära av de misstag som har gjorts. Vi behöver en regering som är proaktiv och som ser till att vi får en handlingsplan med mer regler, som jag sa, i stället för bara rekommendationer, då vi ser att efterlevnaden inte är så god som den behöver vara. Vi behöver ökad testning och mer sekvensering. Vi behöver använda alla de verktyg som vi faktiskt har i vår verktygslåda.

Jag har den fullaste respekt för att man i början av pandemin inte visste hur man skulle göra och gjorde många misstag, men nu har vi mer kunskap och bättre verktyg. Varför inte ta fram till exempel en smittspårningsapp snarast möjligt? Varför inte brett och nationellt se till att vi rullar ut antigentester och snabbtester för att säkerställa att vi kan förhindra spridningen av asymtomatisk smitta och annat? Och så är det vaccinationerna.

Det vore jättebra om Attefjord kunde ställa sig bakom Moderaternas utskottsinitiativ om att det behövs en nationell informationskampanj för att säkerställa att vi når den goda vaccinationsgrad som ledamoten pratar om.

Anf. 28 Nicklas Attefjord (MP)

Fru talman! Ledamoten Hultberg pratar om vad som behöver göras och har en rad olika förslag. Regeringen lägger ju veckovis fram nya förslag och nya restriktioner och skruvar i de åtgärder och paket som finns. Jag upplever det som bra. Om det sedan är tillräckligt har jag svårt att bedöma utifrån min position - kanske kan ytterligare saker göras.

Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

Det som kan läggas till är att vi har mycket mer kunskap om smittan nu. Vi vet till exempel att den är väldigt socialt skicklig när det gäller att slå mot de svagaste, alltså de som är mest trångbodda, som har de lägsta inkomsterna och som har kontaktyrken. Det är de som drabbas och som dör i allra högsta grad, så där behöver vi nog sätta in fler åtgärder. Där behöver framför allt kommunerna titta på åtgärder mot trångboddhet och andra saker som jag har svårt att tro att man skulle göra från regeringsnivå. Detta är något som de regionala och kommunala nivåerna behöver jobba med i takt med att ny kunskap läggs till om hur viruset agerar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Covid-19-pandemin och därmed samman-hängande frågor

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)

Tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda