Djurskydd

Anf. 27 Marléne Lund Kopparklint (M)

Djurskydd

Fru talman! Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation 19, Veterinärer och djursjukvård.

Jag skulle vilja börja med att läsa upp några rubriker från tiden mellan 7 och 10 december 2020: "Ny hundsmuggling - nio valpar avlivade i Trelleborg"; "16 valpar var i så dåligt skick att de fick avlivas"; "60-tal gatuhundar stoppades vid gränsen - hittades bland spyor och avföring"; "Djurklinik trött på insmugglade valpar - utökar kontrollen"; "Valpköpen slutade i sorg - blev sjuka och fick avlivas"; "Veterinärens ilska: 'Det är så grymt'".

Under pandemin har vi sett att allt fler svenskar vill köpa en hundvalp. Det märks tydligt hur det knappt finns en enda hund till salu på de vanliga annonssajterna. Detta har även märkts vid gränserna. Under september och oktober 2020 stoppade Tullverket 95 olagligt införda hundar med okända identiteter, falska pass och falska vaccinationsintyg. Detta kan man jämföra med föregående år, då siffran låg på 39 hundar under samma period.

Det här har kommit att bli en handel som omfattar oerhört mycket pengar. Inte sällan handlar det också om annan grov brottslighet, som exempelvis narkotikasmuggling. Dessa djur utsätts för stort lidande, och många gånger är valparna i så dåligt skick att de får avlivas på plats av veterinärer. Tjänstemännen vid Tullverket får inte själva fatta beslut om vad som ska göras med valparna när de stoppar dessa kriminella hundsmugglare, utan det är Jordbruksverket som med hjälp av distriktsveterinärer ska inspektera valparna och fatta beslut om vad som ska göras. Med den veterinärbrist som i dag råder tvingas tullpersonal allt oftare släppa smugglarna eftersom inga distriktsveterinärer har tid att komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Varför nämner jag då detta, fru talman? Jo, självklart för att det måste till flera insatser för att stoppa hundsmugglingen. Men jag nämner det i detta sammanhang även för att dessa små valpar blir onödigt lidande och kanske till och med dör i onödan på grund av den veterinärbrist som råder.

Fru talman! Våren 2019 lyssnade jag till ett seminarium i riksdagen om hur bristen på veterinärer och djursjukvårdare påverkade landets djursjukhus. Redan då valde jag att engagera mig i frågan. Jag har besökt djursjukhus och veterinärer på flera ställen runt om i landet och fått veta att flera verksamheter tvingats minska sina öppettider och under sommartid stänga helt och hållet på grund av att det inte finns veterinärer.

Jag har också haft långa samtal med veterinärer som berättat om vilka konsekvenser det får när det inte finns tillgång på djursjukvårdare. Djur kommer att riskera onödigt lidande om de blir sjuka. I allra värsta fall blir man tvungen att avliva dem om de inte får vård i rätt tid. Det kommer också att få konsekvensen att lantbruksgårdar och slakterier blir utan tillsyn och kontroller, och inte heller det vill vi vara med om.

Fru talman! Vi är väl medvetna om att det är en ytterst liten andel lantbrukare och slakterier som missköter sina djur, men de ohyggliga reportage som vi sett för någon månad sedan på tv kastar en skugga över hela näringen. Därför är det extra viktigt att komma åt dem som missköter sig, så att den överväldigande majoritet som följer lagar och regler och tar väl hand om sina djur inte misstänkliggörs.

De scener som har rullats ut genom olika kanaler lämnar ingen oberörd och visar på en fullständigt oacceptabel hantering. Att se djur som slaktas när de fortfarande är vid medvetande och som sparkas och slås i huvudet med kedjor är så vidrigt att det inte finns ord. Uppfödare som medvetet bortser från djurens lidande och tidvis lämnar dem utan både foder och vatten är inget annat än djurplågare. Detta är brottsligt och måste få ett slut. Vi behöver en nollvision för att stoppa djurs lidande generellt.

Det behövs därför flera åtgärder för att förebygga att djur utsätts för onödigt lidande. Moderaterna har i riksdagen lagt fram flera förslag på åtgärder som kan leda oss framåt på den vägen. Det finns många delar som vi på allvar behöver ta tag i för att skydda våra djur från onödigt lidande. Men vi vill också poängtera att vi självklart fortfarande vill se ett livskraftigt lantbruk som producerar såväl kött som spannmål. Däremot hoppas vi slippa se fler rapporter om djurplågeri.

För att motverka att djur lider på olika sätt vill vi att det snarast införs en ny brottsrubricering för grovt djurplågeri. Den som döms för djurplågeri i dag får oftast bara dagsböter eller villkorlig dom. Men vid systematiska och grova kränkningar måste straffet skärpas. Grovt djurplågeri ska alltid leda till fängelse. Det skickar en tydlig signal om att samhället ser allvarligt på djurplågeri.

Vi vill också få till fler oanmälda kontroller på slakterier. Kontroller på slakterier är anmälda eller oanmälda. För att kontrollerna ska bli mer effektiva behöver antalet oanmälda kontroller öka. Moderaterna vill också skjuta till pengar till Livsmedelsverket för att utbilda besiktningsveterinärer så att bedömningen blir mer enhetlig och rättvis i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi vill även införa kameraövervakning på vissa slakterier. 95 procent av djurslakterna i Sverige sker vid slakterier som har ständig bemanning av Livsmedelsverkets veterinärer, och det finns redan i dag slakterier som därutöver frivilligt har infört kameraövervakning. Mindre slakterier är dock undantagna från kravet. I dessa fall, fru talman, är det viktigt att ställa krav på kameraövervakning för att minska risken för övergrepp och djurplågeri. Självklart ska kameraövervakningen utredas noggrant med hänsyn till integriteten för de anställda.

Dessutom vill vi att Sverige tar fram en strategi för djurförsöksfri forskning, fru talman, för att de försök som i dag görs på levande djur - i antingen vetenskapliga eller utbildningsmässiga sammanhang - ska ersättas med djurfria metoder så långt det är möjligt och lämpligt samt för att öka forskningen om djurfria försöksmetoder.

Slutligen, fru talman, vill vi stoppa den veterinärbrist som vi ser råder. Här finns en röd tråd till allt som jag nu har nämnt. Vi behöver välutbildad personal. Det är en förutsättning för god djuromsorg, vilket jag gett flera exempel på här i dag. Bristen på veterinärer, djursjukvårdare och djurvårdare är stor. Här måste vi agera snabbt.

I Moderaternas budget satsar vi därför på fler platser på veterinär- och djursjukskötarutbildningen. Vi vill även återuppta snabbspåret för djursjukskötare. Detta är en fråga som måste prioriteras, helst i går.

Fru talman! Vi ska stå på de försvarslösa djurens sida. Här finns det mycket som vi moderater vill göra. Detta var bara ett axplock. Vi måste värna om våra djur i Sverige.

Anf. 28 Yasmine Eriksson (SD)

Fru talman! I dag är vi här för att debattera djurskydd. Det är ett ämne som kanske hamnat lite i skymundan på grund av rådande pandemi, där fokus fullt förståeligt landat på vården, företagandet och ekonomin. Men med anledning av den här pandemin och eventuella framtida epidemier är djurskydd en högst relevant fråga.

Även om Sverige är ett land vars djurskyddslagar är bland de strängaste i ett globalt perspektiv är vi långt ifrån perfekta. Men trots det är det viktigt att se på andra länder och den potential till positiv förbättring som finns där.

Världshälsoorganisationen, WHO, har besökt Wuhan i Kina och gjort fältbesök bland annat på den djurmarknad där man sålde vilda djur som livsmedel. De säger att deras studier tydligt visar att det nya coronaviruset kommer från just djur och har förts över till människan. Det är alltså svårt att vifta bort Kinas roll när det kommer till smittspridningen av corona, men mot bakgrund av hur djurhållningen ser ut på andra platser i världen hade denna pandemi eller någon annan epidemi lika väl kunnat starta någon annanstans.

Vi vet sedan tidigare att en osund djurhållning hänger tätt ihop med ohälsa och farliga, till och med dödliga, sjukdomar. Det är därför arbetet på djurskyddsområdet är så viktigt. Vi vill att den svenska regeringen verkar för en internationell reglering när det kommer till handel med vilda djur och även verkar för att oberoende internationella inspektörer ska få lov att göra kontroller i de länder där djurmarknader orsakar smittspridning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Med anledning av det vill jag yrka bifall till reservation 2 av Sverigedemokraterna.

Fru talman! Jag vill i dag också passa på att ta upp några delar som berör slakt. Vi ser flera problem kopplade till detta ämne.

Det första rör ritualslakt, halal och kosher. I Sverige är det inte tillåtet att avbloda djur utan bedövning, vilket är bra. Men vi tillåter fortfarande import av animalier till Sverige från djur som slaktats utan bedövning i andra länder. Det behöver inte ens vara importerat från särskilt långt härifrån, då väldigt många länder inom EU fortfarande tillåter denna plågsamma slakt där djur får halspulsådern uppskuren och avblodas när de fortfarande är vid medvetande.

Eftersom det tycks finnas en marknad för dessa produkter och därmed också ekonomiska incitament är det många köttproducenter som gått över till dessa slaktmetoder i andra länder. Det är ett djurplågeri som vi inte vill stötta. Sverige behöver få möjlighet att stoppa import av denna typ av livsmedel och andra animalier som avviker från svensk djurskyddslagstiftning, samtidigt som vi också verkar för att svensk djurskyddslag ska vara minimikravet i EU.

Med det sagt finns det också mer att göra inom Sverige när det kommer till djurskydd kopplat till slakt. Vi kan ta exemplet med koldioxidbedövning av grisar inför slakt, en metod som är vedertaget plågsam för grisarna. Under själva bedövningsprocessen känner de stickningar och sveda i halsen och börjar kippa efter luft. Denna bedövningsprocess kan ta flera minuter under vilka djuren behöver lida. Då de mest använda bedövningsmetoderna för grisar varken är stress- eller smärtfria behövs det mer forskning på alternativa bedövningsmetoder för att i bästa möjliga mån skydda djuren mot lidande under denna process.

Det finns också mer vi kan göra. För att ta upp något som har varit väldigt aktuellt i närtid är det nog få som har undgått de bilder från ett slakteri i Skåne där man kunde se hur djuren plågades genom att avblodas alldeles för sent efter att ha blivit bedövade. Det innebär att när bedövningen börjat släppa har djuren börjat återfå känsel och medvetande under själva avblodningsförloppet. På det här slakteriet handlade plågsamheterna inte heller bara om att de avblodade alldeles för sent; de utförde också sadistiska handlingar som att slå djuren med kedjor och sparka dem i huvudet.

Vi vet att detta inte är den allmänna bilden av hur det går till på svenska slakterier. De stora slakterierna har kontrollanter med under hela slaktförloppet, och på mindre slakterier kontrolleras djuren både före och efter slakt. Detta visar dock att mer behöver göras.

Inte minst måste kännbara straff kunna delas ut till dem som plågar djur. Därför vill vi se att grovt djurplågeri införs i straffskalan, där minimistraffet leder till fängelse. För det räcker nu! Vi har fått nog av våldsamheter, både mot människor och mot djur. Vi måste tydligt markera att det inte är okej att plåga djur, oavsett om det rör sig om djur på en arbetsplats, om små oskyldiga igelkottar och harar ute i det fria eller om någon annans djur. Det har förekommit att utekatter har blivit stympade och brända och att hästar blivit skjutna eller plågade på andra sadistiska sätt. De som gör sådant ska inte komma undan med en liten böteslapp. De som utför särskilt hänsynslösa handlingar mot djur ska dömas till fängelse.

Anf. 29 Ulrika Heie (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 4, så var det gjort.

Det finns oerhört många aspekter att ta upp när det gäller djurskydd. Därför blir det, som för oss alla, bara ett par nedslag man kan göra i den oerhört stora fråga som detta faktiskt är. Jag tänkte koncentrera mig på frågor kopplade till de livsmedelsproducerande djuren.

Svenska livsmedelsproducenter är världsledande på djurhälsa, har en restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen och producerar mat på ett både klimatsmart och miljövänligt sätt. Vi ser dock att svenska lantbrukare inte alltid kan ta betalt för det mervärde som exempelvis betande djur ger upphov till i form av öppna landskap och stärkt biologisk mångfald.

För att svenska lantbrukares konkurrenskraft ska kunna stärkas bör regelbördan inom djurskyddsområdet minska. Det finns flera aspekter kring djurskyddslagen som behöver ses över och förbättras. Det händer, fru talman, att djurägare blir felaktigt bemötta vid kontroller, och ibland blir djurskyddskontrollanter utsatta för hot och våld vid besök. Inget av detta är acceptabelt. Därför vill Centerpartiet att tillämpningen av djurskyddslagen ses över samtidigt som rättssäkerheten upprätthålls vid djurskyddskontroller.

Många animalieproducenter i Sverige uppger att de känner en stor oro i kontakten med länsstyrelsens djurskyddskontrollanter. Förutom att enskilda tjänstemän har stor påverkan på enskilda företag finns det stora variationer i tillämpningen av djurskyddslagen och bedömningen vid kontrollerna. För att följa upp det vill Centerpartiet att Jordbruksverket ska få bemyndigande att utföra revision av länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontroller. Med ett mer målstyrt regelverk blir det än viktigare med kontrollanter som har kunskap om och erfarenhet av lantbrukets djur så att de kan göra just kloka avvägningar. Både djurägare och kontrollanter ska kunna känna ömsesidig respekt och trygghet. Regeringen bör därför titta på för- och nackdelar med att samla djurskyddskontrollen i en egen organisation för att säkerställa rättssäkra och likvärdiga kontroller över hela landet.

Om det ska bli en objektiv bedömning av djurförbud och näringsförbud är det bäst att tingsrätten tar beslut om detta. Och genom att flytta besluten från tillsynsmyndigheten blir bedömningen mer opartisk.

Fru talman! Sverige har tillsyn och hårda krav när det gäller djurtransporter. Det tycker vi är viktigt. Vi är också stolta över det. Det har dock uppdagats flera fall av ovärdiga transporter av levande djur inom EU. Jag skulle vilja säga att det är alltför många. Trots att det finns regler kring djurskydd i EU efterföljs dessa inte av medlemsstaterna. Kontrollen av hur medlemsstater efterlever EU-regelverket kring djurskydd bör förbättras, eftersom alla skärpningar av regelverket blir tandlösa om inte efterlevnaden säkerställs.

Men även om det svenska djurskyddet är betydligt bättre än djurskyddet i resten av EU finns det förbättringar som kan göras. Det finns framgångsrika exempel på att olika branscher har tagit fram djurvälfärdsprogram, som då har lyft hela branschen. Centerpartiet vill se fler djurvälfärdsprogram där bland annat branschorganisationer, slakterier, handelskedjor och producenter arbetar tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För att just konkurrenskraften för de gröna näringarna ska bli bättre behövs rimliga spelregler inom Europa. Därför bör målet vara en gemensam generell djurskyddslagstiftning på EU-nivå som ser till att det EU-gemensamma djurskyddet lyfts till minst svensk nivå. Det gör att alla konsumenter kan lita på den mat som de konsumerar.

Fru talman! Centerpartiet vill begränsa djurförsöken genom att ta fram en nationell strategi för djurfria försök. Smink och rengöringsprodukter ska testas på andra sätt än med djurförsök. Från Centerpartiets sida vill vi främst ha ett gemensamt EU-beslut som helt förbjuder att rengöringsprodukter testas på djur.

Fru talman! Låt mig ta upp ett par andra saker i mitt anförande. Kollegor har tidigare nämnt behovet av en stärkt kompetensförsörjning. Det kan ske på många olika sätt. Det kan ske genom att regelverk ändras. Det kan ske genom att antalet utbildningsplatser ökas. Man kan på olika sätt göra detta jobb mer populärt.

Men det finns också gränsproblematik. Min kollega Linda Modig, som kommer från Norrbotten, har pekat på det. Nu i pandemitider är vi alla oerhört medvetna om gränsproblematiken när det gäller rörligheten över gränserna mellan de nordiska länderna. Men det finns också regler, inte minst på veterinärområdet, som gör att det kan vara svårt i glesbygder som även är gränsbygder att använda den kompetens som finns på ett klokt och ändamålsenligt sätt. Därför lyfter vi från Centerpartiets sida att man behöver titta på det. På vilket sätt kan man underlätta en ökad rörlighet över gränserna och ett nyttjande av veterinärkapacitet på finsk, norsk eller dansk sida?

Fru talman! Vi har från utskottets sida lyft frågan om djurskydd, och vi har haft ett antal besök från olika myndigheter och organisationer. De har lyft en del av den problematik som vi har sett i medier. Men det handlar också om mer grundläggande faktorer. Hur kan vi både förebygga och åtgärda de problem som vi ser?

Generellt handlar det om att kontroll och regelverk är bra, men det finns också en hel del andra saker som kan göras. Jag lyfte i inledningen fram att vi är stolta över de svenska livsmedelsproducenterna, som är världsledande när det gäller djurhälsa. Men det krävs också att lönsamheten och konkurrenskraften stärks på olika sätt, så att de kan göra de investeringar som behövs för att få mer lättarbetade stallar. Det handlar om att på olika sätt underlätta djurskyddet för enskilda näringsidkare. Det är saker som vi på olika sätt behöver fortsätta titta på.

Anf. 30 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Frågor om djurens rätt har alltid varit väldigt viktiga för mig. Det är något särskilt att arbeta för dem som saknar en egen röst och som många gånger utnyttjats av människan utan att kräva något särskilt tillbaka.

Det här är också en högt prioriterad fråga för Vänsterpartiet. Därför väckte vi en av våra mest omfattande motioner i ämnet i höstas. Det är delar av detta jag tänker beröra nu. Jag ber på förhand om ursäkt för att det kan ta lite tid.

Pandemin är med oss i allt vi gör, så även i utskottets arbete och även när vi debatterar djurskydd. I höstas spred sig covid bland de danska minkfarmarna. Det resulterade till slut i ett beslut om att avliva alla minkar men också i ett historiskt beslut om nedstängning. I Sverige, som har en betydligt mindre besättning än vad Danmark hade, såg man också smittan sprida sig mellan minkfarmarna. Först var det osäkert om det skulle bli ett stopp även i Sverige, men till slut landade man i en mittenväg. Man skulle behålla den besättning som fanns, men det skulle inte vara någon ny avel under 2021. Det är till viss del en vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Men nackdelen med det förfarandet är att Sverige nu kommer att betala ersättning för att upprätthålla en verksamhet som få egentligen vill se fortsätta. I stället skulle vi kunna betala ut en ersättning för att en gång för alla avsluta minkuppfödningen och minkarnas liv i bur. Regeringens linje är i stället att svälta ut minkfarmarna. De sätter sin tro till att marknaden ska lösa det hela. Det är något som man för all del hade kunnat förvänta sig av en borgerlig regering, men nog förväntade jag mig mer av denna.

Danmark är på väg att fasa ut sin minknäring. Det är så det ser ut just nu. Det var ändå den största i Europa. Men detta händer inte bara i Danmark. Allt fler länder tar beslut om att stoppa den inhemska pälsdjursuppfödningen. Tidigare var det Norge. Det har också varit Nederländerna och ytterligare 15 andra länder runt om i Europa. Men även Polen är på väg att diskutera ett beslut om utfasning. Ska Sverige då vara det enda land i Europa som står kvar med den här typen av djurhållning?

Andra djur som vi fortsätter hålla i bur på det här sättet är hönor. I den nya djurskyddslagen förstärks rätten för djur att röra sig obehindrat och utföra beteenden som är viktiga för deras välfärd. Men det är hönor i bur - i bur. Bara där borde vi förstå att detta inte går att upprätthålla, oavsett om det är inredda burar eller inte. Det är ett djur i bur. Det finns inget naturligt med det.

Sverige borde sätta ett slutdatum för när burarna ska vara borta från den svenska äggindustrin. Det skulle ge tydliga riktlinjer för dem som fortsätter bedriva den typen av verksamhet och ge dem möjlighet att ställa om. En absolut majoritet av svenska folket vill se denna utveckling, så låt oss göra detta. Om man tar med i beräkningen att många gårdar redan har övergått till ett frigående system borde utfasningen kunna ske inom de närmaste åren.

Frågan om betesrätt har kommit upp på dagordningen den senaste tiden. Sverige har ett unikt krav på att mjölkkor ska hållas på bete sommartid. Det här är också en faktor som är viktig för svenska konsumenter när de väljer i mejeridisken, vilket kanske är ett starkare argument för vissa än argument om djurvälfärden.

Debatten har gått som så att lösdrift inomhus kan vara ersättning nog. Forskning visar däremot att bete för mjölkkor har positiva effekter på kornas hälsa, och det är också ett starkt naturligt beteende att vilja beta. Vänsterpartiet delar uppfattningen att situationen för våra mjölkbönder är svår och kräver åtgärder. Vi har därför också föreslagit ett ökat stöd för bland annat betesmarker. Vi menar dock att ett försvagat djurskydd aldrig kan vara den hållbara strategin för Sverige, det svenska lantbruket och vår livsmedelsproduktion.

En annan ohållbar aspekt av djuruppfödningen för konsumtion är djurtransporterna. I Sverige får de transporterna inte överstiga åtta timmar. Sedan finns en rad undantag som gör att transporten kan bli så lång som tolv timmar. Minskad transporttid är en av de viktigaste faktorerna för att minska antalet djur som självdör under transporter, enligt Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Sverige behöver vara en stark röst i EU för att minska transporterna så de inte överstiger fyra timmar inom EU och också ta fram en nationell strategi för att minska mängden djurtransporter.

De här djurtransporterna har ofta ett mål, och det är slakteriet. Metoderna som används på slakterierna har varit föremål för debatt genom åren, nu senast bedövningsmetoden med koldioxid. Att koldioxidbedövning orsakar starkt obehag för till exempel grisar har varit känt av forskare i 20 år. Det behöver faktiskt inte fortgå. Ett första steg för att komma bort från den här plågsamma bedövningsmetoden är att sätta ett slutår och ett datum för när koldioxidbedövningen ska vara borta från de svenska slakterierna. Först då får branschen på riktigt anledning att titta efter alternativa metoder.

Ett andra steg är att omgående tillsätta resurser för att ta fram alternativa bedövningsmetoder. Det finns redan i dag intressanta projekt bland annat på SLU, där man tittar på kvävgasskum som ett alternativ. Så länge koldioxidbedövning är tillåtet och det inte finns ett slutdatum saknas dock incitamenten att gå ifrån den ändå relativt billiga bedövningsmetoden med koldioxid.

Även inom vattenbruket, en djuruppfödning på stark frammarsch, använder man sig av koldioxidbedövning med likvärdigt och i flera fall ännu sämre resultat. En samlad forskarkår har dömt ut metoden som plågsam, utdragen och icke-fungerande. I ett yttrande skriver SLU att det inte är en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning av fisk.

Studier visar att en hög andel av fiskarna är vid fullt medvetande vid avblodning. Detta är helt i strid med djurskyddslagen, som säger att alla djur ska vara medvetslösa vid slakt. I vårt grannland Norge har man just på grund av metodens brister redan infört ett sådant här förbud.

Med tanke på de stora satsningar som görs runt om i landet - jag tänker på Sotenäs och Säffle, för att bara nämna några - är det också hög tid att ta fram alternativ. Vänsterpartiet vill därför se att Jordbruksverket får i uppdrag att ta fram föreskrifter om slakt av uppfödda fiskar där koldioxidbedövning förbjuds. Förbudet kan dock ligga några år fram i tiden för att man ska kunna ta fram fullvärdiga ersättningsmetoder.

Människans bästa vän pratade vi om på ett seminarium här i riksdagen i går. Då handlade det om hundsmuggling. Som nämnts här tidigare är det något som har ökat mycket under pandemin, detta eftersom fler av oss vill ha hund då fler av oss är hemma mer. Och eftersom människan till naturen är otålig, eller eftersom människan kanske har lärt sig att allt ska finnas tillgängligt just in time, har hunduppfödare i Sverige inte kunnat möta det intresse som nu finns. Det tomrum som uppstått har hundsmugglare runt om i Europa gladeligen fyllt.

Fram till i söndags hade tullen i södra Sverige hittat 108 hundar vid gränsen. År 2015 bedömdes handeln med hundar och även katter i tolv av EU:s medlemsstater omfatta 61 miljoner hundar och 67 miljoner katter till ett värde av ungefär 1,3 miljarder euro. Det har uppstått en storskalig uppfödning i valpfabriker, en verksamhet under myndigheternas radar.

Tullverket har själva nämnt en rad olika åtgärder som skulle behövas, till exempel en ökad samordning mellan Tullverket och andra berörda myndigheter men också skarpare straff för smuggling. På gårdagens seminarium fick vi höra hur en valp håller samma straffvärde som en insmugglad liter vodka. Jag vet inte vad det säger mest om: vilket värde vi sätter på en hund eller hur vi värderar alkohol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det här är inte rimligt. Vänsterpartiet menar att det behövs en tydlig handlingsplan för hur vi ska komma åt problemet som knyter samman samhällets olika delar och till exempel tar bort onödiga problem som att myndigheter inte kan dela information med varandra på grund av sekretess. Eftersom det inte endast är ett nationellt problem behövs det också ett samarbete inom EU med gemensamma krav på id-märkning och ett register som länkar samman länderna.

Jag stannar kvar vid hundarna en stund. De hundar som föds upp i valpfabriker har oftare än andra hundar skador och sjukdomar. Där är en dålig uppväxtmiljö tillsammans med dålig tillsyn några av huvudorsakerna. Problem med sjukdomar och framavlade defekter finns dock för snart sagt alla raser.

Hundavel är något som har pågått under många hundra år. Människan har försökt att avla på vissa egenskaper för att få fram en hund med särskilda förmågor för en särskild uppgift. Det är gott och väl, men problemet är att många raser får fysiska problem som orsakar lidande när vi fokuserar på utseende framför förmåga.

Det finns flera framavlade defekter hos olika hundar. Det kan handla om trånga andningsvägar hos mopsar och andra trubbnosade raser. Det kan handla om ryggproblem hos en schäfer eller ledproblem hos de små raser som avlas fram för att hellre få plats i en väska än att få springa fritt. De ideal som finns i dag för hur en viss ras bör se ut är i flera fall långt ifrån hur rasen såg ut för bara några decennier sedan.

I dag finns inga hinder för att avla vidare på en hund med genetiska sjukdomar eller den här typen av framavlade skador. Därför behöver vi, som en del av djurskyddslagen, också föreskrifter som reglerar hundavel. Veterinärer som ofta utför operationer för att korrigera just de defekter vi har avlat fram har höjt rösten för att hundar som genomgår den här typen av operationer, till exempel för sina andningsvägar, inte bör användas i avel och att operationerna bör registreras hos till exempel SKK, Svenska Kennelklubben. Det kan också handla om att ta fram någon form av friskhetsintyg.

I helgen läste jag en artikel där det stod att 70 organisationer runt om i Europa och väl över 900 000 människor har gått samman för att kräva att vilda djur inte ska få finnas på cirkus. I Sverige har vi sedan en lång tid tillbaka ett förbud som innebär att flera arter inte får finnas på cirkus, och problemet i Sverige är inte heller lika stort som det en gång var.

Vänsterpartiet har ändå under en lång tid drivit att Sverige ska införa en positiv lista på vilka djur som faktiskt ändå får finnas på cirkus. På så vis blir det lättare för lagstiftare eller myndighet att säkerställa djurvälfärden och ligga steget före när nya arter tillkommer som kan vara aktuella att förevisa på cirkus. Det här är en fråga som också med fördel drivs gemensamt i EU. Skulle man få en EU-gemensam positiv lista skulle det ha stor betydelse för djuren.

Avslutningsvis, när vi ändå talar om samarbete, har Sverige en stark djurskyddslagstiftning, för all del i behov av förbättringar. Men det arbete som Sverige ändå har gjort behöver nå ut. Vänsterpartiet vill se att regeringen i samarbete med riksdagen och berörda organisationer utarbetar en tydlig strategi för att få till stånd en FN-deklaration för djurvälfärd. I samband med den ökade andelen storskalig djurindustri och att handeln med vilda djur ökar, vilket leder till en ökad risk för nya pandemier, är gemensamma regelverk kring djurskydd en viktig nyckel för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall på Vänsterpartiets reservation 14.

Anf. 31 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation nummer 8.

Under den senaste tiden har vi fått in många rapporter om att smuggling av hundar fullkomligen har exploderat i omfattning. Vi hörde ledamoten Elin prata om detta.

Tullen i södra Sverige säger att man fångar in en bråkdel av alla hundar som har smugglats in över landets gränser. Vi är många som har sett de hemska bilderna på hundvalpar som har hittats i bilar, gömda under sätena. Hundvalparna har behandlats mycket illa och är oftast i dåligt skick - rent djurplågeri. Det är fråga om organiserad brottslighet med ligor från bland annat Polen, Serbien, Ungern och Bulgarien.

I dag när tullen tar en hundsmugglare som kanske har en eller två hundar med sig säger tullen till smugglaren att ta med sig hunden tillbaka till landet smugglaren kom från. Hur många i kammaren tror att det blir så? Ingen. Smugglaren tackar och åker tillbaka till Danmark, inte till landet denne kom från. Så försöker smugglaren återigen ta sig in till Sverige vid en annan gränsövergång.

Få smugglare blir lagförda för det brott de utför. Det är alltså fråga om nästan riskfri brottslighet. Så kan det inte få fortsätta. Det handlar om djurplågeri, men det handlar också om stora risker för att det kommer in sjukdomar i Sverige, till exempel den fruktade sjukdomen rabies.

Fru talman! Görs då ingenting av våra myndigheter? Jo! För att förstärka det myndighetsgemensamma samarbetet på området startade Jordbruksverket 2020 ett samverkansforum där SVA, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna och de regionala smittskyddsläkarna finns med. Det är jättebra. Dock kan jag reagera på att polisen inte finns med i detta viktiga forum.

Vad kan göras mer? Ett exempel som jag själv tycker är bra att lyfta fram är en lag som antogs förra året i England: Lucy's Law. Lagen innebär i korthet att hundar och katter yngre än sex månader inte får säljas av andra än uppfödaren. Denna lag kommer troligtvis att stävja försäljningen av hundvalpar från andra än uppfödaren. Det här är ett typexempel på vad jag menar att regeringen genast kan göra i stället för att inta attityden att vänta och se.

Fru talman! Vi kan verkligen vara tacksamma över våra svenska jordbrukare. Det råder inte minsta tvivel om att det är tack vare deras goda och viktiga arbete som Sverige i dag är i absoluta toppen när det gäller att använda minst antibiotika i hela EU. Det är fantastiskt och positivt.

Vi vet att överanvändningen av antibiotika är ett mycket allvarligt bekymmer i hela världen. Som många vet används antibiotika i exempelvis djurfoder ifall djuren blir sjuka. Här är det i fortsättningen viktigt att regeringen, och för den delen även våra partikollegor i EU-parlamentet, driver på i frågan. En av de första åtgärderna som borde göras är att på EU-nivå införa en regel om att veterinärer inte får tjäna pengar på att förskriva antibiotika. Så är det faktiskt i dag, mina vänner. Veterinärer i vissa EU-länder får en del av sin lön genom provision på försäljningen av antibiotika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Vi kristdemokrater anser att regeringen även i fortsättningen behöver verka kraftfullt för rätten att ställa krav på provtagning av levande djur i syfte att stoppa smittor från att komma in i landet. Vidare anser vi att kulgevärsmetoden bör godkännas för slakt på gårdar. Flera gjorda studier visar att metoden minskar djurens stress. För vissa djurhållare kan det vara viktigt att deras djur kan sluta sina liv i trygg miljö genom att avlivas hemma på gården i stället för på slakteri. Tyskland är här ett gott exempel och tillåter metoden sedan 2011.

Anf. 32 Nina Lundström (L)

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till Liberalernas motivreservation nummer 15, men självfallet står vi bakom alla våra förslag.

Fru talman! Djurskydd och djurvälfärd har historiskt sett engagerat många liberaler här i riksdagen och i EU-parlamentet. God djurhållning är också en förutsättning för en god folkhälsa, och Sverige ska ha ett gott och bra djurskydd.

I Sverige råder en låg användning av antibiotika, vi tar stor miljöhänsyn och vi upprätthåller ett gott smittskydd. Vår goda djurhållning är en konkurrensfördel som vi behöver värna. Användningen av antibiotika bland både människor och djur måste minska. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett hot även mot människors hälsa. En god djurhållning gör att mindre antibiotika behövs. Friska djur behöver inte antibiotika.

I dag är Sverige bäst i Europa på att hålla nere användningen av antibiotika inom djurhållningen. Det beror främst på att våra regelverk säkerställer att färre djur blir stressade och sjuka. Ett förbättrat djurskydd i övriga Europa vore bra för djuren, konsumenterna och folkhälsan.

Djurtransporterna inom EU och till och från länder utanför unionen behöver begränsas så mycket som möjligt. Det är bättre att transportera kött än levande djur. Sverige bör arbeta för att handelsreglerna mellan EU och tredjeländer ska omfatta regler för ett förbättrat djurskydd. Sverige bör ta initiativ till att djurtransporterna från EU:s medlemsländer till tredjeländer ska följa EU:s regler. Sverige bör därför verka för att EU ska arbeta för bättre kontroll av transporter med levande djur både inom EU och vid vidaretransport till tredjeländer.

Fru talman! Virussjukdomar som i dag inte existerar i Sverige, till exempel porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom, PRRS, finns spridda i många länder. Det är viktigt att förebygga och motverka utbredningen av djursjukdomar i Sverige. Det handlar om åtgärder för att förebygga utbrott, till exempel att se till att importerade djur eller avelsprodukter är friska och inte är smittade av till exempel PRRS-virus. Det var ett utbrott i Sverige 2007 som bekämpades mycket framgångsrikt, och det är därför viktigt att vi fortsätter med ett gott arbete på området.

Vid import av levande djur krävs i dag negativ provtagning för PRRS innan djuret får komma in i landet. Men när EU:s nya djurhälsoförordning börjar tillämpas i närtid kommer möjligheten att kräva provtagning att försvinna. Länder med stor grisexport menar att provtagningen för PRRS inte får hindra handel med grisar inom EU, och detta innebär att Sverige kommer att hindras från att kräva provtagning vid införsel.

EU:s nya djurhälsolag tillåter dock att varje enskilt land arbetar för att kontrollera sjukdomar inom landet. Genom Sveriges arbete med ett nationellt kontrollprogram för att förebygga utbrott av viruset bör Sverige vidta åtgärder för att fortsätta att förebygga utbrott. Sverige bör också ta initiativ till förnyade förhandlingar kopplade till virussjukdomar som påverkar djurhälsan negativt och som i sin tur leder till ökad antibiotikaanvändning. Möjligheten för EU-länder att exportera kött till vissa länder utanför EU bygger på att djurhälsan är god.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Liberalerna har en motivreservation om mink och minkhållning. Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas, inklusive djur som hålls för produktion av päls och skinn, finns i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Av djurskyddslagen framgår bland annat att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och onödig sjukdom. Det framgår också att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas, att de kan utföra sitt naturliga beteende och att beteendestörningar förebyggs. Det principiellt centrala är således inte huruvida djurhållningen sker för pälsens skull eller för något annat syfte, utan vilka förhållanden som djuren lever under. All djurhållning måste garantera att djuren har ett värdigt liv. Det handlar inte om att vara emot djurhållning, utan det handlar om djurskydd.

Människan har i alla tider hållit djur, för maten eller för ullen. Med detta följer ett ansvar för djurens välfärd. Djuren ska slippa stressas, och de ska få utöva sitt naturliga beteende. Att ta ställning för detta innebär att en del djurhållning måste omprövas - för djurens skull.

Anf. 33 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Djurskydd, som vi debatterar här i dag, är ett ämne som berör. Vi är många som känner ett stort engagemang i dessa frågor - det märks på debatten men också på antalet motioner.

Djur får oss att må bra. Det kan nog de flesta av oss som har eller har haft djur intyga, och det styrks av forskningen. Som tidigare socialnämndsordförande har jag också haft förmånen att följa och se hur den lilla vårdhunden Roffe och andra djur kan bidra till både magisk glädje och framför allt välbefinnande hos de människor som behöver det allra mest.

I dessa coronatider, när ensamheten är stor, behöver vi våra sällskapsdjur mer än någonsin. Men med ett djur följer ett stort ansvar som djurägare. När man köper ett djur gäller det att tänka på att man ska kunna ta hand om djuret hela dess livslängd.

Efter månader med färre sociala kontakter passar många nu på att köpa sällskapsdjur. Efterfrågan på framför allt hundar har ökat, vilket också har lett till att oseriösa hunduppfödare och smugglare sett möjligheter till att tjäna pengar.

Vi kan aldrig acceptera att djur behandlas illa och lider. För att få bukt med detta problem krävs en bredd av åtgärder från olika aktörer och framför allt att jag som köpare tar mitt ansvar, söker den information som behövs och kontrollerar uppfödaren.

Fru talman! De senaste månaderna har flera inslag i medierna uppmärksammat brister i djurskyddet på gårdar och stora brister på slakterier. Vi i Sverige har världens bästa djurskyddslag, men lagen måste följas. Kontrollerna måste vara effektiva och påföljderna om man inte följer lagen kännbara. Annars drabbar det djuren men också alla seriösa djurhållare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det starka djurskydd som vi har i Sverige gör djuren friskare. I stället för att, som i en del andra länder, proppas fulla med antibiotika hålls djuren i det svenska lantbruket friska genom god djurhållning och förebyggande åtgärder.

Antibiotika är ett fantastiskt läkemedel, som det är viktigt att använda på ett klokt sätt. Men i många länder används det på tok för mycket antibiotika till djuren. Det gör att allt fler bakterier kan stå emot antibiotika och att vi i framtiden riskerar att bli sjuka eller dö av vanliga infektioner.

Precis som klimatet och miljöförstöringen känner inte antibiotikaresistensen några landsgränser. Sverige prioriterar frågan högt, och i januariavtalet har vi kommit överens om att Sverige ska arbeta internationellt för minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt.

Men vi nöjer oss inte där. Regeringen beslutade år 2020 om en uppdaterad svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens, och i forskningspropositionen föreslår vi en viktig förstärkning till forskningsprogrammet för detta. Det krävs en helhetssyn i det arbetet. I december presenterade också landsbygdsministern tillsammans med socialministern ett gemensamt uppdrag till myndigheterna för mer samverkan i arbetet mot antibiotikaresistens.

Fru talman! Tyvärr är det inte bara antibiotikaresistens och corona som sprider sig. Vi har flera andra allvarliga smittor bland våra djur, bland annat en mycket smittsam fågelinfluensa och kvarka bland hästar. I förra veckan blev det ett stort utbrott av EHV-1, även kallat abortviruset, bland hästar på den internationella hopptouren i Spanien.

Från och med den 21 april i år kommer nya krav på registrering av hästar i EU, detta för att minska förekomsten av förödande djursjukdomar och minimera effekterna av sådana här sjukdomsutbrott. Jordbruksverket arbetar just nu med att ta fram de svenska föreskrifter som ska komplettera den nya djurhälsolagen, AHL.

Jag vill också lyfta fram vikten av djursjukvård när och där det behövs. Vi har varit i ett läge där privata aktörer inte längre kunnat tillgodose de behov som finns i vissa områden. Därför fortsätter den satsning som regeringen påbörjade förra året med att säkerställa att tillgången på veterinärer även fortsättningsvis är god. Satsningen på distriktsveterinärerna innebär inte bara stärkta förutsättningar för att ge djur den vård de behöver, vilket är jätteviktigt, utan också bättre förutsättningar för människor att bo och verka i hela vårt land.

Fru talman! I oktober nåddes vi av nyheten att coronasmittan hade spridits på några av landets minkfarmer. Regeringen tog detta på största allvar. Redan innan smittan upptäcktes här i Sverige hade regeringen inlett en nära dialog med berörda myndigheter, som i sin tur har haft en tät dialog med minknäringen. Landets minkfarmer stängdes ned, och myndigheterna fattade också beslut om att förbjuda årets avel.

Efter utbrottet av covidsmitta i svenska minkbesättningar gav regeringen Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att undersöka risken för nya zoonotiska smittor och behov av ytterligare insatser. Förebyggande arbete kan minska risken för utbrott av nya zoonoser, och det är viktigt att vi nu lär av de erfarenheter vi erhållit under pandemin. Det är viktigt att vi hela tiden utvärderar djurhållningen och att forskning och beprövad erfarenhet ligger till grund för de politiska besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Vi socialdemokrater vill också att behovet av djurförsök ska fasas ut så att vi kan ersätta djurförsök med djurfria metoder. Då behövs forskning och samarbete. Sverige är ett föregångsland när det gäller alternativa metoder till djurförsök, och det ska vi fortsätta vara. Därför finns det ett helt nytt kapitel om detta i den forskningspolitiska propositionen, och regeringen fortsätter satsa på Sveriges 3R-center vid Jordbruksverket.

Fru talman! Att värna djurskyddet är en prioriterad fråga för regeringen. Förutom forskningspropositionen som jag nämnt har vi en proposition om brott mot djur och en om märkning och registrering av katter. De kommer under det här året, och utredningen om ny djurhälsolagstiftning har precis varit ute på remiss. Det händer alltså väldigt mycket på djurskyddsområdet just nu.

Djurskydd handlar till största del om att förebygga, och att behandla djuren väl är ett etiskt ansvar som vi har. Vi socialdemokrater fortsätter agera kraftfullt i EU för att högre krav ska ställas på djurvälfärd och antibiotikaanvändning, och vi driver på för att Sverige ska fortsätta vara världsledande på djurskydd.

Anf. 34 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! För över ett år sedan stod jag här i kammaren och frågade hur regeringen skulle agera när det gäller veterinärbristen. Er minister Jennie Nilsson svarade att orsakerna till den uppkomna bristen på veterinärer är många och att man skulle ta del av resultatet av aktiviteter som pågick för att undersöka orsakerna.

Vi vet vad som orsakat veterinärbristen: Det finns inte tillräckligt många platser på SLU. Vi vet också att vi måste se över bristen noggrant och titta på veterinärers konkurrenskraft. I dag är det en utbildning på fem och ett halvt år. När man kommer ut från utbildningen ligger lönen på ungefär 30 000; i Danmark är den det dubbla.

Djurskydd sägs vara en prioriterad fråga för regeringen. Men det undrar jag, när man inte prioriterar frågan om veterinärer tillräckligt mycket. Det är ytterst djursjukvården i Sverige som ser till att våra djur mår bra. De åtgärder som regeringen har räknat upp har redan vidtagits och visat sig vara otillräckliga.

Vi har sett att djursjukhus stänger på sommaren. Man har inte tillräckligt mycket jourtid. Vad händer då när man står där med en hund som är sjuk? Jag vill inte ens tänka tanken att komma till djursjukhuset och inte få hjälp.

Min fråga till riksdagsledamoten är därför vilka åtgärder man tänker vidta när det gäller veterinärbristen i Sverige.

Anf. 35 Malin Larsson (S)

Fru talman! Det är en jätteviktig fråga att det finns veterinärer, precis som jag sa i anförandet, när och där man behöver dem. Vi har tidigare haft problem med att den privata marknaden inte har fixat detta. I mer glest befolkade områden i landet har det varit stor brist på veterinärer, och man har fått åka enormt långt. Här gick regeringen in med en satsning på distriktsveterinärerna för att det ska finnas veterinärer i hela vårt land.

Vi behöver fler veterinärer, framför allt på vissa håll. Agrifood tog - jag tror att det var i fjol - fram en rapport där man undersökte bristen på veterinärer. Den visade att det inte fanns någon allmän brist men att det rådde brist i vissa län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Detta är, tycker jag, en fråga som regeringen har prioriterat. Regeringen satsade på detta redan i fjol. SLU fick medel för att kunna inrätta fler utbildningsplatser. De medlen är på plats, och det finns alla möjligheter till fler utbildningsplatser där.

Som Marléne Lund Kopparklint sa i sitt anförande skulle detta helst ha prioriterats i går. Det var precis vad som skedde; det prioriterades redan under fjolåret.

Anf. 36 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! I går, ja - redan 2019 fick vi information om bristen vid ett seminarium här i riksdagen. Insatserna kommer alltså lite sent när det ser ut som det gör. Jag anser nog att dessa insatser och de åtgärder man har vidtagit gällande platserna inte är tillräckliga.

Riksdagsledamoten Malin Larsson säger också att den privata marknaden inte har fixat detta. Jag undrar hur riksdagsledamoten tänker, när det är SLU som har platserna och man inte kommer åt utbildningen. Söktrycket är enormt stort för dessa platser. Senast jag fick information var det 15 sökande per plats.

Jag tycker alltså inte att regeringen gör tillräckligt mycket. Om man verkligen vill göra något åt detta kan man inte sitta passiv och vänta på en utredning medan våra husdjur riskerar onödigt lidande och i allra värsta fall riskerar att dö för att det inte finns tillräckligt mycket djursjukvård i Sverige. Det är inte bara veterinärer som behövs utan även djursjukskötare och djursjukvårdare. Bristen beror på att SLU inte utbildar tillräckligt många i dag för att tillgodose det svenska behovet och inte har gjort det historiskt sett.

Min fråga är: Hur tänker man när man har sett det stora antal hundar som människor köper i dag? Detta kommer också att öka trycket på veterinärerna, i synnerhet när det gäller de stackars smuggelhundar som kommer till Sverige och har sjukdomar och olika smittor. Då måste man ställa krav på att djursjukvården ska kunna ta hand om denna problematik, innan man fixar till insatser för att stoppa problemet med hundsmuggling, som är bedrövligt.

Anf. 37 Malin Larsson (S)

Fru talman! Tack, Marléne Lund Kopparklint, för frågorna!

Regeringen är faktiskt otroligt aktiv i djurskyddsfrågorna. Vi lägger fram proposition efter proposition på detta område och sätter igång utredning efter utredning. Så mycket som görs under denna regering och som gjordes under den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen på djurskyddsområdet har nog aldrig tidigare gjorts.

Djursjukvård måste finnas när och där den behövs, som jag har varit inne på. De privata aktörerna kunde inte längre tillgodose det behovet, och därför klev regeringen in och satsade på just distriktsveterinärerna för att det ska finnas förutsättningar för veterinärvård i hela vårt land. Detta är en jätteviktig satsning.

Att vi nu satsar på SLU och ger dem ökade medel för att kunna inrätta fler utbildningsplatser är också jätteviktigt. För att stärka landet och för att fler människor ska kunna utbildas och vara med i omställningen nu efter corona tillför regeringen också pengar till universiteten och högskolorna runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Jag skulle också vilja lyfta att vi socialdemokrater i regeringsställning har lyckats med det som den borgerliga regeringen misslyckades med. Vi har infört en modern djurskyddslag, som ställer ökade krav på djurägare och slår fast att djur ska få bete sig naturligt. Detta är jätteviktiga frågor, och här har regeringen verkligen gjort ett viktigt och stort arbete.

Anf. 38 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag vill inledningsvis passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om djurskydd.

Djurskyddslagen är en ramlag som styr inriktningen för djurskyddet och djurvälfärden. Sverige har i internationell jämförelse ett gott djurskydd. I den senaste utvärderingen av olika länders djurskydd, som gjordes 2020, var Sverige bland de länder som gjorde bäst ifrån sig.

Men Sverige var inte i topp, för det finns brister, till exempel när det gäller burhållning av minkar och värphöns och användning av koldioxid för bedövning av grisar och fiskar. När det gäller livsmedelsproducerande djur är djurhållningen dessutom ibland en kompromiss mellan ekonomiska intressen, näringens önskemål och djurens behov, där just djurens behov ibland kan få stå tillbaka.

Dagens djurskyddslag är tydlig när det gäller respekt för djurens naturliga beteenden, och djurvälfärden ska främjas. Det är också tydligt att det råder nolltolerans mot beteendestörningar och att djurskyddslagen ska tillämpas på individnivå och inte på gruppnivå. I förarbetena till den svenska djurskyddslagen slås också fast att djuren har ett egenvärde, oavsett vilken nytta vi människor har av dem. Den kanske viktigaste meningen i djurskyddslagen är: "Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur."

Fru talman! Vi har en riktigt bra djurskyddslag i Sverige. Men det förekommer undantag, dispenser och otillräckliga föreskrifter som inte speglar intentionerna i djurskyddslagen. Detta urholkar värdet av den fantastiska djurskyddslag som vi faktiskt har.

God djurhållning och god välfärd handlar inte bara om att undvika lidande hos djuren i form av stress, rädsla och smärta utan också om att ge dem en möjlighet till positiva upplevelser, det vill säga tillfredsställelse och glädje.

I juni 2020 presenterade FN:s miljöprogram Unep rapporten Preventing the Next Pandemic - Zoonotic Diseases and How to Break the Chain of Transmission. Att smittan mellan djur och människor blir vanligare beror på en lång rad faktorer, bland annat ohållbart jordbruk, undermålig djurhållning, exploatering av vilda djur med mera. Klimatförändringar och utarmning av naturen bidrar också negativt till detta.

Människor och djur delar samma värld. Vi behöver arbeta mer utifrån one health-begreppet för förbättrad djur- och folkhälsa. Djur, både vilda och tama, och människor utsätts för samma typ av sjukdomsframkallande virus och bakterier. Vi utsätts också för antibiotikaresistens.

Läkare, veterinärer och biologer måste samverka för att spåra olika sorters smittor som finns i naturen för att i förlängningen förhindra spridning av virus från djur till människor. Det behövs, som det har sagts tidigare i den här debatten, en FN-deklaration för djurvälfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Nu är hela världen drabbad av coronapandemin. De här frågorna är mer aktuella än någonsin. Just nu finns det exempel på hur covid-19 smittar mellan människor och djur och tillbaka till människor igen. Ett tydligt sådant exempel är minknäringen. Miljöpartiet har varit pådrivande för att minkfarmerna inte ska få bedriva avel i Sverige under 2021, men vi anser att de borde stängas helt, av folkhälsoskäl.

Risken för att viruset ska mutera när det smittar mellan människor och djur är en mycket allvarlig risk. Det här handlar inte om en produktion som är väsentlig för människans överlevnad utan om pälsar, som framför allt säljs till överklassen i Kina och Ryssland.

Miljöpartiet anser att minknäringen ska stängas ned också av djurskyddsskäl. Minkfarmerna lever inte upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteende, och det saknas tillräckliga föreskrifter för att uppfylla djurskyddslagens krav.

Vi har i miljö- och jordbruksutskottet den här vintern haft ett starkt fokus kring frågor om djur som far illa på slakterier. I Sverige råder strikt krav på att ingen slakt ska få ske utan föregående bedövning. Tyvärr finns det för vissa djurslag och vissa metoder stora brister här. Kycklingar bedövas inte alltid av elen, grisarna bedövas med koldioxid, men gasen ger grisarna smärta och panikkänslor innan grisarna tappar medvetandet. Fiskodlingarna blir fler, men varken miljön i fiskodlingen eller slakten fungerar tillräckligt bra.

Den bästa djurskyddslagen måste också tillämpas mycket bättre.

Häromdagen hade min kollega miljöpartisten Elisabeth Falkhaven och Riksdagens djurskyddsnätverk ett seminarium om hundsmuggling. Det är inte helt lätt att komma åt problemet med illegal införsel av hundar eftersom det finns människor som är beredda att gå mycket långt för att tillhandahålla djur och vilseleda potentiella köpare. Djuren förses ofta med falsk identitet och falska hälsointyg i syfte att ge sken av att man har följt gällande regelverk.

Det allra effektivaste vapnet mot illegal införsel av hundar är naturligtvis att alla som vill köpa en hund har tålamod nog att vänta på att köpa en hund som man är helt säker på har fötts och vuxit upp under goda förhållanden. Detta framgår också av det betänkande som vi ska ta ställning till i dag. Utskottet konstaterar att det är olagligt att smuggla in hundar till Sverige och att det är straffbart att köpa en insmugglad hund. Konsumenten måste således försäkra sig om att den hund man köper kommer från en seriös försäljare och att man inte bryter mot regelverket. Det finns i dagsläget inga förslag på förstärkning av lagstiftningen, men jag vill vara tydlig med att det kommer att behöva tas fram.

Funderar vi ett steg till kan vi se att olaglig handel med djur är nära besläktat med narkotikahandel och trafficking. Där gäller också resonemanget att finns det inga köpare finns det heller ingen marknad. Tullverket har dock varit tydligt. Vid seminariet här i riksdagen diskuterades hur man kan ge Tullverket utökade möjligheter att kontrollera hundsmuggling. Det diskuterades att skärpa påföljder, och det diskuterades hur annan lagstiftning, till exempel djurhälsolagstiftningen, kan behöva förändras för att stärka dessa möjligheter. Detta är en fråga vi behöver ta tag i inför nästa år.

Fru talman! I ett klimatsmart jordbruk har djur en central roll. De bidrar med naturlig gödning, och de äter vallväxter som gräs och klöver, vilka i sin tur bidrar med naturlig kvävefixering och kolinlagring. Även magra marker fungerar som betesmark, ytor som annars inte skulle ha bidragit till någon matproduktion. Samtidigt håller djuren landskapet öppet och bidrar till att skapa livsmiljöer för mängder av människor, djur och växter. Naturbetesmarker är bland de mest artrika naturtyperna i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

I en hållbar djurhållning behöver djuren äta mer av sådana foderresurser som människor inte kan äta. Det handlar till exempel om grovfoder i form av vallfoder men också om olika restprodukter från bland annat livsmedelsindustrin. Här ligger den ekologiska djurhållningen längst fram. Till exempel används mindre kraftfoder och mindre av grödor som är ätbara för människor i foderstater till ekologiska mjölkkor jämfört med konventionella.

Nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige är importerat. Det kommer från industriell djurhållning som inte lever upp till de djurskyddskrav som gäller i Sverige och där man också överanvänder antibiotika. Sådant industrikött är inte en del av ett hållbart jordbruk. Det behövs starkare styrmedel för att konsumenter ska välja bort dessa produkter och i stället välja mat från en hållbar produktion.

För att minska djurhållningens klimatpåverkan är det viktigt att ställa om till fossilfria drivmedel, att ha en effektiv växtnäringshushållning som minimerar lustgasavgången och att ha en djurhållning som främjar friska djur, eftersom friska djur har en betydligt lägre miljöpåverkan per kilo producerat kött eller mjölk än vad sjuka djur har. Djurvälfärd är alltså också ett viktigt redskap i klimatarbetet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att det beteskrav som finns i det svenska jordbruket också är ett klimatkrav.

Anf. 39 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Riksdagsledamoten Gardfjell pratar om hundsmuggling. Det är uppenbart en viktig fråga för Miljöpartiet, för ni hade ett seminarium i går om detta.

Jag minns en bild jag såg på 16 hundvalpar som låg uppradade i tre rader och som man hade fått avliva för att de var i så dåligt skick. Det högg i hjärtat på mig, för jag är själv hundägare.

Men om man på allvar vill driva dessa frågor borde man prioritera den veterinärbrist som råder i landet. Det är ett stort problem att Tullverket inte får tag på distriktsveterinärer som kan hjälpa dessa hundar, och problemet växer i takt med att människor skaffar smuggelhundar, som kommer in i Sverige för att man inte har tillräcklig kontroll för att kunna stoppa dem. Dessa hundar kommer att behöva veterinärhjälp.

De kommande tolv månaderna behöver djursjukvården rekrytera minst 365 nya veterinärer. I Sverige examineras varje år omkring 90 veterinärer. Antalet utbildningsplatser skulle behöva dubblas. Dessa uppgifter kom redan i somras. Det behövs också 134 legitimerade djursjukskötare och 121 djurvårdare.

Det ökande antalet husdjur plus lantbruksdjuren gör att detta inte går ihop. Därför måste frågan prioriteras. Hur tänker Miljöpartiet agera?

Anf. 40 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag är glad över att Marléne Lund Kopparklint ställer dessa frågor, för det här är viktigt.

Jag är glad att Miljöpartiet är med och driver dessa frågor, men det seminarium som min kollega Elisabeth Falkhaven ledde arrangerades av Riksdagens djurskyddsnätverk.

Vi har en bred diskussion om dessa frågor i riksdagen, och det krävs sannerligen många åtgärder för att stoppa hundsmugglingen. Några av dem har Tullverket lyft upp. Det behövs mer resurser för att granska och kontrollera smugglingen och starkare krav i lagstiftningen som gör det möjligt för Tullverket att komma åt smuggelhundar som är drabbade av exempelvis rabies. Det behövs också mjuka styrmedel kopplat till detta, till exempel information till dem som vill köpa en hund. Att gå på den falska marknadsföringen i detta sammanhang är mycket problematiskt.

Den andra frågan som Marléne Lund Kopparklint tar upp är också viktig, nämligen vad vi gör åt veterinärbristen. Här har regeringen vidtagit många åtgärder. I budgeten har vi gjort ökade satsningar på distriktsveterinärerna. Det har också vidtagits åtgärder för fler utbildningsplatser på SLU för att kunna utbilda fler veterinärer.

Anf. 41 Marléne Lund Kopparklint (M)

Fru talman! Utbildningsplatserna är inte tillräckligt många, och det blir tydligt när man hör siffrorna att det inte går ihop. Det behövs 365 veterinärer, men det finns bara ett fåtal platser på SLU. Det måste till fler platser, både när det gäller veterinärer och djursjukskötare.

Riksdagsledamoten talar ju om smuggelhundar med rabies och andra sjukdomar. De riskerar att smitta andra hundar och människor, och då är det viktigt att det finns djursjukvård som täcker behovet. Och här råder stor brist.

På Jordbruksverket är man extremt medveten om att det saknas veterinärer, men man kan inte göra mer än att påpeka för departementet att SLU behöver mer medel. Det är en tydlig signal till regeringen att det som görs inte är tillräckligt.

Jag har flera gånger besökt djursjukhus och samtalat med veterinärer, och de vittnar om att de måste säga nej till husdjur som behöver hjälp. Vad gör man med en sjuk hund eller en dräktig tik som ska valpa när det inte finns veterinärer och djursjukvårdare? Vad gör man vid sådana tillfällen? Nu ökar dessutom antalet husdjur i Sverige.

Anf. 42 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Miljöpartiet har givetvis drivit på regeringens satsningar. Det gäller både satsningen på distriktsveterinärer och satsningen på fler utbildningsplatser. Men vi ska inte stanna där.

Inom kort kommer riksdagen att få ta emot den utvärdering Riksrevisionen har gjort av distriktsveterinärverksamheten. Denna rapport kommer miljö- och jordbruksutskottet att titta närmare på, och vi kommer alltså att diskutera dessa frågor i kammaren under året. Det känns viktigt.

Dessutom behöver vi givetvis se över hur de satsningar vi har gjort kan växlas ut, komma på plats och ge de resultat som de är tänkta att ge.

Det här är ett mycket viktigt område.

Jag är också angelägen och mån om att fler av de studenter som väljer att läsa till veterinär på SLU i Uppsala, mitt hemuniversitet, ska engagera sig i lantbruksdjur. Vi har sett att intresset för smådjur har vuxit bland de nyutexaminerade veterinärerna, men vi behöver också veterinärer som kan lantbruk och jordbruk och kan göra ett bra jobb där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)