Domstolsdatalag

Betänkande 2015/16:JuU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 november 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Domstolsdatalag ska säkra hantering av personuppgifter (JuU6)

En ny lag, domstolsdatalagen, ska säkerställa att hanteringen av personuppgifter inom domstolsväsendet är effektiv och sker med hänsyn till den enskildes integritet.

Med domstolsväsende menas de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.

Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska fortsätta gälla.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-13
Justering: 2015-11-12
Trycklov: 2015-11-12
Reservationer: 2
Betänkande 2015/16:JuU6

Alla beredningar i utskottet

2015-11-05, 2015-11-13

Domstolsdatalag ska säkra hantering av personuppgifter (JuU6)

En ny lag, domstolsdatalagen, ska säkerställa att hanteringen av personuppgifter inom domstolsväsendet är effektiv och sker med hänsyn till den enskildes integritet.

Med domstolsväsende menas de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.

Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska fortsätta gälla.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-11-17
Debatt i kammaren: 2015-11-18
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:JuU6, Domstolsdatalag

Debatt om förslag 2015/16:JuU6

Webb-tv: Domstolsdatalag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Anti Avsan (M)

Herr talman! Vi ska debattera förslaget till en ny domstolsdatalag. Lagstiftningen har föregåtts av ett ganska omfattande beredningsarbete. Vi har tidigare fått ny polisdatalag och åklagardatalag. Nu har turen kommit till en domstolsdatalag. Den kommer att avse behandlingen av personuppgifter i de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas och hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet. Syftet har varit att få en teknikneutral och flexibel lag som innehåller de bestämmelser som är av central betydelse för integritetsskyddet.

Domstolsdatalag

Det har skett en hel del ändringar under beredningens gång. Det förslag som läggs fram är i allt väsentligt bra. Men trots det finns det anledning att peka på några saker. Vi är positiva till att det här förslaget till lagstiftning läggs fram. Men det är också angeläget att det finns tillräckligt skydd så att enskilda människors integritet inte kränks vid sådan personuppgiftsbehandling som lagen omfattar. Samtidigt ges domstolarna möjlighet att behandla uppgifterna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Av erfarenhet vet vi att vi många gånger har höga ambitioner när vi lagstiftar men att det inte finns möjlighet att tillgodose lagstiftningens intentioner i praktiken. Därför är det särskilt angeläget att regeringen ser till att it-miljön också innefattar sådana lösningar att det eftersträvade skyddet i lagstiftningen för känsliga personuppgifter kan upprätthållas i praktiken. Många gånger finns det ett glapp mellan intentionerna i lagstiftningen och de faktiska möjligheterna att skydda uppgifter. Därför har vi, till att börja med, reserverat oss i frågan om it-lösningar.

Jag tycker nog att regeringen och utskottsmajoriteten har haft en lite njugg inställning till en sådan förhållandevis angelägen fråga i sammanhanget. I betänkandet står det att "motionsyrkandet anses vara i huvudsak tillgodosett". Jag tycker inte att man ska eftersträva halvmesyrer. Man ska sätta ribban högt och försöka nå de mål som lagstiftningen innebär.

Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

All lagstiftning utvärderas naturligtvis efter en tid. Självklart ska man följa upp hur lagstiftningen fungerar. Det är också en av utskottens uppgifter i riksdagen.

När det gäller den här lagstiftningen har det funnits många synpunkter under beredningen. Det finns också en hel del intressemotsättningar där man måste finna en lämplig avvägning. Av det skälet tycker vi att det i just det här fallet är särskilt angeläget att domstolsdatalagens regler följs upp noggrant efter förhållandevis kort tid, så att eventuella tillämpningsproblem kan åtgärdas så fort som möjligt.

Det har hänt att domstolar har lämnat ut uppgifter av synnerligen integritetskänslig natur. Och i något fall har uppgifter inte lämnats ut, trots att det har funnits lagstöd för det. Vi vet alla vilken reaktion det blev efter publiceringen och tillkännagivandet av Lexbase.

Det finns skäl att beakta det här utifrån många olika utgångspunkter. Av de skälen tycker vi att det är viktigt att utvärdera om lagstiftningen fungerar på det sätt som har avsetts och det efter förhållandevis kort tid.

Jag yrkar också bifall till reservation 2.


Anf. 2 Susanne Eberstein (S)

Herr talman! I dag regleras domstolarnas personuppgiftsbehandling i den dömande verksamheten i de så kallade Veraförordningarna. Dessa tillkom som en tillfällig lösning 2001. Tanken var att de snabbt skulle ersättas av annan författning som var mer genomarbetad och anpassad till domstolarnas verksamhet. Av olika skäl har lagstiftningsarbetet dragit ut på tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Domstolsdatalag

Domstolsverket har länge påtalat det stora reformbehov som finns på området. För att domstolarna ska kunna arbeta effektivt och utnyttja de möjligheter som en ökad digitalisering ger krävs en modernare lagstiftning. Därför är reformen välkommen.

Rättsläget när det gäller hantering av personuppgifter i domstolarna är med dagens regler i flera fall oklart. Domstolsdatalagen reglerar fler frågor än Veraförordningarna och ger fler enkla och handfasta besked till domstolarna om hur de ska hantera olika frågor. Detta skapar bättre förutsägbarhet och är till nytta för alla: den enskilde som vet vad som gäller, domstolen som har enklare regler att tillämpa och Domstolsverket som kan satsa på större utvecklingsarbeten utan att behöva riskera ett osäkert rättsläge.

Vid utformningen av reglerna i domstolsdatalagen har en avvägning mellan behovet av effektivitet och behovet av ett gott integritetsskydd hela tiden krävts. Båda perspektiven är viktiga för domstolarna. Domstolarna måste kunna arbeta effektivt för att uppfylla medborgarnas berättigade krav på en snabb och rättssäker process. De måste också kunna behandla de personuppgifter som parter och andra lämnar till domstolen på ett varsamt och förtroendeingivande sätt. Därför har båda aspekterna varit viktiga under lagstiftningsarbetet. Jag anser att den avvägning som gjorts i bestämmelserna i lagen är bra.

Den integritetsproblematik som är kopplad till att till exempel allmänheten och medierna, med hänvisning till offentlighetsprincipen, i mycket stor omfattning kan begära att domstolarna söker fram personuppgifter och lämnar ut dem kan inte alltid lösas genom ett i lag eller förordning meddelat sökförbud. För att en myndighet ska kunna neka att göra en sökning som begärs av till exempel allmänheten måste sökförbudet vara absolut. Absoluta sökförbud kan inte införas om verksamheten har ett eget berättigat behov av att kunna göra vissa sökningar. I så fall skulle även myndigheten hindras.

Min bedömning är att lagstiftaren har gjort en korrekt bedömning av när absoluta sökförbud kan användas. Som exempel kan nämnas etniskt ursprung, politiska åsikter, religion, hälsa med flera.

Domstolsverket är den myndighet som kommer att stötta domstolarna vid lagens införande. I de fall som det blir nödvändigt med tekniska begränsningar för att uppfylla de krav som ställs i domstolsdatalagen kommer man att införa sådana i verksamhetsstödet. Alla lagens begränsningar är dock inte möjliga att bygga in i ett it-stöd. Särskilt tekniska sökbegränsningar är svåra och kostsamma att åstadkomma.

För närvarande tas en handlingsplan fram för hur systemen ska anpassas till domstolsdatalagen. Verket kommer att ha en dialog med domstolarna och också i ett senare skede med Datainspektionen om vilka förändringar som ska göras. Det handlar om att hitta ett lämpligt genomförande också med beaktande av hur systemen ser ut i dag. Att genomföra omfattande och dyra tekniska förändringar för saker som kan uppnås på ett tillfredsställande sätt med enklare medel bör inte vara aktuellt. Det kommer i så fall också att hindra annan nödvändig teknisk utvecklig som behövs för att domstolarna ska kunna effektiviseras. I vissa fall är instruktioner, rutiner och utbildning enligt praxis tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Domstolsdatalag

Domstolsdatalagen höjer integritetsskyddet bland annat på följande sätt:

Reformen sätter fokus på integritetsfrågorna, vilket gör att Domstolsverket och domstolarna kommer att arbeta mycket mer med frågorna än om en reform inte hade kommit till stånd. Ramarna för hur och i vilka syften personuppgifter får behandlas kommer att framgå av lag i stället för förordning.

Lagen är system- och teknikneutral och kommer att gälla alla system. I dag gäller reglerna bara för ett system, nämligen Vera.

Lagen skapar större enhetlighet eftersom den gäller för alla domstolsslag.

Lagen är flexibel; den är en ramlag som kan fyllas ut genom en förordning och genom föreskrifter. Integritetsskyddet kan justeras snabbt vid behov.

Integritetsskyddet är i realiteten mer omfattande än vad lagen anger.

Föreskriftsrätten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer innebär nämligen främst att ytterligare begränsningar får meddelas.

Behovet av en lagstiftning anpassad till domstolarnas verksamhet har funnits länge, och kommer nu att uppnås genom den nya lagen. Att lagen skiljer sig på en del punkter från polisens och Åklagarmyndighetens registerförfattningar är naturligt, eftersom verksamheterna och deras rättsliga förutsättningar i många avseenden är annorlunda än domstolarnas. Allmän domstols verksamhet präglas till exempel av stor öppenhet och endast en liten del av hanteringen är sekretessbelagd. För polis och åklagare gäller motsatsen. Domstolarna måste på ett effektivt sätt kunna lämna ut allmänna handlingar.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på de båda reservationerna.


Anf. 3 Anti Avsan (M)

Herr talman! Jag kan inledningsvis säga att jag inte hade tänkt att begära replik, men jag gjorde det ändå eftersom Susanne Eberstein sa någonting som inte innefattas i vår första reservation om it-förutsättningarna.

Det handlar naturligtvis inte om att skapa någon form av teknik som är onödig. Självklart kan lagstiftarens ambitioner uppnås på olika sätt, men av egen erfarenhet vet jag ju att det inte är alltid som de tekniska systemen stämmer överens med det som gäller i lagstiftningen.

För en tid sedan var det större begränsningar i domstolarnas it-stöd när det gällde möjligheterna att utfärda en dom i förenklad form enligt rättegångsbalkens regler. Det fanns alltså en möjlighet att gå längre enligt rättegångsbalken än vad som var tekniskt möjligt. Självklart kan det vara tvärtom när det gäller säkerhet, nämligen att ambitionerna är högre än vad man tekniskt faktiskt kan åstadkomma.

Jag vill bara säga att den här reservationen innefattar någonting som är helt ofarligt för regeringen på det sättet att det inte innebär någonting att ha den ambitionen som jag tror att vi har gemensamt, nämligen att reglerna ska tillämpas så som de är avsedda. I vår motivering till reservationen står det att regeringen bör se till att it-miljön innefattar sådana lösningar som innebär att det eftersträvade skyddet för känsliga personuppgifter i praktiken kan upprätthållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Domstolsdatalag

Om det krävs i it-miljön ska åtgärderna ske där. Om det kan uppnås på annat sätt är det naturligtvis väldigt bra, och det lär under sådana förutsättningar räcka.


Anf. 4 Susanne Eberstein (S)

Herr talman! Om reservationerna är farliga eller ofarliga för regeringen är nog inte våra grunder när vi avstyrker eller yrkar bifall till några reservationer. Vi tycker helt enkelt att det här är omhändertaget. Det finns utredningar som håller på med integritet på olika sätt, och de kommer naturligtvis att titta på de frågor som finns när det gäller domstolsdatalagen.

En stor fördel med den här lagen är att man äntligen får en reglering. Väldigt mycket av det som nu kommer att regleras har varit helt oreglerat med Veraförordningen. Därför är det mycket viktigt att den här lagen nu äntligen kommer.


Anf. 5 Anti Avsan (M)

Herr talman! Jag håller fullständigt med om det. Det är väldigt angeläget att den här lagsstiftningen kommer. Då är det också angeläget att man når ända fram. I betänkandet skriver man att man anser att detta i huvudsak är tillgodosett. Jag tycker att det är en bristande ambition.


Anf. 6 Anders Schröder (MP)

Herr talman! Domstolsdatalagen innebär, mycket förenklat, en reglering för hur landets domstolar ska hantera enskildas personuppgifter i deras digitalsystem. Det innebär att det finns två motstående intressen som behöver vägas in för att man ska förstå de avvägningar som har gjorts när lagen utformats. Det gäller dels domstolarnas förutsättningar att på ett effektivt sätt kunna genomföra sitt arbete, dels skyddet av individers personliga integritet. Därtill kommer mediernas möjligheter att få tillgång till uppgifter som väckts under processen, något som man också naturligtvis måste ta hänsyn till.

Låt oss därför direkt konstatera att det är tydligt att möjligheterna till sökningar på tidigare avgöranden kvarstår med upp till fem år efter avgörandet. Journalisternas möjligheter att genomföra sitt arbete på ett bra sätt är alltså fortsatt säkerställda även med den föreslagna propositionen.

Hela världen befinner sig i en process av snabb digitalisering, och Sverige ligger - och ska fortsatt ligga - i framkant av den rörelsen. Det gäller inte minst våra statliga myndigheter. I takt med att myndigheterna alltmer går över till digitalt sparad information kan man också få bättre resultat till en lägre kostnad.

När det gäller domstolarna kan digitaliseringen också ge en ökad rättssäkerhet samtidigt som den sparar tid och ger personalen möjlighet att fokusera på annat. Exempelvis har domstolen i dag en skyldighet att lämna ut vissa uppgifter till andra myndigheter. Genom att automatisera en sådan process kan tid och personalresurser sparas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Domstolsdatalag

Men det finns alltid risker med fritt flytande information. I domstolsdatalagen behandlas personuppgifter som kan vara oerhört känsliga för enskilda individer om uppgifterna inte hanteras på ett korrekt sätt. Det är alltså centralt att lagen utformas så att enskilda inte riskerar att få sin integritet kränkt samtidigt som domstolarna ska ha goda förutsättningar för att utföra sitt arbete.

Personuppgiftslagen är den lag som generellt reglerar hanteringen av personuppgifter. PUL är dock en lag som ska täcka in många olika situationer, och den är därför allmänt skriven. Det behövs mer specifika regler för domstolarnas hantering av personuppgifter. Därför finns också snart domstolsdatalagen.

Regeringens bedömning är att lagen kommer att innebära en förstärkning av den personliga integriteten jämfört med nuvarande lagstiftning. Lagen är utformad på ett sådant sätt att den ska vara både teknikneutral och flexibel, och den ska vara tillämplig även om det sker tekniska förändringar.

Ansvarig för personuppgifterna blir varje enskild domstol. På så sätt vet både den enskilde och Datainspektionen vem man ska vända sig till med invändningar eller frågor.

De uppgifter som lagras ska vara nödvändiga, adekvata, relevanta och riktiga. De ska endast samlas in med ett tydligt syfte eller ändamål, och uppgifterna får bara användas för det ändamål som de har samlats in för. Tjänstemannen ska endast ha tillgång till de uppgifter som behövs för att man ska kunna fullfölja sitt uppdrag.

Det kommer också att finnas en rad sökbegränsningar i registren. Det kommer bland annat inte att vara tillåtet att söka utifrån etniskt ursprung, politiska åsikter, sexualliv, medlemskap i fackförening, brott eller misstanke om brott. Personuppgifter som inte är allmänna handlingar får bara lagras så länge det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet i behandlingen. Det kommer också att finnas personuppgiftsombud som hjälper enskilda att rätta felaktiga eller ofullständiga uppgifter.

Alla dessa skyddsmekanismer är viktiga och nödvändiga. Människors personliga integritet spelar roll. Utan tydliga regleringar av vilka uppgifter från domstolar som får spridas eller ska kunna sökas på finns en överhängande risk för skador på enskilda personer som exempelvis kan få sitt rykte förstört eller förlora jobbet om uppgifter sprids fritt utan kontroll. I arbetet med den föreslagna propositionen har man varit väl medveten om detta. Man har även tagit hänsyn till vikten av att värna medborgares integritet och samtidigt förenkla våra myndigheters arbete. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 7 Torbjörn Björlund (V)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna, även om jag känner vissa sympatier för de reservationer som lämnats. Det handlar verkligen om den tudelade biten; vi måste värna om dels effektiviteten, dels integriteten. Jag kan förstå att det finns vissa farhågor. Nu tror jag att det här betänkandet och förslaget ändå räcker till.

It-utvecklingen går fort. Jag tycker att det är symtomatiskt att några av oss går upp i talarstolen med en bunt papper, andra med en smartphone. Det är ganska tydligt hur det ser ut. Utvecklingen går framåt, och vi måste naturligtvis följa med i den även när det gäller domstolsdatalagen, så att den fungerar.

Domstolsdatalag

Jag tycker att det har gjorts ett bra arbete med det här betänkandet. Förslaget är bra. Jag tror att vi kommer att klara ut detta med den här lagen. Det är ingenting som avslutas, utan man måste fortsätta hela tiden för att hålla koll på effektiviteten och den teknikmässiga utvecklingen men också naturligtvis integriteten. Det som kanske är viktigast i det här läget är att man försvarar den personliga integriteten. Men vi har också att tjäna på att följa med i utvecklingen.

Enligt min bedömning kommer den här lagen att fungera ganska bra, även om jag som sagt har viss förståelse för de reservationer som Moderaterna lämnat. Vi måste hålla koll på det här, och jag förutsätter att regeringen och vi andra kommer att ha koll på det. Det står också i betänkandet. Jag tror att det här kommer att klaras ut ganska bra, så jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-11-18
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Domstolsdatalag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till

    domstolsdatalag.
  2. It-tekniska förutsättningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:253 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 1 (M, C, FP, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, FP, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07707
    SD39009
    MP24001
    C02002
    V19002
    FP01702
    KD01402
    -0001
    Totalt184128037
    Ledamöternas röster
  3. Utvärdering av lagen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:253 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 2 (M, C, FP, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, FP, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1020011
    M07707
    SD39009
    MP25000
    C02002
    V19002
    FP01702
    KD01402
    -0001
    Totalt185128036
    Ledamöternas röster