E-hälsa m.m.

Anf. 153 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Inom de flesta samhällssektorer i dag används digitala verktyg av olika slag. Hälso- och sjukvården har gjort det länge. Inom en rad områden har digitala lösningar utvecklat och revolutionerat vården.

Samtidigt finns brister som påverkar patientsäkerheten och minskar effektiviteten. Om vårdpersonal inte kan ta del av patientens fullständiga journal, exempelvis när patienten söker vård akut, uppstår medicinska risker. Och när vårdpersonal tvingas använda en del av sin arbetsdag till att öppna och stänga olika rutor eller boxar i it-systemet minskar tiden med patienten. Vi har sammantaget allt att vinna på att ha smarta digitala lösningar som stärker den medicinska säkerheten, ökar möjligheten till delaktighet för patienten och underlättar arbetet för personalen.

Fru talman! Det betänkande som socialutskottet behandlar nu handlar om e-hälsa. Utskottet anser liksom tidigare att det är av stor vikt för såväl vårdgivare som patienter att kunna följa och jämföra kvalitet och resultat i vården.

Vi bedömer att patientens möjlighet att ta del av lättillgänglig information om skillnader i kvalitet, väntetider och bemötande i vården behöver förbättras. Därför behövs en nationell plattform som är lättåtkomlig för alla patienter och som innehåller tydlig information om exempelvis möjliga val av slutenvård och annan vård, kvalitet, väntetider och patientbemötande. Med hjälp av plattformen bör patienter kunna ta del av bland annat information om medicinska resultat, måluppfyllelse gällande väntetider, kvalitet, patientnöjdhet med mera. Utskottet anser att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram plattformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Fru talman! Utskottet anser vidare att det behöver genomföras en långsiktig patientdatareform som tar ett samlat grepp om patientdatafrågorna. Grundläggande för en sådan reform bör vara att säkerställa att det är patienten som äger sina patientdata. Man ska alltså säkerställa att det är patienten själv som tar ansvaret men utan att detta förhindrar behandling för ändamål som forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. Patienten ska äga sina data, men man måste samtidigt möjliggöra forskning och utveckling. En del av reformen bör vara organiserad så att även egeninsamlade hälsodata ska kunna användas för sådana ändamål.

Det är i sammanhanget väsentligt att utreda möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att bedöma behovet av skydd för patienternas integritet. Utskottet anser att regeringen behöver utreda frågan.

Fru talman! De nationella kvalitetsregistren fyller en viktig funktion för att få fram data om resultat i vården.

Det är av stor vikt för patienten att kunna jämföra väntetider och kvalitet i vården. Enligt utskottets uppfattning kan det behövas ett brett nationellt kvalitetsregister också för kognitiva sjukdomar. Regeringen bör därför ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar.

Fru talman! Vi kristdemokrater yrkar bifall till reservation 12 under punkt 12. Vi menar att digitalisering är ett kraftfullt verktyg för att göra vård och omsorg mer individanpassad och därmed högkvalitativ och trygg för varje unik patient. Men nyttan med digitaliseringen kan bara bli verklighet om möjligheterna att använda, bearbeta, analysera och dela medicinsk information inom vård och omsorg förbättras. Ett antal lagar sätter stopp för dessa möjligheter.

En modern lagstiftning är grunden och själva förutsättningen för de förändringar som vi vill genomföra. Den stora mängd överlappande lagar som i dag reglerar personuppgiftshantering inom vård- och omsorgsområdet bör ersättas av en samlande ramlagstiftning som reglerar personuppgiftshantering för alla offentligt finansierade vård- och omsorgsgivare oavsett om de är kommunala, regionala, privata, idéburna eller något annat. Det behöver vara en lag som är teknikneutral och som går igenom de integritetskänsliga frågor som är aktuella inom området. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning om en sådan ramlagstiftning.

Fru talman! Redan i maj 2019 beslutade en enig riksdag att regeringen skulle få mandat att ta fram standarder och tekniska specifikationer för all digital vårdinformation. Detta är nödvändigt för att klara medicinsk kompetens och säkerhet, patienters delaktighet men också vårdpersonalens möjlighet att på ett effektivt sätt ta del av all information som är nödvändig för dem. Ännu har regeringen inte agerat så att detta har kunnat förverkligas. Några steg i rätt riktning tog regeringen dock i förra veckan när man lämnade besked om att utreda sekundäranvändning av hälsodata. Men mer behövs. Jag tänker inte minst på det tillkännagivande som en enig riksdag lämnade för tre år sedan. Vi väntar på det genomförandet.

(Applåder)

Anf. 154 Mats Wiking (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Fru talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet gällande e-hälsa. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 11.

Vi kan se att det har hänt mycket på kort tid inom hälso- och sjukvården. Vi har gått från pappersrecept till e-recept. Journalsystemen är numera elektroniska, och vi bokar läkartider via internet. Allt detta är exempel på e-hälsa.

Det finns framför allt tre områden där e-hälsa har betydelse. Det är i kommunikationen, i tillgängligheten och i själva verksamheten.

E-hälsa kan underlätta kommunikation mellan vårdpersonal, sjukvård och patienter. E-hälsa kan låta patienten själv medverka i sin vård genom att till exempel boka vårdtider på webben och jämföra olika vårdgivare.

Fru talman! E-hälsa kan också ge vårdpersonal rätt arbetsverktyg och tillgång till snabb information, vilket i så fall leder till säkrare vård.

Man kan se e-hälsa som ett fenomen som är en del av den digitalisering som pågår i hela samhället.

Hälsoappar används flitigt. Patienterna vill vara delaktiga i vården och ställer högre krav på vårdens tillgänglighet.

Fru talman! Inom vården talar vi numera mindre om tekniken när vi diskuterar e-hälsa. I stället betonar vi målet med tekniken, den individcentrerade vården. Individcentrerad vård innebär att vården utgår från patienternas behov och låter dem vara mer delaktiga i sin egen vård. Det finns ett allt starkare tryck från patienter att flytta hem en del av vården från sjukhus och vårdcentraler. Det kan till exempel handla om EKG, cellgiftsbehandling eller kontroll av pacemaker. I det arbetet är digitaliseringens möjligheter ett viktigt verktyg. Men, fru talman, oavsett vilka nya funktioner som teknikutvecklingen möjliggör kommer den enskilda patientens behov att vara i fokus.

Att jämföra tillgången till vård är givetvis viktigt för såväl patienter som regioner. Vi har sedan 2006 haft öppna jämförelser, där det redovisas goda resultat, brister och skillnader mellan olika regioner och befolkningsgrupper.

Vårdanalys anger också i sin rapport från 2014 att öppna jämförelser har utvecklats till ett värdefullt instrument som har bidragit till ett ökat fokus på kvalitet och utfall för patienten.

Fru talman! Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla den nationella uppföljningen med fokus på primärvården. Myndigheten ska se över möjligheten till nationell insamling av registeruppgifter från primärvården, och man ska kunna följa landstingens och kommunernas omställningsarbete till en mer nära vård med fokus på primärvården.

Fru talman! År 2016 beslutade regeringen och SKR att man skulle ställa sig bakom Vision e-hälsa 2025. Det slogs an att socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig stora möjligheter.

I budgeten för 2022 uttalas att regeringen fortsätter att arbeta aktivt med frågor kring e-hälsa och digitalisering inom hälso- och sjukvården, bland annat inom ramen för överenskommelsen med SKR.

SKR beskriver i sin rapport att utvecklingen av digitala tjänster verkligen har tagit fart och att fler patienter fått möten med vården i sina hem, antingen via mobila team eller på andra sätt.

Rapporten visar att mottagningsbesök i primärvården minskade med 25-55 procent mellan februari och april 2020. Samtidigt ökade distanskontakterna och telefonrådgivningen via 1177 Vårdguiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Fru talman! Regeringen kan därför konstatera att digitalisering utgör ett medel för att säkerställa tillgång till god och nära vård i hela landet samt för att öka tillgängligheten, jämlikheten och effektiviteten.

Nu var detta under pandemin, så man får ta siffrorna på lite mindre allvar, men det är ändå en stor ökning.

Fru talman! I januari 2022 beslutade regeringen om en lagrådsremiss avseende förslag om en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Enligt förslaget ska bland annat bestämmelserna i patientdatalagen om sammanhållen journalföring överföras till den nya lagen. Ändringarna kommer att innebära att vård- och omsorgsgivare genom direktåtkomst får tillgång till personuppgifter hos andra vård- och omsorgsgivare.

Fru talman! I lagen införs också integritetsstärkande åtgärder samt bestämmelser om barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Fru talman! De nationella kvalitetsregistren innehåller information om patienters diagnoser, behandlingar och hälsoresultat. Det går också att se resultat för olika patientgrupper. För närvarande finns det 100 kvalitetsregister. Regeringen har därför gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur myndigheten ska kunna tillhandahålla en nationell digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Målet med en gemensam statlig infrastruktur är att öka nyttan samt underlätta och minska administrationen för regioner, kommuner och statliga myndigheter.

I februari 2022 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel i syfte att långsiktigt säkerställa en verksamhet i form av ett nationellt kompetenscentrum för anhörigstöd samt ett nationellt kompetenscentrum inom demensområdet.

Slutligen, fru talman: Mycket kan göras inom e-hälsan för att utveckla plattformar som är enkla och har ett tydligt patientfokus, där patienter inte bara ska kunna läsa sin journal och beställa tid hos läkare utan även kunna få råd och veta vilken vård som finns att få. Det digitala mötet kan dock aldrig fullt ut ersätta det fysiska mötet. Medborgarna behöver ett vårdsystem där det som sker i appen hänger ihop med vårdcentralen.

(Applåder)

Anf. 155 Johan Hultberg (M)

Fru talman! En av mina personliga huvudsakliga prioriteringar sedan jag efter förra valet fick möjlighet att bli ledamot av riksdagens socialutskott har varit just att driva på för bättre förutsättningar för digitaliseringen av såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Varför? Jo, därför att digitaliseringen skapar alldeles fantastiska förutsättningar och möjligheter till verksamhetsutveckling till gagn för patienter, brukare, personal och skattebetalarna - alltså till gagn för samhället i stort.

Det är min och Moderaternas bestämda uppfattning att vi bland annat kan göra vården mer tillgänglig, mer individanpassad och mer effektiv med hjälp av digitalisering. Digitalisering är alltså inget självändamål, däremot ett mycket potent verktyg både för att adressera och åtgärda problem som är akuta här och nu, så som växande vårdköer, och för att långsiktigt skapa det framtida hälso- och sjukvårdssystem som vi brett är överens om att vi vill se, i alla fall övergripande, nämligen en hälso- och sjukvård som är betydligt mer nära oss medborgare, en hälso- och sjukvård som är mer proaktiv och hälsofrämjande och inte alls så reaktiv och sjukhustung som den faktiskt är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

För att digitaliseringen ska kunna vara det kraftfulla verktyg som den har potential att vara behöver hinder rivas och bättre förutsättningar skapas. Därför har vi moderater lagt ett batteri av förslag här i kammaren. Många av dessa förslag har också en majoritet här i riksdagen ställt sig bakom.

Efter förslag från Moderaterna kräver riksdagen bland annat att dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det. Vi har också krävt att det ska skapas goda möjligheter till en sammanhållen journalföring och informationsdelning inte bara inom hälso- och sjukvården utan också mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Dessutom har vi krävt att olika typer av vårdinformation ska klassificeras i syfte att möjliggöra en mer nyanserad reglering.

Vi moderater fortsätter att vara en pådrivande kraft. Vi fortsätter att lägga fram konkreta förslag för att riva hinder och skapa förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig hälso- och sjukvård med hjälp av digitalisering.

I betänkandet som vi debatterar här i kväll föreslår vi i socialutskottet tre nya tillkännagivanden. Efter förslag från Moderaterna vill en riksdagsmajoritet att det tas fram en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård, att regeringen låter utreda ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar och att det genomförs en långsiktig patientdatareform.

Det första tillkännagivandet är viktigt för att stärka patientens ställning och för dennes rätt att få vård i tid. Genom att bygga upp en nationell plattform vill vi ge patienter ökad information och möjlighet att jämföra och följa kvalitet och väntetider. Det behövs för att stärka patientens ställning, och det vill vi moderater.

Det andra tillkännagivandet är viktigt, eftersom det syftar till att utveckla vården av kognitiva sjukdomar, vilket är ett område inom vården som är mycket angeläget att förbättra.

Det på sikt viktigaste av de tre tillkännagivanden som utskottet nu vill göra är emellertid, enligt min uppfattning, tillkännagivandet om att genomföra en långsiktig patientdatareform byggd på det viktiga principiella ställningstagandet att det är den enskilda patienten som i grunden ska äga sina data. Hur vi hanterar hälsodata är en av de i särklass viktigaste och mest strategiska framtidsfrågorna för hälso- och sjukvården liksom för hela life science-sektorn. Därför är en patientdatareform av yttersta vikt och betydelse, och det brådskar.

Jag hade verkligen önskat att Sverige skulle ha kommit längre när det gäller frågor om hälsodata eftersom detta alltså är en helt central strategisk resurs. Tyvärr har Sverige halkat efter både när det gäller frågan om hälsodata och digitaliseringen och e-hälsoområdet i stort. Vi har blivit omsprungna av många länder, och det är bara att konstatera att vi i dag dessvärre har ett mycket stort och kanske rent av växande gap mellan vision och verklighet. Ska Sverige bli bäst i världen på e-hälsa krävs det betydligt mer handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

För att förverkliga visionen om att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025 borde regeringen bland annat redan ha undanröjt juridiska hinder för digitaliseringen och skapat tydligare ansvarsfördelning inom staten. Det behövs nu skyndsamt göras.

Vad som också behövs är ersättningsmodeller och avtalsformer som stöder innovation och utvecklingen av nya digitala arbetssätt. Vi moderater vill bland annat se en nationell strategi för digifysisk vård och omsorg. Inom ramen för en sådan vill vi att det tas fram riktlinjer för nationella ersättningssystem, vilket vi beskriver i vår reservation 7. Jag står självfallet bakom samtliga moderata reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag alltså bara bifall till nyss nämnda reservation 7.

Fru talman! Låt mig avslutnings- och sammanfattningsvis konstatera att ett av de främsta hindren för att utveckla vården och omsorgen med hjälp av digitalisering är den nuvarande socialdemokratiska regeringen, inte för att regeringen saknar visioner och mål utan för att regeringen saknar handlingskraft och ledarförmåga. Sverige behöver en ny regering som kan riva hindren för digitaliseringen i syfte att utveckla hälso- och sjukvården. Sverige behöver en ny regering med kraft att leda Sverige.

(Applåder)

Anf. 156 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Vi hanterar i dag ett lite bredare betänkande som främst handlar om e-hälsa. Det innehåller bland annat förslag om strategier, reformer, datalagring, register och tillgänglighet och även om vem som ska ges rätt till svensk sjukvård.

Jag vill först berätta lite om situationen inom svensk sjukvård, just för att belysa vikten av en fortsatt utveckling av digitalisering men också den elektroniska utvecklingen.

Fru talman! Vi pratar allt som oftast om krisen inom den svenska hälso och sjukvården. Den är ett faktum; det vet vi alla. Men vad som också är värt att nämna här i kammaren är att vi i Sverige har fantastiskt många duktiga, kompetenta och oumbärliga medarbetare. Det är alltid vanskligt att särskilt nämna några, för jag menar verkligen alla. Men exempelvis ser vi läkare, kirurger, forskare, sjuksköterskor, omsorgspersonal och så vidare som dagligen gör heroiska insatser för att utveckla, vårda och rädda liv i Sverige. Som oppositionspolitiker är det oftast så att man lyfter upp de saker som behöver förändras och förbättras. Därför saknas ibland de goda exempel som faktiskt finns.

Oavsett detta ser vi samtidigt brist när det gäller bemanning. Vi ser brist på kompetens, en ohållbar arbetsmiljö och uppgivenhet hos personal inom vissa delar av vården. Det är personal som säger upp sig för att få ut sin semester. Exempelvis förlossningsvården har varit särskilt uppmärksammad men också äldreomsorgen, där inte minst språkförbistringar är alltför vanligt förekommande när brukaren inte kan göra sig förstådd eller förstå.

I kombination med en ansträngd personalsituation har vi samtidigt olagligt långa väntetider, och människors hälsa försämras i väntan på vård. Detta påverkar inte bara hälsan utan också ekonomin för den enskilde men även samhället i stort då man inte kan återgå i arbete innan man fått sin vård, operation eller rehabilitering. Det är en ond cirkel som helt enkelt måste brytas, och här är digitaliseringen en viktig del i att effektivisera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

För att växla upp behöver vi göra många saker, inte minst se till att resurser faktiskt används på bästa sätt. Även här är digitaliseringen ett viktigt instrument, exempelvis när det gäller att synliggöra och nyttja ledig vårdkapacitet över landet på allra bästa sätt. En tillgänglig vård ökar i någon mening också jämlikheten över landet.

Att utveckla digitala arbetssätt och plattformar är givetvis inte hela lösningen men ack så viktig. Sverige som välfärdsland borde ligga i framkant, men tyvärr vet vi att digitaliseringen och it-utvecklingen är eftersatta inom våra svenska myndigheter men också inom vården. Samtidigt vill jag poängtera, fru talman, att det görs fantastiskt mycket. Det görs fantastiskt många digitala besök i dag, och det finns många andra saker som är fantastiskt bra inom e-hälsan.

Men fortfarande 2022 finns exempelvis journalsystem som inte pratar med varandra. Information om vårdkapacitet och kvalitet finns inte tillgänglig, och här finns det alltså utmaningar. Vi sverigedemokrater anser att det finns ett stort behov av en nationell plattform där just kvalitet, väntetid och utbud presenteras, och detta har vi förespråkat länge. Det handlar om en plattform där data om ledig kapacitet, kvalitet och köer för såväl privata som offentliga vårdgivare tillgängliggörs och presenteras. Det ska vara samlat och enkelt.

I detta betänkande lyfter vi fram ett sådant tillkännagivande, och det är viktigt att få det på plats. Vi har också framfört att en sådan plattform kan sammankopplas med exempelvis 1177 för att vara lättillgänglig. På så sätt blir det inte alldeles för många olika kanaler.

Fru talman! I betänkandet tas också frågan om vem som ska ges rätt till svensk sjukvård upp. Jag tänker ägna mina sista minuter åt den frågan.

Är det verkligen rimligt att hela Sveriges befolkning ska ges tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige? Det tycker inte vi, i synnerhet när man inte fullt ut mäktar med att möta de behov som finns.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att Sveriges välfärd, inklusive sjukvården, i första hand ska finnas till för våra svenska medborgare. En grundprincip måste dock alltid vara att ingen människa någonsin ska nekas akutvård, oavsett juridisk status och betalningsförmåga.

Patientsäkerheten ska heller aldrig hotas, men att ge alla människor i världen obegränsad tillgång till svensk sjukvård är varken ekonomiskt möjligt eller rimligt. Det är därför viktigt med väl avvägda och anpassade regelverk avseende villkor för tillgång till vård för de utlänningar som bor eller vistas i Sverige beroende på deras status i vårt land, deras ålder, deras anknytning och deras bidrag till välfärden. Vi menar därför att regeringen ska tillsätta en utredning för att se över möjligheten att knyta tillgången till offentligfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård samt de bosättningsbaserade förmånerna enligt socialförsäkringsbalken något närmare medborgarskapet. Utredningen ska också lämna författningsförslag som begränsar omfattningen till dels de bosättningsbaserade förmånerna, exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag, dels hälso- och sjukvården till att endast gälla svenska medborgare och personer vars rätt till sådana bidrag härrör från EU-rätten.

Vidare menar vi att det bör vara så att endast svenska medborgare och EU/EES-medborgare som enligt unionsrätten har rätt till likvärdig sjukvård ska ges full rätt till subventionerad hälso- och sjukvård samt tandvård medan utlänningars rätt till sådan faktiskt bör begränsas. Vi har ett förslag, som behandlas förenklat, där vi menar att övriga bör teckna försäkring som tar eventuella kostnader för svensk sjukvård under den tid man vistas här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Som jag sa tidigare är dock vår grundläggande princip att det även i fortsättningen ska vara så att ingen ska nekas akutsjukvård. Barn med utländskt medborgarskap ska även de i fortsättningen ha tillgång till sjukvård på samma sätt och på samma villkor som andra barn. Utlänningar som beviljats uppehållstillstånd för bosättning bör få samma rätt till subventionerad sjuk- och tandvård om man har kommit i varaktig egen försörjning.

Fru talman! Självklart står vi bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 1 som rör just begränsning av tillgången till den svenska hälso- och sjukvården och som vi står ensamt bakom.

Anf. 157 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det stora problemet inom svensk sjukvård är inte att personer som exempelvis har flytt hit får sjukvård, utan det stora problemet med svensk sjukvård är personalsituationen och den ojämlika vården.

Fru talman! Mitt anförande blir lite högt och lågt. Att kvinnor löper större risk att utsättas för våld i samband med separation vet vi. Då kan man fundera över vad som händer inom hälso- och sjukvården när kvinnan kommer dit. Hur sker dokumentationen? Det har visat sig i ett antal fall att dokumentationen inte har varit till fyllest och att en gärningsman till och med kan följa upp den typen av dokumentation.

Vi har lyft upp denna fråga. Vi menar att när en kvinna som har blivit misshandlad i hemmet av en anhörig kommer till sjukvården ska förstås hela kroppen undersökas och samtliga skador dokumenteras. Det bör samtidigt finnas rutiner för hur dokumentationen bäst ska ske. Det är fråga om att använda rätt mall, koder och sökord. Det är nödvändigt. Representanter för olika stödboenden har vittnat om att det är superviktigt.

För att säkerställa våldsutsatta personers jämlika rätt till vård och omsorg behövs en samordning på övergripande nivå. Vi vill att regeringen tar initiativ till nationella riktlinjer så att säker dokumentation och journalföring tas fram. Jag yrkar bifall till reservation 16.

Fru talman! Glesbygdsmedicin handlar också om digital medicin. Glesbygdsmedicin är ett begrepp som har vuxit fram, och den innefattar en rad kunskapsområden och metodutveckling som syftar till att kompensera för avståndsproblem.

Vård i glesbygd omfattar alla slags sjukdomar. Här är det oerhört viktigt med det digitala förhållningssättet och e-hälsan. Jag hoppas att alla har besökt Glesbygdsmedicinskt centrum, GMC. Det är en enhet som bedriver just forskning, utveckling och utbildning i glesbygd och som bygger mycket på hur man kan arbeta med e-hälsa. Där har man tagit fram modeller, metoder och tekniklösningar. Det är oerhört intressant, och det här kan förstås utvecklas lite mer storskaligt i den övre delen av Sverige där avstånden är långa.

Fru talman! Vi vill att samhället ska ta ansvar även för den digitalt baserade hälso- och sjukvården, e-hälsan. Jag tycker väl inte att den offentliga vården har varit på topp i denna fråga. Jag vet att SKR har gjort diverse försök, och jag kan tyvärr inte säga att de har lyckats speciellt bra. Så det måste man ta tag i på något sätt.

Självklart ska all offentlig vård kunna erbjuda digitala tjänster. Under covid-19-pandemin har vi sett att dessa tjänster tvingats fram, och det är väl bra. Jag anser att det är de offentliga vårdinrättningarna som ska stå för de digitala tjänsterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Nu brakar jag iväg här och tänker prata lite om nätläkare och digitala tjänster. Det har varit tyst om det i dag.

Nätläkare - what's in it for Norrbotten? Det är inte Vänsterpartiet som säger det jag tänker säga här utan det är Vård- och omsorgsanalys - en myndighet.

Digitala läkarbesök - nätläkare - hanterar färre kroniska diagnoser och färre diagnoser i jämförelse med fysiska läkarbesök. Den digitala vården har medfört ökade kostnader för regionerna - jag återkommer till det. Digitala vårdbesök används främst av barn och yngre, vuxna storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden. För fysiska besök är det precis tvärtom.

Det här kan man fundera över. Är det här rätt prioritering? Eller ökar vårdkonsumtionen i storstäderna? Jag vet inte. Det får man titta vidare på.

Konsumtionen av digitala vårdbesök är högre bland högutbildade och höginkomsttagare, även om man justerar för ålder och förekomst av kroniska sjukdomar. Då kan man fundera över hur jämlikt det här är. Det är en rimlig fråga.

Här handlar det om att marknaden tar en väldig plats när den offentliga vården inte har lyckats bygga upp dessa möjligheter. Så är det förstås. Därför är det en självklarhet att den offentliga hälso- och sjukvården ska ha dessa förutsättningar. Annars blir det en skev användning av digitala besök, som inte blir jämlik. Alla utredningar visar att det inte är boende i Västerbottens inland eller högst upp i Norrbotten som använder de digitala tjänsterna. Det finns undersökning på undersökning som visar detta, exempelvis den som ni säkert fick i veckan om ni har Dagens Medicin. Nu gjorde jag reklam för den också, fru talman. Det kanske inte var så lämpligt.

Regionernas kostnad för digitala vårdköer uppgick enligt en sammanställning i Region Sörmland 2020 till 957 miljoner kronor. Det är tre gånger så mycket som det kostade två år tidigare. Det ökar alltså, och det är inte så konstigt. Så länge man inte reglerar det här kommer det att öka. Det finns liksom inget tak.

Vi är förstås väldigt positiva till digital vård. Det ska kunna ges överallt, men frågan är om det ska ske på det här sättet. Frågan är om det har hamnat rätt. Det kan ju inte vara så att de som bor på Kungsholmen har ett större behov av hälso- och sjukvård än de som bor i Västerbottens inland. Det funderar jag mycket på, och jag förutsätter att regeringen gräver lite mer i det.

Anf. 159 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Rågsjö för anförandet.

Det är bra att ledamoten bjuder in till debatt. Vi har lite för få replikskiften i socialutskottets debatter, tycker jag.

Jag tog replik för att lyfta upp frågan om de digitala vårdbesöken, för jag tycker att ledamoten Rågsjö målar upp en felaktig bild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Den analys som hon redovisade eller refererade till slår ju också fast att de digitala vårdbesöken har främjat produktiviteten och ökat tillgängligheten. Det är en av de slutsatser som Vård- och omsorgsanalys drar i sin rapport.

Sedan tycker jag att det är viktigt att fortsätta följa utvecklingen av de digitala vårdgivarna och se hur den är.

Vad Moderaterna tycker är alldeles uppenbart är att vi behöver helt andra ersättningsmodeller och en helt annan styrning för att de här tjänsterna ska fortsätta utvecklas väl. Det är därför vi har lagt fram konkreta förslag om just detta. De återfinns bland annat i vår reservation nummer 7, som jag yrkade bifall till, men också i vår reservation nummer 8.

Det är uppenbart, tycker jag och Moderaterna, att dagens system med utomlänsersättning inte funkar särskilt väl och inte skapar bra förutsättningar framåt. Men jag tycker också att det är väldigt olyckligt att regioner ställer krav på att en vårdgivare ska finnas tillgänglig fysiskt i till exempel en region. Då tror jag att man driver fram en ökad ojämlikhet.

Om man ställer krav på att en vårdgivare ska finnas tillgänglig fysiskt är det återigen här i Stockholm som vårdtillgången kommer att öka, inte i Norrlands inland eller på landsbygden. De digitala vårdgivarnas stora fördel är att de har skalfördelar, så låt oss inte slå undan benen för det.

Jag vill höra vad Vänsterpartiets förslag är för att skapa förutsättningar för utveckling av goda digitala vårdgivare som kommer hela Sverige till gagn. Några sådana förslag hördes inte i ledamoten Rågsjös anförande.

Anf. 160 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag kan hänvisa till ett antal motioner som vi lagt fram i ärendet och vad vi kommer att göra i valet. Jag kommer inte att skicka ledamoten valmaterialet.

Vi pratar om tillgänglighet här, fru talman, och det är alltid intressant. Det är klart att vi alla ska ha tillgänglighet. Men tillgängligheten i Sverige ser väldigt olika ut beroende på var man bor, inte sant? Och hur styr behoven? Det kan man fundera på. Är det här behovsstyrt? Är nätläkarna behovsstyrda? Jag är skeptisk till det.

Vi pratar hela tiden om kontinuitet, att kontinuitet är viktigt. Vi drog igenom och klubbade en primärvårdsreform för inte så länge sedan. Jag tror att alla partier nämnde ordet kontinuitet. Använder ledamoten en digital tjänst är kontinuiteten kanske inte på topp.

Sedan är det alltid intressant att titta på hur marknaden placerar sig. Nu har nätläkarna öppnat och gått från 2 till 46 vårdcentraler på fem år. Det gjorde de väl i rask takt när de förstod att man kanske ska börja reglera marknaden; vad vet jag?

Då kan vi titta på placeringen. Det är två vårdcentraler i övre Sverige. Ovanför Uppsala pratar vi om då. Sedan kryllar det mer och mer exempelvis på Norrmalm och i Nacka, Lomma och så vidare. Då kan vi fundera på hur det kommer sig att man inte satsar lite mer utifrån behoven som finns ovanför Uppsala.

Jag tycker att det är dags att reglera den här typen av marknad och se till behoven. Jag tycker att det skulle vara väldigt bra. Det är klart att om det här ökar från nästan 1 miljard nu kan det bli problem.

Anf. 161 Johan Hultberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Fru talman! Min fasta övertygelse är att de digitala vårdgivarna och de digitala vårdmötena är helt centrala för att möta patienter så som patienter vill möta vården. Många av oss vill faktiskt ha ett digitalt vårdmöte för att det sparar tid och resor.

Ledamoten Rågsjö tog upp att den som är kroniker behöver kontinuitet. Jag är själv kroniker. Jag är diabetiker. Jag kan ha alldeles utmärkta vårdmöten med min diabetesläkare eller min diabetessköterska som är just digitala vårdmöten. Jag kan dela alla mina blodsockervärden med min läkare eller min sköterska, och jag kan ta det mötet härifrån Stockholm i stället för att behöva resa till min mottagning i Uddevalla. Det är någonting som är bra för mig som enskild patient.

Ledamoten Rågsjö nämnde att de digitala vårdgivarna har öppnat få vårdcentraler i norra Sverige. Det var lite grann min poäng i mitt första inlägg i det här replikskiftet. Om vi ställer krav på att en vårdgivare ska finnas tillgänglig fysiskt kommer vi att driva etableringen mot de större befolkningscentrumen. Men om man har förutsättningar att jobba digitalt över hela landet kommer tillgängligheten att bli bättre också för dem som bor på den jämtländska landsbygden eller i norra Bohuslän, där jag själv bor.

Jag tror att det är viktigt att inte slå sönder den stora fördelen med de digitala vårdtjänsterna, nämligen skalfördelarna.

Tack vare skalfördelarna går det också att erbjuda specialistkompetens på ett helt annat sätt. Nu kan specialistkompetensen flytta hem till den som bor i Sollefteå, och man kan mötas på det sättet. Ledamoten Rågsjö lyfte fram Glesbygdsmedicinskt centrum som ett gott exempel på just detta. Det är detta de driver - att flytta specialistkompetens och vård närmare medborgarna.

För detta är de digitala vårdgivarna och den digitala tekniken möjliggörare, så låt oss fånga de möjligheterna! Men det gör man inte, fru talman, med Vänsterpartiets politik.

Anf. 162 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Ledamoten Hultberg försöker få det till att de här digitala nätbolagen inte kan flytta norrut. På grund av vad? Det handlar ju om marknad. Det handlar om att man vill ha så många kunder som möjligt eftersom man ser världen så, i segment. Man har en marknad.

Problemet med Sverige är att vi inte har reglerat hälso- och sjukvårdsmarknaden. Jag tycker att det är ett stort problem. Jag tycker att det är ett stort problem att regionerna betalar 1 miljard till nätläkarna för vård där det inte finns linjer in i något slags kontinuitet.

Jag måste säga att det är väldigt märkligt hur centreringen av nätläkarna och vilka som använder sig av nätläkare ser ut. Det är intressant. Vi har sett i utredning efter utredning att det inte är de som bor längst bort från vårdcentralerna som använder sig av nätläkare. Det är andra, som du och jag. Det är de som har förutsättningar, de som bor i innerstan. Det är de friskaste. Det kan man peka på i de här undersökningarna.

Detta i samband med att vi har en väldigt ojämlik vård. Vi har en ojämlik vård. Det visar rapport efter rapport. Ska vi spä på det? Ska vi spä på det med ytterligare segment på det här sättet? Det är inte okej, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Vi i Vänsterpartiet står för att vi vill reglera marknaden. Vi måste göra något åt kostnaden som drabbar regionerna, men vi måste också få igång ett annat sätt att förhålla sig i den offentliga vården så att man använder digitala system på ett annat sätt. Det tycker vi är en fantastiskt bra idé.

Anf. 163 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! När vi behandlade primärvårdspropositionen, som ledamoten hänvisade till, hade bland annat mitt parti i vår följdmotion förslag som handlade om problemen med förslaget. Om man styr mot att det måste vara fysiska vårdcentraler kommer de att hamna i centrala lägen där det bor mycket folk.

Genom propositionens utformning - vi har ett annat yrkande för att om möjligt balansera detta - kommer man att säkra inkomsterna för bolagen under lång tid framöver. Det är precis det som har skett nu och som jag tror att ledamoten menar när hon hänvisar till artikeln. Precis det vi varnade för är alltså det som sker. Men ledamotens parti röstade inte för vårt yrkande i det avseendet.

Däremot - och det var därför jag begärde replik och gick fram - röstade ledamoten för det yrkande som också blev utskottets och riksdagens ställningstagande: att regeringen ska ta fram nationella principer för ersättning och avgifter, och de ska bygga på behovsprincipen. Det är behovsprincipen vi i dag saknar i systemet, liksom nationella principer i stället för den utomlänsersättning som leder fel.

Så vi borde väl snarare göra gemensam sak och se till att den här utredningen kommer till stånd. Det är nämligen först när vi använder behovsprincipen som vi får en jämlik hälso- och sjukvård.

Jag har vänt mig emot - det har jag sagt i många sammanhang - att jag som patient direkt kan avropa den dyraste resursen utan att det finns en behovsbedömning. Jag tycker att det behövs en bedömning, fast inte om vi har en fast läkar- eller vårdkontakt. Då känner man varandra och har ofta bestämt hur man ska ha kontakt - via chatt eller telefon eller på annat sätt. Men att jag själv kan söka den allra dyraste resursen och låta skattebetalarna stå för det tycker jag inte stämmer med de principer vi har för hälso- och sjukvården eller med behovsprincipen.

Det är därför vi vill ha de nationella principerna. Detta har ledamoten röstat för, så vi borde göra gemensam sak i frågan.

Anf. 164 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Ledamoten och undertecknad får ha en liten turné kring detta. Jag tycker att dessa frågor är superviktiga, för jag tycker att detta har blommat ut. Och det har det gjort för att man inom den offentliga hälso och sjukvården inte har lyckats bygga upp digitala system. Jag har varit på många debatter, exempelvis i Almedalen, och pratat om detta. Då har exempelvis olika personer från SKR sagt att detta är på gång. Det har inte varit på gång, men det blev det under pandemin. Det är tråkigt att det behövdes en pandemi för att rulla igång det här.

Nu förutsätter jag att man sätter sig ned och reglerar hela denna marknad, om jag får uttrycka mig så. Det är klart att hälso- och sjukvård måste vara behovsstyrd. Det kan inte vara så att man får en känsla för något och ringer fast man kanske inte har behov av det.

Jag slås hela tiden av vilka som använder sig av denna typ av tjänster, fru talman. Det är inte de som har de största behoven, utan det är personer som har tillgängligheten och snabbt kan trycka på sin mobil och ringa. När vi har den här situationen med ojämlik vård och hälsa som tickar på kan vi inte, fru talman, samtidigt ha ett system som triggar igång så att ojämlikheten ökar ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Denna fråga är ganska stor, och jag hoppas att man efter valet, oavsett vem som vinner - jag hoppas ju på den sida som jag själv tillhör, och, måste jag samtidigt säga, jag vet ju inte vad den andra sidan kommer att göra - tittar på detta så att det inte fullständigt far iväg.

Anf. 165 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! En majoritet i utskottet, men inte Socialdemokraterna och Miljöpartiet, röstade ändå för att vi ska ta fram nationella principer som bygger på behovsprincipen. Så vilka förhoppningar man lägger där får väl ledamoten själv dra slutsatser om.

Jag tror att det är nödvändigt att vi gör flera saker samtidigt. Om vi inte bygger upp primärvården så att alla får en fast, namngiven läkarkontakt som har ett rimligt antal patienter, precis som distriktssköterskorna, kommer detta inte att fungera. Vi måste bygga den basen så att jag får möjlighet att få kontakt med den jag vill prata med samma dag och faktiskt får det svar jag behöver från den som känner mig. Den personen kan också ibland säga: Du behöver inte träffa mig nu - det räcker om du gör det om en vecka eller två, för du klarar dig eller kan gå till apoteket och komplettera med egenvård eller annat.

Men detta kräver att man har en fast kontakt så att det finns kontinuitet och någon man litar på och kan känna att tilliten fungerar. Om vi inte bygger det systemet kommer människor att söka vård på annat sätt.

Jag tycker inte att det är intressant att förbjuda digitala lösningar. Det är fel väg att gå. Alla förväntar sig att kunna lyfta mobilen när något inte fungerar.

Däremot vill jag se till att vi har ersättningssystem och avgifter för att hantera den tekniska utvecklingen på ett klokt sätt, och det har vi inte i dag. Regeringen valde att lämna walkover i frågan. Jag är därför glad att riksdagen inte gjort det utan sagt att vi behöver titta på denna fråga.

Jag ser fram emot en utredning i frågan. Men vi måste också grunna på att när vi ställer upp krav kommer verksamheten att anpassa sig efter dem. Det var detta som hände när det gäller kravet på både fysisk och digital närvaro, och jag tror inte att vi har vunnit något på det. I stället har vi utestängt alla i glesbygd och på landsbygden som kanske skulle vilja öppna mottagning någon dag i veckan men inte ha en digital variant utan bara en fysisk mottagning. De kan inte vara med i systemet nu. Vi borde, tror jag, vara lite smartare när vi gör våra system framöver.

Anf. 166 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Ledamoten har helt rätt: Man måste bygga grunden. Primärvården är extremt viktig, liksom slutenvården. Man måste göra flera saker samtidigt. Man kan inte bara göra det ena eller det andra, utan man måste se till helheten. Då handlar det väldigt mycket om att bygga upp en struktur med en fast kontakt, precis som ledamoten säger. Det måste också finnas någon form av gräns för hur många patienter man kan ha.

Vi vill få bort etableringsfriheten - nu är vi inne och surrar i ett annat område - så att vårdcentralerna inte själva kan bestämma var och hur de ska öppna. I stället bör regionen titta på var behoven är som störst. Det tror jag skulle vara väldigt bra. Behoven är kanske inte störst i en innerstad, utan de kanske är störst på små orter i norra Sverige, i förorterna till Stockholm, Göteborg och Malmö och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Det är alltså flera saker som måste göras samtidigt. Digitaliseringen har kommit och kommer att stanna. Frågan är hur man ska reglera den och hur man ska få marknaden, som vi vill reglera, att gå i takt med den offentliga vården så att man hittar förhållningssätt tillsammans.

Den väg vi går nu tror inte jag på - där man inte reglerar och inte har någon koll och där nätläkarna, på grund av att det är en marknad, kan bredda sig på det här sättet. När jag tittar ned på kartan över var nätläkarna har placerat sig blir jag lite bekymrad över att det är två vårdcentraler norr om Uppsala medan det kryllar av vårdcentraler i södra Sverige. Det är för att det finns mer pengar att hämta där.

Anf. 167 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Vi debatterar e-hälsa. Kommer digitaliseringen att förstöra precis allt? Kommer den att rädda precis allt? Nej, det tror jag inte. Jag tror inte att allt kan lösas med ettor och nollor. Men jag tror verkligen inte heller att digitaliseringen kommer att förstöra allt, bara vi inte lämnar människor utanför och gör som några av bankerna gjorde - plötsligt hade internetkontoren ersatt de fysiska kontoren.

Jag är säker på, fru talman, att en hel del kan bli väldigt mycket bättre om vi bara tar vara på möjligheterna med e-hälsa och digitalisering, passar oss för fallgroparna och fattar kloka och genomtänkta beslut. Jag tror att digitaliseringen kan hjälpa oss att forma vården efter oss människor så att sjuka människor äntligen slipper klämmas ihop och formas efter vården.

Jag tänker, fru talman, att tre sådana kloka beslut faktiskt fattas här i dag; det handlar om dagens tillkännagivanden.

Det första gäller en nationell plattform, där man lätt ska kunna se vilken vård som finns, vilken kvalitet den har och vad det är för väntetider.

Det andra gäller en långsiktig patientdatareform, där det tydliggörs att det är vi själva som äger våra data och måste få bestämma vem som ska få se dem. Ingen annan ska bestämma att hemsjukvården inte ska få se dem eller att vissa delar av den regionala sjukvården inte ska få se dem.

Det tredje är ett kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Jag tror att alla de här tre besluten blir mycket bra.

Men en del bifall fattas. Apropå kvalitetsregister är det så att digitalisering absolut kan hjälpa patienter, anhöriga och anställda. Vi kan följa upp data på ett helt annat sätt. Vi kan sammanställa data. Vi kan få veta saker som gör människor friskare. Men jag är helt övertygad om att vi måste ta oss en funderare på vad det är vi vill mäta och följa upp och hur mycket tid det här egentligen får ta från avgörande yrkesgrupper i sjukvården.

När nu denna digitalisering lite grann stiger oss åt huvudet och vi blir så lyckliga - med rätta - över allt man kan göra med den kunskap som vi nu kan samla in måste vi samtidigt också fatta ett beslut om att Sverige ska ned till det europeiska snittet när det gäller hur mycket arbetstid som sjukvårdens anställda ska behöva ägna åt administration och uppföljning - punkt.

Fru talman! Jag är övertygad om att digitaliseringen kan göra att vården kommer närmare patienterna på många sätt. Jag är också övertygad om att det behövs frizoner för innovation inom vården samt innovationsfrämjande upphandlingar, gärna småskaliga sådana. Tillsammans med Moderaterna ställer vi oss bakom att vården där det är medicinskt lämpligt ska vara tillgänglig både digitalt och fysiskt i hela landet. Det tror vi ger en väldigt bra avvägning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT E-hälsa m.m.

Fru talman! Jag vill särskilt lyfta reservation 10 under punkt 10. Reservationen handlar om digital säkerhet och tekniska hjälpmedel som vi vet är kloka och enkla att använda i äldreomsorg och sjukvård - appar, robotar och andra stöd som vi vet att vi vill ha. Tillsammans med Kristdemokraterna och Centerpartiet har vi enats om att vi måste ge någon ett tydligt nationellt ansvar för att utvärdera de nya digitala stöden. Vilken teknik är bra nog? Vilken teknik är säker nog? Vilken teknik riskerar att hamna i ryssarnas händer, så att de kan komma åt vilka brister vi har i svensk hälsa? Vad riskerar att komma i företags händer, så att människors integritet blir blottad och människor i värsta fall far illa? Det kan behövas ett nationellt råd eller en myndighet, fru talman. Vi ser det som viktigt med en sådan instans.

Fru talman! Ingen ska lämnas utanför när det gäller e-hälsa och digitalisering. Däremot ska fler inkluderas. Det är viktigt. Fler ska få del av vård med hjälp av de digitala innovationer som jag är övertygad om att vi bara har sett början på. Fler ska kunna stärka sin hälsa. Med beslut efter beslut och upptäckt efter upptäckt hoppas jag att vi tillsammans ska kunna forma vården efter människan.

(Applåder)

Anf. 168 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! E-hälsa, digitalisering, gemensamma journalsystem, sömlösa system och så vidare - jag vet faktiskt inte hur många år vi har diskuterat den här frågan. Jag upplever verkligen att det finns en bred samsyn om vilket håll vi vill gå åt. Ändå tar vi inte några enorma kliv framåt. Frågan är varför. Jag tror att det nu behövs mod och beslutsamhet och en regering som pekar med hela handen för att vi ska komma i mål.

Fru talman! Det räcker inte med småduttande. Man går två steg fram och ett tillbaka samtidigt som Integritetsskyddsmyndigheten aktivt motverkar välfärdens strävan att bli mer digital. Jag tror att det behövs en genomgripande och storskalig förändring och en harmonisering av den snårskog av lagstiftning som reglerar personuppgiftshanteringen i offentlig sektor. Vi behöver verkligen en omfattande digitalisering av svensk vård och omsorg.

Fru talman! All relevant information bör följa patienten inom och över kommun- och regiongränser - från universitetssjukhuset till kommunens äldreboende, från socialtjänsten till skolhälsan. Detta kommer att innebära helt nya möjligheter att göra vård och omsorg mer individanpassad. För att detta ska bli verklighet behöver viktiga reformer genomföras.

E-hälsa m.m.

För det första tror jag att det är avgörande att Sverige etablerar principer och standarder för kommunikation tillsammans med definitioner av vad som är medicinska data och hur de ska lagras och struktureras. Sverige är inte där än, men det måste vara målet. Staten behöver också få i uppgift att vara kravställare, så att alla vård- och omsorgsgivares inköp av teknisk utrustning följer etablerade och så kallade öppna standarder. Vi behöver ha en första helhet.

För det andra måste alla offentliga vård- och omsorgsgivare rent konkret kopplas samman i ett och samma nätverk. Man skulle kunna kalla det för ett digitalt ekosystem. Det här är en utveckling som förutsätter att det finns en aktör som har överblick över hela landet och förmåga att leda det arbete som omfattar alla kommuner och alla regioner. Det här bör staten ta ansvar för.

För det tredje behöver man också arbeta upp gemensamma standarder och nätverk. När vi väl har de här standarderna och nätverken på plats kan staten börja bygga upp e-hälsokonton för alla invånare som ger sitt medgivande till det. Ett heltäckande e-hälsokonto som samlar journaler och annan relevant medicinsk information ger också varje människa en helt ny makt och en inblick i sin egen vård eller omsorg. I ett e-hälsokonto ska det vara möjligt att föra in egen information som kan vara av värde i mötet med vården.

Men lika viktigt är det att var och en ska ges makten att välja vilken information som ska vara tillgänglig för alla vårdgivare. Digitaliseringen av sjukvården är avgörande för att öka effektiviteten och förbättra kvaliteten, men det är lika viktigt att förstärka den personliga integriteten, tillgängligheten och människors makt över den information som delas om dem.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 13, Heltäckande e-hälsokonto.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 maj.)