Anf. 46 Pia Steensland (KD)
Herr talman! Familjen är samhällets viktigaste gemenskap och byggsten. Barnens bästa är för oss kristdemokrater utgångspunkten i alla familjepolitiska frågor. Det är i familjen som vi lägger grunden för ett tryggt samhälle. Politiken ska ge familjerna utrymme och förutsättningar, men den ska inte lägga sig i och detaljstyra vilka livsval enskilda människor gör.
Tyvärr ser vi ofta att barnen får stå tillbaka när familjepolitik diskuteras. I stället för barnen brukar samhällsekonomiska kalkyler och brister i jämställdhet mellan föräldrar hamna i fokus.
Vi kristdemokrater välkomnar givetvis en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Men föräldraförsäkringen finns till för barnens skull. Den är nyckeln för att barnen när de är små ska få så mycket omvårdnad och så mycket tid som möjligt tillsammans med båda föräldrarna, för en barndom går inte i repris.
Herr talman! Som sagt: Kärnan i den kristdemokratiska familjepolitiken är barnets bästa, och vi tror att det i första hand uppnås genom att föräldrarna stärks i sin roll. Tyvärr har familjepolitiken ofta varit utformad på ett sådant sätt att den uppmuntrat mammor att ta ett större ansvar än pappor. Det har handlat om såväl ekonomi som värderingar och rutiner.
Vi kristdemokrater vill se en familjepolitik som främjar en uppgraderad papparoll, där det inte är kvotering av olika slag som är universallösningen på ett jämställt föräldraskap, utan där hela systemet är uppbyggt på ett sätt som uppmuntrar båda föräldrarna att ta sitt ansvar under hela föräldraskapet. Det tror vi att de allra flesta föräldrar vill.
Varje familj är unik med alldeles egna önskemål, behov och förutsättningar. Att kvotera och sätta upp ett statligt mål om att alla familjer ska passa in i samma mall tror inte vi kristdemokrater på. Nej, vi vill ha en helt fri föräldraförsäkring utan kvotering. Vi vill dessutom att vårdnadshavare ska kunna överlåta föräldrapenningdagar till närstående som inte lever i samma hushåll, till exempel far- och morföräldrar eller vuxna syskon. Det skulle inte minst underlätta vardagen för ensamstående föräldrar.
Vi menar att kvotering motverkar det som är huvudsyftet med föräldraförsäkringen, nämligen att barnen ska få så mycket tid som möjligt med sina föräldrar. Det är ju faktiskt så att en del föräldrar inte har möjlighet att utnyttja de dagar som inte kan överlåtas till den andra föräldern, hur gärna de än skulle vilja. Det gäller exempelvis många egenföretagare, lantbrukare och studerande. Kvotering innebär därför en risk att en del föräldrapar tvingas lämna sina barn till barnomsorg tidigare än de egentligen hade önskat.
Nej, politiken måste veta sina gränser. Det är min och Kristdemokraternas bestämda uppfattning att vi riksdagsledamöter inte ska detaljstyra människors vardag. När det gäller uppdelningen av föräldradagarna litar vi helt och fullt på föräldrarnas egen förmåga att fatta kloka beslut hemma vid köksbordet.
Herr talman! Samtidigt som vi kristdemokrater värnar föräldraförsäkringen och rätten till mer tid med barnen menar vi att man som förälder ska ha rätt till en fortsatt stark förankring på arbetsmarknaden. Vi anser därför att den ekonomiska familjepolitiken är ett av våra viktigaste verktyg för att göra det möjligt att förena familjeliv med arbetsliv.
Sverige har en kvinnlig sysselsättningsgrad på 80,4 procent. Den är högst inom EU. Detta är mycket tack vare vår utbyggda föräldraförsäkring, som har gjort det möjligt för kvinnor att jobba utan att behöva välja bort familjelivet. Det ska vi vara stolta över, men vi kan göra mer.
Vi kristdemokrater vill till exempel stärka tryggheten för kvinnor i slutet av graviditeten. I dag är de flesta kvinnor som känner att de behöver trappa ned eller helt avstå från arbete under slutet av graviditeten hänvisade till att börja ta ut sina föräldradagar i förtid. Det medför att de får färre föräldradagar tillsammans med barnet när det väl är fött. Ett fåtal kvinnor som arbetar i en miljö som anses farlig får graviditetspenning. Andra sjukskrivs. Men rättsosäkerheten har bedömts vara hög, och dagens system kan upplevas som oförutsägbart och orättvist.
Vi kristdemokrater vill därför att det införs en generell graviditetspenning under den sista månaden i graviditeten, som en möjlighet för varje kvinna som vill utnyttja den. Utformningen bör likna tillfällig föräldrapenning, och antalet ersatta dagar bör därmed uppgå till 20-23 stycken, beroende på månadens längd. Ett sådant system skulle bli enklare, mer jämlikt och rättssäkert. Men framför allt skapar det en ökad trygghet för kvinnan under slutet av graviditeten.
Herr talman! Dagens regler för föräldrapenning är relativt flexibla under barnets första levnadsår. Men vid barnets ettårsdag träder ett antal begränsande regler in, regler som styr uttaget av föräldrapenning och planerandet av eventuella syskon.
En sådan regel är att den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, påverkas om man går ned i arbetstid utan att samtidigt fylla ut med lika många föräldrapenningdagar. Det innebär att många föräldrar känner sig pressade att ta ut sina dagar så fort som möjligt, även om de hellre skulle ta ut färre dagar för att på så sätt kunna förlänga den tid de är hemma med barnet. Dessa regler missgynnar inte minst pappor eftersom de oftast av naturliga biologiska skäl är föräldralediga när barnet är lite äldre.
Det finns också en begränsande regel som innebär att man måste bli gravid inom ett år och nio månader från det första barnets födelse för att kunna behålla sin ursprungliga föräldrapenningnivå. Det kallas ibland för snabbhetspremien. Vi kristdemokrater vill i stället att den sjukpenning- och föräldrapenninggrundande inkomsten ska behållas på samma nivå i tre år.
Denna ökade flexibilitet i föräldraförsäkringen ger föräldrarna större makt att styra över sin vardag. Det skulle göra att fler föräldrar, om de så vill, kan vara hemma med barnet längre. Det skulle också underlätta för de föräldrar som under barnets första år vill gå ned i arbetstid, kanske för att barnets dagar i barnomsorgen inte ska behöva bli så långa - och detta utan att föräldrarnas långsiktiga ekonomiska skydd eller förankring på arbetsmarknaden riskeras.
Ett kristdemokratiskt initiativ som har bidragit till att fler pappor är hemma med barnen är de populära så kallade dubbeldagarna. Det är de dagar när mamman och pappan kan vara föräldralediga tillsammans. I dag får man ta ut max 30 dubbeldagar under barnets första år. För att öka föräldrarnas möjlighet att vara hemma tillsammans hela familjen vill vi kristdemokrater att samtliga föräldrapenningdagar ska kunna användas som dubbeldagar.
Vi menar att dessa förslag sammantaget förbättrar möjligheten att kombinera familjeliv och arbetsliv, men framför allt ökar de möjligheterna för varje familj att skapa en god och trygg vardag med sina barn. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Det ser vi kristdemokrater som en långsiktig investering för hela samhället.
Herr talman! Jag står bakom samtliga av kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation 9 under punkt 4.
(Applåder)