Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport
Betänkande 2019/20:CU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 23 oktober 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)
Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.
Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Elektroniska fraktsedlar vid vägtransportProposition 2018/19:141
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-10-15
Trycklov: 2019-10-17
Betänkande 2019/20:CU2
Alla beredningar i utskottet
Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)
Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.
Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-10-23
Debatt om förslag 2019/20:CU2
Webb-tv: Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport
Dokument från debatten
- Protokoll 2019/20:24 Onsdagen den 23 oktoberProtokoll 2019/20:24 Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport
- Onsdag den 23 oktober 2019 (preliminär)Talarlista 2019/20:20191023
Protokoll från debatten
Anf. 1 Angelica Lundberg (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation.
Sverige har stora problem med olagliga så kallade cabotagetransporter. Det är alltså utländska lastbilar som kommer till Sverige med gods och som sedan har tillåtelse att köra några vändor inrikes och stanna i landet i sju dagar. I stället dröjer de sig kvar i Sverige under mycket lång tid och kör mängder med inrikestransporter olagligt.
Reglerna om cabotage kom till av miljöskäl och för att en lastbil som kört gods till Sverige skulle slippa köra tom tillbaka till hemlandet. Syftet var alltså gott. Det här missbrukas dock kraftigt av oseriösa åkerier i konkurrenssyfte. Det är bara att kolla på någon av de uppställningsplatser som finns under till exempel julledigheten. Då står bilarna kvar i hundratal, medan de utländska chaufförerna har åkt hem.
Problemen med olagliga cabotagetransporter ökade när fler länder anslöt sig till EU och därmed fick ta del av möjligheten till cabotage. En utländsk chaufför från till exempel Rumänien eller Bulgarien har under cabotagetiden inte i närheten av de löner som en svensk chaufför har. Man följer inte samma kollektivavtal, och man har inte samma krav på kör- och vilotider.
Ett av de fall som uppmärksammades förra året handlade om en rumänsk chaufför som månad ut och månad in kört gods åt ett svenskt företag mellan Sverige och Danmark och bara tjänat 5 000 kronor i månaden. Andra fall handlar om makedonska förare som kör med falska körkort men ändå slipper undan. Många av de utländska chaufförer som kör i Sverige tjänar runt 15 procent av en genomsnittlig svensk chaufförslön. Därför är det såklart billigare för företagen att utnyttja den här typen av arbetskraft.
Men det innebär också faror för vanligt folk. När jag är ute och åker på vägarna med mina två små barn i bilen vill jag inte dela vägbana med en 60 ton tung lastbil med en trött och stressad chaufför som kanske kör på blankslitna däck och som i värsta fall till och med saknar körkort. På svenska vägar ska svenska säkerhetsregler gälla för alla.
Fru talman! Jag besökte i förra veckan ett transportföretag hemma i min valkrets i Jönköpings län. De berättade för mig att de olagliga cabotagetransporterna inte bara orsakar stor irritation bland deras chaufförer utan också i förlängningen innebär minskade intäkter och därmed minskade arbetstillfällen.
Och problemen slutar inte där. Olagliga cabotagetransporter möjliggör också för annan kriminell verksamhet såsom smuggling av alkohol, tobak och narkotika. Polisen i Västra Götaland rapporterade redan 2012 att jakten på allt billigare transporter har fört med sig ökad kriminell verksamhet längs vägarna. Det är organiserad brottslighet som i allt större utsträckning riktar in sig på transportstölder, men det finns också rapporter om trafficking och människohandel.
EU har nu lagt förslag på ett nytt mobilitetspaket som rör bland annat cabotagetransporter, men det är ett kompromissförslag där länderna i väst har fått göra avkall på mycket. Förslaget innebär bland annat en så kallad avkylningsperiod, vilket ska göra det olagligt att stapla cabotagetransporter på varandra. Man inför även ett obligatoriskt gps-system i lastbilarna, så kallade smarta färdskrivare. Om dessa också går att fiffla med som man gör i dag återstår att se, men i vilket fall som helst ska det här inte införas förrän 2024.
Vad hjälper alla dessa EU-lagar när företagen ändå bryter mot dem? Vi behöver ha ut fler poliser på vägarna, vi behöver ha fler möjligheter att bevisa att olagligheter har begåtts och vi behöver se till att stoppa de olagliga cabotagetransporterna på riktigt.
Sverigedemokraterna har föreslagit att man i samband med den här propositionen också ska lagstifta om att bil och eventuellt släp som har kört transporten ska registreras på fraktsedeln. Det här är något som även Sveriges Åkeriföretag har efterfrågat, och det skulle kunna utgöra ytterligare ett bevis i jakten på de kriminella.
Regeringen anser dock inte att det här är nödvändigt, eftersom man påstår att det inte skulle kunna utgöra bevisning. Men jag menar att det måste vara upp till åklagare och domstol att avgöra vad som kan betraktas som bevisning och inte.
Det förslag som vi lägger fram är på intet sätt lösningen på de stora problem som olagliga cabotagetransporter innebär. Det förstår vi också. Men det är ett litet steg på vägen, och för oss är det viktigt att ta alla steg vi kan för att stoppa de kriminellas framfart.
Fru talman! Det är inget fel på propositionen i sig. Tvärtom - det är bra att vi nu får elektroniska fraktsedlar. Det är något som branschen efterfrågat och som också alla partier ställer sig bakom. Men att regeringen inte tar varje chans som går för att försvåra för kriminella och sätta käppar i hjulen för dem som försöker utnyttja systemet är inget annat än bedrövligt.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).
Anf. 2 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande 2 Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport.
Fru talman! Det är framgångsrika företag och människors arbete som skapar välstånd och därmed förutsättningar för välfärd. Därför har socialdemokratin alltid stått upp för principen om att alla som kan ska göra rätt för sig: Gör din plikt, kräv din rätt.
Detta synsätt präglar vår politik på en rad områden, till exempel inkomstbortfallsprincipen i våra sociala trygghetssystem och kvalificeringsprincipen när det gäller arbetslöshetsförsäkringen.
Det starka samhället bygger vi tillsammans. Varje människa bidrar efter förmåga, och alla får hjälp efter behov de stunder i livet där en så behöver. Så får vi tillväxt, så skapar vi trygghet och så värnar vi demokratiska värderingar och principer.
Det finns dock sådant som påverkar tillväxten och inte sällan enskilda människor negativt: onödig byråkrati, administrativa pålagor, olika typer av regleringar i olika länder och kriminalitet, för att nämna några hinder.
Det betänkande vi i dag debatterar handlar inte om cabotageregler utan om att harmonisera regler för vägtransporter.
Det är viktigt att internationella transporter kan bedrivas enligt ett regelverk som är gemensamt för de länder som vi har handelsförbindelser med. Det är också viktigt att regelverket är anpassat efter de moderna lösningar som används för att organisera transporterna. Ett enhetligt och modernt regelverk för godstransporter är inte bara fördelaktigt för företagen inom transportsektorn, utan det är också av stor betydelse för andra företag inom export- och importindustrin.
Utvecklingen har under en längre tid gått mot ett större fokus på dörr-till-dörr-transporter och en närmare anknytning av transportfunktionerna till företagens tillverknings- och försäljningsprocesser.
Dagens reglering av internationella godstransporter på väg bygger på CMR-konventionens bestämmelser om att en fraktsedel ska utfärdas i pappersform i tre exemplar och undertecknas av parterna. Den internationella regleringen tillkom för över ett halvt sekel sedan, och den är på många sätt inte uppdaterad.
Ett tillträde till e-CMR-protokollet skulle medföra en modernare reglering. En ökad användning av digitala transportdokument innebär en effektivare och modernare informationshantering, vilket i sin tur leder till minskade transaktionskostnader.
En annan effekt av en ökad digitalisering är att den kan leda till enklare och säkrare kontroller från myndigheternas sida av att transportföretagen följer regelverk. Detta är viktigt av konkurrensskäl. Ett säkerställande av att gällande regler för transporterna följs ger större förutsättningar för konkurrens på lika villkor. Att regleringen av den dokumentation som ska åtfölja transporter är gemensam för länderna kan också i sig förväntas leda till minskade transaktionskostnader.
I dag har tolv stater tillträtt e-CMR-protokollet. De flesta av dem är EU-länder, och flera finns i Sveriges närområde. Det finns dessutom ett önskemål från Europeiska kommissionen om att medlemsstaterna ska tillträda protokollet. Ett flertal medlemsstater förbereder även ett tillträde.
Det är viktigt att Sverige inte ställer sig utanför det internationella samarbetet. Att lagstifta genom att tillträda protokoll är inte det sätt vi normalt stiftar lag på, men på transportområdet har detta blivit allt vanligare. Det innebär att det är små förändringar som görs i själva lagtexten. Det är i princip fråga om ett upphävande av den äldre bilagan, en förändring av rubrik på lagen samt införande av två nya bilagor med hänvisning till artiklar i konventionen.
Av den anledningen missar motionen från Sverigedemokraterna sitt mål. De förändringar som efterfrågas i motionen kräver en beredning av en annan lag än den som den här produkten avser. Därför bör riksdagen avslå motionen.
(Applåder)
Anf. 3 Angelica Lundberg (SD)
Fru talman! Det är bra att det nu blir elektroniska fraktsedlar, och det är något som alla partier är överens om. Det förslag som Sverigedemokraterna har lagt fram innebär naturligtvis en utredning, och det handlar då om framtida lagstiftning.
Regeringen säger dock nej till vårt förslag, som skulle kunna vara ett litet steg i rätt riktning mot att förhindra olagliga cabotagetransporter. Anledningen är att regeringen inte anser att det är nödvändigt eftersom förslaget inte torde få någon rättslig betydelse.
Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten Järrebring följande: Är det Socialdemokraternas mening att det numera ska vara politiker som avgör vad som kan räknas som bevisning eller ej och inte längre domstolorna? Eller är det här en klumpig formulering av regeringen för att man inte hade några bra argument mot att införa förslaget?
(Applåder)
Anf. 4 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Tack, Angelica Lundberg, för frågan!
Vi socialdemokrater har länge drivit dessa frågor, och vi välkomnar att Sverigedemokraterna ansluter sig till en viktig linje när det gäller att beivra brott och se till att det sker sjysta transporter i Sverige.
Sverigedemokraternas motion riktar in sig på att införa krav på information kopplat till fraktsedlarna när det gäller den svenska lagstiftningen. I den svenska lagstiftningen är det fritt att välja huruvida man ska använda sig av fraktsedlar på inhemska transporter. Det är vad som åsyftas i regeringens uttalande om att de inte fyller någon större funktion eftersom de som ändå har tänkt sig att fuska väljer att inte använda sig av fraktsedlar.
Anf. 5 Angelica Lundberg (SD)
Fru talman! Ledamoten Järrebring säger att Socialdemokraterna länge har drivit frågorna, och nu är regeringen inne på sitt sjätte år vid makten. Problemen med olagliga cabotagetransporter är väl kända och orsakar, precis som jag tog upp i mitt anförande, problem för vanligt folk, för företagare, och bidrar till ökad kriminalitet i vårt samhälle.
De ändringar som regeringen faktiskt införde 2017 för att då kunna utfärda sanktionsavgifter i stället för böter har uppenbarligen inte fått den effekt som man önskade eftersom problemen kvarstår. Fifflet bara fortsätter.
Hur anser regeringen att man ska hitta dessa fifflare när man inte har tillräckligt med resurser ute på vägarna? Vad tänker Socialdemokraterna göra konkret för att få stopp på problemen med olagliga cabotagetransporter på riktigt?
Anf. 6 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! När regeringen återkommer med förslag på området för cabotage ser vi fram emot att Sverigedemokraterna stöder också den propositionen.
Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Statistik över hus-hållens tillgångar och skulder
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2019/20:24 Onsdagen den 23 oktoberProtokoll 2019/20:24 Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens förslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godkänner det den 20 februari 2008 antagna tilläggsprotokollet om den elektroniska fraktsedeln till konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1969:12) med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg,
2. lag om ändring i lagen (1974:610) om inrikes vägtransport,
3. lag om ändring i lagen (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:141 punkterna 1-4.Lagstiftningens framtida utformning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2019/20:302 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 88 0 0 12 M 61 0 0 9 SD 0 60 0 2 C 27 0 0 4 V 23 0 0 4 KD 18 0 0 4 L 16 0 0 3 MP 13 0 0 3 - 2 0 0 0 Totalt 248 60 0 41