En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Anf. 107 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag står bakom samtliga av Moderaternas reservationer men yrkar bifall endast till reservation 3.

Fru talman! Coronakrisen har satt fingret på ett problem som varit känt under lång tid: Sveriges självförsörjningsgrad är låg. För att öka den måste svenska livsmedelsproducenter få bättre villkor och bli mer konkurrenskraftiga.

I tider av kris blir det tydligt hur viktigt det är att säkra Sveriges tillgång till livsmedel. Men en ökad självförsörjningsgrad förutsätter just stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet. Regelförenklingar och minskade kostnader för svenska livsmedelsproducenter är viktiga delar för att uppnå detta. Regeringen behöver leverera konkreta verktyg till lantbrukare runt om i Sverige för att kunna leva upp till livsmedelsstrategin.

I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram det offentligas roll. Det offentliga kan inte ställa krav på produktionen och sedan självt köpa sådant som inte lever upp till kraven. Särskilda procentmål för till exempel ekologisk produktion är kanske inte rätt väg att gå, men däremot tydliga krav på miljö och djurhållning i den offentliga upphandlingen. Det offentliga måste vara ett föredöme men också leva upp till de regler och krav man själv sätter.

Sverige har bland Europas högsta avgifter för köttkontroll. Det innebär en klar konkurrensnackdel. Livsmedelsverket behöver effektivisera sin verksamhet, men det behövs också ett riktat stöd för att sänka avgifterna. Moderaterna har därför en särskild satsning i vår budget för att sänka köttkontrollavgifterna för enskilda lantbrukare, så att avgifterna ska ligga på en nivå närmare de europeiska konkurrenternas.

Vi får inte riskera att antalet nötkreatur blir mindre än vad det är nu. Det kommer bland annat att påverka den biologiska mångfalden negativt. Sverige hade vid årsskiftet det lägsta antalet nöt någonsin, och vi är det enda land i EU där mjölkproduktionen minskar. Att ha bland Europas högsta avgifter för köttkontroll lägger inte grunden för god konkurrenskraft.

Svensk landsbygd har också problem med en alltför stor vildsvinsstam. Stammen har vuxit explosionsartat de senaste 20 åren, vilket orsakar problem för många lantbrukare som får sina grödor förstörda. Incitamenten för vildsvinsjakt behöver därför stärkas.

Det är bra att regeringen har lyssnat på Moderaterna vad gäller att tillåta småskalig försäljning av vildsvinskött. Men frågan utreds fortfarande, och det kommer troligen inte att bli verkligheten till den här jaktsäsongen, vilket är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Moderaterna liksom flera andra partier anser att jägare bör få sälja vildsvinskött direkt till konsument, med krav på att det är testat för trikiner och att jägaren kan visa upp ett testintyg. Eftersom jägare enligt vårt förslag endast ska få lov att sälja direkt till konsument kommer det att röra sig om småskalig försäljning, och berörda jägare kommer att kunna hållas direkt ansvariga för det kött de säljer.

Vidare bör lokala restauranger och näringsidkare enligt tysk modell få möjlighet att köpa viltkött direkt från jägaren. Det bör tillåtas förutsatt att köttet är testat där så krävs och att jägare som i mindre skala önskar sälja direkt till näringsidkare och restauranger är registrerade hos den kommun där vilthanteringen sker för att på så vis möjliggöra förenklade kontroller.

Det är helt enkelt dags att se över regelverken för en långsiktigt hållbar förvaltning av vildsvinsstammen genom utökad möjlighet till försäljning av vildsvinskött.

Fru talman! Att förenkla vardagen för landets företagare är en del av den moderata ryggraden. Vi ställer oss därför positiva till att effektivisera tillsynen inom miljöområdet och att tillsynen ska bli mer likvärdig i hela landet. Denna ambition måste dock överensstämma med en myndighetsutövning som sker på ett konsekvent och förutsebart sätt.

Vi vill av den anledningen understryka att så kallade testköp under dold identitet, vilket föreslås tillåtas för kemiska produkter och biotekniska organismer och varor, bara ska få användas i undantagsfall för att kontrollera att reglerna följs. Det är en åtgärd som bör användas endast när andra alternativ är uttömda.

Moderaterna anser även att det i föreskrifterna bör framgå att testköp endast ska få användas om det rör sig om en identifierad direkt fara som går att härleda till en specifik produkt eller vara. Testköp ska alltså inte få användas för att en viss produkt eller varugrupp kan tänkas utgöra en fara.

Att myndigheter arbetar under dold identitet är ett stort avsteg från principen om att myndigheter ska arbeta under öppna former som är iakttagbara för medborgarna. Det måste därför finnas väl genomarbetade kontrollmekanismer på plats för att minimera risken att tillsynsmyndigheter använder sig av möjligheten på ett felaktigt sätt.

Sammanfattningsvis: Svensk myndighetsutövning måste vara konsekvent och förutsebar. Testköp under dold identitet ska därför bara få användas i undantagsfall för att kontrollera att reglerna följs. I det större perspektivet måste svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft stärkas och självförsörjningsgraden i Sverige öka.

Anf. 108 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4.

När det kommer till förändringarna av tillsynsreglerna i miljöbalken har vi inte någon reservation. I stort sett anser vi att de är ändamålsenliga, och utrymmet för Sverige vid införlivningen är inte stort.

Inte desto mindre vill vi resa ett varningens finger för att EU-samarbetet hela tiden leder till mer reglering av samhället, företagens verksamheter och människors liv. Varje reglering kan upplevas som rimlig sett isolerad. Men summan av ständiga regleringar av nya områden och utvidgade och skärpta regler kan hämma näringslivet och ekonomin och göra samhället och människorna ofria.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

När EU hela tiden utvecklar sig mot mer överstatlighet och reglering betyder det att vi har en annan union än vad den var 1995 och en annan union om fem år än vad den är i dag. I Tyskland talar man i dag i medier om att det är okej att ge bidrag och inte lån till Sydeuropa eftersom det blir logiskt i det mer integrerade EU som vi kommer att ha inom en nära framtid. Den bakomliggande tanken är att pengarna är mer eller mindre gemensamma i en union som alltmer liknar en nation. Det kallas solidaritet.

Fru talman! Därför uppmanar vi svenskar att följa unionens utveckling. Om man är förespråkare av dagens union är det inte säkert att man tycker om den union som finns om fem år. Ja eller nej till EU är kanske en fråga som kommer att få större relevans framöver.

Det utrymme som återstår för Sverige att lindra tillsynsbyråkratin och främja rättsstatens funktion ska vi sverigedemokrater utnyttja. Vi återkommer i höst med fler konkreta förslag på hur vi i Sverige ska kunna få tillsynen att fungera för att samtidigt stävja regelbrott och främja konkurrenskraft och utveckling.

Fru talman! Afrikansk svinpest är en hemsk sjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Den leder till stort lidande och riskerar att slå hårt mot grisnäringen om den kommer till Sverige. Den sprids snabbt i Europa och har ibland gjort hopp, som ett hundramilshopp när den kom till Belgien. Det var troligen gästarbetare från en annan del av Europa som spred den genom att slänga charkprodukter från gris i naturen.

Det finns EU-regler om information. EU-kommissionen säger att medlemsstaterna bör rikta sina informationsinsatser mot de grupper som utgör den största risken för att sprida smittan. Det finns vidare krav på att medlemsländerna ska informera om riskerna för afrikansk svinpest utmed alla större vägar och kontrollstationer vid landsgränsen. De medlemsstater som har sjukdomen ska också organisera och genomföra regelbundna informationskampanjer riktade till allmänheten.

Slutligen ska färskt kött samt vissa köttberedningar och köttprodukter förses med ett särskilt kontrollmärke. Men det finns ingen information som riktar sig till konsumenten, och konsekvenserna blir stora vid smittspridning. Därför har Sverigedemokraterna föreslagit att regeringen ska verka inom EU för märkning på produkter av gris från de länder där sjukdomen finns i dag med information om vad man ska undvika för att inte sprida smitta. Det minskar risken för att någon på grund av oförstånd sprider smittan till nya länder.

Utskottet anser att det inte finns någon anledning till ett tillkännagivande eftersom det pågår ett intensivt arbete på området. Det som görs är olika informationsinsatser genom annonser, webbinformation, broschyrer och kontakter med föreningar.

Att öka medvetenheten och att påverka mänskligt agerande är något som alla - Jordbruksverket, landsbygdsministern och EU-kommissionen - lyfter fram som centralt. Det är just därför man behöver en märkning av själva livsmedlet. Det når ju definitionsmässigt alla personer som riskerar att sprida svinpest via livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Fru talman! Jag vill också kort passa på att nämna hur viktigt det är att det blir lättare för jägare att få avsättning för vildsvinskött för att de problem som finns i dag med vildsvin ska vändas till möjligheter. Efter tidigare tillkännagivanden har regeringen satt fart på arbetet. Det är bra. Men fortfarande saknas åtgärder för att ändra attityder till jakt. Med tanke på de strömningar som finns i dag med trakasserier av jägare och lantbrukare utifrån extremistiska idéer är ett sådant arbete mycket viktigt. Vi vidhåller därmed vår reservation om detta.

Fru talman! Slakteri- och vilthanteringsanläggningar ska betala en avgift till Livsmedelsverket för offentlig kontroll. Sverige hade så sent som i fjol bland Europas högsta avgifter för köttkontroll. Detta innebär en klar konkurrensnackdel för våra svenska lantbrukare.

På grund av nya EU-regler infördes ett nytt avgiftssystem för kontroll vid slakt vid årsskiftet. Regeringen budgeterade 107 miljoner för att mildra effekterna för slakterier och lantbrukare. Trots det har det nya systemet lett till ett par negativa effekter.

Fjäderfäbranschen har fått ökade omkostnader, och slakterier på mindre orter riskerar att missgynnas. Det kan förstärka kräftgången för jordbruket i mindre områden och därmed leda till en fortsatt minskad livsmedelsproduktion i Sverige, tvärtemot vad alla partierna har enats om genom livsmedelsstrategin. Jag vill passa på att nämna att vi i Sverigedemokraterna lade fram förslag om 70 miljoner extra på detta område i vårt budgetförslag.

Livsmedelsverket arbetar nu med att justera avgiftssystemet och effektivisera slakterikontrollen. Näringsdepartementet överväger en ny modell för avgifterna till nästa år. Det är positivt.

Vi fick dock nyligen, den 10 juni, svar från landsbygdsministern att inga ytterligare medel tillförs detta år för att hjälpa fjäderfäbranschen och slakterier på mindre orter. Det finns alltså betydande osäkerheter hur regeringen tänker agera vad gäller stöd till slakterikontroll 2021 och framåt.

Det finns med andra ord all anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande på området. Det behövs även framgent ett riktat stöd för att avgifterna ska bli lägre för enskilda lantbrukare och ligga på en nivå som närmar sig våra europeiska konkurrenters och inte ligger högre.

Anf. 109 Magnus Ek (C)

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservation 6.

Fru talman! Här i kammaren talar vi tack och lov ganska ofta om värdet av svensk livsmedelsproduktion, även om man ibland kan få intrycket av att vi bara gör det ur en försörjningssäkerhetssynpunkt. Andra gånger låter det som om det framför allt handlar om biologisk mångfald.

Jag vill inleda mitt anförande med att trycka på alla de enskilda delar som tillsammans bildar en större helhet och som är anledningen till att vi i den här salen bör verka för att stärka förutsättningarna för den svenska livsmedelsproduktionen.

Som mina kollegor tidigare har varit inne på är det självklart viktigt att vi har en livsmedelsförsörjning som bär sig i ett krisläge. Vi ska veta att även om vi hamnar i ett läge där världshandeln stannar av eller om vi, gud förbjude, skulle hamna i ett krig eller en annan svår kris ska vi fortfarande kunna försörja befolkningen. Men det som jag tror ligger närmare till hands när vi inte är i den typen av kristider är ändå de stora värden som bör framgå för var och en som ger sig ut utanför svenska tätorter eller städer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Det handlar om de öppna landskapen, som både är en glädje för oss som bor i det här landet och som lockar turister hit från Europa och hela världen.

Det handlar om den biologiska mångfalden, som vi är både stolta över och som bygger upp det landskap som lockar turister och som gläder oss.

Det handlar om den tillväxt som gör att svensk landsbygd inte, fast det har siats om det så många gånger, är utarmad utan fortsätter att vara en plats där människor vill bygga och bo.

Av dessa anledningar bör vi sträva efter att bibehålla, stärka och utveckla svensk livsmedelsproduktion. Att jag tror att det finns ett värde i att politiken främjar detta är en bärande anledning till att jag en gång i tiden engagerade mig i Centerrörelsen. Att jag tror att detta är helt avgörande både för människa, för natur och för framtiden för Sverige är en stor anledning till att jag fortsätter att gå till jobbet här i kammaren i Sveriges riksdag.

Vi i Centerpartiet vill stärka individernas möjlighet att bidra till det här men också till att göra medvetna val och hållbara val när man handlar mat.

För konsumenterna är det i dag svårt att göra ett upplyst val när det kommer till exempelvis klimataspekter på livsmedel. Samtidigt vet vi att detta är någonting som efterfrågas mer och mer, inte minst av personer i min ålder. Man ska kunna veta vilken påverkan maten har haft redan innan den har hamnat på ens tallrik. Det är faktiskt så att tre av fyra konsumenter vill kunna välja mat med lägre klimatpåverkan. Jag vet inte vad den fjärde konsumenten vill göra, men jag tycker att de tre har helt rätt inställning.

Vi i Centerpartiet vill därför se en tydlig och obligatorisk klimatmärkning av livsmedel, ungefär som de näringsdeklarationer som redan finns för att underlätta konsumenternas val.

Denna klimatmärkning bör omfatta såväl importerade som inhemskt producerade livsmedel, för ärligt talat vet vi ju att denna debatt ofta förenklas till en kamp mellan det inhemska och det importerade. Vi kommer förmodligen att ha kvar importerad mat i Sverige, men om svensk mat ska kunna hävda sig är det viktigt att man kan se vilken påverkan den har haft på klimatet.

Vi vill att utsläppen ska beräknas ur ett livscykelperspektiv där utsläpp från transporter och förpackningar ingår, för detta är något som ofta kommer bort. Det handlar inte bara om vad exempelvis en ko har bidragit till eller hur mycket mina gurkor har kostat klimatet. En helt avgörande fråga är också vilken väg de har tagit fram till min tallrik. Vad har de bidragit med under hela produktionen?

Inledningsvis bör de produkter som har det högsta klimatavtrycket omfattas. Vi har nämligen inga illusioner om att detta inte kommer att vara utmanande att utveckla och se till att det fungerar på ett så gott sätt som vi skulle kunna önska. I förlängningen bör dock även fler varor och tjänster kunna omfattas av den här typen av klimatdeklarationer.

Fru talman! Av samma anledning, att vi konsumenter ska kunna göra hållbara val, vill Centerpartiet också se att vi ändrar märkningen "bäst före" till "minst hållbar till". Det kan verka som en ganska liten förändring, men om vi ska kunna minska matsvinnet - och det behöver vi göra, för det är på tok för högt i dag i Sverige - vet vi att det framför allt är två saker som vi behöver göra, oavsett om vi är konsumenter, handlare eller fattar beslut om de offentliga livsmedelsinköpen: Vi behöver se till att vi slutar köpa på oss för mycket, och vi måste använda vårt sunda förnuft så att vi inte kastar bort mat som skulle kunna användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Den här förändringen syftar just till att styra mot det. Både handlare och vi som handlar ska kunna använda vårt sunda förnuft innan vi kastar bort mat. På samma sätt vill vi se att EU:s regelverk för bäst-före-datum ses över för att minska matsvinnet.

Fru talman! Det har redan nämnts i den här debatten, men antalet vildsvin i Sverige har blivit ett stort problem för jordbruket, för skogsägarna och för trafiken. Förra året uppskattade Sveriges lantbruksuniversitet att den svenska vildsvinsstammen orsakade skador för 1,1 miljarder.

Här i kammaren, inte minst den här våren när vi har kastat ändringsbudgetar fram och tillbaka, kanske man blir lite sifferblind. 1,1 miljarder kanske inte låter så mycket. Men när man står ute i verkligheten och ser vart dessa 1,1 miljarder försvinner, nämligen i minskade skördar och sämre skogstillväxt, är det kännbara pengar.

Det känns i plånboken när vildsvinsskadorna ökar, men som markägare och förhoppningsvis en dag lantbrukare kan jag säga att det känns nästan lika mycket i själen när man står och tittar på betesmarker som är brukade, hävdade och betade i generationer där vildsvinen över en natt kan gå fram och fördärva de värden som har byggts upp under hundratals år.

Vi löser inte detta enbart genom livsmedelspolitiken, men den kan vara ett viktigt verktyg. En anledning till att jakten inte är så stor som den skulle behöva vara är att det inte finns tillräcklig avsättning för vildsvinsköttet. Det är smakrikt och antibiotikafritt - det kan ni ta från mig om ni inte vet det själva - men det är alldeles för få som utnyttjar möjligheten att också äta av den här resursen.

Centerpartiet anser att vi bör verka för åtgärder som leder till ökad efterfrågan på svenskt vildsvinskött. Vi vill se det just som en resurs som ska utnyttjas. För att göra detta möjligt behövs förenklade regler som förbättrar möjligheten att få ut viltkött till konsumenten, butiker och restauranger.

Det är därför glädjande att vi tillsammans med regeringspartierna och Liberalerna har kommit överens om ett förslag till regelverk som ligger helt i linje med de förslag som vi tidigare har drivit här. Det är ett förslag som bör kunna bidra till att förenkla och få ut vildsvinskött till konsumenter och i förlängningen också kan leda till att vi kan minska stammen till hållbara nivåer.

Vi följer därför inte upp de visionsförslagen utan lägger det som ett särskilt yttrande i betänkandet. Vi kommer dock att fortsätta att verka tills det här faktiskt har kommit till stånd.

Det finns mycket annat som man skulle vilja hinna med att tala om, till exempel dricksvattenförsörjningen som vi vet kommer att bli mer av ett problem i ett land som länge har varit vant vid att vatten finns i överflöd. Tyvärr ser jag nu att jag endast har en enda sekund kvar, så jag tackar för mig.

Anf. 110 Kjell-Arne Ottosson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 10.

I vår omställning till ett mer fossilfritt och hållbart leverne säger många att det är tre b:na som måste förändras: bilen, biffen och beteendet. Det här, vill jag hävda, är delvis en sanning med modifikation.

Vårt svenska lantbruk är i dag mycket hållbart, även om det självfallet finns förbättringspotential. Om vi skulle sluta äta vårt högkvalitativa svenska kött från svenska bondgårdar skulle vi göra vår miljö en björntjänst. I synnerhet djuren i våra hagar är med och bidrar till den biologiska mångfald som vi eftersträvar.

De metanutsläpp som bland annat våra kor får klä skott för blir verkligen, om fru talmannen ursäktar, en fis i rymden jämfört med många andra utsläppskällor som verkligen behöver hanteras. Även om metan är en potent gas cirkulerar den inte runt i atmosfären så länge förrän den upplöses.

När det gäller beteende måste vi få till en attitydförändring, nämligen att vi ska köpa svenskt kött i våra butiker. Där kan vi som konsumenter absolut bli bättre.

Dock är det svårare att beställa rätt maträtt på våra restauranger. Därför anser vi kristdemokrater att krav på produktursprung ska införas på menyerna just för att du ska veta vad du köper. Du ska som konsument ha möjlighet att göra ett aktivt val och köpa svenskt. Du kan givetvis alltid ställa en fråga till personalen, men ibland kan det uppfattas som omständligt och du avstår av olika skäl. Vi anser därför att det bör framgå av menyn vilket ursprung huvudingrediensen i maträtten har, och det kan ha avgörande betydelse för hur mycket och vilka restprodukter du kan förväntas konsumera och hur villkoren ser ut för dem som faktiskt har producerat maten.

Ett exempel där det kan skilja sig mycket mellan producentländer är antibiotikaanvändningen i köttproduktionen. Information om djurhållning, arbetsvillkor och besprutningsgrad behöver konsumenten också känna till för att kunna göra medvetna val. Även konsumenter som serveras mat inom de offentliga verksamheterna, såsom skolor, vård och omsorg, bör få information om matens ursprung. Därför bör även kommuner och regioner uppge ursprungsland på menyerna för de köttråvaror som använts. Utöver en obligatorisk ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger anser vi alltså att även storhushåll och livsmedelsindustrin ska omfattas av kravet på obligatorisk ursprungsmärkning.

Fru talman! Vi vet inte hur livsmedelsproduktionen ser ut år 2030, varken i Sverige eller i världen, än mindre vilken produktionsform som är mest attraktiv eller vilka varor som våra konsumenter efterfrågar. Kristdemokraterna vill skapa möjligheter för konsumenterna att göra medvetna val för att möta sina egna och omvärldens behov.

Konsumenters efterfrågan och köpvilja är i hög grad styrande för de livsmedel vi i dag konsumerar och vilka som säljer bäst. Politiken ska inte tvinga konsumenten till särskilda val, men däremot ska politiken säkerställa att information finns tillgänglig så att konsumenten kan välja. Det kan exempelvis ske genom tydlig och lättillgänglig information i form av bland annat miljömärkningar - till exempel nyckelhålet - och ursprungsmärkningar, konsumentupplysningstjänster, produktinformation i butiker och webbaserad information. Detta möjliggör för konsumenter och andra aktörer att göra ansvarsfulla och hållbara val av produkter och tjänster för att ställa om till mer hållbara livsstilar. Men det är alltså konsumenten som ska göra valet; det är inte vi politiker som ska välja åt konsumenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Fru talman! Bra ursprungs- och innehållsmärkning ökar konsumentmakten och ökar chanserna att göra medvetna val. Europas länder har skiftande djurskyddslagar, och i de flesta avseenden har Sverige ett starkare djurskydd än övriga länder. Därmed missgynnas vi tyvärr i den europeiska konkurrensen.

Gemensamma regler för ursprungsmärkning kan leda till ökade krav på bättre djurskydd i Europa. Därför vill Kristdemokraterna att samma regler för ursprungsmärkning även ska gälla för kött från andra djurslag än nöt. EU-kommissionen ska använda sina möjligheter till vite mot länder som bryter mot djurskyddsregler, vilket snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

Fru talman! När vi hade vår debatt tidigare i våras om cirkulär ekonomi talade jag om vikten av att minska vårt matsvinn. Även andra talare har tagit upp frågan. Vi borde kunna hjälpa våra butiker så att de kan förädla vissa livsmedel vars datum håller på att gå ut. Jag vill passa på att lyfta upp denna fråga här eftersom den likaväl skulle passa in i det här betänkandet. Här kan alltså regelförenklingar som riksdagen kan anta vara med och minska svinnet utan att vi för den skull tummar på matsäkerheten. Låt butiker få förädla mat som håller på att gå ut på datum i stället för att maten ska kasseras. Om det är något ställe där vi verkligen kan ändra vårt beteende är det här. Det är inte förbjudet att lukta och smaka på maten även om bäst-före-datum har passerats.

Fru talman! Här blir det repris från alla tidigare talare. Jag kommer nu in på viltkött.

Kött från vilt är en högvärdig proteinkälla med ett mycket lågt klimatavtryck. Därför är det viktigt med ett regelverk som underlättar småskalig beredning och försäljning av viltkött. I Sverige har vildsvinsstammen vuxit explosionsartat de senaste 20 åren, vilket orsakar problem för många lantbrukare som får sina jordbruksgrödor förstörda när vildsvinen bökar efter föda. Nu kan vi även se liknande skador på grund av dovhjortens framfart.

I Sverige beräknas att det finns 200 000-300 000 vildsvin. Förmodligen kommer stammen att fortsätta att öka och sprida sig. Vildsvinens höga förökningstakt medför att en lokal population årligen kan fördubblas under gynnsamma förhållanden. Tack vare vildsvinens förökningstakt borde vi få ut mer kött på marknaden, men då måste det löna sig att fälla vildsvin och sedan sälja köttet.

Det är glädjande att det under det senaste året har rört på sig i frågan och att vi nu ser förenklingar vad gäller hjälpmedel vid jakt och i vilthanteringen, som föreslogs i Livsmedelsverkets rapport som presenterades strax före jul.

Tidigare har vi i Sverige importerat stora mängder vildsvinskött, bland annat från Tyskland och Polen motsvarande 70 000 grisar. Men vi har inte kunnat sälja vildsvinskött från Sverige i samma grad eftersom det av Livsmedelsverket har setts som ett främmande kött. Vad är då vildsvinskött från kontinenten om svenskt vildsvinskött anses som främmande?

Vi hoppas nu att de fyra myndigheterna som har fått i uppdrag att ta fram förslag till förenklad hantering lyssnar på de krav som har ställts och att de snart kommer till skott. Tyvärr verkar det som att myndigheterna tar lite för god tid på sig. Som vi hörde tidigare ser det inte ut som att vi får besked under innevarande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Slutligen, fru talman, gör jag ett långt trestegshopp in i idrottens värld.

Under de senaste åren har bruket av kosttillskott, inklusive sport- och bantningsprodukter, medfört ett tiotal dopningsfall inom svensk idrott. Att dopningsklassade substanser förekommer i kosttillskott är bara ett exempel på olika typer av läkemedelsliknande och potentiellt hälsovådliga ämnen som kan ingå i kosttillskott.

Under hösten 2010 presenterade Malmö stad rapporten Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker m.m. Resultatet var nedslående. 21 av de 85 granskade tillskotten var att betrakta som läkemedel och borde därmed aldrig ha marknadsförts och sålts som kosttillskott.

Kosttillskott definieras som livsmedel, och enligt dagens praxis är det upp till varje kommun, inte Livsmedelsverket, att utöva tillsyn och besluta om eventuellt saluförbud mot kosttillskott. Det kan betyda att alla Sveriges kommuner måste fatta samma beslut innan en produkt helt kan stoppas. Det är en orimlig byråkrati som innebär att illegala produkter kan finnas tillgängliga i grannkommunen.

Om Livsmedelsverket centralt skulle ha befogenhet att fatta beslut om saluförbud mot hälsovådliga kosttillskott när det rör sig om produkter som är nationellt tillgängliga skulle vi kunna minska tillgången på ett mer effektivt sätt. Livsmedelsverket har tidigare betonat att det bör inrättas en nationell funktion för övervakning av e-handel med fokus på kosttillskottsförsäljning, men det verkar inte ha blivit verklighet än. Ytterligare ett sätt att skapa en tydligare reglering av kosttillskotten vore om tillverkare och distributörer av kosttillskott hade skyldighet att anmäla sina produkter till Livsmedelsverket innan de når marknaden.

Det bästa är dock att äta en varierad kost av högkvalitativ mat; så ät svenskt, ät säsong och ät upp!

Anf. 111 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag ställer mig bakom Liberalernas reservation nr 5 om konsumentinformation avseende fisk.

Inom ramen för januariavtalet har Liberalerna enats med Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett antal åtgärder för att utveckla det hållbara fisket. Utöver det som genomförs som en följd av januariavtalet är det viktigt för Liberalerna att konsumenten kan bidra till ett mer hållbart fiske- och vattenbruk genom att göra medvetna val vid köp av fisk och skaldjur. Därför vill Liberalerna se en tydlig och enkel märkning som visar att fisket bedrivs på ett hållbart sätt vad gäller fiskbestånd och klimatpåverkan.

Fru talman! Vildsvinsfrågan har tagits upp i debatten av flera talare, och jag tänker också uppehålla mig vid den fråga som faktiskt berör många medborgare, bland annat de som brukar mark och förvaltar skog. Häromkvällen hade jag nöjet att få en guidning av hur det kan se ut på Södertörn när vildsvinen dyker fram i skymningen. Samtidigt som det är mäktigt att se djuren ute på ängarna kan jag förstå dem som brukar marken, nämligen att de ställer till med stora utmaningar.

Vad gäller hantering av och jakt på vildsvin behövs många åtgärder. Regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet har också arbetat intensivt för att få fram fler åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Riksdagen har vid flera tillfällen påtalat att reglerna måste förenklas för att underlätta avsättningen för viltkött. Det är bra att det råder bred samsyn i riksdagen i dessa frågor. Att leverera viltkött till privatpersoner, butiker och restauranger bör underlättas. Samtidigt är det viktigt att regelverket utformas så att de viltprodukter som når konsumenten måste hålla lika hög livsmedelssäkerhet oavsett distributionssätt.

Som tidigare nämnts här redovisade Livsmedelsverket i december 2019 regeringsuppdraget om förenklade förfaranden för avsättning för svenskt vildsvinskött i rapporten Avsättning av svenskt vildsvinskött. Det är viktigt med spårbarhet, och det är viktigt att den administrativa bördan är låg.

I budgeten för 2020 avsattes 13 miljoner kronor till Jordbruksverket för genomförande av ett vildsvinspaket under 2020. För 2021-2025 beräknas 9 miljoner kronor årligen för åtgärden. I april 2020 beslutade regeringen om ett antal uppdrag till olika myndigheter för att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin.

Under 2020 stöds också arbetet med att vidareutveckla smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Syftet är att stärka tamgrisbesättningarnas generella smittskydd med särskilt fokus på skyddet mot afrikansk svinpest, som också nämnts här. Detta är otroligt viktiga frågor.

Under 2021-2025 fortsätter arbetet med att vidareutveckla smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Hur vi ska skydda tamgrisarna är, som vi hörde tidigare i debatten, en fråga som berör många europeiska länder.

Även Livsmedelsverket har inom ramen för vildsvinspaketet fått ett antal uppdrag för 2020-2022. Bland annat ska man utreda och lämna förslag på ett system för hantering av subventioner i fråga om vildsvin för trikinanalyser, cesiumanalyser och hantering av riskavfall.

Vi i Liberalerna menar att det är viktigt att ha koll på vildsvinsstammen för att förebygga och se till att vi också har friska tamdjur. Det sambandet är otroligt viktigt.

Fru talman! Regeringen har gett SVA i uppdrag att utreda förutsättningarna för att skapa ett samlat digitalt system för spårbarhet av vildsvinskött inom ramen för livsmedelsstrategin. Det digitala systemet ska medföra att spårbarheten upprätthålls för varje skjutet vildsvin, från jägare till konsument. Det finns starka skäl att se till att konsumenterna har adekvat information. Det gör att konsumenterna kommer att uppskatta köttet oerhört mycket mer. En slutredovisning av uppdraget och en ekonomisk redovisning ska lämnas till regeringen och Tillväxtverket.

De regionala förvaltningsplanerna ska ha tydliga regionala målsättningar för vildsvinsförvaltningen. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska samordna redovisningen av förvaltningsplanerna till regeringen senast den 31 januari 2022. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska verka för att jägare som vill leverera små mängder vildsvinskött direkt till konsumenter registrerar sig i Primör och att registret hålls uppdaterat.

Varför räknar jag upp alla dessa åtgärder, fru talman? Jo, av det skälet att frågan berör så många i den här debatten. Det är också viktigt att framhålla de goda insatser som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Vi ser positivt på arbetet med vildsvinspaketet och att det också finns finansiering för dessa åtgärder. Det är viktigt att göra jakten på vildsvin mer möjlig genom att se över kostnadsbilden. Paketet handlar både om att öka efterfrågan på vildsvinskött och om åtgärder för att underlätta avsättningen för vildsvinskött på marknaden med bibehållen hög livsmedelssäkerhet. Och, som sagt, konsumentperspektivet är viktigt i detta arbete.

Vi i Liberalerna hoppas att paketet även kommer att leda till bättre förvaltning av vildsvinstammen. Som nämnts i debatten är de skador som uppstår i markerna och i skogen ett bekymmer. Det är positivt om efterfrågan på vildsvinskött ökar och avsättningen på marknaden underlättas. Men även om avsättning inte finns på konsumentmarknaden kommer förvaltningen av vildsvinsbeståndet att vara viktig också i fortsättningen.

Vi ser fram emot det fortsätta arbetet och hoppas på ytterligare åtgärder om det här inte räcker till. Men vi tror att det går att komma en bra bit på vägen med de åtgärder som vidtagits, och vi ser fram emot de kommande åtgärderna.

Anf. 112 Markus Selin (S)

Fru talman! Klart som korvspad, dra dit pepparn växer, från ax till limpa och få igen för gammal ost - vår mat färgar vår historia, vår samtid och även vårt språk. Vår mat och våra livsmedel är en livsnödvändighet och en del av vår kultur och vår framtid.

Fru talman! Apropå historia och våra livsmedel kan det inledningsvis vara värt att påminna sig om vad vi socialdemokrater har gjort bara fram till nyligen.

Vi har tagit fram en långsiktig livsmedelsstrategi för att öka svensk matproduktion.

Vi har infört strängare straff för matfusk och drivit på för mindre mängd farliga kemikalier och bättre märkning i EU.

Vi har gett kommuner möjlighet att köpa mer miljöinriktat och svenskt genom en ny upphandlingsmyndighet.

Vi har med bättre regler inlett en satsning på ökad ekologisk produktion.

Och efter torkan den heta sommaren 2018 tog vi socialdemokrater fram ett krispaket för svenskt lantbruk som saknar motstycke i modern svensk historia med 1,2 miljarder kronor till stöd för våra svenska bönder för att lindra torkans effekter.

Fru talman! Vi debatterar här i kammaren i kväll miljö- och jordbruksutskottets betänkande 19 En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik. Betänkandet behandlar motioner som väckts om livsmedelspolitik. De handlar om förbättrad tillsyn, offentlig upphandling, livsmedelskontroll, livsmedelsmärkning, ekologiska produkter, vildsvinskött och nya livsmedel. Betänkandet rymmer även propositionen Förbättrad tillsyn på miljöområdet.

Låt mig börja med regeringens proposition. Den föreslår nya och ändrade bestämmelser i miljöbalken. Syftet är att anpassa miljöbalken till den nya EU-förordningen om offentlig kontroll och EU-förordningen om marknadskontroll.

Propositionen innehåller också nya bestämmelser som syftar till att effektivisera och förtydliga tillsynen enligt miljöbalken.

Regeringen föreslår även att det ska vara möjligt att köpa produkter under dold identitet, vilket ofta kallas testköp. Kontroll genom testköp ska säkerställa att våra uppställda krav uppfylls där det är nödvändigt för att skydda människors hälsa och miljön. Om testköp sker ska näringsidkaren underrättas och få ta del av resultatet så fort det är lämpligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

I januariavtalet med dess 73 punkter och fyrpartiuppgörelsen mellan oss socialdemokrater, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna finns en särskild punkt, punkt 25, som behandlar svensk livsmedelsproduktion och hur konkurrenskraften inom det svenska jordbruket ska stärkas.

Svensk livsmedelsproduktion är avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden. Ett kraftfullt bondepaket kommer att genomföras för att stärka likviditeten och konkurrenskraften.

Insatser ska också genomföras för att stödja utvecklingen mot fossiloberoende jordbruk.

Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen. Vi ska införa ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök.

Som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga upphandlingarna antog regeringen redan i juni 2016 en nationell upphandlingsstrategi för att skapa förnyelse inom offentlig sektor och i näringslivet. Målet är att få fler myndigheter att använda offentliga inköp som ett strategiskt verktyg. Strategin innehåller sju inriktningsmål, och kopplat till dessa mål finns tips och råd om hur verksamheten kan arbeta för att uppfylla målen.

Fru talman! Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. Det handlar om regler, villkor, oss som konsumenter, marknaden, kunskap och innovation. Denna strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan utnyttjas fullt ut. Med ökad och hållbar produktion av mat får vi fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Konsumenter ges bättre förutsättningar att göra medvetna val.

Strategins handlingsplaner 1 och 2 omfattar konkreta insatser samt åtgärder och uppdrag för att uppnå strategins målsättningar. Låt mig få exemplifiera. Regeringen avsatte till exempel 1 miljard kronor för genomförandet av livsmedelsstrategin under 2017-2019, vilket innefattade närmare 50 konkreta åtgärder. Det handlar om satsningar på stöd till branscher, samverkan, samordning, forskning, innovation, hållbarhet, lönsamhet, konkurrenskraft och främjande av svensk livsmedelsexport. Det handlar om jobb, helt enkelt - jobb som gör att hela Sverige lever och som ger oss mer pengar att satsa på mer välfärd. Det här är bra!

I budgetpropositionen för i år och 2020 föreslog regeringen att livsmedelsstrategin förstärks än mer. Nu uppgår den till 261 miljoner kronor i år och 122 miljoner kronor per år under perioden 2021-2025.

Livsmedelsstrategin har även mål för ekologisk mat: 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av ekologisk jordbruksmark 2030, och 60 procent av den offentliga konsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter 2030.

Offentlig upphandling ska ha högre ambitioner när det gäller till exempel djurskydd, miljöarbete och svenskt vilt. Vilt är välsmakande och miljövänlig, lokalproducerad mat.

Jordbruksverket utvärderar livsmedelsstrategin löpande, och vart fjärde år görs en analys som går djupare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Fru talman! Också EU:s gemensamma jordbrukspolitik är en viktig aspekt av livsmedelsstrategin. EU:s livsmedelsstrategi från jord till bord är under sjösättning just nu. Den är central för att förverkliga EU-kommissionens gröna giv, som i sin tur är en tillväxtstrategi med målet att skapa en klimatneutral union till 2050. Från jord till bord handlar om att bygga ett hållbart livsmedelssystem för konsumenter, producenter, klimatet och miljön och syftar även till att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard. Detta är välkommet och ytterligare ett gynnsamt resultat av vårt EU-samarbete. Det är bra!

Fru talman! Med detta betänkande skulle många kunna tänkas bli heta på gröten eller hållas på halster. Vi slipper kanske pajkastning eller att lägga lök på laxen, eller att någon försöker koka soppa på en spik. Detta handlar nämligen i slutändan om vad vi stoppar i munnen, vad som mättar våra magar och vad som ger oss energi och glädje. En energirik och hälsosam livsmedelspolitik kommer att gagna oss här i dag, våra barn och våra barnbarn.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget som helhet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 113 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Vi behöver en effektiv miljötillsyn för att uppnå ett högt skydd för människors hälsa och för miljön samt för att nå en långsiktigt hållbar utveckling. Miljölagstiftningen måste följas, och tillsynen ska säkerställa detta. Nu anpassas miljöbalken till två EU-förordningar. Anpassningarna består i att vissa bestämmelser i miljöbalken, till exempel om rätt till tillträde och rätt att förena beslut med vite, görs tillämpliga när myndigheterna bedriver kontroll. Det införs också en straffbestämmelse för överträdelser.

Det är viktigt att tillsynen är enhetlig i landet, bland annat för att företag ska kunna verka på lika villkor oavsett var verksamheten bedrivs. Därför får länsstyrelserna nu rätt att förelägga en kommun som brister i sitt uppdrag att rätta till bristerna.

Tillsynsmyndigheterna måste också ha verktyg som är anpassade till de nya förhållanden som råder på marknaden. Därför ska tillsynsmyndigheterna kunna köpa in produkter under dold identitet. Det är viktigt för att myndigheterna ska kunna utöva tillsyn över näthandeln, till exempel gällande kemikalieinnehållet i konsumentprodukter. Detta är ju lite omdiskuterat, också i dagens debatt. Ska myndigheter få verka fritt i det dolda och bli "mystery shoppers"? Svaret är nej.

Nästan åtta av tio produkter som köpts direkt av företag utanför EU klarade faktiskt inte kraven i de europeiska kemikaliereglerna. Det visar ett tillsynsprojekt om e-handel som genomförts av Kemikalieinspektionen. Detta är väldigt oroväckande eftersom många produkter som barn och ungdomar använder köps på nätet.

När man gör denna typ av stickprovskontroller är det viktigt att kunna vara anonym. Bestämmelsen möjliggör för en myndighet att köpa in varor utan att uppge att köpet görs inom ramen för tillsynen och utan att ange myndighetens namn och adress. Möjligheten ska bara användas vid sådana tillfällen.

Fru talman! Den andra fråga vi debatterar här i dag är livsmedelspolitiken. Om tio år ska minst 25 procent av jordbruket i hela EU vara ekologiskt. Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska halveras, liksom övergödningen från jordbruket i hela EU. Det är innehållet i den gröna given och EU:s strategi för hållbar livsmedelsproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Livsmedelsförsörjningen måste bli mer robust, och sårbarheten måste minska i svenskt lantbruk och svensk livsmedelstillverkning. En nyckel till detta är utvecklingen av livsmedelsföretagen. Vi behöver många fler livsmedelsindustrier, och jag vill särskilt lyfta behovet av småföretagen inom den här sektorn.

Vi ska införa ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger; detta har redan beslutats. Tyvärr är det ett av de beslut som påverkats av coronapandemin. Innan systemet införs ska det nämligen testas och undersökas lite närmare just på restauranger. Med tanke på att restaurangerna inte fungerar som normalt i dag under pandemin måste vi skjuta på den kontrollen. Beslutet ska dock genomföras.

Just nu befinner vi oss mitt i en coronapandemi. Många människor blir allvarligt sjuka, vårdpersonal får arbeta hårt och människors, företags och samhällets ekonomi påverkas. Vissa delar av livsmedelskedjan har också påverkats allvarligt, till exempel restaurangbranschen. Krisen har lett till en ökad debatt om sårbarheten i livsmedelskedjan, och konsumenterna visar ett större intresse för lokal och ekologisk mat. Det visar inte minst den utveckling vi ser för REKO.

Som en del av en grön återhämtning efter corona borde Sverige utveckla livsmedelsstrategin. Jag ser två viktiga anledningar:

Livsmedelsstrategin bör anpassas till den gröna given, som blir viktig för återhämtningen i EU. Här kan Sverige verkligen dra nytta av de områden där vi ligger i framkant.

Ett kapitel om vår självförsörjningsförmåga bör utvecklas. Att utveckla mål gällande självförsörjningsgrad för olika baslivsmedel, inte bara nationellt utan också regionalt, är nödvändigt för att vi ska få bättre motståndskraft i händelse av kris.

Livsmedelsverket borde få i uppdrag att främja småskaliga livsmedelsföretag. Vi behöver diskutera hur vi kan stimulera etablering av små och medelstora mejerier, slakterier och kvarnar. Något jag särskilt vill peka på är att vi gör stora satsningar på odling av baljväxter i Sverige, men livsmedelsföretag för sortering, packning och förädling finns inte med i satsningarna. Ska vegotrenden bidra till det svenska jordbruket och inte öka beroendet av importerad anonym mat är tydligare fokus på livsmedelsföretagen nödvändigt.

Många lantbruk anses för små. De är för små för de stora mejerierna, för små för slakterierna och för små för grönsaksgrossisterna. Vissa livsmedelsföretag anses också vara för små. De har inte tillräckligt stora volymer för vare sig grossisterna eller handeln. Det enda som egentligen får vara litet är priset.

De är de många små gårdarna som formar mosaiklandskapet med sina små åkrar, betesmarker och skogar, och detta varierade landskap är oerhört betydelsefullt för den biologiska mångfalden. I många delar av Sverige är inte jordbrukslandskapet konstruerat för storskalighet. Och vi vill ha en levande landsbygd och ett levande jordbruk i hela Sverige. Alltså måste vi främja även de små gårdarna och de små livsmedelsindustrierna i högre grad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

De små gårdarna och matföretagen är inte för små för att minska sårbarheten. Tvärtom är många små och medelstora gårdar och livsmedelsföretag utspridda över hela landet. De är en förutsättning för ett robust och uthålligt livsmedelssystem. Fler människor på landsbygden väver också ett starkare socialt och kulturellt nät. Ensam är inte stark. Det är väldigt tydligt när en kris uppstår.

Den biologiska och gastronomiska mångfalden behöver de små och medelstora producenterna, både lantbrukarna och livsmedelsföretagen.

Fru talman! Klimatforskningspanelen IPCC har i rapporten Climate Change and Land lyft fram att ekologiskt jordbruk är ett bra sätt att åstadkomma en mer hållbar markanvändning.

I en rapport från LRF som heter Ökad svensk ekologisk produktion - jag viftar med den i handen här - slår man fast att Sverige skulle tjäna på ökad ekologisk produktion. Det skulle kunna skapa 3 000 fler jobb. En intressant effekt är att alla nuvarande konventionella producenter också skulle gynnas av utvecklingen. Om fler producenter går över till ekologiskt kan de stärka sin lönsamhet genom att de kan sälja ekologiska produkter till ett merpris. De kvarvarande konventionella producenterna kan också få en säkrare marknad för sina produkter, slår rapporten fast.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga något kort om insekter som mat, vilket tas upp i betänkandet. Det har inte fått så stort genomslag på tallriken.

Odling av insekter kräver precis som odling av bakterier, svampar, fisk, kyckling, får och kor både foder och insatser av energi. Forskare vid SLU rapporterade i år om hur matsvinn och matavfall kan användas som resurs för att föda upp insekter. Dessa insekter kan i sin tur bli foder i fiskodlingar där man vill undvika att fodra fisken med fiskmjöl från utfiskade hav. Det är intressanta och hållbara lösningar som vi i Miljöpartiet gärna utvecklar en starkare politik för.

Fler konsumenter vill äta mat med mervärden - mat som bidrar till mindre klimatpåverkan och en blomstrande landsbygd med fler lantbrukare och livsmedelsföretag som har miljö, klimat och djurvälfärd i fokus. Att underlätta för detta är Miljöpartiets politik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)