Anf. 110 Kjell-Arne Ottosson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik
Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 10.
I vår omställning till ett mer fossilfritt och hållbart leverne säger många att det är tre b:na som måste förändras: bilen, biffen och beteendet. Det här, vill jag hävda, är delvis en sanning med modifikation.
Vårt svenska lantbruk är i dag mycket hållbart, även om det självfallet finns förbättringspotential. Om vi skulle sluta äta vårt högkvalitativa svenska kött från svenska bondgårdar skulle vi göra vår miljö en björntjänst. I synnerhet djuren i våra hagar är med och bidrar till den biologiska mångfald som vi eftersträvar.
De metanutsläpp som bland annat våra kor får klä skott för blir verkligen, om fru talmannen ursäktar, en fis i rymden jämfört med många andra utsläppskällor som verkligen behöver hanteras. Även om metan är en potent gas cirkulerar den inte runt i atmosfären så länge förrän den upplöses.
När det gäller beteende måste vi få till en attitydförändring, nämligen att vi ska köpa svenskt kött i våra butiker. Där kan vi som konsumenter absolut bli bättre.
Dock är det svårare att beställa rätt maträtt på våra restauranger. Därför anser vi kristdemokrater att krav på produktursprung ska införas på menyerna just för att du ska veta vad du köper. Du ska som konsument ha möjlighet att göra ett aktivt val och köpa svenskt. Du kan givetvis alltid ställa en fråga till personalen, men ibland kan det uppfattas som omständligt och du avstår av olika skäl. Vi anser därför att det bör framgå av menyn vilket ursprung huvudingrediensen i maträtten har, och det kan ha avgörande betydelse för hur mycket och vilka restprodukter du kan förväntas konsumera och hur villkoren ser ut för dem som faktiskt har producerat maten.
Ett exempel där det kan skilja sig mycket mellan producentländer är antibiotikaanvändningen i köttproduktionen. Information om djurhållning, arbetsvillkor och besprutningsgrad behöver konsumenten också känna till för att kunna göra medvetna val. Även konsumenter som serveras mat inom de offentliga verksamheterna, såsom skolor, vård och omsorg, bör få information om matens ursprung. Därför bör även kommuner och regioner uppge ursprungsland på menyerna för de köttråvaror som använts. Utöver en obligatorisk ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger anser vi alltså att även storhushåll och livsmedelsindustrin ska omfattas av kravet på obligatorisk ursprungsmärkning.
Fru talman! Vi vet inte hur livsmedelsproduktionen ser ut år 2030, varken i Sverige eller i världen, än mindre vilken produktionsform som är mest attraktiv eller vilka varor som våra konsumenter efterfrågar. Kristdemokraterna vill skapa möjligheter för konsumenterna att göra medvetna val för att möta sina egna och omvärldens behov.
Konsumenters efterfrågan och köpvilja är i hög grad styrande för de livsmedel vi i dag konsumerar och vilka som säljer bäst. Politiken ska inte tvinga konsumenten till särskilda val, men däremot ska politiken säkerställa att information finns tillgänglig så att konsumenten kan välja. Det kan exempelvis ske genom tydlig och lättillgänglig information i form av bland annat miljömärkningar - till exempel nyckelhålet - och ursprungsmärkningar, konsumentupplysningstjänster, produktinformation i butiker och webbaserad information. Detta möjliggör för konsumenter och andra aktörer att göra ansvarsfulla och hållbara val av produkter och tjänster för att ställa om till mer hållbara livsstilar. Men det är alltså konsumenten som ska göra valet; det är inte vi politiker som ska välja åt konsumenten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik
Fru talman! Bra ursprungs- och innehållsmärkning ökar konsumentmakten och ökar chanserna att göra medvetna val. Europas länder har skiftande djurskyddslagar, och i de flesta avseenden har Sverige ett starkare djurskydd än övriga länder. Därmed missgynnas vi tyvärr i den europeiska konkurrensen.
Gemensamma regler för ursprungsmärkning kan leda till ökade krav på bättre djurskydd i Europa. Därför vill Kristdemokraterna att samma regler för ursprungsmärkning även ska gälla för kött från andra djurslag än nöt. EU-kommissionen ska använda sina möjligheter till vite mot länder som bryter mot djurskyddsregler, vilket snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.
Fru talman! När vi hade vår debatt tidigare i våras om cirkulär ekonomi talade jag om vikten av att minska vårt matsvinn. Även andra talare har tagit upp frågan. Vi borde kunna hjälpa våra butiker så att de kan förädla vissa livsmedel vars datum håller på att gå ut. Jag vill passa på att lyfta upp denna fråga här eftersom den likaväl skulle passa in i det här betänkandet. Här kan alltså regelförenklingar som riksdagen kan anta vara med och minska svinnet utan att vi för den skull tummar på matsäkerheten. Låt butiker få förädla mat som håller på att gå ut på datum i stället för att maten ska kasseras. Om det är något ställe där vi verkligen kan ändra vårt beteende är det här. Det är inte förbjudet att lukta och smaka på maten även om bäst-före-datum har passerats.
Fru talman! Här blir det repris från alla tidigare talare. Jag kommer nu in på viltkött.
Kött från vilt är en högvärdig proteinkälla med ett mycket lågt klimatavtryck. Därför är det viktigt med ett regelverk som underlättar småskalig beredning och försäljning av viltkött. I Sverige har vildsvinsstammen vuxit explosionsartat de senaste 20 åren, vilket orsakar problem för många lantbrukare som får sina jordbruksgrödor förstörda när vildsvinen bökar efter föda. Nu kan vi även se liknande skador på grund av dovhjortens framfart.
I Sverige beräknas att det finns 200 000-300 000 vildsvin. Förmodligen kommer stammen att fortsätta att öka och sprida sig. Vildsvinens höga förökningstakt medför att en lokal population årligen kan fördubblas under gynnsamma förhållanden. Tack vare vildsvinens förökningstakt borde vi få ut mer kött på marknaden, men då måste det löna sig att fälla vildsvin och sedan sälja köttet.
Det är glädjande att det under det senaste året har rört på sig i frågan och att vi nu ser förenklingar vad gäller hjälpmedel vid jakt och i vilthanteringen, som föreslogs i Livsmedelsverkets rapport som presenterades strax före jul.
Tidigare har vi i Sverige importerat stora mängder vildsvinskött, bland annat från Tyskland och Polen motsvarande 70 000 grisar. Men vi har inte kunnat sälja vildsvinskött från Sverige i samma grad eftersom det av Livsmedelsverket har setts som ett främmande kött. Vad är då vildsvinskött från kontinenten om svenskt vildsvinskött anses som främmande?
Vi hoppas nu att de fyra myndigheterna som har fått i uppdrag att ta fram förslag till förenklad hantering lyssnar på de krav som har ställts och att de snart kommer till skott. Tyvärr verkar det som att myndigheterna tar lite för god tid på sig. Som vi hörde tidigare ser det inte ut som att vi får besked under innevarande år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik
Slutligen, fru talman, gör jag ett långt trestegshopp in i idrottens värld.
Under de senaste åren har bruket av kosttillskott, inklusive sport- och bantningsprodukter, medfört ett tiotal dopningsfall inom svensk idrott. Att dopningsklassade substanser förekommer i kosttillskott är bara ett exempel på olika typer av läkemedelsliknande och potentiellt hälsovådliga ämnen som kan ingå i kosttillskott.
Under hösten 2010 presenterade Malmö stad rapporten Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker m.m. Resultatet var nedslående. 21 av de 85 granskade tillskotten var att betrakta som läkemedel och borde därmed aldrig ha marknadsförts och sålts som kosttillskott.
Kosttillskott definieras som livsmedel, och enligt dagens praxis är det upp till varje kommun, inte Livsmedelsverket, att utöva tillsyn och besluta om eventuellt saluförbud mot kosttillskott. Det kan betyda att alla Sveriges kommuner måste fatta samma beslut innan en produkt helt kan stoppas. Det är en orimlig byråkrati som innebär att illegala produkter kan finnas tillgängliga i grannkommunen.
Om Livsmedelsverket centralt skulle ha befogenhet att fatta beslut om saluförbud mot hälsovådliga kosttillskott när det rör sig om produkter som är nationellt tillgängliga skulle vi kunna minska tillgången på ett mer effektivt sätt. Livsmedelsverket har tidigare betonat att det bör inrättas en nationell funktion för övervakning av e-handel med fokus på kosttillskottsförsäljning, men det verkar inte ha blivit verklighet än. Ytterligare ett sätt att skapa en tydligare reglering av kosttillskotten vore om tillverkare och distributörer av kosttillskott hade skyldighet att anmäla sina produkter till Livsmedelsverket innan de når marknaden.
Det bästa är dock att äta en varierad kost av högkvalitativ mat; så ät svenskt, ät säsong och ät upp!