En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket

Anf. 109 Karin Enström (M)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation nummer 1.

Vintern 2020 föreslog regeringen en ny lag om en konsultationsordning i ärenden som rör det samiska folket. Den innebar att regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner ska vara skyldiga att konsultera det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.

Syftet med förslaget var att främja det samiska folkets inflytande över dess angelägenheter, något Moderaterna i grunden välkomnar och står bakom. Samtidigt såg vi flera utmaningar och svårigheter med det aktuella förslaget. Vi menade då därför att riksdagen borde avslå det.

Regeringen valde sedermera att dra tillbaka propositionen, då det stod klart att den saknade stöd i riksdagen. Regeringen har nu lämnat en ny proposition, och det är med anledning av den som vi har den här debatten i dag. Propositionen innehåller ett förslag till konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket.

Fru talman! Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två propositioner är att konsultationsordningen i denna proposition föreslås införas i två steg. Konsultationsskyldigheten ska inledningsvis omfatta regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter. Efter två år ska den också gälla regioner och kommuner. Vi moderater ser ett värde i att regioner och kommuner ges extra tid till förberedelser, men samtidigt menar vi att de utmaningar och svårigheter som fanns i det ursprungliga förslaget kvarstår. Dessa påverkas inte av att konsultationsordningen genomförs i två steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Flera remissinstanser påpekar att konsekvenserna av den nya konsultationsordningen inte är tillräckligt utredda och att konsekvensanalysen är bristfällig. Flera remissinstanser menar att förslaget kommer att leda till ökad administration och ökade kostnader. Det pekas även på risker med förlängda handläggningstider och tillståndsprocesser. Sametinget å andra sidan anser i stället att förslaget inte är tillräckligt långtgående när det gäller de internationella krav som ställs upp på urfolks rättigheter.

I andra remissvar framhålls att innebörden av begreppet "särskild betydelse" måste preciseras. Med ärenden av särskild betydelse avses ärenden som kan få direkt inverkan på samernas språk, kultur, näringar eller ställning som urfolk, men som sagt menar flera instanser att innebörden måste klargöras ytterligare. Då oklarheter kring begreppet kan få konsekvenser för i vilka situationer konsultation ska ske måste detta tydliggöras.

Även vad gäller innebörden av att konsultationen ska genomföras i god anda och fortsätta tills samtycke uppnåtts eller tills det förklaras att enighet eller samtycke inte kan nås i ärendet riskerar oklarheter att uppstå. Andra remissinstanser tar upp farhågor om tillämpningsproblem och dubbla processer som riskerar att uppstå då föreskrifter om samrådsskyldighet i andra lagar och förordningar ska gälla oberoende av den särskilda lagen.

Fru talman! Sammantaget kan konstateras att det finns en omfattande kritik mot regeringens förslag avseende bland annat äganderätt, kostnader, mer tidskrävande processer och ökad administrativ börda. Remissinstanser från de gröna näringarna, kraftslag och gruvnäringen anser att det saknas skäl att införa en konsultationsordning. Inte heller Sametinget tycker att förslaget är tillfredsställande.

Dessutom är de långsiktiga effekterna av det nya regelverket i nuläget svåra att fullt ut överblicka. Många olika aktörer berörs, vars intressen måste balanseras och vägas mot varandra. Samernas rättigheter ska värnas, samtidigt som andra intressen måste respekteras och beaktas. En ny konsultationsordning måste vara ändamålsenlig, fylla sitt syfte och skapa mervärde utan att försämra och försvåra i andra viktiga avseenden, inte minst vad gäller materiella omständigheter kopplade till äganderätt och markanvändning. Vi är positiva till en konsultationsordning för samer, men inte i den form som regeringen presenterat.

Mot den bakgrunden anser vi att riksdagen bör avslå propositionen. Regeringen måste arbeta om förslaget. I det arbetet bör det förslag på konsultationsordning i förhållande till Sametinget som lades fram i Vissa samepolitiska frågor beaktas.

Anf. 110 Mikael Strandman (SD)

Fru talman! I den proposition som regeringen lagt fram föreslås att en ny lag om konsultation införs i ärenden av särskild betydelse för samerna. Propositionen är en omarbetad version av ett lagförslag som regeringen för ovanlighetens skull drog tillbaka i mars förra året. I det nuvarande förslaget kvarstår dock i princip alla de problem som var anledningen till att det drogs tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Konsultationsskyldigheten riskerar att bli alltför omfattande och leda till mer administration, ökade kostnader samt förlängda handläggningstider. Det är alltså mycket sannolikt att förslaget resulterar i samhällsekonomiska kostnader. Särskilt påtagligt blir det för de glesbygdsregioner som har både färre företag och en mer ansträngd välfärd. Denna farhåga lyfts även fram av flera remissinstanser, däribland de särskilt berörda länsstyrelserna i Västerbotten, Norrland och Jämtland.

Förslagets syfte är att främja det samiska folkets inflytande i frågor som berör dess angelägenheter. Detta är självklart en utgångspunkt som Sverigedemokraterna delar. Det samiska folket och dess kultur är en essentiell del av den svenska nationen och har varit så sedan urminnes tider. Därför har Sverigedemokraterna i sitt förslag till riksbudget anslagit ytterligare 1 miljon kronor till Sametinget utöver vad regeringen gjort.

Självklart är det av stor vikt att värna det samiska folkets rätt till medbestämmande, men staten har även ett bredare ansvar för samtliga av landets invånare. Dessa två intressen måste balanseras och vägas mot varandra. I praktiken misslyckas regeringens proposition med att göra detta. Vi yrkar därför avslag på propositionen.

Anf. 111 Linda Modig (C)

Fru talman! Samerna är ett av världens urfolk och det enda i Europa. År 1977 erkände Sveriges riksdag samerna som urfolk, och sedan 2011 framgår samernas särställning i Sverige av 1 kap. 2 § regeringsformen. Förslaget om konsultationsordning syftar till att främja och stärka samernas inflytande över deras angelägenheter i enlighet med urfolksrätten och utgår bland annat från rekommendationer från internationella granskningsorgan. Utvecklingen av samiska rättigheter befinner sig i ett dynamiskt skede med pågående processer på flera områden.

Den rättsutveckling som skett avseende samiska rättigheter under senare år har framför allt skett via domstol. I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det så kallade Girjasmålet, som rörde rätten att upplåta småviltsjakt och fiske inom samebyns område. Konflikten om vem av staten och samebyarna som besitter dessa rättigheter har pågått i decennier men har hittills aldrig hanterats politiskt. HD fann att Girjas sameby enligt urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt inom samebyns område. Domen gäller endast Girjas sameby, men de principiella slutsatserna är generella även om det är svårt att säga hur långt HD:s prejudikat når.

Utöver den uppenbara betydelsen för relationen mellan samebyarna och staten får Girjasdomen emellertid också konsekvenser för hur framtida tvister kopplade till mark- och naturresurser kan komma att utvecklas. Det handlar om verksamheter som har avsevärt större ekonomisk och fysisk påverkan både lokalt och nationellt än jakt och fiske och som är av stort intresse, såsom gruvnäring, skogsbruk, turism samt vatten- och vindkraft.

Det är också värt att notera att Girjasdomen hanterar frågan om samebyn som rättighetsbärare. Men av det samiska folket är bara en minoritet medlemmar i en sameby. Samebyarna kan därför inte iklädas rollen som företrädare för urfolket samerna. Det är inte heller självklart att stärkta rättigheter för samebyarna innebär stärkta rättigheter för folkgruppen som helhet. Lokala konflikter och interna motsättningar har också blossat upp med anledning av Girjasdomen - en konsekvens av att staten under hundra år förhållit sig passiv till att utreda samiska rättighetsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Fru talman! Med anledning av Girjasdomen har regeringen tillsatt Renmarkskommittén för att se över rennäringslagen som reglerar just renskötselrätten och medlemskap i samebyarna och grunderna för detsamma.

Centerpartiet välkomnar att frågor som rör samerna prioriteras på politisk nivå. I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen återigen att en ny lag införs om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Innebörden av den föreslagna ordningen är att regeringen och de statliga myndigheterna - och efter två år även regioner och kommuner - i ärenden av särskild betydelse för samerna ska konsultera samiska företrädare innan beslut fattas. Syftet är att främja det samiska folkets inflytande över dess angelägenheter.

En lagstiftning med så angelägna syften som den aktuella måste vara noggrant övervägd och på ett påtagligt sätt medverka till att lösa identifierade problem. Risken är annars att den bidrar såväl till en ökad ärendebörda för hårt ansträngda myndigheter utan att tillföra någon förbättring av samernas situation som till att hanteringen och effekterna av konsultationsordningen ytterligare förstärker de konflikter som konkurrerande anspråk ger upphov till.

Centerpartiet anser att det är otillfredsställande och anmärkningsvärt att regeringen på det här sättet inleder processen med att stärka samernas rättigheter från fel håll. Konsultationsordningen kommer inte att lösa de verkliga problem, oklarheter eller intressekonflikter som nämnts ovan. Ett huvudproblem är att det inte tydligt framgår på vilket sätt den föreslagna konsultationsordningen ger något mervärde jämfört med de förfaranden där samebyarna i dag har sakägarställning och deltar i samråd, till exempel enligt skogsvårdslagen, miljöbalken eller minerallagen.

Centerpartiet är också besviket över och kritiskt till att regeringen i propositionen inte bemöter kritik mot Sveriges konventionsåtaganden och kritik som riktats mot Sverige. Kritik återges okommenterad, helt utan redovisning av regeringens bedömning av kritiken eller vilka slutsatser man dragit av den.

Särskilt tydligt blir detta när man ser hur de känsliga och komplicerade frågorna om konkurrerande markanvändningsanspråk hanteras. I propositionen behandlas begrepp som "hävdvunna territorier" och "traditionella landområden" på ett vårdslöst sätt givet att dessa begrepp helt saknar motsvarighet i svensk rätt. Dessutom saknas helt en redovisning av innebörden av att svensk rätt har följts i de specifika ärendena.

Att regeringen så passivt redogör för kritiken helt utan att redovisa relevanta omständigheter är obegripligt.

Exempelvis nämns inte heller den röstförklaring från antagandet av urfolkskonventionen i FN:s generalförsamling 2007 av vilken det framgår: "Den politiska diskussionen om självbestämmande är nära kopplad till markrättigheter. I dessa frågor måste regeringen bibehålla en balans mellan olika motstående intressen."

Regeringens okänsliga hantering riskerar att öka polariseringen mellan olika grupper i ett sammanhang där det redan finns en omfattande konfliktyta.

Centerpartiet anser att det första steget framåt i en övergripande process för att stärka samiska rättigheter och uppnå samsyn och ömsesidig respekt på lokal nivå borde ha börjat i en grundlig utredning av följdverkningarna av Girjasdomen. Därför anser vi att frågan om konsultationsordningens utvärdering och uppföljning av flera skäl är avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Många remissinstanser lyfter fram vikten av att utvärdera i vilken utsträckning lagen inneburit en ökad arbetsbelastning för de konsultationsskyldiga myndigheterna, men först och främst måste lagens ändamålsenlighet utvärderas för att säkerställa att den faktiskt får reell effekt utifrån sitt syfte.

Utöver detta måste också frågan om huruvida förfarandet leder till förlängda handläggningstider besvaras.

Centerpartiet anser därför att lagen ska utvärderas efter tre år i syfte att klargöra huruvida lagstiftningens syfte uppnåtts på ett ändamålsenligt sätt och hur tillämpningen påverkat ärendebörda och handläggningstider.

Mot bakgrund av de farhågor som framförts avseende lagstiftningens ändamålsenlighet, förlängda handläggningstider och ökad arbetsbelastning, särskilt i ljuset av det kommunala självstyret och den pålaga som förslaget innebär, har Centerpartiet med viss framgång drivit frågan att konsultationsordningen inledningsvis bara ska gälla regeringen och dess myndigheter. På så sätt kan lagens effekter och konsekvenser utredas, utvärderas och justeras i nödvändiga delar innan det kan bli aktuellt att ålägga kommuner och regioner någon konsultationsskyldighet.

Låt oss komma ihåg att kommuner och regioner redan i dag har en långtgående skyldighet att samråda med samer i ärenden som påverkar dem.

Centerpartiet anser att utvärderingens resultat ska ligga till grund för om en utökning av konsultationsskyldigheten till att även omfatta kommuner och regioner ska ske.

Konsekvenserna för en tillämpning av konsultationsordningen på planprocessen under plan- och bygglagen har till exempel över huvud taget inte berörts.

Innan man utökar kretsen av konsultationsskyldiga med ytterligare drygt 300 myndigheter i form av regioner och kommuner är en utvärdering alltså helt nödvändig.

Jag står bakom Centerpartiets båda reservationer och yrkar bifall till Centerpartiets reservation 2 under punkt 2.

Om regeringen menar allvar med att stärka samernas rättigheter måste man inse komplexiteten i frågan och inta en lyhörd, ödmjuk och inbjudande attityd gentemot samtliga intressen som berörs. För att lugna farhågorna, sänka konfliktnivån och minska oron måste vägen framåt vara mer inkännande och inkluderande.

Anf. 112 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Även om jag står bakom båda våra reservationer yrkar jag bifall bara till reservation nummer 5.

Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid drivit frågor i syfte att stärka samers rättigheter, inflytande och livsvillkor. Vi har exempelvis sedan 1991 motionerat om en ratificering av ILO-konventionen 169.

Vi är generellt positiva till att regeringen äntligen lagt fram ett förslag om konsultationsordning. Det är något vi länge har efterfrågat.

Det finns flera positiva delar i det förslag vi behandlar i dag, till exempel att Sametinget, en sameby eller en samisk organisation själva ska ha möjlighet att ta initiativ till konsultation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Efter många turer kring detta ärende står vi äntligen här och debatterar ett förslag som ser ut att vinna bifall hos en majoritet av riksdagens ledamöter.

Även om vi hade önskat att det fanns ett bredare parlamentariskt stöd för denna viktiga fråga är detta ändå en framgångens dag, särskilt för alla dem som under lång tid har kämpat för att få en konsultationsordning på plats. Även vi i Vänsterpartiet är glada.

Men även om vi gläds i dag är vi inte nöjda, och jag ska snart berätta om vilka våra största invändningar är mot regeringens förslag till konsultationsordning.

Fru talman! Precis som jag nämnde tidigare har Vänsterpartiet återkommande motionerat om att ratificera ILO 169, konventionen om ursprungsfolkens rättigheter. Men oavsett det erkände Sverige samerna som urfolk redan 1977, och med det följer särskilda rättigheter. Det handlar bland annat om rätt till självbestämmande.

Statens samepolitik är ju en oerhört mörk historia där samerna har utsatts för otaliga oförrätter och kränkningar.

Låt mig vara tydlig med att med den urfolksstatus samerna har kommer också rättigheter, och det kan inte enbart vara rättigheter på ett papper eller vagt i teorin, vilket innebär att annat kan komma att få stå tillbaka.

Hittills har Sverige inte varit särskilt bra på att tillgodose samernas rättigheter, utan vi får återkommande kritik från FN. En återkommande kritik som även vi håller med om är att Sverige bör revidera sin lagstiftning så att den speglar samernas status som urfolk och att lagstiftningen bör överensstämma med internationell standard om fritt och informerat förhandssamtycke, så kallat FPIC, free prior and informed consent, som är en grundläggande princip i folkrätten.

Denna princip behandlar staters relation till urfolk och är central i FN:s urfolksdeklaration - en deklaration som Sverige stöder men som inte har implementerats trots att vi har haft över tio år på oss.

Det är beklagligt att regeringen har valt att inte basera sitt förslag till konsultationsordning på denna folkrättsliga princip. Precis som många remissinstanser är vi kritiska till detta, och vi känner en oro för att konsultationsordningen därmed riskerar att inte fylla sitt syfte fullt ut. Det är viktigt att konsultationen inte enbart innebär en rätt att höras och involveras utan också ger en reell möjlighet att påverka.

Enligt vår mening är det beklagligt att regeringen valt att lägga fram ett förslag till konsultationsordning som strider mot modern folkrätt och som skulle kunna bli ännu en oförrätt från staten som begås mot samerna. Detta, fru talman, är därför vår starkaste invändning mot förslaget.

Regeringen har fört in skrivningar som pekar på ett erkännande av FPIC-principen och avser dessutom att vid utvärdering av den nya lagen undersöka vad principen innebär för svenska statens relation till samerna. Detta tycker vi är positivt.

En annan kritik vi har mot förslaget är att lagen kommer att gälla för kommuner och regioner först om drygt två år. Vi anser att lagen borde gälla kommuner och regioner från start.

Fru talman! Det finns många förhoppningar och förväntningar på denna lag, även från oss i Vänsterpartiet. Som jag sa tidigare är det många som under lång tid har kämpat för att få en konsultationsordning på plats och som fortsätter att kämpa för ökade samiska rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Jag vill vända mig särskilt till er som kämpar. Ni har på många sätt kämpat för att höras, synas och bryta igenom bruset av allt annat. Ni har delat med er av erfarenheter och smärtsamma upplevelser för att skapa en större medvetenhet om de kränkningar som skett historiskt men även i nutid. Er kamp har inte varit och kommer inte att vara förgäves, även om det går alldeles för långsamt.

Vad kommer då att ske när konsultationsordningen börjar gälla, kanske någon undrar. Jag kan lova att vi i Vänsterpartiet inte kommer att nöja oss bara för att lagen kommer på plats, utan vi kommer att följa att den också ger effekt och inflytande på riktigt.

Regeringen har redan nu sagt att lagen kommer att behöva utvärderas inom några år. Vi kommer att följa den processen noga och, givetvis i samspråk med samiska företrädare, höra hur och om konsultationsordningen behöver förändras.

Anf. 113 Hans Ekström (S)

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera införandet av en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket.

Som vår ursprungsbefolkning är det samiska folket en viktig del av vårt lands historia men också vårt lands framtid. Därför är det hög tid att vi nu tar detta steg för samers möjlighet till inflytande och delaktighet.

Den svenska staten har historiskt begått stora övergrepp mot det samiska folket. Det gäller undertryckandet av språk och kultur såväl som försummelse av hänsyn till historisk rätt till mark och vatten.

Många intressen möts i konkurrensen om de resurser som finns i norra Sverige, och då är det viktigt att de samiska intressena tas till vara. Genom att regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner ska vara skyldiga att konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna ges en lagstadgad rätt till inflytande och delaktighet.

Förslaget innehåller undantag för vissa ärendetyper och vissa förvaltningsmyndigheter. Formerna för hur konsultationen ska gå till bestäms av den konsultationsskyldige. Men den konsultationsskyldige har ändå kravet på sig att i möjligaste mån genomföra konsultationen i en form de samiska företrädarna önskar.

Det har varit en lång väg hit, och innehållet i förslaget har justerats efter riksdagens synpunkter. Det innebär att kommuner och regioner får längre tid på sig innan de blir konsultationsskyldiga på samma sätt som regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna, något som inte minst är välkommet hos vissa mindre kommuner.

Internationella kommittéer och experter har vid flera tillfällen pekat på Sverige och rekommenderat att vi ser till att vår nationella lagstiftning gör att det samiska folket har möjlighet att påverka beslut som rör dem. Nu får vi en sådan möjlighet på plats.

Jag kan konstatera att vi i dag står här för att debattera ett väl genomarbetat och väl avvägt förslag. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 114 Tina Acketoft (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Fru talman! Detta betänkande heter En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Nu kan man ju inte reservera sig mot titeln, men jag tycker mig redan här ha belägg för varför vi särskilt behöver lyfta upp och debattera frågor om majoritets- och minoritetsfolks rättigheter och om hur vi värnar minoriteters rätt till den kultur de vill behålla och utveckla, eller avveckla, samtidigt som vi tydliggör och skapar förutsättningar för att det är vi alla tillsammans som utgör Sverige. Enhet i mångfald, sa redan de gamla grekerna, fast på grekiska då.

Det räcker inte att bara tolerera varandra, utan det handlar om att lyssna, förstå och värdesätta varandras olikheter för att på så sätt få fram en lösning som gagnar alla. Därför tycker jag att rubriken kan uppfattas som missvisande. Vi behöver en konsultationsordning i frågor som särskilt rör det samiska folket, men inte uteslutande, för frågorna rör oss alla, minoritet såväl som majoritet, om än på olika sätt.

Frågan om samers inflytande har varit debatterad i politiken länge och är det fortsatt. Så gott som alla menar nog att samer ska ha ett inflytande, men exakt vilka, hur mycket, i vad och var är fortfarande heta frågor. Det är frågor som flera hellre skulle vilja skjuta på framtiden då man inte anser att förslaget är tillräckligt, eller så är det för långtgående, eller så är effekterna av förslaget inte tillräckligt utredda. Jag kan ha respekt för dessa invändningar, åtminstone vissa av dem. Man kan kalla mig cynisk, fru talman, men jag är ganska övertygad om att oberoende av vilka förslag om en konsultationsordning som kommit på bordet hade argumenten emot funnits och låtit precis likadana: för lite, för mycket, inte tillräckligt utrett.

Liberalerna ställer sig bakom regeringens förslag om en konsultationsordning i frågor som särskilt rör det samiska folket, inte bara för att vi anser att allt annat är orimligt av en nation som annars alltid är på barrikaderna för andra länders minoriteter och urbefolkningar utan också för att vi tycker att förslaget är insiktsfullt och rimligt.

Propositionen och betänkandet säger att regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna ska konsultera Sametinget och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Rimligt.

Man menar att det är viktigt att samerna också kan få inflytande på lokal och regional nivå eftersom det även på denna nivå fattas beslut som har särskild betydelse för samerna. Rimligt.

Kommuner och regioner bedöms ha ett större behov av förberedelser än regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna och bör därför åläggas konsultationsskyldighet först två år efter att den nya lagen träder i kraft, det vill säga från och med den 1 mars 2024. Rimligt.

I propositionen och betänkandet skrivs att konsultationslagen bör utvärderas några år efter att den har trätt i kraft för att exempelvis analysera tillämpningen, om syftet uppfylls, samhällsekonomiska konsekvenser och effekter, förhållandet till ordinarie samrådsprocesser liksom frågan om avgränsningen av vilka förvaltningsmyndigheter som ska undantas från konsultationsskyldigheten. Igen: rimligt.

Fru talman! Det samiska folket har en särställning som urfolk och är dessutom en nationell minoritet. I flera år har det arbetats för att formalisera en konsultationsordning där det samiska folket i särskilda former ges möjlighet att framföra synpunkter i frågor som särskilt berör samer. En proposition lades fram redan förra riksdagsåret, men den återkallades i brist på parlamentariskt stöd. Liberalerna beklagar detta liksom vi i dag beklagar att det inte heller i dag finns en enig riksdag bakom detta förslag. Ansvaret för det kan nog hittas på båda sidor om vattnet mellan våra två hus. Det är illa, för det är samerna som blir särskilt lidande i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 115 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! I dag tar riksdagen ett stort kliv framåt för att stärka urfolksrätten när vi beslutar om en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. Detta är en hjärtefråga för Miljöpartiet. Och vi är stolta över att Amanda Lind i den tidigare rödgröna regeringen efter ett tålmodigt arbete äntligen kunde lägga fram ett lagförslag som har möjlighet att få riksdagens stöd.

Efter en lång kamp för samiska företrädare och människorättsorganisationer kommer Sverige att få en konsultationsordning, en lag som reglerar hur samer ska ha inflytande över frågor som berör dem. Det är vi stolta över. Men mycket arbete återstår för att säkerställa samers rättigheter fullt ut.

Nu kommer lagstiftningen som beskriver målet med att samer ska konsulteras. Syftet är att så långt som möjligt nå enighet eller samtycke - att komma överens - vilket är en grundläggande utgångspunkt i ett demokratiskt samhälle.

Lagen beskriver hur konsultationer ska gå till - vem som ska bjuda in, vilka som ska yttra sig och vem som ska dokumentera. Konsultationerna ska vara meningsfulla och ske, som man uttrycker det i dessa sammanhang, i god anda. Det måste innebära en faktisk möjlighet för Sametinget, samiska organisationer eller en sameby att delta på ett bra sätt och att man till exempel får tillräckligt med tid att sätta sig in i ärenden. Det regleras också att man så att säga kan komma överens om att man inte är överens om syftet inte kan uppnås.

Det är här vi är nu. Detta är ett steg framåt, men inte utan svårigheter.

Förslaget får kritik från två håll. Det både är otillräckligt och går för långt samtidigt. Detta får mig ändå att tro att vi trots allt i dag har ett förslag däremellan som en majoritet kan stå bakom. Det säger mig att detta ändå är det som vi skulle kalla ett balanserat förslag. Tack vare att vi har detta parlamentariska läge tror jag att det är detta steg som är rätt och möjligt att ta just nu. Efter den kommande utvärderingen av lagen kan det vara dags att ta nya steg.

Jag noterar ändå att kritikerna ofta inleder med att de står bakom och välkomnar ett stärkande av samers rättigheter i frågor som berör dem. Men - för det är ofta ett men - det får inte försvåra, det får inte kosta pengar och det får inte ta tid. Det måste ge ett mervärde, men det får inte innebära någon förskjutning av rättigheter, eller någon upplevelse av förskjutning av rättigheter. Det verkar som att helst ska färre delar av det offentliga konsultera färre samiska aktörer i färre frågor. Och när själva syftet är att ge möjlighet till ökat inflytande och stärkta rättigheter blir det ändå lite av ett mysterium hur man ska få detta att gå ihop.

För Miljöpartiet är detta bara ett steg på vägen. Att stärka urfolket samernas rättigheter innebär också att se till att lagstiftningen verkligen implementeras på ett sådant sätt att det inkluderar företrädare för olika delar av det samiska samhället. Inför beslut av särskilt stor betydelse för samer, till exempel markexploateringar, behöver en verkligt meningsfull konsultation ske med dem som berörs. Beslutsfattarna behöver också kunna visa hur de har tagit hänsyn till samers kunskaper och åsikter om de förslag som diskuteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En konsultations-ordning i frågor som rör det samiska folket

Fru talman! Det behövs ännu mer för att stärka samers rättigheter. Miljöpartiet anser till exempel att det inte ska öppnas någon järnmalmsgruva i Kallak utifrån de risker som finns för miljö och natur men också för samisk kultur och renskötsel.

Vi har en sanningskommission som nu arbetar och som verkligen behöver få synliggöra vad det samiska folket har utsatts för och kunna lämna konkreta förslag som bidrar till upprättelse och främjar försoning.

Krafttag behöver tas för att förbättra den psykiska hälsan bland samer, till exempel genom bättre villkor för renskötsel och förstärkning av regionernas arbete med samers hälsa. Miljöpartiet vill att Sverige ska ratificera ILO 169 om urfolks rättigheter och att samiska kvarlevor och heliga föremål ska återbördas till Sápmi. Samerna har inte bara rätt att behålla sin kultur utan också rätt att utveckla den. Då behövs särskilt satsningar på språk och utbildning.

Miljöpartiet kommer med oförminskad kraft att fortsätta arbetet med att främja samers rättigheter. Vi ser fram emot fortsatt dialog med samiska företrädare, med regeringen och med andra partier för att komma framåt och fortsätta göra skillnad.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag om en konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)