En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess

Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU15

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 21 februari 2013

Beslut

Nej till kortare tid att överklaga socialförsäkringsmål och mål om a-kassa (JuU15)

Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Riksdagen tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade och sa därför nej till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.

Riksdagen sa ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.

Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Ett antal ytterligare måltyper flyttas därför ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det införs också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.

Flera av ändringarna ska skapa en mer flexibel och effektiv process. Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad tas bort. Ombud ska bara behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Det ska vara möjligt för en kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det införs ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen. Möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas.

Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på propositionens förslag om överklagande tid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring. Bifall till motion angående överklagandetid i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring. Tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid. Delvis bifall till motion om avslag på regeringens förslag till ändring av socialförsäkringsbalken. Bifall till propositionen i övrigt och avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

Betänkande 2012/13:JuU15 (pdf, 4 MB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

5 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2012/13:45 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess

Motioner från ledamöterna

Överklaganden inom förvaltningsrätten Motion 2011/12:Ju275 av Christer Akej (M)
Överklagande och handläggningstider vid förvaltningsdomstolar Motion 2012/13:Ju257 av Boriana Åberg (M)
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess Motion 2012/13:Ju6 av Morgan Johansson m.fl. (S)
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess Motion 2012/13:Ju7 av Lena Olsson m.fl. (V)
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess Motion 2012/13:Ju8 av Maria Ferm m.fl. (MP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2013-01-24
Justering: 2013-01-31
Betänkande publicerat: 2013-02-01
Trycklov: 2013-02-01

Reservationer 2
Betänkande 2012/13:JuU15

Alla beredningar i utskottet

2012-12-06, 2013-01-24

Nej till kortare tid att överklaga socialförsäkringsmål och mål om a-kassa (JuU15)

Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Justitieutskottet tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade. Utskott föreslår därför att riksdagen säger nej till regeringens förslag. Utskottet vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.

Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.

Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2013-02-20

Webb-tv Debatt om förslag: En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess

19 juli 2022
Debatt om förslag 2012/13:JuU15

Dokument från debatten

2013-02-20

Protokoll för debatten

Agneta Börjesson (MP)

Anf. 122 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Kvällens avslutande debatt handlar om justitieutskottets betänkande nr 15 En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess , som utgår från regeringens proposition med samma namn och ett antal motioner. Vi i Miljöpartiet står givetvis bakom våra yrkanden, och jag yrkar också bifall till båda de reservationer som Miljöpartiet har, nummer 1 och nummer 2. Syftet med ändringarna som föreslås är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess. Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga så tidigt som möjligt i första instans. På det stora hela instämmer vi med att det behövs en sådan modernisering. Ett antal måltyper ytterligare inleds i förvaltningsrätten i stället för i kammarrätten. Vidare föreslår regeringen att det införs tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Man tar också bort lite gammalmodiga formkrav, såsom kraven på att överklaganden och ansökningar ska vara egenhändigt undertecknade och att ombud måste ge in fullmakt till domstolen. Vidare föreslås att ett ombud endast ska behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Dessutom föreslås att det införs partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen, att grunderna för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten förtydligas och att möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas. Detta ska träda i kraft i sommar, i juli 2013. På ett större område tycker justitieutskottet annorlunda än regeringen, och det handlar om överklagandetider för socialförsäkringsmål och arbetslöshetsförsäkring. I stället föreslår utskottet riksdagen att tillkännage att regeringen ska återkomma med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid. Det är bra att göra ytterligare en genomlysning på detta område. Regeringen har fört fram att man tycker att det är dumt att ha olika långa överklagandetider. Detta har varit föremål för ett flertal utredningar bakåt i tiden. Man har vid flera tillfällen försökt lyfta fram frågan om att korta överklagandetiden för skatteärenden, men varje gång har man fått dra tillbaka sådana förslag. Här ligger tiden på två månader kvar. Så till våra reservationer. Reservation nr 1 behandlar nämndemän och det faktum att de i dag måste vara svenska medborgare. Texten i justitieutskottets betänkande refererar till Grundlagsutredningen som ansett att man behöver vara svensk medborgare för att vara domare i en svensk domstol. Det finns ett förlängt resonemang där man hävdar att nämndemän därför ska vara svenska medborgare. Jag menar att det är en viss skillnad på rollen som nämndeman och rollen som domare. Som nämndeman ska man både spegla befolkningen och kunna fälla utslag utifrån juridiska resonemang. Nämndemän utses av de politiska partierna på lokal och regional nivå. Men för att kandidera till kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ställs inte kravet på svenskt medborgarskap. Jag menar därför att det är helt otidsenligt och ologiskt att valbarhetskraven ska vara högre för en nämndeman än för den som väljs till kommunstyrelseordförande eller landstingsstyrelseordförande. Även om jag är medveten om att hela nämndemannasystemet är under utredning tycker jag att det är en så principiellt viktig fråga att jag yrkar på detta. När det gäller vår andra reservation om prövningstillstånd i migrationsmål tycker jag att man kunde kommit längre från regeringens sida. Här kunde man tydliggjort bristerna i att man inte har samma rättsskydd som andra som begär prövningstillstånd. Det vore därför rimligt att prövningstillståndsgrunderna harmoniserades mer mellan förvaltningsprocesslagen och utlänningslagen.

Mattias Jonsson (S)

Anf. 123 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Agneta Börjesson har redogjort för en del av betänkandet som vi socialdemokrater ställer oss bakom. Det handlar som sagt om en mer ändamålsenlig förvaltningsprocess. Låt mig göra några nedslag i betänkandet. Riksdagen har att anta förslaget om att flytta ytterligare måltyper från kammarrätterna till förvaltningsrätterna och förslaget om tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Vidare, som exempel, föreslår propositionen att beslut av en arbetslöshetskassa enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring ska överklagas till den förvaltningsrätt där den enskilde var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Om den enskilde inte var folkbokförd i Sverige ska beslutet överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet fattades. Det föreslås även införande av en möjlighet att meddela ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätt. Syftet är att kammarrättens överprövning ska kunna fokusera på en viss del av överklagandet och inte som i dag behöva meddela prövningstillstånd för hela överklagandet. En förutsättning för att kunna meddela partiellt prövningstillstånd är att utgången i den delen inte kan påverka det överklagade beslutet i övrigt. Riksdagen har vidare att anta förslaget som syftar till att skapa en mer flexibel och effektiv process, bland annat genom ändringar i bestämmelserna om överlämnande av mål från en obehörig domstol och om behörighetskrav för ombud och biträden och genom att kravet på undertecknande av ansökningar och överklaganden av enskilda parter tas bort. Riksdagen har även att anta förslaget om nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkringen. Det var några korta nedslag. Så över till en lite mer intressant del. När propositionen landade på justitieutskottets bord kunde vi snabbt konstatera att regeringen föreslog en annan förändring som nu inte är föremål för beslut i kammaren. I dag har man möjlighet att överklaga mål som rör arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringsmål i två månader, men regeringen föreslår att det ska ändras till tre veckor. Om detta skulle bli verklighet tror vi att det skulle få stora konsekvenser. Om argumentationslinjen är att det är lång handläggningstid i domstolarna är det nog mer rätt väg att se till att fördela resurserna till domstolarna bättre och öka effektiviseringen, inte att slå mot dem som är sjuka och arbetslösa. Går man den väg som regeringen pekar på, från två månader till tre veckor, är risken stor att de som vill överklaga inte har chans att komma in med det underlag som krävs för att få frågan prövad. Därför skrev vi socialdemokrater en motion där vi pekade på den oro som jag just beskrev. Vi vill från regeringen ha en konsekvensbeskrivning av de föreslagna förändringarna. Motionen fick i utskottet stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och under mötet anslöt sig även Sverigedemokraterna. Efter mötet kunde man läsa i Expressen att Krister Hammarbergh från Moderaterna menar att detta är viktigt för att snabba upp och förbättra processen och korta handläggningstiderna. Han sade också att Socialdemokraterna bör fundera på hur nära de ska stå Sverigedemokraterna och att Sverigedemokraterna hoppar från tuva till tuva; de skriver en motion själva och överger den sedan. Anklagelsen att det finns ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna stämmer inte. Vi blir ofta anklagade för högt tonläge här i kammaren. Att tala om högt tonläge är väl ett gott exempel på ett rejält övertramp. Det tog bara ett par dagar från artikeln till dess att hela Alliansen ställde sig bakom vår motion om att skicka tillbaka frågan till regeringen om att pröva vilka konsekvenser en förändring från två månader till tre veckor skulle kunna få. Nu har vi en riksdag som är enig om ett skarpt beslut. Det är unikt. Det är sällan det sker att riksdagen så entydigt går emot regeringen. Man kan fundera på hur samordningen är. Man kan också fundera på uttrycket i Expressen om att hoppa från tuva till tuva. Tuvorna står uppenbarligen ganska tätt hos Alliansen. Jag tror att det är en medveten politik. Det är den politik som har förts i sex år, nämligen att slå mot sjuka och arbetslösa så fort man kan. Det är samma politik som går in även på det här utskottets område. Det är bra att vi står eniga, och det är bra att riksdagen säger ifrån. Vi väntar på att regeringen återkommer med en analys av vilka konsekvenser detta kan få. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Jan R Andersson (M)

Anf. 124 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Sverige har ett väl fungerande rättsväsen. Det innebär att svenskarna i grunden litar på domstolarna och på att man ska få en rättvis bedömning. Det innebär att det i våra domstolar inte förekommer korruption i någon större utsträckning. Det innebär också att makten i myndigheter och domstolar utövas med stor öppenhet. Det är givetvis bra och något som vi ska vara stolta över. Sedan några år rankas hur väl rättsstater i hela världen fungerar av organisationen the World Justice Project. I deras årliga index sammanställs 400 variabler till 48 indikatorer inom nio olika områden som sedan rankas. I den senaste rankningen placerade sig Sverige på första plats på fyra områden av nio. Samtidigt förbättrade sig Sverige på tre områden från året innan. Vi har all anledning att vara stolta över vårt rättsväsen. Även om vi i och med detta skulle kunna säga att vi har världens jämförelsevis bästa rättssystem innebär det inte att det inte finns brister, och det innebär inte att det inte finns förbättringspotential. Flera av de indikatorer som redovisas i den internationella jämförelsen är inte enbart hedrande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det är därför vi har den proposition som vi diskuterar i dag. I den internationella jämförelsen och utblicken över rättssystem finns det vissa områden där man inte tycker att vi är speciellt bra. Den största kritiken mot Sverige gäller väntetiden innan man får sitt mål behandlat. Tiden från det att ett ärende inkommer till dess att man når ett avgörande är alldeles för lång. Man konstaterar också att människor blir drabbade på grund av att tiden fram till ett avgörande många gånger blir alltför lång. Det är framför allt förvaltningsdomstolarna i Sverige som inte klarar av sina uppdrag. De dröjer för länge med att komma till ett avgörande. Flera förvaltningsrätter har också fått kritik av Justitieombudsmannen för att handläggningstiderna har varit för långa; det är inte acceptabelt. För den som måste vänta ett helt år för att få veta vilken inkomstersättning man är berättigad till är det en ocean av osäkerhet. Likadant är det för den som vill bygga ett hus eller skapa en företagsfastighet eller för den som överklagar ett kommunalt beslut. När det drar ut på tiden händer något. Exemplen är många, men alla har det gemensamt att människor under lång tid sätts i en form av karens där ingenting blir gjort och företagsamhet och andra mänskliga värden förtvinar. När det gäller omloppstiderna i de svenska domstolarna är det förvaltningsrätterna som har svårast att nå upp till målsättningen. Regeringens mål är att dessa fall i genomsnitt ska avgöras inom sex månader, men de tar i dag åtta och en halv månad. Därför är de åtgärder som vi i dag kommer att besluta om viktiga. Trots den här mörka bilden har stora förbättringar skett. De senaste två åren har antalet avgjorda ärenden ökat med 15 procent i våra förvaltningsdomstolar. Överbalansen har minskat från 45 till 33 procent. Det tycker jag visar att alliansregeringen tar dessa frågor på största allvar. Vad vill vi då göra? Vi resonerar inledningsvis om att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första rättsinstans; det är viktigt att poängtera. Därför föreslår vi i betänkandet att ytterligare måltyper flyttas från kammarrätter till förvaltningsrätter. Av samma anledning föreslår vi också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten. Vi förenklar överklagandeproceduren och ger även möjlighet till kammarrätten att fortsätta handläggningen även om en ledamot får förhinder. Vi förkortar överklagandetiden för vissa måltyper för att få en snabbare process. För att stärka rättssäkerheten utökar vi möjligheten att bevilja partiellt prövningstillstånd. För exempelvis migrationsdomstolar har denna möjlighet inte funnits tidigare. Ytterligare åtgärder som syftar till att korta handläggningstiderna kan komma att övervägas. För att vi ska få en bättre bild av de positiva och negativa konsekvenserna av detta vill vi återkomma till kammaren när vi har tagit del av det nya underlag som ska beredas av Regeringskansliet. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande och avslag på reservationerna. (Applåder)

Johan Linander (C)

Anf. 125 Johan Linander (C)

Herr talman! Jag ska säga något om de reservationer som Miljöpartiet har och som innehåller felaktiga jämförelser. I den första reservationen jämför Miljöpartiet ett nämndemannauppdrag med att ha ett kommunalt uppdrag. Visst blir man vald av kommunfullmäktige till tingsrätten. Men det är inget kommunalt uppdrag. Som Agneta Börjesson skriver i reservationen jämställs nämndemännen med domare. De är en mer relevant jämförelse. Domare måste också vara svenska medborgare. Hela nämndemannasystemet utreds ju för närvarande. I den andra reservationen gör man också en felaktig jämförelse när man jämför vad som krävs för att få prövningstillstånd från migrationsdomstol till migrationsöverdomstol med vad som krävs för att få prövningstillstånd från förvaltningsdomstol till kammarrätt. Det är en märklig jämförelse. Migrationsöverdomstolen är ju den högsta instansen. Om man ska göra en jämförelse borde det gälla vad som krävs för ett prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen som är högsta instans när det gäller mål som går genom förvaltningsdomstol och kammarrätt. Jag ska också säga något om förslaget om förkortade överklagandetider. Som i många fall finns det uppsidor och nedsidor. Vi har fått höra av Mattias Jonsson vad som skulle vara nackdelen med förkortade överklagandetider. Men det finns också fördelar. Att ha en enhetlig ordning kanske inte är det viktigaste argumentet, men det minskar definitivt risken för misstag. Som det är nu är det en viss överklagandetid om ett beslut om personlig assistans har fattats av en kommun. Om samma sorts beslut har fattats av Försäkringskassan är det en annan överklagandetid. Det är inte alldeles enkelt för vanliga medborgare att hålla reda på. Att ha en enhetlig tid kan därför vara viktigt. Ju längre överklagandetiderna är desto längre tid tar det innan processen är färdig. Detta handlar ofta om människors försörjning, vilket Försäkringskassan också har framhållit i sitt remissyttrande, och att de faktiskt ska få ett beslut för att det hela ska klarläggas och de kanske ska få pengar utbetalda. Med längre överklagandetider tar det längre tid innan processen är klar. Det gäller både om man i första instans har fått ett beslut som är till ens nackdel eller ett beslut som är till ens fördel. Det finns alltså positiva och negativa sidor med de flesta beslut. Efter en motion från Socialdemokraterna såg vi att det kanske behövs ytterligare en utredning. Regeringen ska titta närmare på detta innan den återkommer. Man kan spekulera fram och tillbaka. Men dagens spekulationer kanske var av det märkligare slaget. Men vi vill fatta välgrundade beslut. Det är det viktiga för oss. För oss är politiken inte ett taktiskt spel. Vi tar ansvar för Sverige, och vi spelar inget spel. (Applåder)

Agneta Börjesson (MP)

Anf. 126 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Jag måste säga att jag inte riktigt hängde med i Johan Linanders anförande. Jag vet att det pågår en översyn när det gäller nämndemän. Men i min värld ska nämndemännen dels vara domare, dels vara folkets röst. De ska bland annat vara det sunda förnuft som ska finnas när lagstiftningen inte riktigt räcker till. Jag tror att det är ganska viktigt att man har jurister som kan lämna sin syn på lagstiftningen. Sedan finns nämndemännen för ett snäpp till. Då handlar det om att dessa personer ska vara en spegling av det svenska folket. Och det svenska folket består i dag inte enbart av människor med svenskt medborgarskap. Jag tror att man behöver vara medveten om att det där finns människor som ser ut ungefär som de som finns på kommunfullmäktigelistan, på landstingsfullmäktigelistan och på en hel del andra ställen. I dagsläget kan man säga att nämndemännen inte riktigt ser ut som människor gör mest eftersom de oftast är betydligt äldre. Det finns mycket att säga om det. Men det som vi redan i dagsläget skulle kunna slå fast är att denna idé om att de ska vara svenska medborgare är ganska otidsenlig i en globaliserad värld. Jag ska kortfattat säga något om detta med enhetlig tid. Jag tog upp frågan om skattemål. Det handlar nog om att man behöver inse att olika mål kräver olika tid. Där tror jag att det är mycket bra att vi nu i ett enigt utskott skickar tillbaka frågan för att få den genomlyst en gång till.

Johan Linander (C)

Anf. 127 Johan Linander (C)

Herr talman! Jag skulle kunna säga något roligt om att nämndemännen ska ha sunt förnuft. Det hoppas jag faktiskt att domarna också har. När det gäller vem som ska följa lagar och tolka lagar är det klart att nämndemännen inte ska göra någonting annat än det som står i lagarna. Annars vore det en mycket rättsosäker process. Jag är lite orolig. Vi har i Nämndemannautredningen, eller i den referensgrupp som bland annat jag sitter med i och där Miljöpartiet också har en representant, diskuterat hur man ska se på nämndemannauppdraget. Jag tror att det är farligt om man sitter ute i partierna och ser på nämndemannauppdraget som någonting som man väljer bland andra saker och att någon säger: Ska du sitta i socialnämnden eller kanske i tekniska nämnden, eller ska du sitta som nämndeman? Det är någonting helt annat att vara statens företrädare som nämndeman i en domstol. Där tolkas lagarna som är stiftade av Sveriges riksdag. För övrigt måste även vi riksdagsledamöter vara svenska medborgare. Miljöpartiet kanske vill ändra även på vem som ska vara valbar till Sveriges riksdag. Men jag tycker att en typisk sak som följer med medborgarskapet är att man har rätt att rösta till beslutande församling. Det är vi som stiftar lagarna, och lagarna ska tolkas och användas i domstolarna. Då tycker jag att det är logiskt att de som sitter där - nämndemännen och domarna - ska vara svenska medborgare. Nämndemännen är faktiskt domare också. De är inte någonting annat. Samma jävsregler gäller för en nämndeman som för en domare. Det har vi diskuterat för inte så länge sedan. Därför är det också viktigt att samma regler i övrigt gäller för nämndemän och för domare.

Agneta Börjesson (MP)

Anf. 128 Agneta Börjesson (MP)

Herr talman! Det är helt tydligt att Johan Linander och jag inte kommer att bli överens i denna fråga. Johan Linander talar om rätten att rösta i beslutande församlingar. I de beslutande församlingarna på kommunal och landstingskommunal nivå, där nämndemännen utses, behöver man inte vara svensk medborgare. För mig är det den springande punkten, och där handlar det om att bo i kommunen.

Johan Linander (C)

Anf. 129 Johan Linander (C)

Herr talman! Men nu är det inte några kommunala beslut som ska tolkas i domstolarna utan det är just lagarna som Sveriges riksdag har stiftat. Och för att vara valbara till riksdagen och för att rösta till riksdagen måste man vara svensk medborgare. Men jag stänger inga dörrar, och vi ska ha denna diskussion i Nämndemannautredningen också. Det är fullt möjligt att jag kommer överens med Miljöpartiets representant där i stället. Sedan får vi se vad vi kommer fram till. Men att ge ett tillkännagivande om detta precis när den utredning som ska titta på detta pågår känns lite bakvänt. Men det är fritt för Miljöpartiet att agera så.

Mattias Jonsson (S)

Anf. 130 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära ordet en gång till eftersom jag blev lite förvånad över Johan Linanders påstående om det taktiska spelet. Jag förstår faktiskt inte riktigt vad han syftar på. Det kan inte vara så att det är ett taktiskt spel att vi hävdar att detta kan få stora konsekvenser för enskilda för att de inte hinner lämna in exempelvis sina läkarintyg på grund av att det är för kort tid. Det kan inte vara ett taktiskt spel när ni själva i dag ställer er bakom den motion som vi har skrivit om att detta behöver ses över för att man ska få reda på vilka konsekvenser detta kan få. Ytterst handlar detta faktiskt om rättssäkerheten, alltså om att alla ska få möjlighet att hinna med att driva sitt mål, om det skulle vara på det viset. Någonting som faktiskt är taktiskt spel är det som jag tog upp här i talarstolen om att man i ena stunden frågar hur nära vi står SD för att ett par dagar efteråt ställa sig bakom samma motion. Någonting som i så fall är ett taktiskt spel är att Johan Linander twittrar dagen efter utskottsmötet och skriver ned vår motion. Sedan sägs att LO står bakom regeringens förslag. Det får man sedan gå ut och ändra till att LO i stället var starkt kritiskt till regeringens förslag med de minskade tiderna från två månader till tre veckor. Det är väl i så fall någonting som är av karaktären taktiska skäl. Du får gärna svara på det, Johan Linander.

Johan Linander (C)

Anf. 131 Johan Linander (C)

Herr talman! Det som jag sade om taktiskt spel handlade inte om varför vi ska minska tiderna utan om Mattias Jonssons spekulationer om varför vi hade gått med på att se över detta en gång till. Det handlar om att fatta bra beslut. Det kan faktiskt vara så att till och med Socialdemokraterna kommer med några goda tankar ibland, och vi kan lyssna på dem också. Mer taktiskt spel än så är det inte från vår sida. När det gäller vad jag twittrade om LO kan man säga båda sakerna. Mattias Jonsson har rätt i att LO som sådant var kritiskt. Men LO och deras förbund har också ett antal a-kassor som ingår i en samarbetsorganisation som tyckte att detta förslag var ganska bra. Det är så lätt att vara i opposition och vara kritisk och negativ. Det skulle vara mer intressant att höra vad Socialdemokraterna vill göra för att förkorta handläggningstiderna så att denna typ av mål kan avgöras snabbare. Det är viktigt för människor som väntar på ett klargörande om huruvida de har rätt till pengarna eller inte. Det handlar om att få klarhet i det så snabbt som möjligt - det kan handla om deras försörjning. Vad vill Socialdemokraterna göra för att förkorta handläggningstiden?

Mattias Jonsson (S)

Anf. 132 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Det var ett intressant klargörande, att a-kassorna inte skulle vara negativa till den förändring regeringen föreslår. Du får gärna plocka fram deras svar om detta. LO:s rättsskydd har nämligen varit oerhört tydliga med att detta kan få stora konsekvenser för den enskilde. Att jag pekar på detta är inte för att det är i bara denna fråga just arbetslösa och sjuka får ta den stora konsekvensen när man antingen vill spara pengar eller när det är någonting som inte fungerar. Det har varit så under sex år - man drar ned ersättningarna för arbetslösa och sjuka. Möjligheten här skulle kunna innebära att man inte får chansen att hinna med att överklaga om ett beslut har blivit fel. Man får inte möjlighet att driva ett mål. Det är ganska allvarligt. Om det nu också är så att man tycker att det kan finnas en poäng i att se över detta och få en konsekvensbeskrivning av på vilket sätt detta skulle kunna slå, varför då gå ut direkt efter utskottsmöte och peka på att LO ställer sig bakom? Sedan samarbetar ni med Sverigedemokraterna och hoppar från tuva till tuva, som din kollega i Alliansen påstår. Då är det väl smartare att se över de förslag vi har, resonera om dem och i så fall ställa sig bakom. Det verkar dock vara ett stressat läge hos allianspartierna nuförtiden.

Johan Linander (C)

Anf. 133 Johan Linander (C)

Herr talman! Jag känner mig inte det minsta stressad. Det kanske är så att det räcker med 140 tecken på Twitter för att förklara Socialdemokraternas politik, men själv tycker jag inte att det är en särskilt bra debattarena för att kunna förklara svåra och ofta komplicerade sammanhang. Ett av dessa sammanhang är att det vore bra om handläggningstiderna kom ned så att människor som behöver få pengarna får klarhet i om de har rätt till dem så snabbt som möjligt i denna typ av mål. Jag konstaterar dock att ni i Socialdemokraterna inte har ett enda svar på vad ni vill göra för att få ned handläggningstiderna. Vi lägger fram förslag, och ni kritiserar och kommer inte med något eget. Det är i och för sig socialdemokratisk politik vi känner igen sedan Håkan Juholt tog över partiledarskapet. När vi ska prata om att hinna överklaga måste vi också komma ihåg att man om man lämnar in ett överklagande sedan har rätt att komma in med förtydliganden och tillägg till överklagandet. Det är alltså inte så att tiden går ut direkt. Om vi tar exemplet med personlig assistans: Är det en kommun som har fattat beslutet har man en viss överklagandetid, och då ska man hinna med det. Är det Försäkringskassan som har fattat samma beslut har man dock en längre överklagandetid, och då skulle man alltså inte hinna med att överklaga på de tre veckorna. Detta är inte alldeles logiskt. Det är faktiskt väldigt svårt att förklara varför det är olika överklagandetider. I så fall vore det mer logiskt att som Mattias Jonsson föreslog utöka tiderna, men det vore definitivt inte bra för de människor som behöver få snabba besked och snabba handläggningstider. Socialdemokraterna har dock som sagt inget svar på detta. De klarar bara av att kritisera.

Mattias Jonsson (S)

Anf. 134 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Det är inte bara vad gäller socialförsäkringsmål och a-kassemål som ledtiderna hos domstolarna är för långa; det finns flera andra exempel där de också är för långa. Domstolsverket har dessutom ganska stort fokus på detta. Några klarar man av, och några klarar man inte av. Det regeringen föreslår menar jag dock inte är unikt. Det har nämligen varit så på punkt efter punkt: Man slår på dem som är arbetslösa och sjuka i stället för att gå in och se över hur organisationen ser ut och hur man kan få det effektivare - är det så att man behöver lägga om arbetssättet, eller behöver man skjuta till ytterligare pengar? Detta gör man dock inte, och man föreslår det inte. Man föreslår i stället möjligheten att gå från två månader till tre veckor, och det skulle korta ned handläggningstiderna. Det skulle med stor risk innebära att färre personer får chansen att överklaga. Det är detta vi är oroliga för, och det är det vi vill se en konsekvens av. Den konsekvensen hade regeringen nämligen inte utrett, och det har ni själva ställt er bakom. Ni säger också det. Det kan vara bra att få tillbaka det. Det kan vara bra att tänka igenom det en gång till. Angående hur man ska göra i stället säger vi att detta är fel väg att gå och att det är fel fokus. Sedan får vi se hur konsekvensen sedan ser ut.

Beslut

Beslut: 2013-02-21

6 förslagspunkter, 4 acklamationer, 2 voteringar

Webb-tv: Beslut

21 februari 2013

Protokoll med beslut

2013-02-21

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2012/13:154

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Tid för överklagande - socialförsäkringsmål

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 113 kap. 20 §,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 113 kap. 32 § med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
c) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön i de delar det avser 28 § med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
d) tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regerigen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i socialförsäkringsmål.
Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Ju6 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del,
bifaller delvis proposition 2012/13:45 punkterna 2 och 13, båda i denna del, och motion
2012/13:Ju7 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 1 och
avslår motion
2012/13:Ju7 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 2.

2. Tid för överklagande - mål om arbetslöshetsförsäkring

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i de delar det avser 54 §,
b) avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor i de delar det avser 102 och 103 §§,
c) tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en konsekvensbeskrivning av hur enskilda påverkas av en kortare överklagandetid i mål om arbetslöshetsförsäkring.
Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Ju6 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, båda i denna del, och
avslår proposition 2012/13:45 punkterna 16 och 17, båda i denna del.

3. Handläggningstiden i förvaltningsrätterna

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju275 och 2012/13:Ju257.

4. Behörighet för nämndemän m.fl.

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2012/13:Ju8 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1-3.

Reservation 1 (MP)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (MP)
S	93	0	0	19
M	96	0	0	11
MP	0	21	0	4
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	20	0	0	0
V	15	0	0	4
KD	15	0	0	4
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	275	21	0	53
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Prövningstillstånd i migrationsmål

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2012/13:Ju8 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 4.

Reservation 2 (MP)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (MP)
S	93	0	0	19
M	96	0	0	11
MP	0	21	0	4
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	1
V	16	0	0	3
KD	15	0	0	4
PP	0	0	0	0
-	0	0	0	0
Totalt	275	21	0	53
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Övriga lagförslag

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
4. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
6. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),
7. lag om ändring i oljekrislagen (1975:197),
8. lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja,
9. lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten,
10. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),
11. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
12. lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion,
13. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
14. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
15. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
16. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,
17. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,
18. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
19. lag om ändring i lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.,
20. lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
21. lag om ändring i tullagen (2000:1281),
22. lag om ändring i revisorslagen (2001:883),
23. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
24. lag om ändring i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,
25. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder.
lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
27. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
28. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),
29. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
30. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,
31. lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus,
32. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),
33. lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579),
34. lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt,
35. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),
36. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
37. lag om ändring i lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster,
i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:45 punkterna 1, 2 i denna del, 3-12, 13 i denna del, 14, 15, 16, 17, de båda senare i denna del, och 18-37.

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till kortare tid att överklaga socialförsäkringsmål och mål om a-kassa (JuU15)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Alla beredningar i utskottet

Nej till kortare tid att överklaga socialförsäkringsmål och mål om a-kassa (JuU15)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Tid för överklagande - socialförsäkringsmål

2. Tid för överklagande - mål om arbetslöshetsförsäkring

3. Handläggningstiden i förvaltningsrätterna

4. Behörighet för nämndemän m.fl.

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Prövningstillstånd i migrationsmål

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Övriga lagförslag