2010/11:FiU8 En ny försäkringsrörelselag

Finansutskottets betänkande

2010/11:FiU8

En ny försäkringsrörelselag

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2009/10:246 En ny försäkringsrörelselag.

I propositionen föreslår regeringen att det införs en ny försäkringsrörelselag och att nuvarande försäkringsrörelselag (1982:713) och lagen (1972:262) om understödsföreningar upphävs.

I betänkandet behandlas också regeringens lagförslag 71 såvitt avser 10 § i proposition 2009/10:222 till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2011, respektive den 1 januari 2011.

Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen med en viss justering av lagtexten för att anpassa lagen till lagförslag 71 såvitt avser 10 § i proposition 2009/10:222. Dessutom föreslås några ändringar av rättelsekaraktär.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

En ny försäkringsrörelselag

Riksdagen antar

dels regeringens förslag 71 i proposition 2009/10:222 till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet såvitt avser 10 §,

dels regeringens förslag till

1. försäkringsrörelselag (2011:000),

2. lag om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000),

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

6. lag om ändring i jordabalken,

7. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

8. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

9. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

10. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

11. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,

12. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

13. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

14. lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal,

15. lag om ändring i lagen (1993:1303) om vissa avtalsvillkor för rättsskyddsförsäkring,

16. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, dock att i 1 kap. 2 § andra stycket ska ordet "skall" ändras till "ska",

17. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

18. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, dock att begreppen "skadeförsäkring", "livförsäkring", "tjänstepensionsförsäkring" och "återförsäkring" i 1 kap. 6 § första till fjärde styckena ska kursiveras,

19. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet, dock att i 10 § första stycket ska kolon sättas efter ordet premiepensionsverksamhet och orden därefter "enligt 15 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension" utgå och att punkten efter ordet "och" i 10 § första stycket sjätte strecksatsen stryks och införs efter ordet "beslut" i sjunde strecksatsen,

20. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

21. lag om ändring i lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.,

22. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

23. lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag, dock att i 2 § första stycket 4 b) infogas "1" före ordet "kap.",

24. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

25. lag om ändring i lagen (2004:298) om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

26. lag om ändring i lagen (2004:575) om Europabolag,

27. lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),

28. lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,

29. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

30. lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

31. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

32. lag om ändring i lagen (2006:595) om Europakooperativ,

33. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

34. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2009/10:222 i denna del och 2009/10:246.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 2 december 2010

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Thomas Östros (S), Elisabeth Svantesson (M), Jennie Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Bo Bernhardsson (S), Annie Johansson (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Anders Sellström (KD), Johnny Skalin (SD), Ulla Andersson (V), Sven-Erik Bucht (S), Jessica Rosencrantz (M), Gunnar Andrén (FP) och Jonas Eriksson (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I propositionen föreslås en ny försäkringsrörelselag och att nuvarande försäkringsrörelselag (1982:713) och lagen (1972:262) om understödsföreningar upphävs. Genom den nya lagen moderniseras rörelsereglerna för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (nuvarande understödsföreningar). Moderniseringen sker både språkligt och redaktionellt. Försäkringsföreningar kommer i huvudsak att omfattas av samma rörelseregler som gäller för försäkringsbolag.

Förutom rörelsereglerna kommer den nya lagen även att innehålla de särskilda associationsrättsliga regler som är nödvändiga för de olika typerna av försäkringsföretag. Försäkringsaktiebolagen ska omfattas av samma regler som gäller för aktiebolag. Ömsesidiga försäkringsbolag ska fortsätta att utgöra en särskild associationsform. Till skillnad från i dag ska dock allmänna associationsrättsliga regler inte anges i den nya lagen utan i stället hänvisas till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, förkortad FL. Försäkringsföreningarnas särart gör att dessa även i fortsättningen ska utgöra en särskild form av föreningar.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

Förslaget har granskats av Lagrådet, och regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.

Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i proposition 2009/10:246 i bilaga 2.

I ärendet har det inkommit en skrivelse från Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) och Landsorganisationen i Sverige (LO).

Vid utskottets sammanträde den 30 november 2010 lämnade statsrådet Peter Norman information om propositionen till utskottet.

Lagteknisk samordning

I den nu aktuella propositionen lämnas ett ändringsförslag i fråga om 10 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Denna paragraf var föremål för ändringsförslag även i proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av socialförsäkringsbalken. För att uppnå en lagteknisk samordning överlämnade socialförsäkringsutskottet lagförslaget i denna del till finansutskottet. Den ändring som regeringen föreslår i proposition 2009/10:222 finns i bilaga 3. Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande 2010/11:SfU4 ställt sig bakom den ändring som föreslås i propositionen. I detta betänkande behandlas lagförslaget endast i den del som avser 10 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Övriga lagförslag i proposition 2009/10:222 har behandlats av kammaren den 17 november 2010.

Utskottets överväganden

Bakgrund

År 2003 tillsatte regeringen en utredning som skulle ge förslag på genomförandet av det s.k. tjänstepensionsdirektivet1 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.] och föreslå en modern och tydlig associationsrättslig reglering av försäkringsverksamhet (dir.2003:125)2 [ Utredningen antog namnet Försäkringsföretagsutredningen.]. I maj 2006 lämnade utredningen betänkandet Ny associationsrätt i försäkringsföretag (SOU 2006:55). Som komplement till beredningsunderlaget upprättade Finansdepartementet promemorian En ny försäkringsrörelselag (Ds 2009:55). I denna proposition tar regeringen upp de frågor som behandlas i promemorian. Frågor som rör ombildning av livförsäkringsaktiebolag behandlas däremot inte här utan i ett annat sammanhang (se dir. 2010:43).

Regeringen föreslår en ny associationsrätt för försäkringsföretag som ska vara anpassad till allmänna bolagsrättsliga regelverk. Särskilda associationsrättsliga regler ska bara förekomma om de motiveras av verksamhetens inriktning (försäkringsrörelse), skyddet för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringsavtal, företagsformens särart eller EU:s rättsregler. Alla rörelseregler för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar samt de särskilda associationsrättsliga regler som anses motiverade kommer att vara samlade i den nya försäkringsrörelselagen.

En ny försäkringsrörelselag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om en ny försäkringsrörelselag m.m.

Propositionen

Allmänt

I Sverige kan privaträttslig försäkringsverksamhet drivas i försäkringsbolag och understödsföreningar (även kallade försäkringsföreningar). Understödsföreningarna skiljer sig från försäkringsbolagen genom att de inte driver tillståndspliktig försäkringsrörelse. Försäkringsaktiebolagen kan drivas antingen som vinstutdelande bolag eller som icke-vinstutdelande bolag enligt ömsesidiga principer (s.k. hybridbolag). Försäkringsbolagens verksamhet regleras främst i försäkringsrörelselagen (1982:713), förkortad FRL. I lagen finns både associationsrättsliga och näringsrättsliga regler. De associationsrättsliga reglerna baseras på 1975 års aktiebolagslag, förkortad ABL. När det gäller avtalsförhållandet mellan försäkringsbolagen och deras kunder regleras detta i försäkringsavtalslagen (2005:104), förkortad FAL.

Regler för understödsföreningarna återfinns i lagen (1972:262) om understödsföreningar, förkortad UFL. Avtalsförhållandena mellan föreningarna och deras kunder regleras av FAL på samma sätt som gäller för försäkringsbolagen. UFL:s regler har visat sig vara otidsenliga både ur ett associationsrättsligt och ur ett näringsrättsligt perspektiv. Två utredningar har därför under 1990-talet haft i uppdrag att försöka reformera systemet, dock utan nämnvärt resultat3 [ Understödsutredningen (SOU 1990:101 Försäkringsföreningar) och Försäkringsföreningsutredningen (SOU 1998:82 Försäkringsföreningar – ett reformerat regelsystem).]. I arbetet med denna proposition har två frågor särskilt utmärkt sig i fråga om understödsföreningar.

Den första frågan gäller om det kanske finns skäl att helt enkelt ta bort associationsformen från försäkringsmarknaden då intresset för att bilda nya sådana föreningar är svagt. Regeringen kommer dock fram till att det argumentet inte bör vara skäl att ta bort understödsföreningsformen. Det går inte att utesluta att det svaga intresset för att bilda nya sådana föreningar just beror på den otidsenliga regleringen. Både i Sverige och utomlands finns dessutom ett stort intresse för kooperativt företagande och inom EU skapades för några år sedan en helt ny företagsform, s.k. Europakooperativ.

Den andra frågan gäller om det verkligen finns behov av att ha två former av kooperativa sammanslutningar vid sidan av försäkringsaktiebolagen. Regeringen konstaterar dock att ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar har existerat sida vid sida under lång tid och har båda fyllt en viktig samhällsfunktion. Detsamma gäller även i flera andra länder. Det ligger därför inte i linje med den internationella utvecklingen att nu genom lagstiftningsåtgärder avskaffa en av de kooperativa försäkringsföretagsformerna på den svenska försäkringsmarknaden. Mångfalden på försäkringsområdet bör enligt regeringen i stället öka. Motivet att skydda försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringsavtal är lika starkt oavsett i vilken företagsform försäkringsrörelsen drivs. De näringsrättsliga reglerna för försäkringsföreningar anpassas genom förslaget till det som gäller för försäkringsbolag. Avvikelser kan förekomma, men bara om de – inom ramen för EU:s rättsregler – kan motiveras av försäkringsföreningarnas varierande storlek och specifika verksamhetsinriktning.

Konkurrensneutralitet

När det handlar om lagstiftning på det finansiella området är utgångspunkten att regleringen ska vara konkurrensneutral i förhållande till vilken associationsform som verksamheten drivs i (se senast prop. 2004/05:165 s. 99). Den utgångspunkten gäller enligt regeringen även i detta lagstiftningsärende. Svenska försäkringsföretag ska inte missgynnas i förhållande till sina utländska konkurrenter på grund av inhemsk reglering. När det gäller svenska tjänstepensionskassor medger regeringen att följden kan bli att det ställs högre kapitalkrav på dessa än vad som gäller för deras motsvarigheter inom EES-området men påpekar att tjänstepensionsmarknaden i stort sett är en nationell företeelse och att svenska tjänstepensionskassor inte driver någon verksamhet utanför Sveriges gränser. Större delen av det svenska tjänstepensionskapitalet förvaltas dessutom av livförsäkringsbolag och därför väger frågan om att undvika en omotiverad snedvridning av konkurrensen mellan svenska livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor tungt. Regeringen noterar att det kommer att göras en långsiktig bedömning av konkurrensförutsättningarna för svenska försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet i samband med genomförandet av Solvens II-direktivet (dir. 2010:14).

Associationsrättsliga regler för försäkringsaktiebolag

Allmänt

Försäkringsaktiebolag ska omfattas av allmän bolagsrätt för aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs. Begreppen intresseföretag, nära förbindelser, kvalificerat innehav, specialföretag och försäkringsholdingföretag definieras i försäkringsrörelselagstiftningen. Utöver aktiebolagslagens bestämmelser om bildande av aktiebolag ska för försäkringsaktiebolagen, även i fortsättningen, gälla att ett försäkringsaktiebolag inte får bildas om det senare kommer att ägas av personer som inte ägarprövats. Tillstånd att driva försäkringsrörelse ska kunna ges till redan bildade aktiebolag. Även i övrigt ska allmänna regler om bolagsbildning omfatta försäkringsaktiebolagen.

Bolagsordning

Utöver aktiebolagslagens bestämmelser om innehållet i bolagsordningen ska bolagsordningen i ett försäkringsaktiebolag även i fortsättningen innehålla uppgift om huruvida rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring, om bolaget ska driva försäkringsrörelse utanför EES och bestämmelser om vinstdelning och förlusttäckning.

Aktier m.m.

Utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen om aktier, aktiebok och aktiebrev ska även i fortsättningen gälla särskilda regler om ägarprövning i försäkringsaktiebolag. Utöver aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsstämma ska även i fortsättningen gälla att Finansinspektionen har rätt att på eget initiativ sammankalla bolagsstämman om så inte sker på föreskrivet sätt. För försäkringsaktiebolag ska gälla en särregel om att även försäkringstagare och andra ersättningsberättigade, som på grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen, omfattas av generalklausulens skyddskrets. Vidare ska den för icke vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag nu gällande möjligheten till klander av stämmobeslut som strider mot de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna behållas. Beslut om ansökan om förlängning av verksamhetstillstånd ska i fortsättningen fattas av ordinarie bolagsstämma eller av en extra bolagsstämma.

Bolagets ledning

Utöver aktiebolagslagens bestämmelser om bolagets ledning ska de avvikelser gälla som finns i nuvarande försäkringsrörelselag. Styrelsen ska därmed ha minst tre ledamöter och den ska utse en verkställande direktör som inte får vara ordförande i styrelsen. Innan styrelseval förrättas ska ordföranden vid bolagsstämman lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller innehar i andra företag. Därutöver ska bestämmelser om styrelsens ansvar för riktlinjer och om aktuarie gälla. Särskilda krav i fråga om styrelsen i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska vara desamma som enligt gällande rätt. I ett icke vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag gäller därmed krav på försäkringstagarrepresentant och oberoende styrelseledamöter. För dessa bolag gäller även bestämmelser om utvidgade jävsregler och en utökad skyddskrets.

Revision

Utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen om revision samt om allmän och särskild granskning ska även i fortsättningen gälla att minst en revisor som bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag utsett ska vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen. Aktiebolagslagens strängare regler om s.k. byråjäv ska gälla för alla försäkringsaktiebolag. Nuvarande bestämmelser om revisorer utsedda av Finansinspektionen överförs till den nya lagen med den förändringen att Finansinspektionen ges möjlighet, i stället för nuvarande skyldighet, att utse revisor. Det klargörs att sådana revisorer, oavsett stämmans anvisningar, ska följa den instruktion som inspektionen utfärdat. Både en revisor och en särskild granskare ska ha viss rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen.

Upplåning, kapitalandelslån m.m.

Den nuvarande begränsningsregeln om försäkringsaktiebolags upplåning ska gälla också i fortsättningen, liksom förbuden mot fondemission, emission av konvertibler och teckningsoptioner samt upptagande av kapital- och vinstandelslån i försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. Kapitalandelslån ska inte längre vara förbjudna i skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst. I livförsäkringsaktiebolagen krävs dock att lånet relaterar till sådan vinst som kan användas för utdelning. I övrigt ska bestämmelserna om ökning av aktiekapitalet och utgivande av nya aktier, fond- och nyemission m.m. i aktiebolagslagen gälla för försäkringsaktiebolagen. Till följd av detta upphävs den s.k. Leolagen4 [ Leolagen föreskriver i dag, något förenklat, att emissioner i och aktieöverlåtelser från noterade bolag ska beslutas på bolagsstämma med nio tiondelars majoritet om adressaten är en styrelseledamot, verkställande direktören, annan anställd eller närstående till sådan person.].

Vinstutdelning m.m.

Bestämmelserna i aktiebolagslagen om värdeöverföringar från bolaget, vinstutdelning, förvärv av egna aktier m.m. samt om minskning av aktiekapitalet och reservfonden ska i stort gälla för försäkringsaktiebolagen. Särskilda bestämmelser ska dock fortsatt gälla för vinstutdelning och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag. Likaså behålls nuvarande bestämmelser om ombildning av livförsäkringsaktiebolag. Vid minskning av aktiekapitalet för avsättning till fond eller återbetalning till aktieägarna införs särbestämmelser om ett försäkringsaktiebolags skyldighet att ansöka om tillstånd hos allmän domstol. Nuvarande bestämmelse om att ett försäkringsaktiebolag inte får förespegla framtida återbäring som saknar grund i försäkringsavtalet behålls. Nu gällande övergångsregler om krav på skälighet för äldre försäkringar ska fortfarande gälla.

Lån m.m.

Aktiebolagslagens regler om förbud för bolaget att lämna lån till aktieägare ska gälla för försäkringsaktiebolagen. Därutöver införs regler som innebär att ett försäkringsaktiebolag inte får ingå avtal om tjänster på andra villkor än sådana som bolaget normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör, aktuarie eller en anställd som har en ledande ställning i bolaget samt anhöriga till någon av dessa.

Inlösen av minoritetsaktier, fusion m.m.

Aktiebolagslagens bestämmelser om inlösen av minoritetsaktier ska gälla för försäkringsaktiebolag. Bestämmelserna i aktiebolagslagen om fusion ska tillämpas av försäkringsaktiebolagen. Särskilda bestämmelser införs dock för tillståndsgivning och borgenärsskydd. Även aktiebolagslagens bestämmelser om delning ska gälla för försäkringsaktiebolag, dock med avvikande förfaranderegler i enlighet med det som föreskrivs för bankaktiebolag.

Likvidation

Aktiebolagslagens bestämmelser om likvidation ska gälla för försäkringsaktiebolag. Utöver det som gäller enligt de bestämmelserna ska Bolagsverket besluta om likvidation om ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid har gått ut utan att ett nytt tillstånd har meddelats eller om tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats utan att ett bolaget i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse. Ansökan om likvidation ska i vissa fall få göras av Finansinspektionen. Beslut att en likvidation ska upphöra och bolagets verksamhet återupptas får inte fattas om bolagets tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats. Gällande bestämmelser om värdering av tillgångar vid upprättande av kontrollbalansräkning i ett försäkringsaktiebolag behålls. De nuvarande bestämmelserna om allmänt ombud anpassas till motsvarande reglering på bankområdet. Förbudet mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller konkurs behålls. Även bestämmelser om överlåtelse av livförsäkringsbestånd vid sådana händelser ska gälla i fortsättningen. De nu gällande förfarandereglerna anpassas till dem som gäller vid frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd.

Byte av bolagskategori m.m.

Bestämmelserna i aktiebolagslagen om byte av bolagskategori ska gälla för försäkringsaktiebolag. Detsamma ska gälla när det gäller registrering. I enlighet med gällande rätt ska Bolagsverket föra ett försäkringsregister. Utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen om aktiebolags firma införs en särregel om att ett försäkringsaktiebolags firma ska innehålla ordet försäkring.

Skadestånd, straff och vite m.m.

Föreskrifterna om skadestånd i aktiebolagslagen ska gälla försäkringsaktiebolag. Ansvar vid överträdelser av där angivna bestämmelser ska för försäkringsaktiebolag gälla även vid överträdelse av regler i särlagstiftningen om försäkringsrörelse. Det särskilda skadeståndsansvaret för aktuarier slopas. Utöver aktiebolagslagens bestämmelser om straff och vite ska en straffbestämmelse om förbudet mot att lämna ut personuppgift till förmånstagare fortsatt gälla i försäkringsrörelselagstiftningen. Finansinspektionen ska också i fortsättningen ha möjlighet att förena förelägganden eller förbud med vite. Utöver de överklagandebestämmelser som finns i aktiebolagslagen ska gälla att Finansinspektionens beslut enligt den nya försäkringsrörelselagen som huvudregel överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelserna i aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning görs inte tillämpliga på försäkringsaktiebolag.

Europabolag

Lagen om Europabolag ska gälla för Europabolag med säte i Sverige som driver försäkringsrörelse, om inte annat är särskilt föreskrivet i den lagen.

Associationsrättsliga regler för ömsesidiga försäkringsbolag

Allmänt

Ömsesidiga försäkringsbolag ska fortsatt utgöra en egen associationsform. Allmänna associationsrättsliga regler ska, till skillnad mot gällande rätt, inte uttryckas som självständiga bestämmelser i den nya lagen; i stället görs hänvisningar till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, förkortad FL. När det gäller de särskilda associationsrättsliga reglerna som gäller för ömsesidiga försäkringsbolag ska följande gälla.

Delägarkretsen, jäv m.m.

Bestämmelser om bl.a. delägarkretsen, ansvaret för ett ömsesidigt försäkringsbolags förpliktelser och s.k. oäkta koncerner, överförs oförändrade till den nya försäkringsrörelselagen. De nuvarande reglerna om hur ömsesidiga försäkringsbolag bildas behålls oförändrade. Det innebär bl.a. att tillstånd att driva försäkringsrörelse ska finnas innan bolaget bildas och att ett ömsesidigt bolag inte får bildas utan garantikapital. Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om föreningens ledning ska tillämpas av ömsesidiga försäkringsbolag med vissa tillägg. Liksom enligt gällande rätt ska gälla att styrelsen ska utse en verkställande direktör och att denne inte får vara ordförande i styrelsen. Vidare ska gälla krav på oberoende styrelseledamöter och bestämmelser om utvidgade jävsregler samt särskilda regler om ställföreträdares befogenhets- och behörighetsöverskridande. En styrelseledamot behöver inte vara delägare i ett försäkringsbolag. Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval förrättas lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller innehar i andra företag.

Föreningsstämma

Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om föreningsstämma ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag med följande särregler som överensstämmer med gällande rätt. En särregel införs som möjliggör att garanter får rösträtt vid bolagsstämman. För att ändra ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning ska det vara tillräckligt med en majoritet om två tredjedelar av samtliga röstande. Vid ändringar som avser uttaxering behålls de nu gällande skyddsreglerna för delägare.

Till skillnad från gällande rätt ska beslut om ansökan om förlängning av verksamhetstillstånd inte längre begränsas till att fattas på den ordinarie bolagsstämman. Ett ömsesidigt försäkringsbolag ska också i fortsättningen kunna välja att ha ett system där representanter, i form av fullmäktige (tidigare delegerade), fattar delägarnas beslut vid bolagsstämman. I bolagsordningen ska bl.a. anges om och hur fullmäktige ska utses. Minst hälften av fullmäktige ska dock utses av delägarna eller av organisationer som kan anses företräda delägarna. En fullmäktig behöver, i likhet med vad som nu gäller, inte vara delägare i det ömsesidiga försäkringsbolaget.

Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar om delägarnas rättigheter när representativt system tillämpas ska gälla ömsesidiga försäkringsbolag med följande avvikelser. Även om en fullmäktig utsetts får delägarna utöva sin förslagsrätt vid bolagsstämman, om inte annat anges i bolagsordningen. Delägare har också rätt att närvara och yttra sig vid en sådan stämma (fullmäktigesammanträde), om inte annat anges i bolagsordningen. Ömsesidiga försäkringsbolag ska få tillämpa reglerna om förlagsinsatser i lagen om ekonomiska föreningar med följande avvikelser. Summan av förlagsinsatser som skjuts till från andra än delägarna får högst uppgå till ett belopp som motsvarar övrigt eget kapital i bolaget när insatsen gjordes. Om det finns synnerliga skäl får Finansinspektionen i ett enskilt fall ge tillstånd till ett större tillskott. Det tidigare förbudet för ömsesidiga försäkringsbolag att använda finansieringsformerna vinstandelslån och kapitalandelslån slopas.

Revision

Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om revision och särskild granskning ska tillämpas av ömsesidiga försäkringsbolag med följande avvikelser. I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska även i fortsättningen gälla att minst en revisor ska vara utsedd av bolagsstämman, att endast auktoriserade eller godkända revisorer kan väljas samt att minst en revisor ska vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen. Både en revisor och en särskild granskare ska vidare ha viss rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen. Nuvarande bestämmelser om revisorer utsedda av Finansinspektionen ska bestå med den förändringen att Finansinspektionen ges möjlighet, i stället för nuvarande skyldighet, att utse revisor. Det klargörs att sådana revisorer, oavsett stämmans anvisningar, ska följa den instruktion som inspektionen utfärdat. Bestämmelser om lekmannarevisorer, motsvarande dem som gäller enligt försäkringsrörelselagen, överförs till den nya försäkringsrörelselagen.

Vinstutdelning m.m.

Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om vinstutdelning till garanter och annan användning av försäkringsbolagets egendom överförs oförändrade till den nya lagen. Bestämmelserna om utbetalningar till garanter utvidgas till att omfatta även innehavare av förlagsandelar. I fråga om utskiftning vid bolagets likvidation ska bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar tillämpas. Ömsesidiga försäkringsbolag ska inte behöva göra avsättningar av vinsten till reservfond. För de bolag som har en sådan fond ska reglerna i lagen om ekonomiska föreningar om reservfond tillämpas. I övrigt ska bestämmelser i den lagen om avsättning av vissa belopp till reservfonden även gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Det införs regler som innebär att ett ömsesidigt försäkringsbolag inte får ingå avtal om tjänster på andra villkor än sådana som bolaget normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör, aktuarie eller en anställd som har en ledande ställning i bolaget samt anhöriga till någon av dessa. Nu gällande övergångsregler om krav på skälighet för äldre försäkringar ska fortfarande gälla.

Likvidation

Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om frivillig likvidation och tvångslikvidation ska i sak överföras oförändrade till den nya försäkringsrörelselagen, med det undantaget att handläggningen av vissa ärenden flyttas från allmän domstol till Bolagsverket. För genomförandet av likvidationen ska bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar gälla med vissa avvikelser. Vidare ska bestämmelserna om konkurs i lagen om ekonomiska föreningar gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. Förbudet mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller konkurs behålls. Även föreskrifter om överlåtelse av livförsäkringsbestånd vid sådana händelser ska gälla i fortsättningen. Liksom för försäkringsaktiebolag anpassas de nuvarande bestämmelserna om allmänt ombud till motsvarande reglering på bankområdet.

Fusion

Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om fusion ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag, med följande avvikelser. Bara ett ömsesidigt försäkringsbolag får genom fusion överta ett annat ömsesidigt försäkringsbolags samtliga tillgångar och skulder. Reglerna till skydd för försäkringsbolagets borgenärer (försäkringstagarna) ges en annan utformning än i lagen om ekonomiska föreningar. Dessa regler ska svara mot dem som gäller för försäkringsaktiebolag och ska tillämpas vid såväl nationella som gränsöverskridande fusioner. Finansinspektionen får motsätta sig att ett försäkringsaktiebolag deltar i en fusion med hänsyn till allmänintresset. Bestämmelserna om skadestånd i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla ömsesidiga försäkringsbolag. Skadeståndsansvar ska gälla även vid överträdelse av regler i särlagstiftningen om försäkringsrörelse. Det särskilda skadeståndsansvaret för aktuarier upphävs. Stiftare ska ha ett oförändrat skadeståndsansvar.

Firma

Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om ett ömsesidigt försäkringsbolags firma överförs delvis oförändrade till den nya lagen. Ett sådant bolags firma ska innehålla orden ömsesidig och försäkring, eller för vissa mindre försäkringsbolag verksamhetsområdet och ordet försäkring. Firma ska skilja sig från andra firmor i försäkringsregistret. Bifirman får inte innehålla ordet ömsesidig. Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om registrering ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag. I likhet med gällande rätt ska registreringen hos Bolagsverket ske i försäkringsregistret. Finansinspektionens beslut ska som huvudregel få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Straff och vite

Bestämmelserna om straff och vite i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag med undantag för den straffbestämmelse som rör skyldigheten att föra en medlemsförteckning och hålla den tillgänglig. För ömsesidiga försäkringsföretag ska fortsatt gälla en straffbestämmelse om förbudet mot att lämna ut personuppgift till förmånstagare. Finansinspektionen ska också i fortsättningen ha möjlighet att förena förelägganden eller förbud med vite.

Associationsrättsliga regler för försäkringsföreningar

Allmänt

Försäkringsföreningar ska utgöra en särskild form av föreningar. Några särskilda regler som avviker från FAL ska inte gälla. Försäkringsavtalsrättsliga frågor ska inte behöva regleras i försäkringsföreningarnas stadgar. I den nya lagen ska särskilt anges vad som avses med en försäkringsförening. Uttaxeringsmöjligheten behålls för försäkringsföreningar. Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om bildandet av en ekonomisk förening ska i huvudsak gälla för försäkringsföreningar, men vissa särregler ska tas in i den nya försäkringsrörelselagen.

Verksamhetskapital

En försäkringsförening ska inte få bildas utan verksamhetskapital. Verksamhetskapital ska få tillskjutas även av andra än medlemmar. Verksamhetskapitalet ska betalas med pengar. För registrering av en försäkringsförening ska krävas att hela verksamhetskapitalet har betalats in. Verksamhetskapitalet ska betalas tillbaka när det inte längre behövs för verksamheten och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning. Verksamhetskapitalet ska också återbetalas om registrering inte sker.

I en försäkringsförenings stadgar ska lämnas uppgifter om storleken på verksamhetskapitalet, den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som tillskjutit verksamhetskapital, den eventuella rätt till rösträtt på föreningsstämman som tillfaller den som tillskjutit verksamhetskapital samt uppgifter om i vilken ordning verksamhetskapitalet ska inbetalas och återbetalas. Vidare ska stadgarna innehålla uppgift huruvida rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring och om föreningen ska driva försäkringsrörelse utanför EES. Stadgarna ska också innehålla de villkor som ska gälla för inträde i föreningen och en medlems eventuella ansvar för föreningens förpliktelser (rätt till uttaxering). I en livförsäkringsförening ska stadgarna dessutom innehålla bestämmelser om vinstutdelning och förlusttäckning. Härutöver ska bestämmelserna i FL om stadgarnas innehåll gälla med undantag för bestämmelserna om medlemsinsatser och medlemsavgifter eller avgifter som tas ut efter särskilt beslut om taxering. Verksamheten i en försäkringsförening får påbörjas när beslut om tillstånd att driva försäkringsrörelse har meddelats.

Anmälan för registrering ska göras senast sex månader efter det att beslut om tillstånd att driva försäkringsrörelse har meddelats. Styrelsen i en försäkringsförening ska före registreringen ha rätt att vidta åtgärder för att få utfäst verksamhetskapital. Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om föreningens medlemmar ska i huvudsak gälla för försäkringsföreningar, men vissa särregler ska tas in i den nya försäkringsrörelselagen. En medlem som på grund av sin anställning är skyldig att tillhöra en viss försäkringsförening ska inte kunna säga upp sig till utträde ur föreningen. En försäkringsförening ska inte behöva hålla medlemsförteckningen tillgänglig för var och en. Det ska gälla sekretess för uppgifter om förmånstagare.

Förlagsinsatser, föreningens ledning

Bestämmelserna om förlagsinsatser i lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas av försäkringsföreningar med följande avvikelser. En särregel införs om att förlagsinsatser som inte tillskjuts från medlemmar begränsas till belopp motsvarande övrigt eget kapital. Ett större tillskott ska få göras om det finns synnerliga skäl och om Finansinspektionen lämnar tillstånd. Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om föreningens ledning ska i huvudsak gälla för försäkringsföreningar, men vissa särregler ska tas in i den nya försäkringsrörelselagen. En försäkringsförening ska, oavsett föreningens storlek, ha en verkställande direktör. Han eller hon får inte vara ordförande i styrelsen. Innan styrelseval förrättas ska ordföranden vid föreningsstämman lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller innehar i andra företag. Ledningen i en försäkringsförening ska uppfylla samma krav på lämplighet som gäller för ledningen i andra försäkringsföretag. Vissa särregler ska även gälla i fråga om jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören, lydnadsplikt för ställföreträdare samt ställföreträdares överskridande av befogenhet eller behörighet.

Föreningsstämma

Bestämmelserna om föreningsstämma i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla för försäkringsföreningar, men vissa särregler tas in i den nya försäkringsrörelselagen. En försäkringsförening ska kunna bestämma att även den som tillskjutit verksamhetskapital ska ha rösträtt vid föreningsstämman. Finansinspektionen åläggs att efter anmälan sammankalla föreningsstämman om så inte skett i föreskriven ordning. Liksom enligt gällande rätt ska minst hälften av fullmäktige utses av föreningens medlemmar eller av organisationer eller annan som kan anses företräda medlemmarna.

Revision

Bestämmelserna om revision och särskild granskning i lagen om ekonomiska föreningar ska i huvudsak gälla för försäkringsföreningar, men vissa särregler tas in i den nya försäkringsrörelselagen. I en försäkringsförening ska gälla att bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor. Minst en revisor ska utses av föreningsstämman och minst en av de revisorer som utses av föreningsstämman ska vara auktoriserad eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen. Finansinspektionen bör även fortsättningsvis ges möjlighet att förordna revisor.

Utbetalning av föreningens medel

För försäkringsföreningar ska särskilda bestämmelser om utbetalning av föreningens medel till medlemmarna gälla. I en försäkringsförening får medel delas ut till medlemmar bara i form av återbäring eller i samband med utskiftning vid föreningens likvidation. I en försäkringsförening får vinstutdelning ske till dem som tillskjutit verksamhetskapital, om det följer av stadgarna. Bestämmelserna om vinstutdelning i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla för vinstutdelning till dem som tillskjutit verksamhetskapital. En särregel ska gälla för återbetalning av verksamhetskapital. Årsvinsten i en livförsäkringsförening och belopp som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital ska användas för återbäring, i den utsträckning inte annat följer av bestämmelser i stadgarna, den nya försäkringsrörelselagen eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Återbäring ska gottskrivas försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med en fördelning som utgår från försäkringens bidrag till överskottet (kontributionsprincipen), om inte annat reglerats i avtal eller stadgar. Livförsäkringsföreningar ska vidare inrätta en konsolideringsfond som efter beslut av stämman får användas för förlusttäckning eller annat ändamål som ska framgå av stadgarna.

Reservfond, förmånsrätt

Försäkringsföreningar ska inte behöva göra avsättningar till reservfond enligt lagen om ekonomiska föreningar, men i övrigt ska reglerna i den lagen om reservfond i huvudsak gälla även för försäkringsföreningar. Återbetalningsskyldighet ska gälla även vid utbetalningar som strider mot bestämmelser i den nya försäkringsrörelselagen. Reglerna om tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som gäller för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag ska gälla även för försäkringsföreningar. Förmånsrätt ska gälla för fordran som grundas på försäkringsavtal eller avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla. Försäkringsföreningar ska föra ett register över de tillgångar som används för skuldtäckning.

Likvidation, konkurs

Bestämmelserna om likvidation och upplösning i lagen om ekonomiska föreningar ska i huvudsak gälla även för försäkringsföreningar. Vissa särregler tas dock in i den nya lagen. Bolagsverket ska besluta om likvidation om en försäkringsförenings hela försäkringsbestånd har överlåtits, om ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid har gått ut utan att ett nytt tillstånd har meddelats eller om tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats. Ansökan om likvidation ska i vissa fall kunna göras av Finansinspektionen. Beslut om att en likvidation ska upphöra och försäkringsföreningens verksamhet återupptas får inte fattas om grund för tvångslikvidation föreligger enligt den nya försäkringsrörelselagen. Ett beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det inte finns full täckning för föreningens förpliktelser. Finansinspektionen ska vid konkurs utse ett allmänt ombud. Under likvidation och konkurs får nya försäkringar inte meddelas. En försäkringsförening som har gått i likvidation får dock meddela sådana livförsäkringar som föranleds av gällande försäkringsavtal. Förfarandet vid överlåtelse av rörelsen vid likvidation eller konkurs anpassas till det som gäller för försäkringsbolag.

Fusion

Bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om fusion ska tillämpas av försäkringsföreningar. Härigenom kommer även den lagens bestämmelser om gränsöverskridande fusion, om arbetstagares medverkan vid sådana fusioner samt om Skatteverkets möjlighet att under vissa förutsättningar få en fråga om tillstånd att verkställa en fusionsplan framskjuten att gälla försäkringsföreningarna. Det införs en särregel om att bara en försäkringsförening eller en motsvarande juridisk person med hemvist i en annan stat inom EES än Sverige genom fusion får överta en annan försäkringsförenings samtliga tillgångar och skulder. Reglerna till skydd för föreningens borgenärer ges en annan utformning än i FL. Finansinspektionen ska vid ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen pröva att försäkringstagare och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet. Finansinspektionen får motsätta sig att en försäkringsförening deltar i en inhemsk såväl som gränsöverskridande fusion, med hänsyn till allmänintresset. Förfarandet vid frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd anpassas till det som gäller för försäkringsbolag.

Skadestånd

Bestämmelserna om skadestånd m.m. i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla även för försäkringsföreningar. Skadeståndsansvar ska även gälla vid överträdelse av regler i den nya försäkringsrörelselagen.

Firma m.m.

En försäkringsförenings firma ska innehålla ordet försäkringsförening i stället för orden ekonomisk och förening eller förkortningen ek. för. Beteckningen försäkringsförening eller förkortning av det uttrycket får inte tas in i en bifirma. Härutöver ska bestämmelserna om firma i lagen om ekonomiska föreningar gälla för försäkringsföreningar. Bestämmelser om registrering m.m. i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla för försäkringsföreningar med undantag för att försäkringsföreningar ska registreras i försäkringsregistret. Finansinspektionens beslut i tillståndsärenden enligt lagen om ekonomiska föreningar ska överklagas enligt bestämmelserna i den nya försäkringsrörelselagen.

Straff och vite

Bestämmelserna om straff och vite i lagen om ekonomiska föreningar ska gälla även för försäkringsföreningar. Det ska dock inte vara straffbart att inte hålla medlemsförteckning tillgänglig. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot förbudet att lämna ut vissa personuppgifter till förmånstagare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Europakooperativ

Europakooperativ med säte i Sverige som fått tillstånd att driva försäkringsrörelse ska tillämpa lagen om Europakooperativ. När en försäkringsförening deltar i bildandet av ett Europakooperativ genom fusion ska bestämmelserna om fusion i lagen om ekonomiska föreningar tillämpas med de särregler som följer av den nya försäkringsrörelselagen.

Nya rörelseregler för försäkringsföreningar

Nuvarande regler

Äldre principer lever kvar för understödsföreningar. Det finns inget uttryckligt krav på tillstånd för att få driva verksamheten, men en understödsförening ska vara registrerad hos Finansinspektionen. Registrering kan vägras om det inte finns behov av verksamheten (behovsprincipen) eller om verksamheten inte är ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Detsamma gäller om stadgarna inte är ägnade att trygga att föreningen kan fullgöra sina försäkringsutfästelser (soliditetsprincipen), eller på annat sätt inte är upprättade på ett med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning lämpligt sätt. Det finns heller inget krav på att de som ingår i ledningen för en understödsförening är lämpliga. Inte heller finns något generellt krav på ett minsta buffertkapital. I och med genomförandet av tjänstepensionsdirektivet har det emellertid införts sådana krav för tjänstepensionskassorna. För övriga understödsföreningar gäller att de måste ha tillgångar som motsvarar försäkringsåtagandena. Verksamheten i en understödsförening får inte drivas affärsmässigt. Överskottet i verksamheten ska avsättas till en försäkringsfond och tillgångar som motsvarar försäkringsfonden och föreningens övriga skulder ska placeras i vissa tillgångar som har ansetts tillräckligt säkra.

Moderna regler

Den generella utgångspunkten i propositionen är att samma rörelseregler bör gälla för drivande av försäkringsrörelse i såväl bolag som föreningar eftersom skyddsbehovet för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringsavtal är oberoende av i vilken företagsform som försäkringsrörelsen drivs. Skillnader i försäkringsföreningarnas storlek och verksamhet beaktas genom möjligheter till undantag från bestämmelserna i den nya lagen. Eftersom det nya regelverket kommer att innebära en omställning för försäkringsföreningarna, bl.a. avseende verksamhetstillstånd, föreslås en övergångsperiod på fyra år fr.o.m. lagens ikraftträdande.

Några grundläggande frågor

Det införs ett krav på tillstånd för att få driva försäkringsrörelse i en försäkringsförening. För att få tillstånd ska samma krav gälla som för försäkringsbolag. En försäkringsförening ska registreras i försäkringsregistret hos Bolagsverket. Behovsprincipen avskaffas. Förbudet mot affärsmässig försäkringsrörelse tas bort. Det ska inte heller finnas någon begränsning av försäkringsbelopp för kapitalförsäkringar. Försäkringsföreningarna får driva all form av direkt försäkringsrörelse. Försäkringsföreningar ska även få teckna mottagen återförsäkring. Separationskrav ska gälla för livförsäkring och skadeförsäkring respektive för tjänstepensionsverksamhet och övrig livförsäkring. Regeringen bedömer att försäkringsföreningarna inte omfattas av rätten att uteslutande driva återförsäkringsrörelse enligt återförsäkringsdirektivet.

För försäkringsföreningar införs de lagfästa principerna om stabilitet, genomlysning och god försäkringsstandard som i dag gäller för försäkringsbolag. Skälighetsprincipen ska dock alltjämt gälla för försäkringsavtal som har meddelats på grund av den principen. För försäkringsföreningar införs nya krav på försäkringstekniska avsättningar, bestämning av premier och placering av tillgångar som motsvarar dem som gäller för försäkringsbolag. De försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna ska ske under överinseende av en eller flera aktuarier. För försäkringsföreningar införs krav på att föreningen ska ha en tillräcklig kapitalbas med hänsyn till verksamhetens omfattning (solvensmarginal) och art (garantibelopp).

Bestämmelser om föreningar som meddelar tjänstepensionsförsäkring ändras så att även dessa ska uppfylla kraven på garantibelopp. Försäkringsföreningar som ingår i en försäkringsgrupp ska dessutom ha en kapitalbas som är tillräcklig med hänsyn till andra företag i samma försäkringsgrupp. Styrelsen i en försäkringsförening ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer, placeringsriktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter. För försäkringsföreningar införs en möjlighet att med stöd av det svenska tillståndet driva försäkringsrörelse i andra länder inom EES genom sekundäretablering och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen ska ha samma befogenheter avseende försäkringsföreningar när det gäller tillsyn och ingripanden som redan gäller i förhållande till försäkringsbolag.

Särregler för små försäkringsföretag

Allmänt

Understödsföreningarna är mycket olika i storlek och karaktär. Å ena sidan finns föreningar med ett fåtal medlemmar, låga eller obetydliga försäkringsbelopp och med mycket begränsad kapitalförvaltning (tjänstepensionskassor, sjuk- och begravningskassor, begravningskassor, sjukkassor samt andra pensionskassor), å andra sidan finns andra föreningar, främst tjänstepensionskassor, som har ett mycket stort medlemsantal samt stora och för den enskilde betydelsefulla försäkringsåtaganden. Den största tjänstepensionskassan har ett medlemsantal som överstiger 500 000 och tillgångar som uppgår till över 30 miljarder kronor.

EU-rättsliga frågor

EU:s direktiv för direktförsäkring och tjänstepension sätter en yttersta gräns för möjligheten till särbehandling av mindre försäkringsföretag. I svensk rätt kan särbehandling ske av sådan verksamhet som är undantagen från EU-direktiven. Det är däremot inte möjligt att särbehandla verksamhet som omfattas av EU-direktiven.

Bör små försäkringsföretag särbehandlas?

EU-direktivens möjligheter till särbehandling av små försäkringsföretag bör utnyttjas. Möjligheten till särbehandling kan anses vara uttryck för en proportionalitetsprincip som innebär att kraven på mindre, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar bör stå i rimlig proportion till riskerna i verksamheten. Till detta kommer att de mindre försäkringsbolagens överlevnad kraftigt kan försvåras av en för dem onödig och betungande reglering.

Dispensförfarande

Små ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar ska kunna särbehandlas genom ett dispensförfarande. Reglerna för detta ska utformas i nära överensstämmelse med EU-rätten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya försäkringsrörelselagen ska träda i kraft den 1 april 2011. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser tas in i en särskild lag om införande av den nya lagen. De koncessioner och stadfästelser för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som gäller vid den nya lagens ikraftträdande ska fortsätta att gälla. Styrelsen i ett försäkringsbolag ska till den första ordinarie bolagsstämman efter den nya lagens ikraftträdande lägga fram förslag om nödvändiga ändringar i bolagsordningen. Stämman i försäkringsbolag får redan före lagändringarna besluta om sådana ändringar. Tidigare beslutade undantag från bestämmelser i försäkringsrörelselagen ska avse motsvarande bestämmelser i den nya lagen. Nu gällande övergångsbestämmelser om kapitalkrav och inlösen av minoritetsaktier ska ha fortsatt giltighet. I fråga om redan ingångna avtal om lån till närstående m.m. ska äldre bestämmelser gälla.

En försäkringsförening som är registrerad enligt lagen om understödsföreningar ska före utgången av år 2014 ansöka om tillstånd att driva försäkringsrörelse. Om en sådan ansökan inte görs i tid eller om den avslås ska föreningen träda i likvidation. Fusions-, likvidations- och konkursförfaranden som inletts före ikraftträdandet ska följa äldre bestämmelser. En fråga om ingripande från Finansinspektionen ska som huvudregel bedömas enligt äldre bestämmelser, om de omständigheter som föranleder frågan om ingripande hänför sig till tiden före lagens ikraftträdande. Beslut som meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. I lagen om årsredovisning i försäkringsföretag införs övergångsbestämmelser om överkursfonden.

Förslagens konsekvenser

Förslagen väntas sammantaget leda till övervägande positiva effekter för försäkringsföretagen. Vissa förändringar som föreslås kommer dock att medföra ökade administrativa kostnader för företagen. Å andra sidan medför andra förslag lägre kostnader för dem. De i förhållande till allmänna företag föreslagna särreglerna, associationsrättsliga såväl som näringsrättsliga, motiveras av den bedrivna verksamheten försäkring, skyddet för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade, företagsformens särart eller EU-regler. Behovet av en reformering av lagstiftningen är också entydig och remissinstanserna välkomnar överlag förslagen.

De förslag som lämnas i propositionen bedöms inte ge några omedelbara effekter på samhällsekonomin. Lagförslagen bedöms inte heller innebära något ytterligare resursbehov hos Finansinspektionen när det gäller den del av genomförandet som ska finansieras med anslaget för myndigheten; finansiering sker således inom befintliga ramar. Ansökningar till inspektionen från de aktuella företagen ska finansieras med avgifter enligt principen om full kostnadstäckning. De merkostnader som nämnda förslag innebär för Bolagsverket bör också kunna finansieras inom ramen för myndighetens avgiftssystem. Några effekter på andra samhällsfunktioner eller samhällsintressen kan inte förutses.

Lagrådets yttrande

Lagrådet har granskat lagförslaget (se Lagrådets yttrande, prop. 2009/10:246 Bilaga 5 s. 285 f.) och kommit med ett antal förslag på hur lagtexten kan förtydligas. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag.

Inkommen skrivelse

I en skrivelse uttrycker Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) och Landsorganisationen i Sverige (LO) en stark oro för den lagstiftningsteknik som använts i lagförslaget eftersom den kan få stora konsekvenser för de kollektivavtalsgrundade försäkringar som dominerar på arbetsmarknaden. Effekten kan bli att dessa försäkringars särart inte beaktas i försäkringsrörelselagstiftningen. Detta kan i sin tur nödvändiggöra förändringar i försäkringarna. Problemet är, enligt författarna till skrivelsen, att den föreslagna lagen i huvudsak är utformad med tanke på individuella försäkringar och med utgångspunkt i skyddet för enskilda försäkringstagare. Detta förhållande gäller även den nuvarande lagen. Särbestämmelser som avser kollektivavtalsgrundad försäkring saknas i både den nuvarande och den föreslagna lagen. Detta förhållande får anses svårförståeligt eftersom sådan försäkring kan anses utgöra den största delen av den totala försäkringsmarknaden i Sverige (jfr SOU 1998:7 s. 13).

Kollektivavtalsutredningen (SOU 1998:7) ansåg att särregler för kollektiv försäkring under vissa förutsättningar borde införas. Regeringen ansåg dock i propositionen (Prop. 1998/99:87) att en dispensregel eller särskilda rörelseregler inte behövde införas utan föreslog i stället att särdragen för kollektivavtalsgrundad försäkring skulle beaktas i den praktiska tillämpningen inom ramen för generella rörelseregler.

Regeringen anger att de näringsrättsliga reglerna i den gamla lagen – efter att ha bearbetats systematiskt och terminologiskt – oförändrade i sak ska överföras till vissa kapitel i den nya lagen. Av promemorian framgår att även regeringen är osäker på om det går att särskilja associationsrättsliga och näringsrättsliga regler i lagen. Regeringen skriver att i den mån en tydlig gräns kan dras mellan de associationsrättsliga bestämmelserna och de näringsrättsliga bestämmelserna i den gamla lagen lämnas de näringsrättsliga reglerna med några undantag åt sidan i promemorian. Följden av denna lagstiftningsteknik blir, enligt författarna till skrivelsen, att kopplingen till tidigare motivuttalanden, även näringsrättsliga, i den gamla lagen riskerar att försvagas när den gamla lagen upphävs. Detta gäller även de motivuttalanden till den gamla lagen som är styrande för tillsynen av de kollektivavtalsgrundande försäkringarna.

För att tydliggöra att dessa motivuttalanden alltjämt gäller behöver dessa frågor belysas även i propositionen till den nya lagen, t.ex. genom att regeringen upprepar de uttalanden som gjordes i proposition 1998/99:87. För att ytterligare tydliggöra att Finansinspektionen vid sin tillsyn ska beakta de särförhållanden som gäller för kollektivavtalsgrundad försäkring bör en särskild regel tas in i lagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser med tillfredsställelse att lagstiftningen om rörelsereglerna för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (tidigare kallade understödsföreningar) nu moderniseras, både språkligt och redaktionellt. Utskottet delar regeringens bedömning, som framhålls i propositionen (s. 221 f.), att det finns skäl att kraftigt minska antalet associationsrättsliga bestämmelser i den särskilda lagstiftningen för försäkringsföretag på samma sätt som tidigare skett för bankaktiebolag. Bland annat minskar därmed risken med de tolkningssvårigheter som kan uppkomma vid jämförelser mellan motsvarande bestämmelser i olika lagar. Att ha ett stort antal associationsrättsliga bestämmelser i FRL gör att lagen är svåröverskådlig. Att samma eller likartade bestämmelser förs in i flera olika lagar leder också till ett mer omfattande lagstiftningsarbete än nödvändigt. Problemet återkommer varje gång en lagändring blir aktuell. Den språkliga modernisering som ABL har genomgått har heller inte fått genomslag i FRL. Enligt utskottets mening innebär den föreslagna lagstiftningen en förbättring i dessa avseenden, och utskottet har inget att invända vare sig mot reglernas sakliga innehåll eller mot deras språkliga utformning.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte bör införas några särskilda rörelse- eller tillsynsregler för kollektiva försäkringar, och att de särförhållande som finns när det gäller sådana försäkringar i stället ska beaktas inom ramen för de allmänna rörelsereglerna. De ändringar som görs i den nya FRL i förhållande till den nuvarande är enbart associationsrättsliga. Rörelsereglerna för försäkringsföretagen är alltså samma som nu gällande regler.

Den lagstiftningsteknik som regeringen använt sig av innebär att för de bestämmelser som förts över från FRL och lagen (1972:262) om understödsföreningar, förkortad UFL, ska motivuttalanden och författningskommentarer till dessa lagar även fortsättningsvis vara gällande. En liknande lagstiftningsteknik har använts bl.a. vid moderniseringen av lagstiftningen för banker och kreditmarknadsföretag (se prop. 2002/03:139). Flera remissinstanser har anfört att följden av denna lagstiftningsteknik blir att kopplingen till motivuttalanden om kollektivavtalsgrundade försäkringar i den gamla lagen riskerar att försvagas när den gamla lagen upphävs, och föreslår därför att regeringen upprepar de uttalanden som gjordes i proposition 1998/99:87. Utskottet delar dock regeringens ståndpunkt att inte upprepa motivuttalandena. Skälet för utskottets bedömning är att det inte går att göra ett sådant undantag för enbart kollektivavtalsgrundade försäkringar, utan i så fall måste samtliga motivuttalanden som hänför sig till de nuvarande lagarna också upprepas i den nu aktuella propositionen. Detta skulle innebära att förarbetena hade blivit otympliga och svåröverskådliga. Till detta kommer att det för närvarande pågår en översyn över rörelsereglerna på försäkringsområdet genom genomförandet av EU:s nya regelverk för försäkringsbolag, Solvens II. Utskottet betonar dock vikten av att ändringar som genomförs i de allmänna associationsrättsliga regelverken och som inte är anpassade för försäkringsföretagen fångas upp korrekt.

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag med en viss justering av lagtexten för att anpassa lagstiftningen till lagförslag 71 såvitt avser 10 § i proposition 2009/10:222.

Dessutom föreslås några ändringar av rättelsekaraktär.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2009/10:222

Proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken:

Riksdagen antar regeringens förslag till

71.  lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet,

såvitt avser 10 §.

Proposition 2009/10:246

Proposition 2009/10:246 En ny försäkringsrörelselag:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    försäkringsrörelselag (2011:000),

2.    lag om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000),

3.    lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

4.    lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

5.    lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

6.    lag om ändring i jordabalken,

7.    lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

8.    lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

9.    lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

10.  lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

11.  lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,

12.  lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

13.  lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

14.  lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal,

15.  lag om ändring i lagen (1993:1303) om vissa avtalsvillkor för rättsskyddsförsäkring,

16.  lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

17.  lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

18.  lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

19.  lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet,

20.  lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

21.  lag om ändring i lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.,

22.  lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

23.  lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,

24.  lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

25.  lag om ändring i lagen (2004:298) om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

26.  lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,

27.  lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104),

28.  lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,

29.  lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

30.  lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

31.  lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

32.  lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ,

33.  lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

34.  lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag i proposition 2009/10:246

 

Bilaga 3

Regeringens lagförslag 71 såvitt avser 10 § i proposition 2009/10:222