Finansutskottets betänkande

2019/20:FiU12

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att införa en ny lag om tjänstepensionsföretag och om ändringar i bl.a. försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och lagen om utländska försäkrings-givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Vidare föreslår utskottet fyra tillkännagivanden till regeringen som rör solvens inklusive kapitalkrav, information, egenföretagares försäkringar och tilläggsförsäkringar.

       Regeringen bör skyndsamt återkomma med ytterligare förslag när det gäller solvensregleringen för tjänstepensionsföretag.

       Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagbestämmelser så att det införs avtalsfrihet för kollektivavtalsparterna i fråga om information till företag och anställda om tjänstepensioner.

       Regeringen bör skyndsamt utreda möjligheten att använda optionen i andra tjänstepensionsdirektivet (artikel 6.1 b) att räkna egenföretagares försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar och återkomma till riksdagen i frågan.

       Regeringen bör skyndsamt ytterligare analysera frågan om behandlingen av försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i regelverket så att företag som meddelar sådana försäkringar inte i praktiken utestängs från tillträde till regleringen för tjänstepensionsföretag, och återkomma till riksdagen i denna fråga.

Förslagen bygger på ett EU-direktiv om tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet) och innebär att andra tjänstepensionsdirektivet genomförs i svensk rätt i fråga om en ny typ av institut: tjänstepensionsföretag. Regeringen föreslår att den nya regleringen tas in i en ny lag om tjänste-pensionsföretag med andra tjänstepensionsdirektivet som grund. 

Understödsföreningar som meddelar försäkring för tjänstepension, s.k. tjänstepensionskassor, föreslås få fortsätta driva verksamhet som tjänstepensionsföretag enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag. Försäkringsföretag som bara meddelar försäkring för tjänstepension föreslås ha möjlighet att driva verksamhet som omfattas av andra tjänstepensionsdirektivet efter att de omvandlats till tjänstepensionsföretag. Vidare föreslår regeringen att det införs särskilda rörelseregler för tjänstepensionsföretag och en förstärkt reglering av kapitalkrav i förhållande till direktivet genom införande av ett riskbaserat kapitalkrav för tjänstepensionsföretag. Det finns även ett förslag om att tjänstepensionsföretag ska offentliggöra sina principer för aktieägarengagemang samt delar av sina investeringsstrategier och överenskommelser med kapitalförvaltare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2019, utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Regeringen föreslår även att bestämmelser om att tjänstepensionsföretag ska lämna vissa årliga redogörelser ska tillämpas första gången 2020.

Utskottet föreslår en redaktionell ändring i förhållande till regeringens lagförslag.

Slutligen föreslår utskottet att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om tjänstepensionsföretag,

2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-utfästelse m.m.,

3. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

4. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

5. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,

6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

7. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

8. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

9. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

10. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkrings-givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

11. lag om ändring i lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.,

12. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

13. lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,

14. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

15. lag om ändring i revisorslagen (2001:883),

16. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings-rörelse,

17. lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,

18. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

19. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

20. lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ,

21. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

22. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

23. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

24. lag om ändring i delgivningslagen (2010:1932),

25. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

26. lag om ändring i lagen (2010:2044) om införande av försäkrings-rörelselagen (2010:2043),

27. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

28. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna,

29. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud,

30. lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning,

31. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med den ändringen att 1 kap. 2 § 1 ska avslutas med ett kommatecken,

32. lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:158 punkterna 1–32.

2.

Solvens inklusive kapitalkrav

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om solvens inklusive kapitalkrav och tillkännager detta för regeringen.

3.

Information

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om information och tillkännager detta för regeringen.

4.

Egenföretagares försäkringar

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om egenföretagares försäkringar och tillkännager detta för regeringen.

5.

Tilläggsförsäkringar

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tilläggsförsäkringar och tillkännager detta för regeringen.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 12 november 2019

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S) och Sofia Westergren (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag. Förslaget innehåller en ny reglering som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet). I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

Den 5 juni 2014 höll utskottet en överläggning med dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman om andra tjänstepensionsdirektivet.

Den 17 oktober 2019 gav statssekreterare Ulf Holm utskottet information om propositionen (pm dnr 359–2019/20).

Den 5 november 2019 gav Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen utskottet information i ärendet.

Utskottet har tagit emot skrivelser från Tjänstepensionsförbundet (dnr 94–2019/20 och dnr 528–2019/20), Advokatfirman Dahlgren & Partners (dnr 231–2019/20), Svenskt Näringsliv, Landsorganisationen i Sverige och PTK (dnr 235–2019/20 och dnr 374–2019/20), AFA Försäkring (dnr 243–2019/20) och Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt (dnr 464–2019/20).

Bakgrund

Tjänstepension

Tjänstepensioner utgör ett komplement till den allmänna pensionen. De grundas på att arbetsgivaren har utfäst sig att till arbetstagaren betala ut olika förmåner kopplat till pensioneringen. I Sverige kan tjänstepensionen ha sin grund i ett kollektivavtal, i ett individuellt avtal mellan en arbetsgivare och en enskild arbetstagare eller i en ensidig utfästelse av en arbetsgivare. Något krav på att en arbetsgivare ska tillhandahålla tjänstepension till sina anställda finns inte enligt svensk lagstiftning. Det är i stället arbetsmarknadens parter och enskilda arbetsgivare och arbetstagare som kommer överens om huruvida tjänstepension ska tillhandahållas och hur den ska vara utformad. Omkring 90 procent av arbetstagarna i Sverige omfattas av kollektivavtal om tjänste-pension. Det finns ca 3000 miljarder kronor på den svenska tjänstepensions-marknaden i dag.

Första och andra tjänstepensionsdirektiven

Den 3 juni 2003 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (första tjänstepensions-direktivet). Direktivet utgjorde ett första steg mot en inre marknad för tjänste-pensioner. Den 14 december 2016 antog Europaparlamentet och rådet direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet) som avsåg en ny typ av institut, tjänste-pensionsföretag. Andra tjänstepensionsdirektivet ersätter första tjänste-pensionsdirektivet. Båda direktiven är s.k. minimiharmoniseringsdirektiv, dvs. medlemsstaterna har frihet att införa mera långtgående krav än vad som följer av direktiven.


Utskottets överväganden

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tjänstepensions-företag och övriga lagförslag. Riksdagen gör också fyra tillkännagivanden till regeringen om att skyndsamt

återkomma med ytterligare förslag när det gäller solvens-regleringen för tjänstepensionsföretag

återkomma till riksdagen med förslag till lagbestämmelser så att det införs avtalsfrihet för kollektivavtalsparterna i fråga om information till företag och anställda om tjänstepensioner

utreda möjligheten att använda optionen i andra tjänstepensionsdirektivet (artikel 6.1 b) att räkna egen-företagares försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar och återkomma till riksdagen i frågan

ytterligare analysera frågan om behandlingen av försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i regelverket så att företag som meddelar sådana försäkringar inte i praktiken utestängs från tillträde till regleringen för tjänstepensions-företag, och återkomma till riksdagen i denna fråga.

Vidare föreslår utskottet en redaktionell ändring i förhållande till regeringens lagförslag.

Propositionen

Tillämpningsområde och utgångspunkter för den nya regleringen

I andra tjänstepensionsdirektivet används begreppet tjänstepensionsinstitut. Regeringen anser att det bör införas en ny, modern och fristående sektorreglering för svenska tjänstepensionsinstitut som har egna åtaganden i förhållande till de framtida pensionärerna och som grundas på bestämmelserna i andra tjänstepensionsdirektivet. De nya instituten föreslås benämnas tjänste-pensionsföretag.

Enligt regeringens förslag ska andra tjänstepensionsdirektivet, när det gäller tryggandeformen tjänstepensionsförsäkring, genomföras i svensk rätt genom en ny lag om tjänstepensionsföretag. Därutöver ska vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen gälla för tjänstepensionsföretagen. För utländska tjänstepensionsinstitut ska direktivet genomföras genom ändringar i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Tanken med den nya lagen om tjänstepensionsföretag är enligt regeringen att möjliggöra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och samtidigt säkerställa ett fullgott skydd för de nuvarande och framtida pensionärerna.

Regeringen bedömer att den nya lagen om tjänstepensionsföretag bör utformas på ett sådant sätt att en omotiverad snedvridning av konkurrensen undviks. Försäkringsföretag som endast bedriver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor bör enligt regeringen kunna bli tjänstepensions-företag. Det bör också vara möjligt att bilda nya tjänstepensionsföretag. Vidare anser regeringen att Sverige inte bör tillämpa tjänstepensionsdirektivet i någon del på livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet.

Definitionen av tjänstepensionsförsäkring

Regeringen föreslår att med tjänstepensionsförsäkring ska avses en liv-försäkring som har samband med yrkesutövning och där utbetalningen av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar. Försäkringar som tecknas för egen räkning av egenföretagare bör däremot enligt regeringen inte anses som tjänstepensionsförsäkringar.

Villkor för verksamhet som tjänstepensionsföretag

För att få driva verksamhet som tjänstepensionsföretag föreslår regeringen att det ska krävas tillstånd. Ett sådant tillstånd ska få ges ett aktiebolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening. Det ska enligt regeringen vara möjligt att begära förhandsbesked från Finans-inspektionen om huruvida en viss rörelse utgör verksamhet som rör tjänstepensionsförsäkring. Bestämmelserna om förutsättningarna för tillstånd, ett tillstånds varaktighet, prövning av ett tjänstepensionsföretags bolags-ordning och ansökningar om tillstånd föreslås spegla motsvarande bestäm-melser i försäkringsrörelselagen. Försäkringsföretag ska kunna få tillstånd att bli tjänstepensionsföretag, och tjänstepensionsföretag ska kunna få tillstånd att bli försäkringsföretag. För dessa möjligheter ska ingen tidsbegränsning gälla. Förfarandet som styr sådana övergångar ska benämnas omvandling och ska innefatta särskilda krav på de sökande företagen.

Gränsöverskridande verksamhet

Ett tjänstepensionsföretag föreslås enligt regeringen få driva gränsöver-skridande verksamhet om Finansinspektionen godkänner det. Andra tjänstepensionsdirektivets definition av gränsöverskridande verksamhet tas in i den nya lagen om tjänstepensionsföretag. Finansinspektionen ska enligt förslaget bedöma om tjänstepensionsföretagets organisation är ändamålsenlig med hänsyn till den planerade verksamheten, om den finansiella situationen är tillfredsställande och om den som ska leda den planerade verksamheten har tillräcklig kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämplig för uppgiften.

Utländska tjänstepensionsinstitut ska få inleda gränsöverskridande verksamhet i Sverige i varje fall sex veckor efter det att Finansinspektionen tagit emot en underrättelse om gränsöverskridande verksamhet. Tidsfristen för Finansinspektionen att informera om i Sverige tillämplig social- och arbetsmarknadslagstiftning och informationskrav ska för utländska tjänste-pensionsinstitut vara sex veckor från mottagandet av underrättelsen. Utländska tjänstepensionsinstitut med verksamhet i Sverige ska vara skyldiga att i en underrättelse även lämna uppgifter om arbetsgivarens hemvist och i vilket land som tjänstepensionsavtalen ska fullgöras.

Solvensregler

Försäkringstekniska avsättningar

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska tjänstepensionsinstitut som förvaltar tjänstepensionsplaner för samtliga pensionsplaner alltid inneha tillräckliga avsättningar motsvarande deras finansiella åtaganden till följd av gällande pensionsavtal. Regeringen föreslår därför att det införs bestämmelser om sådana avsättningar i den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Investeringar

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska aktsamhetsprincipen vara den grundläggande principen för ett tjänstepensionsinstituts kapitalplaceringar. Enligt regeringens föreslag ska det därför införas bestämmelser i lagen om tjänstepensionsföretag om att ett tjänstepensionsföretags tillgångar investeras på ett aktsamt sätt. Tillgångarna ska investeras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas, de försäkrades och andra ersättningsberättigades intressen. Vid en eventuell intressekonflikt ska investeringar göras uteslutande i försäkringstagarnas, de försäkrades och andra ersättningsberättigades intressen.

Investeringar i tillgångar från samma emittent eller låntagare eller från företag i en grupp med inbördes anknytning får inte innebära att det blir en överdriven riskkoncentration för tjänstepensionsföretaget. Kraven ska dock enligt regeringen inte gälla sådana tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar för. Ett tjänstepensionsföretags tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader. Tillgångarna i ett tjänstepensionsföretag ska förvaras så att de alltid är identifierbara och åtkomliga för företaget. Förvaringen av tillgångarna ska ske på ett säkert sätt och ska inte ge upphov till intressekonflikter. Regeringen bedömer att svensk lagstiftning uppfyller kravet i andra tjänstepensionsdirektivet om att tjänste-pensionsinstitut ska ha rätt att anlita förvaringsinstitut.

Premier för fondförsäkringar ska investeras så att de så nära som möjligt motsvarar andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen och som försäkringstagaren eller den försäkrade från tid till annan bestämmer. Tjänstepensionsföretaget ska få begränsa antalet fonder som premier får investeras i.

Tjänstepensionsföretag bör enligt regeringen inte omfattas av några kvantitativa begränsningar när det gäller investeringar utöver dem som följer av andra tjänstepensionsdirektivet.

Skuldtäckning

Bestämmelserna i andra tjänstepensionsdirektivet om skuldtäckning överens-stämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i första tjänstepensions-direktivet. Ett tjänstepensionsföretag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst uppgår till ett belopp som motsvarar de försäkringstekniska avsätt-ningarna. De tillgångar som används för skuldtäckning ska investeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till arten och löptiden hos åtagandena. Regeringen bedömer att möjligheten enligt andra tjänstepensionsdirektivet att ge tillfälliga undantag från kravet på full skuldtäckning inte bör utnyttjas.

Kapitalbas

I andra tjänstepensionsdirektivet ställs det upp krav på ett visst buffertkapital för tjänstepensionsinstitut som står för åtaganden där de täcker biometriska risker eller som garanterar en viss avkastning eller en viss förmånsnivå. Regeringen föreslår att det i den nya lagen om tjänstepensionsföretag införs bestämmelser om att ett tjänstepensionsföretag vid varje tidpunkt, utöver tillgångar som krävs för skuldtäckning, ska ha en tillräcklig kapitalbas. Kapitalbasen föreslås minst uppgå till det riskkänsliga kapitalkravet, dock aldrig vara mindre än det högsta av minimikapitalkravet eller garantibeloppet.

Kapitalbasen ska få omfatta inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital, konsolideringsfond, övrigt eget kapital och obeskattade reserver. Efter tillstånd från Finansinspektionen ska även andra poster få ingå i kapitalbasen. Avräkning från kapitalbasen ska göras för immateriella till-gångar, utdelningar och förutbetalda anskaffningskostnader. Avräkning ska även göras för det bokförda värdet av aktier och tillskott i andra former i ett tjänstepensionsföretag, ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för elektroniska pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag, ett utländskt återförsäkringsföretag, ett försäkringsholdingföretag eller ett finansiellt institut. Avräkning ska dock inte göras för tillskott som avser företag som tillsammans med tjänstepensionsföretaget omfattas av grupptillsyn med avseende på gruppsolvens eller tillsyn över finansiella konglomerat.

Kapitalkrav

Ett riskkänsligt kapitalkrav anpassat för tjänstepensionsförsäkring

I andra tjänstepensionsdirektivet finns inte några bestämmelser om riskkäns-ligt kapitalkrav. För försäkringsföretag som följer försäkringsrörelselagen finns det dock sedan införandet av Solvens II-regelverket 2016 bestämmelser om riskkänsligt kapitalkrav, det s.k. solvenskapitalkravet. Regeringen föreslår att tjänstepensionsföretag ska omfattas av ett riskkänsligt kapitalkrav. Det riskkänsliga kapitalkravet bör utgöra den minsta storlek på kapitalbasen som krävs för att tjänstepensionsföretaget med 97 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade (skyddsnivå). Enligt regeringen innebär det att kapitalkravet kommer att vara i nivå med det kapitalbehov som följer av Finansinspektionens nuvarande tillsynsmodell.

Minimikapitalkravet motsvarar direktivets kapitalkrav

I andra tjänstepensionsdirektivet finns bestämmelser om kapitalkrav för tjänstepensionsinstitut, den s.k. solvensmarginalen. Regeringen föreslår att det kapitalkrav som följer av direktivet ska genomföras i svensk rätt i form av ett minimikapitalkrav. Minimikapitalkravet ska enligt huvudregeln beräknas med utgångspunkt i storleken på de försäkringstekniska avsättningarna, s.k. positiva risksummor och nettodriftskostnaderna. För tilläggsförsäkringar ska minimikapitalkravet beräknas med utgångspunkt i premiebasen och ersättningsbasen.

Ett garantibelopp anger den lägsta tillåtna solvensnivån

I andra tjänstepensionsdirektivet finns det inte något krav på garantibelopp. Ett garantibelopp innebär en lägsta nivå för kapitalbasen när en försäkrings-rörelse inleds och drivs. Regeringen anser att det är rimligt att det för tjänstepensionsföretag på samma sätt som för försäkringsföretag finns ett krav på ett lägsta belopp för att få starta och driva rörelsen och föreslår att nivån ska uppgå till den nivå som gäller för livförsäkringsföretag som följer Solvens II-regelverket. Garantibeloppet för ett tjänstepensionsföretag föreslås uppgå till 790 prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken, vilket motsvarar nivån på garantibeloppet i försäkringsrörelselagen. Om det finns särskilda skäl, ska Finansinspektionen i ett enskilt fall få besluta att garantibeloppet sätts ned med upp till hälften.

Företagsstyrning

Grundläggande krav på företagsstyrningssystemet

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska ett tjänstepensionsföretag ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Systemet ska regelbundet ses över. Företagsstyrnings-systemet ska stå i proportion till storleken, arten, omfattningen och komp-lexiteten i tjänstepensionsföretagets verksamhet. Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa en rad styrdokument som ska fastställas av styrelsen. Styrdokumenten ska utvärderas och ses över minst en gång per år. Ett tjänste-pensionsföretag ska ha system, resurser och rutiner som är lämpliga för att verksamheten ska kunna drivas med kontinuitet och i enlighet med gällande regler. Ett tjänstepensionsföretag ska ha en beredskapsplan. Regeringen före-slår att bestämmelser om företagsstyrningssystem införs i den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Riskhantering

Ett tjänstepensionsföretag ska enligt andra tjänstepensionsdirektivet ha ett system för riskhantering. Systemet ska innehålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som behövs för att säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker samt beroen-den mellan risker. Systemet ska vara integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur och vara utformat med hänsyn till de personer som leder företaget eller ingår i en central funktion. Ett tjänstepensionsföretags system för riskhantering ska avse såväl de risker som täcks av det riskkänsliga kapital-kravet som de risker som inte, eller bara delvis, täcks av det kravet. Om försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade står för investeringsrisker, ska systemet för riskhantering även beakta riskerna från deras perspektiv. Ett tjänstepensionsföretags riskhanteringsfunktion ska ges en struktur som underlättar genomförande av riskhanteringssystemet. Regeringen föreslår att bestämmelser om riskhanteringssystem införs i den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Risk- och solvensbedömning

Ett tjänstepensionsföretag ska enligt andra tjänstepensionsdirektivet genom-föra och dokumentera en egen risk- och solvensbedömning. För bedömningen av tjänstepensionsföretagets totala solvensbehov ska företaget ha processer som säkerställer att de risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och värderas. Företaget ska redovisa de processer som använts vid bedömningen. En egen risk- och solvensbedömning ska genomföras minst en gång per år. Om de risker som tjänstepensionsföretaget är utsatt för har förändrats väsentligt ska en ny bedömning göras snarast möjligt. Bestämmelser om detta ska enligt förslaget införas i den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Internkontroll, regelefterlevnad och aktuariefunktion

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska ett tjänstepensionsföretag ha ett system för internkontroll. Ett tjänstepensionsföretag ska också utse minst en oberoende person som ansvarar för aktuariefunktionen. Någon uttrycklig bestämmelse om att ett tjänstepensionsinstitut ska ha en funktion för regel-efterlevnad finns dock inte i direktivet. Regeringen föreslår att bestämmelser om internkontroll, regelefterlevnad och aktuariefunktionen ska införas i den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Uppdragsavtal

I andra tjänstepensionsdirektivet finns bestämmelser om uppdragsavtal. Regeringen föreslår därför att bestämmelser om uppdragsavtal införs i den nya lagen om tjänstepensionsföretag. Ett tjänstepensionsföretag ska få uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets försäkringsrörelse. Ett sådant avtal inskränker dock inte företagets ansvar enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

System för ersättningar

Ett tjänstepensionsföretag ska enligt andra tjänstepensionsdirektivet ha ett system för ersättningar som skapar en sund och effektiv riskhantering. Systemet ska omfatta ersättningar till dem som ingår i styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det, eller är ersättare för någon av dem, dem som ansvarar för eller utför arbete i centrala funktioner samt andra som kan påverka tjänstepensionsföretagets riskprofil. Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet offentliggöra information om sitt styrdokument för ersättningar. Regeringen föreslår att det införs bestämmelser om ersättningar i den nya lagen om tjänstepensionsföretag och att de utformas efter förebild av bestäm-melserna i lagen om värdepappersfonder.

Information

Tjänstepensionsinstitut ska enligt andra tjänstepensionsdirektivet lämna viss information till presumtiva medlemmar, medlemmar och förmånstagare. Informationen ska bl.a. uppdateras regelbundet, avfattas på ett tydligt sätt och inte vara vilseledande. Tjänstepensionsinstituten ska också upprätta pensions-besked för sina medlemmar. Regeringen föreslår att bestämmelser om information och pensionsbesked införs i den nya lagen om tjänstepensions-företag.

Överlåtelse av försäkringsbestånd

I andra tjänstepensionsdirektivet finns bestämmelser om gränsöverskridande överlåtelser, men inte några bestämmelser om överlåtelser mellan tjänste-pensionsinstitut i samma land. En av frågorna för regeringen att ta ställning till har varit om det finns hinder enligt Solvens II-direktivet för att tillåta att försäkringsföretag överlåter försäkringsbestånd till tjänstepensionsföretag på nationell nivå. Regeringen konstaterar att de aktuella reglerna i Solvens II-direktivet reglerar förutsättningarna för gränsöverskridande överlåtelser av bestånd. Mot bakgrund av att bestämmelser som tillåter gränsöverskridande verksamhet och gränsöverskridande överlåtelser föreslås i enlighet med EU-direktiven på området, kan det enligt regeringens mening inte anses strida mot principen om den fria rörligheten inom EU att tillåta överlåtelser av försäkringsbestånd mellan svenska försäkringsföretag och svenska tjänstepensionsföretag. Regeringen föreslår att bestämmelser om nationella beståndsöverlåtelser, överlåtelser från utländska tjänstepensionsinstitut till svenska tjänstepensionsföretag och överlåtelser från svenska tjänstepensions-företag till utländska tjänstepensionsinstitut införs i den nya lagen om tjänste-pensionsföretag.

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska en överlåtelse förhandsgodkän-nas av en majoritet av de berörda medlemmarna och förmånstagarna eller deras företrädare. För att genomföra direktivets krav bör det enligt regeringen i den nya lagen om tjänstepensionsföretag införas en bestämmelse om att överlåtelsen ska godkännas av en majoritet av de berörda försäkringstagarna och de försäkrade som är ersättningsberättigade enligt de försäkringsavtal som omfattas av överlåtelsen, eller av en majoritet av deras företrädare.

Regeringen föreslår att bestämmelser om överlåtelser från utländska tjänstepensionsinstitut till svenska tjänstepensionsföretag ska införas både i den nya lagen om tjänstepensionsföretag och i lagen om utländska försäkrings-givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, med den skillnaden att den förstnämnda lagen ska gälla överlåtelser från institut som inte driver verksamhet i Sverige.

Enligt försäkringsrörelselagen ska ett bestånd av livförsäkringar om möjligt överlåtas till en eller flera andra försäkringsgivare när ett försäkringsföretag har gått i likvidation eller försatts i konkurs. Regeringen föreslår därför att ett tjänstepensionsföretag ska ha samma skyldigheter som ett försäkringsföretag att överlåta sitt försäkringsbestånd vid likvidation eller konkurs och att bestämmelser om detta införs i den nya lagen om tjänstepensionsföretag. För att öka handlingsutrymmet när ett företag är i trångmål föreslår regeringen även att utländska tjänstepensionsinstitut anges i bestämmelsen.

Associationsrättsliga och avtalsrättsliga frågor

Tjänstepensionsaktiebolag

Den verksamhet som tjänstepensionsaktiebolagen kommer att driva utgör en form av försäkringsrörelse. Utgångspunkten för regeringens förslag är därför att de associationsrättsliga reglerna för tjänstepensionsaktiebolag i så stor utsträckning som möjligt ska motsvara de regler som gäller för övrig försäkringsrörelse. Allmänna föreskrifter som gäller för aktiebolag föreslås gälla för tjänstepensionsaktiebolag om inte annat föreskrivs. Försäkrings-rörelselagens associationsrättsliga bestämmelser om försäkringsaktiebolag ska enligt förslaget tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag. Undantag görs för flera bestämmelser, bl.a. om tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag, hinder för bildande av bolag och bolagsordningens innehåll. För dessa bestäm-melser föreslår regeringen i stället att det införs särskilda bestämmelser i den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Ömsesidiga tjänstepensionsbolag

Avsikten är att den lagstiftning som ska gälla för tjänstepensionsverksamhet som drivs av tjänstepensionsföretag ska utgå från den försäkringsrättsliga regleringen, och de associationsrättsliga reglerna för tjänstepensionsföretagen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara de regler som gäller för försäkringsföretag. Ömsesidiga försäkringsbolag är en egen organisationsform som regleras i försäkringsrörelselagen. Regeringen föreslår att det införs hänvisningar till 12 kap. försäkringsrörelselagen i den nya lagen om tjänste-pensionsföretag, med undantag för vissa bestämmelser som kräver särskilda anpassningar för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Tjänstepensionsföreningar

Regeringen föreslår att det anges i lag att en tjänstepensionsförening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att som tjänstepensionsföretag driva tjänstepensionsverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda föreningens tjänster som försäkringstagare eller som försäkrade. Lagen om ekonomiska föreningar ska gälla för tjänstepensionsföreningar om inte annat föreskrivs. Försäkrings-rörelselagens associationsrättsliga bestämmelser om försäkringsföreningar ska tillämpas på tjänstepensionsföreningar. Undantag föreslås dock för flera bestämmelser, bl.a. bestämmelserna om verksamhetskapital, innehållet i stadgarna och revisionsutskott i styrelsen. Sådana bestämmelser ska enligt förslaget införas i den nya lagen om tjänstepensionsföretag med motsvarande innehåll som för försäkringsföreningar.

Europabolag och europakooperativ

Eftersom samma associationsrättsliga regler i så stor utsträckning som möjligt ska gälla för försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag föreslår regeringen att lagen om europabolag och lagen om europakooperativ ska gälla för europa-bolag och europakooperativ med säte i Sverige som har fått tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag, om inte annat är före-skrivet i de lagarna.

Avtalsrätt

Andra tjänstepensionsdirektivet innehåller inte några bestämmelser om avtalsrättsliga förhållanden. Det anges uttryckligen att direktivet inte gäller frågor som rör nationell rätt. Regeringen konstaterar dock att det finns ett behov av civilrättsligt skydd för försäkringstagarna och de försäkrade trots att det saknas regler om avtalsrättsliga frågor i andra tjänstepensionsdirektivet. Med anledning av detta föreslår regeringen att försäkringsrörelselagens bestämmelser om återköp eller överföring enligt försäkringsavtalslagen ska gälla för tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag ska enligt förslaget även tillämpa den bestämmelse om avgifter vid återköp eller överföring som föreslås i propositionen En effektivare flytträtt av försäkringssparande (prop. 2018/19:124) och föreskrifter som meddelats om sådana avgifter.[1] Detta föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2020. Vidare föreslås försäkrings-rörelselagens övergångsregler för vissa äldre försäkringar gälla för tjänste-pensionsföretag. Regeringen bedömer att andra tjänstepensionsdirektivet inte kräver att det införs några civilrättsliga bestämmelser för regleringen av avtal mellan tjänstepensionsföretag, försäkringstagare och försäkrade. Försäkrings-avtalslagen kommer att vara tillämplig på de avtal som tjänstepensions-företagen ingår.

Tillsyn och ingripanden

Tillsyn över tjänstepensionsföretag

I andra tjänstepensionsdirektivet finns bestämmelser om registrering av tjänstepensionsinstitut. Vidare finns bestämmelser om tillsynen över dem och vilka tillsynsbefogenheter de behöriga myndigheterna ska ha. Regeringen föreslår att Bolagsverket ska vara registreringsmyndighet för tjänstepensions-företag och att verket i försäkringsregistret ska föra in de uppgifter som enligt lagar och andra författningar ska anmälas för registrering. Finansinspektionen föreslås ha tillsyn över tjänstepensionsföretag. Tillsynen ska ha samma om-fattning som tillsynen över försäkringsföretag. Tjänstepensionsföretag föreslås genom avgifter bidra till att täcka kostnaderna för Finans-inspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen om en databas för övervakning av finansmarknaderna.

I andra tjänstepensionsdirektivet finns det inte några bestämmelser om kapitaltillägg. Regeringen föreslår dock att Finansinspektionen ska få besluta om ett tillägg till det riskkänsliga kapitalkravet (kapitaltillägg) för ett tjänste-pensionsföretag, om företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet eller om företagets företagsstyrningssystem uppvisar vissa allvarliga brister.

Ingripanden mot tjänstepensionsföretag och andra åtgärder

När Finansinspektionen ska ingripa

Andra tjänstepensionsdirektivet innehåller bestämmelser om de behöriga myndigheternas befogenheter att ingripa samt deras förpliktelser. Vidare finns bestämmelser om ingripande vid gränsöverskridande verksamhet. Regeringen föreslår att det införs en allmän bestämmelse i den nya lagen om tjänste-pensionsföretag om när Finansinspektionen ska ingripa mot ett tjänste-pensionsföretag.

Hur Finansinspektionen ska ingripa

När det gäller sättet för ingripande anges i andra tjänstepensionsdirektivet att behöriga myndigheter får begränsa eller förbjuda ett tjänstepensionsinstituts rätt att fritt förfoga över sina tillgångar, särskilt om institutet inte gjort tillräckliga tekniska avsättningar, om de tillgångar som motsvarar de tekniska avsättningarna är otillräckliga eller om institutet inte längre uppfyller det lagstadgade kapitalkravet. Regeringen föreslår att ett ingripande mot ett tjänstepensionsföretag ska ske genom ett föreläggande att vidta rättelse inom en viss tid, genom ett förbud mot att verkställa beslut eller genom en anmärk-ning. Finansinspektionen ska också få begränsa ett tjänstepensionsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige. Om en överträdelse är allvarlig ska tjänstepensionsföretagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, en varning meddelas.

Om ett tjänstepensionsföretag inte uppfyller det riskkänsliga kapitalkravet

Andra tjänstepensionsdirektivet innehåller inte något riskkänsligt kapitalkrav och följaktligen inte några bestämmelser om vad som ska ske om ett sådant kapitalkrav inte uppfylls. Eftersom regeringen föreslår att det ska införas ett riskkänsligt kapitalkrav för tjänstepensionsföretag behöver det även regleras vad som ska ske om ett företag inte uppfyller det kravet. Regeringen föreslår därför bl.a. att det i den nya lagen om tjänstepensionsföretag anges att en åtgärdsplan ska lämnas in till Finansinspektionen inom två månader från det att bristen upptäcks.

Ingripande om minimikapitalkravet eller kravet på garantibelopp inte uppfylls

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att deras behöriga myndigheter får påföra administrativa sanktioner och andra åtgärder som är tillämpliga på alla överträdelser av de nationella bestämmelser som genomför direktivet. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Regeringen föreslår att den nya lagen om tjänstepensionsföre-tag ska innehålla en tydlig reglering av vad som sker om ett tjänste-pensionsföretag inte uppfyller minimikapitalkravet, det kapitalkrav som motsvarar den föreskrivna solvensmarginalen i andra tjänstepensions-direktivet eller kravet på garantibelopp.

Återkallelse av tillstånd i vissa fall

I andra tjänstepensionsdirektivet finns bestämmelser om de behöriga myndig-heternas befogenheter att ingripa och om deras förpliktelser. Regeringen före-slår att det införs bestämmelser om detta i den nya lagen om tjänstepensions-företag.

Ingripanden mot vissa typer av moderföretag och mot de som saknar tillstånd

Andra tjänstepensionsdirektivet innehåller inte några bestämmelser om ingripanden mot moderföretag eller mot de som driver verksamhet enligt direktivet utan registrering eller tillstånd. Regeringen föreslår dock att det införs bestämmelser i den nya lagen om tjänstepensionsföretag om ingripan-den mot moderföretag. Däremot bedömer regeringen att det inte bör införas bestämmelser i den nya lagen om tjänstepensionsföretag om ingripanden mot de som driver verksamhet som rör tjänstepensionsförsäkring utan tillstånd.

Grupper och finansiella konglomerat

Grupptillsyn

Med grupptillsyn avses i propositionen tillsyn över företagsgrupper där det ingår fler än ett tjänstepensionsföretag eller tjänstepensionsföretag och vissa andra typer av företag, och som tar sikte på hela gruppens situation och då särskilt hur ett enskilt företag i en grupp kan komma att påverkas av andra företag som ingår i gruppen.

Vare sig i första eller andra tjänstepensionsdirektivet finns bestämmelser om grupptillsyn. Regeringen föreslår dock att tjänstepensionsföretag ska omfattas av grupptillsyn. Som skäl anför regeringen att om det inte införs bestämmelser om grupptillsyn för tjänstepensionsföretag riskerar tillsynen över sådana företag att bli betydligt svagare än tillsynen över försäkrings-företag. Enligt regeringen främjar inte detta intresset av skydd för den som omfattas eller kan komma att omfattas av en pensionsutfästelse. Det riskerar också att leda till en snedvridning av konkurrensen mellan företag med samma eller liknande verksamhet. Utgångspunkten bör vara att ett tjänstepensions-företag ska omfattas av bestämmelser om grupptillsyn på samma sätt som om företaget skulle ha omfattats av sådana bestämmelser om det var ett försäkringsföretag.

I grupptillsynen enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag bör det enligt regeringen inte göras någon åtskillnad mellan företag som har huvud-kontor inom EES och företag som har huvudkontor utanför EES. Åtskillnad ska endast göras mellan svenska och utländska företag. Om ett tjänste-pensionsföretag omfattas av grupptillsyn enligt försäkringsrörelselagen, eller av lagstiftning i något annat land inom EES som genomför Solvens II-direktivet, ska företaget som huvudregel inte omfattas av grupptillsyn enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

Ett tjänstepensionsföretag som ingår i en grupp som ska omfattas av grupptillsyn enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag eller som omfattas av grupptillsyn enligt försäkringsrörelselagen, föreslås även stå under tillsyn som enskilt tjänstepensionsföretag.

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska vara grupptillsyns-myndighet och ska i ett enskilt fall få besluta att helt eller delvis inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid grupptillsyn enligt den nya lagen om tjänste-pensionsföretag. Finansinspektionen föreslås få undanta ett blandat finansiellt holdingföretag från grupptillsyn enligt den nya lagen om tjänstepensions-företag. För ett sådant beslut ska det krävas att företaget omfattas av tillsyn enligt konglomeratlagen. Ett beslut om undantag ska även få fattas om företaget omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Gruppsolvens

Regeringen föreslår att ett tjänstepensionsföretag som omfattas av fullständig grupptillsyn ska säkerställa att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapitalbas.

Finansinspektionen föreslås få besluta om kapitaltillägg på gruppnivå om det finns brister i gruppens företagsstyrningssystem eller om det gruppbase-rade kapitalkravet inte stämmer överens med gruppens riskprofil. Finans-inspektionen föreslås vidare ha samma befogenheter att ingripa mot ett tjänstepensionsföretag som inte uppfyller det gruppbaserade kapitalkravet som mot ett tjänstepensionsföretag som på enskild nivå inte uppfyller de kapital-krav som gäller på den nivån.

När ett tjänstepensionsföretag är dotterföretag till ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, föreslås beräk-ningen av gruppsolvens göras med hänsyn även till det moderföretaget.

Riskkoncentrationer och interna transaktioner

Regeringen föreslår att väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp ska rapporteras till Finansinspektionen minst en gång per år. Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, bör den rapporteras snarast möjligt. Väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp ska enligt regeringens förslag rapporteras av det tjänstepensionsföretag som ska stå under fullständig grupptillsyn.

Företagsstyrning inom en grupp

Bestämmelserna om företagsstyrning för tjänstepensionsföretag på enskild nivå föreslås av regeringen att gälla i tillämpliga delar på gruppnivå. Ett tjänstepensionsföretag som står under fullständig grupptillsyn ska ansvara för att kraven i fråga om företagsstyrning följs. System för riskhantering, internkontroll och rapportering ska genomföras konsekvent i alla företag som omfattas av grupptillsyn så att dessa system och rapporter kan kontrolleras på gruppnivå.

Tillgång till information

Regeringen föreslår att tjänstepensionsföretag, företag som ingår i samma grupp som ett tjänstepensionsföretag och fysiska personer som har nära förbindelser med något företag inom gruppen på begäran ska lämna den information till varandra som behövs för att uppfylla kraven enligt bestämmelserna om grupptillsyn i den nya lagen om tjänstepensionsföretag. Detta ska dock bara gälla företag och fysiska personer som har hemvist i Sverige. Ett tjänstepensionsföretag ska på begäran av Finansinspektionen till inspektionen lämna de upplysningar som behövs för grupptillsynen.

Krav på vissa holdingföretag som är moderföretag och ingripanden mot dem

Regeringen föreslår att ett moderföretag som skulle vara ett försäkrings-holdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag eller ett moderföretag som är ett blandat finansiellt holdingföretag i en grupp över vilken det ska utövas full grupptillsyn enligt den nya lagen om tjänste-pensionsföretag, ska säkerställa att de som ingår i ledningen för företaget uppfyller samma krav på lämplighet som gäller för ledningen i tjänste-pensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag. Detta ska endast gälla för företag som har hemvist i Sverige.

Särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Andra tjänstepensionsdirektivet innehåller inte några bestämmelser om att tjänstepensionsinstitut ska omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, dvs. grupper med företag som driver verksamhet av viss storlek både i bank- och värdepapperssektorn och i försäkringssektorn. Regeringen anser dock att det finns starka skäl för att tjänstepensionsföretag ska omfattas av bestämmelser om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och att det finns beaktansvärda risker om så inte blir fallet. Ändringar föreslås därför i konglomeratlagen.

Vissa övriga frågor

Regeringen föreslår att det införs bestämmelser om lämplighetsprövning av ägare (s.k. ägarprövning) för tjänstepensionsaktiebolag i den nya lagen om tjänstepensionsföretag. I huvudsak ska bestämmelserna vara desamma som de som gäller för försäkringsaktiebolag enligt försäkringsrörelselagen.

Definitionen av återförsäkring i försäkringsrörelselagen ska enligt regeringens förslag ändras så att den även innefattar att överta risker som överlåts från tjänstepensionsföretag.

Tjänstepensionsföretag ska enligt förslaget på samma sätt som försäkringsföretag omfattas av bestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och av bestämmelserna i bokföringslagen.

Enligt regeringens förslag ska tjänstepensionsföretag även omfattas av bestämmelserna i lagen om försäkringsdistribution. Detsamma ska enligt regeringen gälla för utländska tjänstepensionsinstitut, om de bedriver för-säkringsdistribution i Sverige. När det gäller sanktionsavgifter enligt den lagen föreslås dess storlek dock inte vara så stor att tjänstepensionsföretaget därefter inte uppfyller kraven på stabilitet i den nya lagen.

Regeringen föreslår att Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag ska få överklagas till en allmän förvaltningsdomstol. Bolagsverkets beslut enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska kunna överklagas till en allmän domstol.

Regeringen föreslår att bestämmelser i annan lagstiftning som rör försäkringsföretag i tillämpliga delar, förutom på skatteområdet, ska gälla även för tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag ska enligt förslaget undantas från tillståndsplikt enligt lagen om värdepappersmarknaden samt lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Verksamhet som rör tjänstepensionsförsäkring enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag ska enligt förslaget inte omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att den nya lagen om tjänstepensionsföretag och övriga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 15 december 2019. Bestämmelsen i lagen om tjänstepensionsföretag som hänvisar till försäkringsrörelselagens bestämmelser om flytträtt föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2020. I förhållande till ett land inom EES som inte är en medlemsstat i EU ska lagen om tjänstepensionsföretag tillämpas från den tidpunkt då andra tjänste-pensionsdirektivet införlivas i EES-avtalet.

Bestämmelserna som genomför direktivet om aktieägares rättigheter föreslås träda i kraft den 15 december 2019. Bestämmelserna om tjänste-pensionsföretags skyldigheter att lämna årliga redogörelser föreslås dock tillämpas första gången 2020.

Regeringen bedömer att övergångsperioden för understödsföreningar inte bör förlängas ytterligare.

Den tid som försäkringsföretag som driver verksamhet med tjänstepensionsförsäkringar får tillämpa vissa av bestämmelserna i för-säkringsrörelselagen i lydelsen före den 1 januari 2016 ska enligt förslaget förlängas till utgången av år 2022.

Vidare anser regeringen att det ska införas en övergångsbestämmelse som innebär att ett tjänstepensionsföretag får driva verksamhet som rör andra försäkringar än tjänstepensionsförsäkringar till utgången av 2034, under förutsättning att den verksamhet som rör de försäkringarna utgör en ringa del av tjänstepensionsföretagets verksamhet. Detta ska bara gälla försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet av den nya lagen om tjänste-pensionsföretag.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag med det förslag på ändring av redaktionell karaktär som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därigenom genomförs EU:s andra tjänstepensionsdirektiv i svensk lagstiftning. På ett antal punkter behöver dock förnyade överväganden göras för att säkerställa en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna.

När det först gäller solvensregleringen behöver det säkerställas att denna får rätt effekt. Den nya regleringen måste alltid utgå från de långsiktiga investeringsperspektiv som kännetecknar den verksamhet som kommer att drivas av tjänstepensionsföretag. Om regleringen blir för sträng kommer detta att kunna sänka nivån för framtida pensionsutbetalningar. Detsamma kan ske om det införs omotiverade begränsningar i fråga om vilka marknader tjänstepensionsföretagen kan investera. Det är angeläget att frågan analyseras ytterligare för att undvika att kraven för tjänstepensionsföretag blir alltför långtgående. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ytterligare förslag när det gäller solvensregleringen för tjänstepensionsföretag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

När det sedan gäller reglerna om informationsgivning bör den nuvarande ordningen, där arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar för lämnandet av information till företag och enskilda, inte rubbas i den nya regleringen. Den avtalsfrihet som finns på tjänstepensionsområdet för arbetsmarknadens parter bör komma till tydligt uttryck. Avtalsfrihet bör råda när det gäller informationskraven enligt den nya lagen om tjänstepensionsföretag och enligt lagen om försäkringsdistribution. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagbestämmelser av denna innebörd. Riksdagen bör ge regeringen även detta till känna.

Även när det gäller reglerna om egenföretagares försäkringar bör förnyade överväganden göras. Utskottet anser att ställningstagandet i frågan om möjlig-heten att använda optionen i andra tjänstepensionsdirektivet (artikel 6.1 b) att räkna egenföretagares försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar bör omprövas. Regeringen bör därför skyndsamt utreda möjligheten att använda den optionen och återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

När det slutligen gäller behandlingen av försäkringsklassen tilläggs-försäkringar i lagstiftningen anser utskottet att ytterligare anpassningar behöver göras för att regelverket ska bli ändamålsenligt för den typen av försäkringar. Företag som meddelar tilläggsförsäkringar bör inte i praktiken utestängas från tillträde till den nya regleringen för tjänstepensionsföretag. Regeringen bör därför skyndsamt analysera frågan ytterligare för att undvika att sådana effekter uppkommer och återkomma till riksdagen i denna fråga. Analysen bör särskilt ta sikte på solvensregleringen men kan även avse annan lagstiftning, t.ex. skatteregler. Även detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tjänstepensionsföretag.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078).

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883).

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i delgivningslagen (2010:1932).

25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043).

27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud.

30.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.

31.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

32.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


[1] Jämför bet. 2019/20:FiU14.