Anf. 107 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera UbU23 om en stadieindelad timplan. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
I dag debatterar vi och i morgon justerar vi en efterlängtad proposition. Den gäller timplanen som nu blir stadieindelad för att öka likvärdigheten och försäkra oss om att skillnaderna mellan olika skolor och olika kommuner minskar.
För de elever som flyttar och byter skola kommer antalet timmar från och med den 1 juli 2018 garanteras stadievis. Detta är något som har blivit angeläget i takt med att elever i allt större utsträckning byter skola inte bara en utan kanske flera gånger under grundskoletiden. En stadieindelning förväntas underlätta huvudmannens planering men även uppföljning och avstämning. Timplanen blir helt enkelt mer lättöverskådlig.
Det finns en tendens till att skolan prioriterar att eleverna klarar kunskapsmålen, snarare än att de får alla de undervisningstimmar de har rätt till. Självklart ska man även fortsättningsvis se till måluppfyllelsen, men ett viktigt verktyg, som man inte får underskatta, är att eleverna får den undervisning de har rätt till.
Timplanen följer med beslutet om stadieindelning flera tidigare beslut i samma riktning. I samtliga kursplaner, utom i modersmål och hem- och konsumentkunskap, formuleras det centrala innehållet sedan 2011 enligt 1-3, 4-6 och 7-9. Nationella prov och kunskapsmål utgår redan från avslutat stadium, och lärarutbildningen har numera stadieinriktning.
Flera remissinstanser menar att alternativet att bedriva undervisning utan en stadieindelad timplan även fortsatt bör finnas. Regeringen och riksdagen menar dock att detta ska vara möjligt endast i undantagsfall.
I propositionen finns även förslag till beslut om att timplanen inte längre ska beslutas av riksdagen utan att den regleras som en bilaga till skolförordningen i likhet med övriga obligatoriska skolformers timplaner. En reglering av grundskolans timplan på förordningsnivå kommer att underlätta och göra förändringsprocessen snabbare.
En motion från Liberalerna, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna menar att en lagreglering säkerställer att alla förändringar av undervisningstiden i grundskolan görs med ett brett stöd som är väl förankrat i riksdagens partier. Jag kan inte låta bli att göra en stilla reflektion över hur olika slutsatser vi i detta fall drar. Att få ihop en riksdagsmajoritet är inte för mig liktydigt med "väl förankrat i riksdagens partier", snarare motsatsen. För mycket av offentlig debatt och andras gillande riskerar i så fall att gå före en analys och en uppföljning av resultat och faktiska behov.
Men oavsett om timplanen är lagreglerad eller reglerad i förordning är jag av uppfattningen att vi måste säkerställa att förändringar av undervisningstiden naturligtvis görs med hänsyn tagen till såväl ett brett stöd som utvärderingar, uppföljning och lärkapacitet.
Herr talman! De senaste åren har matematik varit på agendan, eftersom det är ett ämne där svenska elever som helhet visat ett stort kunskapstapp de senaste åren. Matematiken utökas på lågstadiet och mellanstadiet. En förstärkning med 105 timmar i årskurs 7-9 kommer att beslutas under hösten 2018 och träda i kraft den 1 juli 2019.
Här vill jag understryka att den stora bristen på behöriga matematiklärare har haft en högst bromsande effekt. Det är omöjligt att inte reflektera över den lärarbrist som vi redan har och som kommer att bli än värre framöver. Inte alla skolor och elever märker av lärarbristen. Flera skolor har behöriga lärare och kollegor som planerar, undervisar och betygsätter, medan andra skolor märker desto mer. Detta är en stor ojämlikhetsfråga. Obehöriga lärare och ständiga skolledarbyten ger en sämre kvalitet och en bristande kontinuitet. Varje gång vi lägger nya uppgifter på läraren eller fler uppdrag på huvudmannen måste vi minnas att den stora lärarbristen riskerar att leverera oerhört ojämlikt. Med andra ord: Arbetet med att öka läraryrkets attraktivitet och få fler att utbilda sig till lärare och fler att stanna som lärare och skolledare måste gå hand i hand med våra höjda ambitioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Herr talman! Inom forskningen råder samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå är det väl belagt att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen.
I december 2015 gav regeringen ett uppdrag till Centrum för idrottsforskning, CIF, vid Gymnastik- och idrottshögskolan att genomföra en fördjupad analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Skolverket har också i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever.
Av CIF:s rapport Statens stöd till idrotten - uppföljning 2016, som presenterades nu i maj, framgår att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som deltog i studien kommer att nå rekommendationen om daglig fysisk aktivitet. Eleverna som deltog gick i årskurs 5 och 8 och andra året på gymnasiet. För att få de positiva hälsoeffekter som vi menar behövs bör unga ägna minst 60 minuter om dagen åt pulshöjande motion och träning, enligt Svenska Läkaresällskapets rekommendationer. I det ingår allt från att cykla till skolan och leka på rasterna till att ägna sig åt tävlingsidrott på fritiden.
Som en del i regeringens paket om samling för rörelse, som presenterades för en månad sedan, ska undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019. Enligt regeringen ska en analys göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt. Om timmarna förläggs till högstadiet innebär det ytterligare en timme och ett tillfälle i veckan. Frågan om finansieringen kommer att hanteras i samband med budgetpropositionen för 2018.
Men det är också viktigt att påpeka att det inte kommer att räcka med fler idrottstimmar. Fler idrottslärare behöver utbildas, och det kommer att fortsätta finnas elever som tycker att idrottsundervisningen är svår eller jobbig. Därför är det också viktigt att regeringen samlar lärarfack, forskning och frilufts- och idrottsrörelse för att samlat öka den dagliga rörelsen bland Sveriges elever. Satsningar kommer att göras på fler utbildningsplatser och kompletterande kurser. Det behövs för att få fler behöriga idrottslärare och en kompetensutveckling kring fysisk aktivitet för övriga lärare, så att rörelse blir en naturlig del av skoldagen.
Skolan behöver alltså ställa krav på att varje elev ska röra sig en stund varje dag. Därför planerar regeringen att skärpa läroplanen, så att daglig rörelse blir en självklarhet i alla Sveriges skolor. Tidigare har regeringen också infört ett bidrag som skolor kan söka för att blanda in mer fysisk aktivitet i den övriga undervisningen.
Herr talman! Propositionen innehåller också beslut om att moderna språk anges som ett ämne i skollagen och att undervisningstiden i sameskolan utökas med 48 timmar för språkval; det är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. En stadieindelad timplan medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6. Av den anledningen föreslås att betyg i grundskolan och sameskolan ska sättas i samtliga ämnen från och med denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskolan ska betyg sättas från och med årskurs 7.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Dessutom innebär lagändringarna att bestämmelsen i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan förtydligas, så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Jag vill också ta tillfället i akt att önska talmannen och mina utskottskollegor en god sommar. Jag tycker att det känns fint att vi gör det, även med tanke på att det råder en så stor enighet om propositionen.