En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Anf. 105 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! För att inte glömma bort det vill jag börja med att yrka bifall till reservation 1.

Vi ska i dag diskutera stadieindelad timplan. Sedan kommunaliseringen har skolan tappat fokus. Vi var ett av de världsledande länderna innan kommunaliseringen tog över. Den här propositionen är visserligen ett steg i rätt riktning, men jag tror tyvärr att vi ständigt löser saker i fel ände. Vi kommer konstant med plåsterlösningar.

Jag vågar påstå att ett statligt huvudmannaskap är grunden om vi återigen ska få likvärdighet. Vi är åtminstone tre partier här i kammaren som tycker likadant.

Jag ska ha en presskonferens i morgon där jag kommer att utveckla det här området, så jag kan tyvärr inte prata så mycket om det i dag som jag skulle önska. Men vi har föreslagit många saker tidigare och dem står vi fast vid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

I propositionen står det om en låg-, mellan- och högstadieindelad undervisning - det är ett bra steg tillbaka till något som fungerade innan alla de ideologiska reformerna som hoppade fram och tillbaka i det svenska skolsystemet.

Sverigedemokraterna vill dela upp ämnet matematik årskursvis och verkligen gå ned på detaljnivå. Vi har även sådana tankar vad gäller engelska och svenska. Anledningen till detta är att vi vill säkerställa att man i alla skolor i Sverige läser samma sak varje år. Det ska inte vara som det ser ut i dag, då man kanske glider lite på saken.

Herr talman! Som barn bytte jag skola två gånger. Jag vet inte hur många gånger jag fick läsa om dinosaurier, men jag har nog aldrig lyckats pricka in svensk fauna. Detta har jag själv fått läsa in. Detta är ett typiskt exempel på hur illa det kan gå för elever när det inte finns någon stadieindelning.

Detta snuddar även vid området betyg. Sverigedemokraterna driver frågan att betyg ska ges från årskurs 4 i alla ämnen. Vi vill dessutom ha allmän och särskild matematik, svenska och engelska. Vi vill få en möjligheternas skola, och inte ha det som i dag där bara en elev ska gälla. Tydligen ska det finnas en universell elev, herr talman, som alla ska likna. Vi vet att detta inte går. Alla barn är olika, och därför vill vi införa en möjlighetsskola.

Det positiva med propositionen är att fler tillfällen att stämma av elevernas prestation ges. Man skulle kanske kunna införa en gemensam digital lightversion av de nationella proven i alla teoretiska ämnen. Det vore kanske en tanke för framtiden, herr talman. På detta sätt kan vi säkerställa att man i alla svenska skolor alltid läser och gör samma sak. Om vi ser att skolor tappar tråden kan vi snabbt fånga upp dem och se till att skolorna inte underpresterar år efter år.

Det finns även förslag om ett tvingat språkval. Språk ska väljas senast i årskurs 6. Detta ställer vi oss bakom. Jag tycker att det här är ett väldigt bra sätt för eleven att kunna få 20 poäng extra. I dag läser man 320 poäng, och med språkvalet blir det 340 poäng. Detta ger eleverna större chans att komma in på de kurser som är svåra att komma in på.

Genom propositionen blir det även en tydligare koppling mellan stadium, kursplaner och nationella prov. Det finns faktiskt många saker i propositionen som är riktigt bra. På det stora hela stöder vi den därför, förutom att vi vill särskilja matematiken.

Med detta sagt vill jag inte förlänga debatten utan önskar precis som alla andra riksdagsledamöter här en skön sommar till herr talmannen, sekretariatet och utbildningsutskottet.

Anf. 106 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 2.

Statlig styrning av skolan är centralt och viktigt för likvärdigheten mellan både skolor och elever. Därför tycker vi i Vänsterpartiet att regeringens förslag till stadieindelad timplan är ett steg i rätt riktning. Alla elever ska ha samma rätt till kunskap oavsett var i landet de bor.

I dag är skillnaderna mellan regioner, kommuner och till och med kommundelar alldeles för stora. Bristen på statlig styrning och skapandet av en skolmarknad har lett till katastrofala konsekvenser i det svenska utbildningssystemet, som har blivit alltmer segregerat. Föräldrarnas bakgrund och utbildningsnivå är i dag det som har mest påverkan på om en elev klarar skolans kunskapskrav eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Andelen elever som är födda i ett annat land eller som har ett annat modersmål än svenska ökar. För dessa elever blir den ökande skolsegregationen ofta väldigt påtaglig, något som även PISA-undersökningen och OECD har påvisat vid ett flertal tillfällen. Den svenska skolans tilltagande segregering följer ett klassmönster, som dessutom har etniska perspektiv. Åtgärder för att bryta såväl boendesegregation som skolsegregation är därför nödvändiga. Skolans resurser behöver också fördelas annorlunda jämfört med i dag, så att de skolor som har störst behov av resurser också ska få det.

För att skolan ska kunna ge nyanlända och flerspråkiga elever de kunskaper de har rätt till behöver flera övergripande åtgärder inom skolpolitiken vidtas, men man kan även genomföra förbättringar i de insatser som särskilt riktas till dessa elever. En sådan åtgärd är att i timplanen fastslå en garanterad undervisningstid i modersmål.

När förslaget till ny timplan presenterades betonade regeringen vikten av likvärdighet mellan elever och skolor. Men denna likvärdighet tycks tyvärr bara gälla vissa elever och på vissa skolor. I förslaget till timplan ges modersmål inte samma status som övriga skolämnen med garanterad undervisningstid trots att ämnet har kunskapskrav och betygskriterier.

Enligt Skolverket var 24 procent av landets grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 2014/15. Men bara hälften av dessa barn deltog i modersmålsundervisning samma år. Av dem som deltar i sådan undervisning får ungefär 60 procent den utanför timplansbunden undervisningstid i grundskolan.

Dagens lagstiftning säger att modersmålsundervisning får anordnas

som språkval i grundskolan och specialskolan

som elevens val

inom ramen för skolans val

utanför den garanterade undervisningstiden.

Detta är något som rektorn på varje skola själv får avgöra.

All seriös forskning visar att goda kunskaper i modersmålet är en viktig utgångspunkt för all inlärning. Därför måste modersmålsundervisningen också stärkas. Vi ska möjliggöra flerspråkighet tidigt i åldrarna, eftersom det har betydelse för såväl den personliga identiteten som den intellektuella och emotionella utvecklingen.

Med anledning av detta vill vi i Vänsterpartiet se en reglering i timplanen med ett lägsta antal garanterade undervisningstimmar för att alla barn ska ha en likvärdig rätt till ett eget språk. Regeringen bör därför ges i uppdrag att utreda hur modersmålsundervisningen kan regleras som ett eget ämne i timplanen med ett visst antal timmar.

Anf. 107 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Vi ska nu debattera UbU23 om en stadieindelad timplan. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

I dag debatterar vi och i morgon justerar vi en efterlängtad proposition. Den gäller timplanen som nu blir stadieindelad för att öka likvärdigheten och försäkra oss om att skillnaderna mellan olika skolor och olika kommuner minskar.

För de elever som flyttar och byter skola kommer antalet timmar från och med den 1 juli 2018 garanteras stadievis. Detta är något som har blivit angeläget i takt med att elever i allt större utsträckning byter skola inte bara en utan kanske flera gånger under grundskoletiden. En stadieindelning förväntas underlätta huvudmannens planering men även uppföljning och avstämning. Timplanen blir helt enkelt mer lättöverskådlig.

Det finns en tendens till att skolan prioriterar att eleverna klarar kunskapsmålen, snarare än att de får alla de undervisningstimmar de har rätt till. Självklart ska man även fortsättningsvis se till måluppfyllelsen, men ett viktigt verktyg, som man inte får underskatta, är att eleverna får den undervisning de har rätt till.

Timplanen följer med beslutet om stadieindelning flera tidigare beslut i samma riktning. I samtliga kursplaner, utom i modersmål och hem- och konsumentkunskap, formuleras det centrala innehållet sedan 2011 enligt 1-3, 4-6 och 7-9. Nationella prov och kunskapsmål utgår redan från avslutat stadium, och lärarutbildningen har numera stadieinriktning.

Flera remissinstanser menar att alternativet att bedriva undervisning utan en stadieindelad timplan även fortsatt bör finnas. Regeringen och riksdagen menar dock att detta ska vara möjligt endast i undantagsfall.

I propositionen finns även förslag till beslut om att timplanen inte längre ska beslutas av riksdagen utan att den regleras som en bilaga till skolförordningen i likhet med övriga obligatoriska skolformers timplaner. En reglering av grundskolans timplan på förordningsnivå kommer att underlätta och göra förändringsprocessen snabbare.

En motion från Liberalerna, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna menar att en lagreglering säkerställer att alla förändringar av undervisningstiden i grundskolan görs med ett brett stöd som är väl förankrat i riksdagens partier. Jag kan inte låta bli att göra en stilla reflektion över hur olika slutsatser vi i detta fall drar. Att få ihop en riksdagsmajoritet är inte för mig liktydigt med "väl förankrat i riksdagens partier", snarare motsatsen. För mycket av offentlig debatt och andras gillande riskerar i så fall att gå före en analys och en uppföljning av resultat och faktiska behov.

Men oavsett om timplanen är lagreglerad eller reglerad i förordning är jag av uppfattningen att vi måste säkerställa att förändringar av undervisningstiden naturligtvis görs med hänsyn tagen till såväl ett brett stöd som utvärderingar, uppföljning och lärkapacitet.

Herr talman! De senaste åren har matematik varit på agendan, eftersom det är ett ämne där svenska elever som helhet visat ett stort kunskapstapp de senaste åren. Matematiken utökas på lågstadiet och mellanstadiet. En förstärkning med 105 timmar i årskurs 7-9 kommer att beslutas under hösten 2018 och träda i kraft den 1 juli 2019.

Här vill jag understryka att den stora bristen på behöriga matematiklärare har haft en högst bromsande effekt. Det är omöjligt att inte reflektera över den lärarbrist som vi redan har och som kommer att bli än värre framöver. Inte alla skolor och elever märker av lärarbristen. Flera skolor har behöriga lärare och kollegor som planerar, undervisar och betygsätter, medan andra skolor märker desto mer. Detta är en stor ojämlikhetsfråga. Obehöriga lärare och ständiga skolledarbyten ger en sämre kvalitet och en bristande kontinuitet. Varje gång vi lägger nya uppgifter på läraren eller fler uppdrag på huvudmannen måste vi minnas att den stora lärarbristen riskerar att leverera oerhört ojämlikt. Med andra ord: Arbetet med att öka läraryrkets attraktivitet och få fler att utbilda sig till lärare och fler att stanna som lärare och skolledare måste gå hand i hand med våra höjda ambitioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Herr talman! Inom forskningen råder samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå är det väl belagt att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen.

I december 2015 gav regeringen ett uppdrag till Centrum för idrottsforskning, CIF, vid Gymnastik- och idrottshögskolan att genomföra en fördjupad analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Skolverket har också i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever.

Av CIF:s rapport Statens stöd till idrotten - uppföljning 2016, som presenterades nu i maj, framgår att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna som deltog i studien kommer att nå rekommendationen om daglig fysisk aktivitet. Eleverna som deltog gick i årskurs 5 och 8 och andra året på gymnasiet. För att få de positiva hälsoeffekter som vi menar behövs bör unga ägna minst 60 minuter om dagen åt pulshöjande motion och träning, enligt Svenska Läkaresällskapets rekommendationer. I det ingår allt från att cykla till skolan och leka på rasterna till att ägna sig åt tävlingsidrott på fritiden.

Som en del i regeringens paket om samling för rörelse, som presenterades för en månad sedan, ska undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019. Enligt regeringen ska en analys göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt. Om timmarna förläggs till högstadiet innebär det ytterligare en timme och ett tillfälle i veckan. Frågan om finansieringen kommer att hanteras i samband med budgetpropositionen för 2018.

Men det är också viktigt att påpeka att det inte kommer att räcka med fler idrottstimmar. Fler idrottslärare behöver utbildas, och det kommer att fortsätta finnas elever som tycker att idrottsundervisningen är svår eller jobbig. Därför är det också viktigt att regeringen samlar lärarfack, forskning och frilufts- och idrottsrörelse för att samlat öka den dagliga rörelsen bland Sveriges elever. Satsningar kommer att göras på fler utbildningsplatser och kompletterande kurser. Det behövs för att få fler behöriga idrottslärare och en kompetensutveckling kring fysisk aktivitet för övriga lärare, så att rörelse blir en naturlig del av skoldagen.

Skolan behöver alltså ställa krav på att varje elev ska röra sig en stund varje dag. Därför planerar regeringen att skärpa läroplanen, så att daglig rörelse blir en självklarhet i alla Sveriges skolor. Tidigare har regeringen också infört ett bidrag som skolor kan söka för att blanda in mer fysisk aktivitet i den övriga undervisningen.

Herr talman! Propositionen innehåller också beslut om att moderna språk anges som ett ämne i skollagen och att undervisningstiden i sameskolan utökas med 48 timmar för språkval; det är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. En stadieindelad timplan medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6. Av den anledningen föreslås att betyg i grundskolan och sameskolan ska sättas i samtliga ämnen från och med denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskolan ska betyg sättas från och med årskurs 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Dessutom innebär lagändringarna att bestämmelsen i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan förtydligas, så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Jag vill också ta tillfället i akt att önska talmannen och mina utskottskollegor en god sommar. Jag tycker att det känns fint att vi gör det, även med tanke på att det råder en så stor enighet om propositionen.

Anf. 108 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande håller vi med regeringen om det mesta i detta betänkande, men det finns en reservation från Vänsterpartiet om modersmålsundervisningen.

Det finns sedan tidigare flera rapporter som visar på bristerna i modersmålsundervisningen. Lärarna är såklart sällan en del av arbetslagen. De arbetar alltså inte på samma sätt som alla andra lärare gör tillsammans. Det här ser olika ut över hela landet, men jag vågar säga att av kanske 250 skolor som jag har besökt de senaste åren har bara ett fåtal haft ett inkluderande arbetssätt i modersmålsundervisningen.

Det man kan se som anledningen till detta är bland annat att det här inte ingår i timplanen, vilket gör att rektorerna får utrymme att bestämma på vilket sätt det ska arrangeras. Ja, rektorerna ska självklart ha vissa möjligheter att vara flexibla och anpassa detta utifrån de möjligheter som finns. Men det ser väldigt kritiskt ut i dag; många elever går inte på modersmålsundervisning fast de har rätt till det, och av dem som gör det har en stor majoritet undervisningen utanför timplansbunden tid.

Vad vill regeringen göra för att det här ska förändras? Som sagt finns det väldigt många bra förslag i betänkandet, men man tar inte tag i denna fråga, vilket sänder en felaktig signal.

Anf. 109 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är helt riktigt att propositionen inte innebär att modersmålsstödet läggs in som en del i timplanen. Det är en del av elevens val om det är så att eleven har rätt till modersmålsstöd. Är man minst fem elever? Ska det vara en särskild grupp? Allt det där behöver jag inte stå och dra för Daniel Riazat, för det känner han väl till.

Jag vågar inte säga på hur många skolor detta fungerar eller inte. Frågan som vi borde diskutera framöver är om det ska vara frivilligt att läsa modersmålsstöd eller inte. Hittills har regeringen inte landat i någon annan ståndpunkt än att det ska vara frivilligt att läsa modersmålsstöd. Men det är en skyldighet för huvudmannen att erbjuda detta för dem som vill under de former som man kan organisera detta på.

Anf. 110 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Herr talman! Jag vill påpeka att det är modersmålsundervisning och inte modersmålsstöd vi pratar om i den här debatten. Det är två olika saker.

Det finns som sagt flera problem med att man inte tar in detta i timplanen. Ett av dem handlar om undervisningstiden. Den text som jag läste upp om det här med 60 procent av eleverna är tagen från själva betänkandet. Det är inte någonting som kommer från Vänsterpartiet, utan det är taget från den text som majoriteten själv har lagt in i betänkandet, vilket borde sända signaler till regeringen om att någonting inte står rätt till i modersmålsundervisningen.

Dessutom är det här en fråga där forskningen är väldigt tydlig: Ju bättre och mer högkvalitativ modersmålsundervisning vi har och ju bättre tillgänglighet den har för alla elever som har rätt till den, desto bättre kommer det att gå för de eleverna i andra ämnen. Detta har stor betydelse för flerspråkiga nyanlända elever.

Ett tredje problem är att dagens lagstiftning i sig skulle kunna hindra till exempel ensamkommande nyanlända från att ens kunna få modersmålsundervisning. En rektor kan i dag neka dem det på grund av det som står i lagen, nämligen att det är rektorn som beslutar och att det ska vara språket man talar hemma, vilket skapar problem för nyanlända elever. Det finns vissa undantag även i den lagstiftningen, men de undantagen täcker inte in hela problematiken.

Jag menar att regeringen borde ta tag i detta och ta in det i timplanen. Man kanske kan justera timplanen på något sätt, så att rektorn har lite flexibilitet. Men det ska inte vara en fråga om huruvida en person är nyanländ, ensamkommande eller något annat, utan det gäller att se till att alla barn som har ett visst modersmål har rätt till undervisning enligt samma kriterier.

Anf. 111 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Hur ser kvaliteten ut? Hur många elever som har rätt till modersmålsstöd är det som verkligen läser? Är det rätt väg att gå att säga att alla som har ett annat modersmål i hemmet ska läsa ett visst antal timmar? Detta är en betydligt större diskussion än den stadieindelade timplanen. Där har vi inte landat i någon annan slutsats. Jag antar att den diskussionen fortsätter.

Om konsekvensen skulle visa sig vara att nyanlända inte har rätt till modersmålsundervisning för att de inte talar språket i sitt hem tycker jag att det stämmer till viss eftertanke.

Så har inte jag tolkat nuvarande lagstiftning. Jag noterar dock att Daniel Riazat ger uttryck för detta. Är det så att vi märker det känner jag att utskottet har en arbetsuppgift framför sig.

Anf. 112 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Lena Hallengren och jag kan ryka ganska mycket i luven på varandra här framme ibland. Det är väl ganska bra att avsluta den här delen av året - terminen, tänkte jag säga som lärare - med att ha en trevlig diskussion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Jag vill börja med att berömma regeringen för att det är en riktigt bra proposition. Den är bra skriven och innehåller väldigt mycket. Sedan är vi inte överens i vissa små sakfrågor. Men det är en viktig sak att få in i hela systemet, och det vill jag tacka för.

Herr talman! Jag hör att Lena Hallengren här talar sig varm för mer idrott i skolan och alltihop. Jag kan som idrottslärare inte annat än hålla med om hur viktigt det är. Jag hade turen att få vara med den klass som man grundade hela Bunkefloprojektet på.

Är det någonting vi i Sverige är dåliga på är det att ta lärdom och inte konstant uppfinna hjulet själva. Om man tittar på Bunkefloprojektet - eller till och med Bunkeflomodellen, som det heter - rörde sig barnen som gick i skolan fem dagar i veckan från ettan till nian.

I stället för att, som nu, 80 procent av eleverna klarar av att komma in på gymnasiet gick de till 96 procent av eleverna, i princip alla elever i den klassen. Varför då? Jo, säkerligen för att de rörde sig och mådde bättre. Mår man bra presterar man bra, herr talman.

Min fråga är: Hur mycket tänker regeringen titta på de redan befintliga projekten i dag som är funktionella och har visat med nio, tio och elva års forskning att de ger riktigt bra resultat?

Herr talman! Om vi kan återanvända modeller som är funktionella har vi förkortat ledperioden för att införa det i Sverige. De skolorna tog in näringsliv, föreningsliv och alla möjliga externa enheter för att få in dem i skolan.

Det innebär att det inte kostade skolan en krona. De vuxna som kom var från verksamheter utifrån. De vann på det eftersom de fick elever på kvällarna som var där och tränade. Skolan vann på det och fick friskvård för både elever och lärare.

Anf. 113 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det finns delar i betänkandet som vi inte är överens om. Om jag ska kommentera det som Stefan Jakobsson frågade om, nämligen idrotten, vill jag egentligen upprepa det som jag sa i mitt anförande.

Mycket tar sin utgångspunkt i det uppdrag som regeringen gav till Gymnastik- och idrottshögskolan och Centrum för idrottsforskning. Det menar vi definitivt är beprövad erfarenhet men också anpassat utifrån de förutsättningar som i dag finns.

Den förväntade fysiska aktiviteten kan inte lösas bara i skolan. Därför har det varit så viktigt att involvera Centrum för idrottsforskning för att se både vad skolan har för uppdrag och hur föreningslivet tar sin viktiga del och gör sin del av denna läxa.

Skolverket ligger kanske närmare till hands när det återkommer för att titta på hur det skulle kunna se ut. Om jag får spåna lite fritt i talarstolen före sommarlovet tänker jag att vi har lite olika lyft av olika slag. Det är klart att det finns en annan typ av kompetensutveckling för idrottslärare.

Det finns ytterligare en typ av behov för den som arbetar som idrottslärare men som inte är behörig. Det finns ytterligare ett kompetensutvecklingsbehov för den som jobbar på låg- och mellanstadiet och som inte är idrottslärare men som förväntas göra daglig rörelse till en del i sitt vardagliga arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Jag besökte själv en skola i Kalmar för ett par veckor sedan med en mycket entusiastisk lärare som verkligen hade tagit pulshöjande aktiviteter på stort allvar och sett till att på olika sätt använda hela dagen för att eleverna skulle röra sig och också lära sig mer.

Han kallade det inte för Bunkeflomodellen eller någonting annat. Det var ett väldigt intressant arbete som jag hoppas ger ringar på vattnet runt honom och runt många andra. Det är väl så vi får arbeta.

Anf. 114 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag hör att det inte råder någon större oenighet om detta. Frågan är bara vad vi ska kalla det för någonting. Jag tror inte att Bunkeflomodellen blir ledsen ifall det införs mer idrott i skolan oavsett om man skulle kalla det någonting annat.

Det Bunkeflomodellen hade som grundtes var att använda det befintliga föreningslivet. Då fick man eleverna att få en kvällsaktivitet. Många elever fick kanske pröva på 20 olika sporter under en termin. De hittade oftast någonting som de verkligen föll för och som de kände att de ville göra på kvällarna. Skulle det inte vara en av de aktiviteterna kom någonting annat några veckor senare. Man gjorde det oftast i femveckorssjok och stoppade in olika idrotter under fyra fem veckor.

Om vi nu ska tala om vidareutveckling, herr talman, är det verkligen det för idrottsläraren när det kommer in specialister på dans, pingis, fotboll, badminton eller bågskytte, som det var i Stallarholmen där jag var. Det var verkligen utvecklande för mig. Det var experter som kunde de små detaljerna i teknikträning, hur man skulle göra vissa moment, parövningar och alltihop. Jag tror nästan att jag lärde mig lika mycket under de veckorna tillsammans med massvis av olika idrottsföreningar som jag gjorde under hela min idrottslärarutbildning. Det fanns experter som man kunde titta på.

Herr talman! Det mest positiva, och det är kanske något för oss politiker som sitter still väldigt mycket, är att lärarna deltog i aktiviteten. Det var två tre timmar friskvård i veckan utan att det kostade en krona. Det gjorde dem också hälsosamma. Sjukskrivningstalen i Sverige är alldeles för höga. Det är en modell som jag tror att vi kan vinna många saker på.

Anf. 115 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det kanske blir förmånsbeskattning för de timmarna om man inte passar sig!

Vi kan diskutera länge vad olika modeller kallas för. Det är viktigt att fundera över hur förutsättningarna ser ut på olika skolor, i olika åldrar. Låg- och mellanstadieelever har mycket enklare att röra sig under dagen. Det är lättare för en lärare att involvera rörelsen som en del i de andra ämnena.

Det är en stor skillnad med högstadieeleverna, där det krävs duschar och helt annat utrymme och där de inte är lika lättlockade att hoppa multiplikationstabellen, eller vad det nu kan handla om.

Det är till exempel en timme mer på högstadiet. Jag skulle själv hoppas att man landade i någonting sådant. Men det är inte riksdagen som ska bestämma det. Myndigheten ska få se över i vilken del av grundskolan det kommer till bäst nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Fritidsverksamheter tycker jag inte att vi ska glömma. Det handlar om det samlade föreningslivet och hur man lägger upp arbetet. Det ser olika ut inte bara för att skolledare tänker olika och lärare tänker olika utan för att det ser väldigt olika ut i Sverige.

Det finns bra många kommuner och skolor där man inte har specialister. De har inte vare sig dansinstruktörer eller tränare till en massa olika sporter, utan de har kanske bara ett fåtal. Då kan man fundera över hur vi på olika sätt ser till att eleverna rör sig och att de oavsett detta introduceras i idrotten.

Det är inte heller så att rörelse är socioekonomiskt lika fördelat. Tvärtom är skillnaderna väldigt stora. Det är ett arbete som alla elever kommer att dra väldigt stor nytta av och där vi också har stora socioekonomiska vinster att göra.

Anf. 116 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Vi har inget eget yrkande i dagens betänkande eftersom regeringen i det mesta väsentligt följer Alliansens förslag, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Detta är en fantastisk tid. Det är bara att titta ute hur naturen just nu står som mest i prakt. Vi har veckor bakom oss då tusentals elever har slutat skolan.

Jag hade själv förmånen att under förra veckan vara med på två fantastiska skolavslutningar. Det var underbart att se den glädje och stolthet som präglade dessa skolavslutningar från både elevernas och lärarnas sida.

Jag skulle önska alla lärare i Sverige att få vara med om den avslutningsceremoni som eleverna i årskurs 4 till 6 på Ryrsjöskolan i Göta gav sin älskade lärare när han slutade efter många års tjänstgöring. Det var tal, rim, sång och dans. Det var en fantastisk uppskattning av en lärare som hade betytt kolossalt mycket.

Så skulle jag vilja att det såg ut på alla skolor och för alla lärare. Därför vill jag också rikta ett varmt tack till alla de lärare som under det senaste läsåret har gjort stor skillnad för elever, barn och ungdomar i Sverige.

Även riksdagen går mot sin ledighet. Det är sista debatten för utbildningsutskottet. Under detta riksmöte liksom under många andra riksmöten har 100 dagar varit ett ganska vanligt citat som har florerat i flera sammanhang. Vi summerar nu mer än 1 000 dagar för regeringen och tre riksmöten. De har i mångt och mycket tyvärr saknat väldigt mycket av konkreta förslag.

Mycket hängdes upp på den skolkommission som för ett antal veckor sedan levererade sina förslag. Det är en skolkommission som hade en hel del intressanta idéer och embryon till intressanta förslag. Men det handlade också till alltför stor del om ett antal nya utredningar innan vi konkret kan gå vidare med vad svensk skola behöver.

Det har varit många debatter, följdmotioner, tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen och, inte minst, långa och många fikastunder. Dagens debatt är ett exempel på ett återkommande tema under många av dessa fikastunder. Den proposition som vi i dag diskuterar tog sin början under allianstiden i en rapport och en utredning som visade att svenska elever inte fick den undervisningstid som de har rätt till. Det visade sig att det skiftade oerhört mycket, men bilden handlade i alltför stor utsträckning om att elever inte fick de timmar i undervisning som de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Vi var i dessa diskussioner från Alliansens sida tydliga med våra krav på mer matematik och mer idrott. Det fördes in i varje diskussion, och vi fick konstant nej till svar från regeringen. Gabriel Wikström förklarade så sent som för bara några månader sedan att det inte är aktuellt med mer idrott och att det är alldeles för låg kvalitet på den svenska undervisningen i idrott. Gustav Fridolin var inne på samma tema och förklarade att det inte är fler betygsatta timmar som behövs i ämnet idrott och hälsa. Han hade några vaga förslag om rörelsematte - vad det nu kan tänkas vara.

Herr talman! Det hade varit klädsamt om utbildningsministern hade deltagit i dagens debatt. Den gäller en proposition som betyder väldigt mycket.

Regeringen har nu svängt 180 grader i sin inställning, och det är vi från Moderaterna och Alliansen naturligtvis glada över. Men det är tragiskt och tråkigt att det finns ett antal årskullar som nu har missat denna viktiga undervisning med duktiga, skickliga och engagerade lärare som hade kunnat ge fler årskullar mer av både matte och idrott.

Med en regering som har varit så utan förslag och idéer kan man inte avhålla sig från att ställa sig frågan om regeringen verkligen tror på detta förslag. Eller är det så att när regeringen nu går in på upploppet med sina sista två terminer ser man att man också behöver prestera någonting konkret?

Matten har varit någonting som Alliansen har drivit under lång tid. 2013 införde vi mer matematik för lågstadiet. Jag är glad att vi föste regeringen framför oss med att genomföra Alliansens förslag om mer matte på mellanstadiet 2016. Men jag är ledsen över att vi inte vid samma tillfälle kunde komma hela vägen fram med mer matte även för högstadiet.

När det gäller idrotten visar forskningen tydligt vilka kunskapshöjande effekter den har. Men det finns också viktiga aspekter när det gäller folkhälsa och, inte minst, det ökande problemet med barnfetma. Bunkefloprojektet har nämnts tidigare i debatten. Det har varit en viktig första vägvisare, och det har följts av en hel del ytterligare forskning som entydigt visar åt samma håll: att detta är viktigt för ökade kunskapsresultat.

Vad är då regeringens betyg för ingångna överenskommelser? Betyget blir än så länge F, herr talman. Varken företrädare för Socialdemokraterna eller Miljöpartiet kan känna sig speciellt stolta över det facit vi har när det gäller ingångna överenskommelser.

Friskoleöverenskommelsen är ett sådant exempel. Betygsöverenskommelsen är ett annat. Det handlar naturligtvis om försöksverksamheten med betyg i årskurs 4, men det handlar också om den överenskommelse vi hade om att nationella prov i årskurs 6 i SO och NO skulle vara frivilliga. Det höll sig inte regeringen till, utan man tog helt enkelt bort detta. Regeringen har också aviserat att nationella prov i årskurs 3 ska försvinna. Jag kan lova att Alliansen kommer att kämpa emot det.

När det gäller överenskommelser börjar vårt tålamod att sina. För vad är en överenskommelse med den här regeringen värd? Det är inget bra track record. Så här bygger man varken tillit till politiken eller en starkare och bättre skola. Därför är vi tydliga i vårt särskilda yttrande: Om inte regeringen återkommer med förslag på det man säger sig planera att göra kommer vi att åter ta upp frågan med den majoritet som vi har i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Herr talman! Det här handlar inte bara om två enskilda ämnen. Det handlar om ett långsiktigt byggande av svensk kunskapsskola. Det handlar om framtidens lärare, ingenjörer, programmerare, snickare, designer, sjuksköterskor och elektriker. Det handlar om elever med goda kunskaper och goda framtidsutsikter som fortsatt ska bygga Sverige.

Herr talman! De fina skolavslutningar som jag hade glädjen att närvara vid i förra veckan och de glada elever och de stolta lärare jag såg är vad svensk skola ska handla om. Det handlar om alla elevers rätt, oavsett bakgrund, till goda kunskaper och en ljus framtid.

Med detta, herr talman, vill jag önska talmannen en riktigt god och trevlig ledighet och sommar och mina kollegor i utbildningsutskottet detsamma.

(Applåder)

Anf. 117 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Herr talman! Jag får väl säga att jag kan instämma i nästan allting som Camilla Waltersson Grönvall sa alldeles nyss, möjligtvis med undantag för att jag inte hade möjlighet att delta i skolavslutningarna. Men i övrigt kan jag ställa mig bakom det mesta.

Däremot ger dessa tider verkligen tankar som är kopplade till skolavslutning. Jag hoppas att inte någon tar illa upp när man säger att man själv börjar bli lite modern igen. Jag är mellanstadielärare. Vi ska ju nu införa mellanstadiet, så nu slipper man säga att man är en sådan där gammal mellanstadielärare. Plötsligt är man alldeles modern igen!

Herr talman! Det gäller alla barns rätt till kunskap och alla elevers rätt till kunskap. Det vi talar om i dag handlar om en stadieindelad timplan. Det är klart att tid är en faktor för lärande. Det är en jätteviktig faktor kopplad till de mål som finns att uppnå. Precis som Lena Hallengren uppehöll sig vid en del i sitt anförande visar det sig att skolorna till största delen har arbetat med att elever uppnår godkända kunskaper. Men det visar sig också att tiden blir viktig att följa upp. Det handlar bland annat om alla de elever som av någon anledning har svårt att nå målen. Om man inte kan visa på att man verkligen har fått god tid förutom kompetenta lärare är det en faktor som är otroligt viktig att följa upp. Och den är viktig att följa upp från början.

Vi kan se på många av de skolor som är extra framgångsrika, inte minst på gymnasienivå. Även om det inte handlar om gymnasiet i dag vill jag ändå nämna dem som har uppemot 1 000 ytterligare poäng. Det gäller en del fristående gymnasieskolor, som verkligen uppnår fantastiska resultat. Det är alltså viktigt att ta med detta att tid är en faktor.

Det är bra med en tydlig timplan. Det är bra att regeringen nu säger sig vilja gå riksdagen till mötes. Det är en formulering som vi har i vårt särskilda yttrande. Jag vill också påpeka vikten av det som allianspartierna tillsammans har drivit under ett antal år, nämligen utökad tid i både idrott och hälsa och matematik. Frågan har på något sätt dragits i långbänk, och regeringen har inte riktigt förmått komma till resultat. Men nu säger man alltså att man ska gå riksdagen till mötes.

Det är lite tråkigt att den som är ansvarig för propositionen, Gustav Fridolin, inte finns här och tar debatten. Han verkar enbart komma när han blir kallad till interpellationsdebatter. Jag hoppas ändå att vi får chansen att diskutera frågorna framöver. Det handlar just om vikten av att hålla gemensamma överenskommelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

För egen del välkomnar jag den del där man talar om att det kommer att gå att ha ett undantag för timplanen för att skapa flexibilitet. Det kan finnas ett antal olika anledningar till att det behöver vara så, och det tycker jag är bra. Givetvis ska det kontrolleras och följas upp på ett bra sätt, men detta är faktiskt riktigt bra.

Regeringen säger att det kommer att leda till ökad likvärdighet, men när det blir stadieindelat kan man aldrig garantera exakt att man kan flytta precis när som helst under ett läsår och tro att man gör precis samma saker.

När jag lyssnade till Sverigedemokraterna tidigare kände jag att den detaljstyrning som Stefan Jakobsson öppnade för skrämmer mig lite grann. Jag vet inte om jag direkt längtar efter att få höra det som ska presenteras i morgon.

PISA varnade för att förstatliga på olika sätt. Det finns så mycket att ta tag i i skolan under de närmaste åren, och att hålla på att diskutera förstatligande främjar inte den kvalitetsutveckling som behövs för att lyckas fortsätta att vända den utveckling som den senaste PISA-rapporten gav uttryck för. Det var i den tidigare PISA-rapporten som man var väldigt tydlig.

Jag hade förmånen att diskutera utbildningsfrågorna under Järvaveckan, som pågick förra veckan. Vi var några från utskottet som gjorde det. Det är klart att det är viktigt med en likvärdig skola. Som Daniel Riazat nämnde är boendesegregation och skolsegregation något som vi alla ser men som vi sedan kan ha olika lösningar på.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta att ha en bra balans i diskussionen partierna emellan så att man förmår hitta lösningar och tänka nytt, detta kopplat till att man ibland behöver jämka sig för att komma överens och för att det ska bli en bred och bra överenskommelse.

I propositionen nämns också möjligheten till avstämningspunkter i årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Då blir det konstigt att man, precis som Camilla Waltersson Grönvall sa för en liten stund sedan, har tagit bort möjligheten att följa upp till exempel NO och SO när det gäller årskurs 6 genom att inte förnya de nationella proven. Det är lite synd att Skolverket inte får möjlighet att tillgodose skolan med denna form av bra uppföljningar för att se att man når ett bra resultat. Vi i Centerpartiet hoppas mycket på det som vi skriver i vårt särskilda yttrande, nämligen att detta nu kommer att ske.

Jag vill också betona att det är ett antal årskurser där man inte fått möjlighet att få mer idrott och hälsa. Vi pratar ofta om idrottslärare som är behöriga och så vidare. Det är klart att det kanske inte är jättesvårt att höja pulsen på barn. Jag tror att multiplikationstabellen nämndes som ett exempel där man i matte har chansen att göra det i ganska tidiga åldrar, men det är klart att det blir svårare senare.

Min förhoppning är att duktiga skolledare och lärare tar till sig de projekt som pågår och ser till att de sprider god kunskap. Jag kan förvånas över att goda projekt som leder till goda resultat inte har större spridningseffekt än de har i den svenska skolan.

Även om jag av någon anledning inte fick chans att gå på någon skolavslutning vill jag sälla mig till den skara som önskar talmannen, resten av utskottet och givetvis alla elever, som har haft en härlig student och en skolavslutning de senaste veckorna, ett riktigt skönt sommarlov. Jag önskar att de ser fram emot att komma tillbaka till en skola som ger entusiasm och glädje inför lärandet. Ibland säger man att sommarlovet är för långt. Förhoppningen är väl att man använder sommaren till att läsa, räkna, springa och göra allt det där som är så otroligt roligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Jag har inget särskilt yrkande utan hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 118 Christer Nylander (L)

Herr talman! Låt mig instämma i det mesta som Camilla Waltersson Grönvall och Ulrika Carlsson sa, inklusive alla goda ord om lärare och önskemål om en god sommar till talmannen med flera.

Jag drabbades dock av exegetiska grubblerier när jag lyssnade till ordförande Lena Hallengrens anförande. Det var hennes funderingar kring Alliansens motion, där vi skriver att alla förändringar av undervisningen i grundskolan görs med brett stöd som är väl förankrat hos riksdagens partier och att vi av den anledningen, i alla fall då, tyckte att timplanen skulle finnas kvar i skollagen och beslutas om i riksdagen.

Att vi hade den formuleringen innebar att den riksdagsmajoritet som fanns hade ganska stora möjligheter att pressa regeringen till förändringar. Jag tycker att det är bra att vi har offentliga debatter om skolpolitiken och om vilka undervisningsämnen som ska prioriteras upp, vilka timmar vi behöver fler av och vilka stadier som behöver fler timmar.

Jag tycker generellt sett att det är bra att vi har en offentlig debatt om skolpolitiken, för det är den som flyttar fram positionerna. Den dialektik som vi har sett ligger bakom det beslut som vi kommer att klubba igenom i morgon är en del av den offentliga debattens och demokratins riktiga styrka. Jag tycker att man i hela detta ärende ser hur behovet av offentlig debatt har flyttat fram positionerna.

Under en period för ett par decennier sedan fanns en utbredd uppfattning att skrotad timplan var något väldigt bra, offensivt och pedagogiskt klokt. Det fanns en decentraliseringsvåg i samband med kommunaliseringen i syfte att få mindre styrning och att individualisera. Det var säkert också många som såg en möjlighet till besparingar.

Effekten av detta, enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde 2012 och som jag tittat på som hastigast, blev att för årskurs 8eleverna kunde det skilja mellan 71 och 125 timmar för matematikundervisningen. 68 procent av rektorerna sa att antalet timmar inte utvärderats gentemot kunskapsresultaten.

Den decentralisering som vi var många som tyckte var intressant och spännande på den tiden kunde naturligtvis också användas till att öka skillnaden mellan elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen i matematik och andra ämnen.

Herr talman! Det är intressant att Miljöpartiet förmodligen var ett av de sista partierna som bytte ståndpunkt. Så sent som när 2010 års skollag antogs skrev Miljöpartiet att man ansåg att den nationella timplanen skulle avskaffas helt. Man skrev i sin motion att timplanens avskaffande kanske är den "enskilt viktigaste åtgärden för verkligt ökad lokal frihet och minskad centralstyrning av skolan".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Jag citerar detta därför att det inte finns någon miljöpartist i debatten och jag tycker att Miljöpartiets ståndpunkt från 2010 bör lyftas fram. Intressant är dels att de var sist på bollen när det gäller att se att decentralisering och den avskaffade timplanen också innebar stora skillnader i kunskapsresultat, dels att de i sin motion inte nämnde kunskapsresultaten eller elevens möjligheter att lära sig mer. Det var decentralisering i sig som var det viktigaste.

Herr talman! I detta ärende ser man på område efter område vikten av att det finns debatt om svensk skola och vikten av att alla inte springer åt samma håll. En gång i tiden sprang alla åt samma håll när det gällde att avskaffa timplanen. Men till sist sa någon emot, och de andra följde efter. Slutligen blev Miljöpartiet det parti som lade fram en proposition om att stadieindela timplanen - inte bara ha den kvar utan också stadieindela den.

Också behovet av fler mattelektioner i skolan följde samma dialektik. Det var Alliansen som, först i regeringsställning och sedan i opposition, pekade ut att det behövdes mer matte. Efter en stund följde regeringspartierna efter. Skälet till att vi gjorde det var att vi såg att fler behövde lära sig mer, att matematikundervisningen behövde utvecklas så att fler kunde lära sig mer matte och att vi såg att det var tydligt att Sverige halkade efter i internationella undersökningar.

Det var likadant med idrott och hälsa. Alliansen såg att det behövdes fler lektioner i idrott och hälsa, och vi drev detta år efter år. Det var flera tillkännagivanden i utskottet, och till sist kom regeringen också på att det nog var en bra idé.

När det gäller vikten av att ha en offentlig debatt är det nog inte så dumt att olika åsikter ibland står emot varandra. När alla springer åt samma håll kan det vara bra att någon ställer sig upp och säger motsatsen.

Det var samma sak med stadieindelningen. Den var viktig därför att den skulle underlätta för individen att flytta mellan olika skolor men också för att kvalitetssäkra undervisningen generellt så att fler kunde lära sig mer tidigt. Återigen var Alliansen ute tidigare där, och sedan hängde regeringen på.

Jag tycker att detta är bra. Det är bra att vi nu har stor enighet om förslagen. Det är också avgörande, herr talman, att vi har haft en bred, offentlig diskussion om dessa frågor. Om vi inte hade haft det hade vi kanske inte haft denna proposition som vi nu har att fatta beslut om.

Herr talman! Jag tror att det är på detta sätt som vi fortsätter att utveckla skolan. Alliansen har i de frågor som i dag berörs, och som vi i morgon kommer att fatta beslut om, varit en pådrivande part. Det är vi som har lagt fram förslagen, och regeringen har senare återkommit med ungefär samma förslag som vi har lagt fram.

Vi kommer från Alliansens sida att fortsätta att driva på i offentlig debatt för att svensk skola ska bli bättre och för att fler elever ska lära sig mer.

(Applåder)

Anf. 119 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag tycker att vi ska ha mycket debatt om skolan när det finns anledning till debatt om skolan. Jag tycker att den här propositionen i sig inte föranleder några större debatter, eftersom vi i mångt och mycket är ense, även om vi av olika skäl kanske har en förkärlek för olika delar av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Anledningen till att jag begärde replik var Christer Nylanders apostrofering av mig när det gäller den motion som Christer Nylander med flera - L, M, C, KD - skrev och som handlar om att en lagreglering enligt motionärerna bland annat säkerställer att alla förändringar av undervisningstiden i grundskolan görs med ett brett stöd som är väl förankrat i riksdagens partier.

Jag ifrågasatte inte att det finns en möjlighet att driva på och att man kan bilda majoriteter i olika konstellationer. Jag kan bara konstatera att det i sig inte garanterar att det är brett förankrat. Det räcker i praktiken och i teorin med 51 procent för att man faktiskt ska driva igenom någonting. Med mitt anförande ville jag bara beskriva att skillnaden mellan lagreglering och förordningsreglering egentligen inte är så stor. Snarare är det så att det förordningsstyrda kommer att ge lite mer flexibla möjligheter för fortsatta förändringar som skolan kommer att ställas inför.

Anf. 120 Christer Nylander (L)

Herr talman! På tal om fler lektioner i matematik och mängdlära kan jag säga att 51 procent är betydligt mer än det parlamentariska underlag som den rödgröna regeringen har i dag.

Anf. 121 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Om Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna styr skolpolitiken eller inte kan diskuteras. Men om man har det brett förankrat och därmed sitter och diskuterar vilka undervisningstimmar som ska öka och minska på bekostnad av varandra är jag alldeles övertygad om att analys, utvärdering och möjlighet att styra detta från regering och från myndighet som regeringen utpekar kommer att leda till minst lika förankrade resultat. Jag tror att man påverkas oerhört mycket av den offentliga debatt och diskussion som inte kommer att avslutas. Men när det gäller möjlighet till flexibilitet är det naturligtvis betydligt mer omständligt att gå via riksdagen. Dessa förändringar tar betydligt längre tid.

Anf. 122 Christer Nylander (L)

Herr talman! Man kan argumentera på det sättet, men det kan man egentligen göra med varenda fråga som någonsin beslutas i denna riksdag - att det är enklare och mer effektivt och att det går snabbare om man låter regeringen bestämma. Men det finns en anledning till att vi ibland också fattar beslut i denna kammare, och det är att säkerställa att regeringen arbetar på uppdrag av riksdagen och att det krävs ett stöd och en tolerans från riksdagen för att regeringen ska lägga fram förslag.

Om jag ska vara helt ärlig tycker vi ibland att det är bättre att förslag läggs fram i riksdagen och beslutas här. Ibland vill vi flytta förordningsmakt till regeringen. Det beror ofta på vem som sitter i regeringen. Det är klart att när vi sitter i regeringen vill vi gärna att förordningsmakten ska vara större, och när vi sitter i opposition vill vi gärna att riksdagens makt ska vara större. På samma sätt antar jag att det är på den rödgröna sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Jag tror däremot att om vi inte hade haft timplanen som en bilaga till skollagen hade vi i morgon inte kunnat fatta beslut om att utöka timplanen i matematik och i idrott och hälsa. Då hade vi nämligen i stället låtit regeringen avgöra hur timplanen ska se ut. Det var tack vare att det fanns en majoritet för någonting annat i denna kammare som regeringen till sist bytte ståndpunkt och föreslog att man skulle införa mer idrott och matematik i timplanen.

Det är just det jag menar, nämligen att om regeringen märker att man inte har tolerans för sin politik i riksdagen är det bra att riksdagen har möjlighet att påpeka detta för regeringen och att regeringen då kan ändra sig.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 juni.)